Gällande vidare forskning, skulle studier angående vilket stöd skolledare behöver, kunna bidra till att tydliggöra vilka förutsättningar som behöver förändras, för att kunna erbjuda den utbildning skolledare önskar. Det behövs även studier gällande förebyggande kunskaper om arbetsrelaterad stress inom skolans organisation.
27
Referenser
Allodi, M. W., & Fischbein, S. (2012). Teachers’ perceptions of their work environment in Swedish junior high schools. Research in Comparative and International Education, 7(3), 376–393.
Allwood, C. M., & Erikson, M. G. (2017). Grundläggande vetenskapsteori: för psykologi och andra beteendevetenskaper. Lund. Studentlitteratur.
Ainscow, M., Dyson, A., Goldrick, S., & West, M. (2012). Making school effective for all: Rethinking the task. School Leadership & Management, 32(3), s 197-213.
Antonovsky, A. (1990). A somewhat personal odyssey in studying the stress process. Stress Medicine, 6(2), 71–80. https://doi.org/10.1002/smi.2460060203
Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. (2. utg). Stockholm: Natur och kultur.
AFS 2001:1. Systematiskt arbetsmiljöarbete. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete och allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna. Från Arbetsmiljöverket, https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/foreskrifter/systematiskt-arbetsmiljoarbete- foreskrifter-afs2001-1.pdf
Arbetsmiljöverket. (2016). Kvinnors och mäns arbetsvillkor – betydelsen av organisatoriska faktorer och psykosocial arbetsmiljö för arbets- och hälsorelaterade utfall. (Rapport -
Kunskapssammanställning 2016:2). Stockholm: Arbetsmiljöverket.
Arbetsmiljöverket. (2017). Projektrapport för Arbetsmiljöverkets nationella tillsyn av skolan 2013- 2016. Rapport 2017:1. Stockholm: Arbetsmiljöverket.
Arbetsmiljöverket. (2018). Hantera arbetsbelastning med hjälp av systematiskt arbetsmiljöarbete [Broschyr]. Stockholm: Danagård Litho.
https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/broschyrer/hantera-arbetsbelastning-broschyr- adi701.pdf
Arbetsmiljöverket. (2019). Arbetsrelaterad dödlighet – delrapport 2. Framtida effekter av dagens arbetsmiljö. Kunskapssammanställning 2019:4. Stockholm: Arbetsmiljöverket.
Arbetsmiljöverket. (2020). Arbetsmiljöansvar i skolan. Hämtad 17 november, 2020, från
Arbetsmiljöverket, https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-och-inspektioner/arbetsgivarens-ansvar-for- arbetsmiljon/arbetsmiljoansvar-i-skolan/?hl=arbetsmilj%C3%B6%20skolan
Aronsson, G. (2012). Arbets- och organisationspsykologi: individ och organisation i samspel. (1. utg.) Stockholm: Natur & Kultur.
Bauer, G. F., Roy, M., Bakibinga, P., Contu, P., Downe, S., Eriksson, M., Espnes, G. A., Jensen, B. B., Canal, D. J., Lindström, B., Mana, A., Mittelmark, M. B., Morgan, A. R., Pelikan, J. M., Saboga- Nunes, L., Sagy, S., Shorey, S., Vaandrager, L., & Vinje, H. F. (2020). Future directions for the concept of salutogenesis: a position article. Health Promotion International, 35(2), 187–195. https://doi-org.ezp.sub.su.se/10.1093/heapro/daz057
Bengtsson, J. (2005). En livsvärldsansats för pedagogisk forskning, i Jan Bengtsson (Red.). Med livsvärlden som grund. Bidrag till utvecklandet av en livsvärldsfenomenologisk ansats i pedagogisk . Lund: Studentlitteratur, s. 9– 58.
28 Bjurwill, C. (1995). Fenomenologi. Lund: Studentlitteratur.
Brodin, J. & Lindstrand, P. (2010). Perspektiv på en skola för alla. (2., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (3 uppl.). Malmö: Liber.
Böhlmark, A., Grönqvist, E., & Vlachos, J. (2012). Rektors betydelse förskola, elever och lärare. IFAU rapport 2012:15. Uppsala: IFAU. ISSN 1651-1158.
Cohen, L., Manion, L., & Morrison. K. (2011). Research Methods in Education: Vol. Seventh edition. London: Routledge.
Dahlberg, K. (2006). The essence of essences - the search for meaning structures in phenomenological analysis of lifeworld phenomena. International Journal of Qualitative Studies on Health and Well- being, 1(1), 11-19.
Dahlberg, K. (2019). Den fenomenologiska livsvärlden. I Dahlberg, H., Ellingsen, S.,
Martinsen, B., Rosberg, S. (Red.), Fenomenologi i praktiken: Fenomenologisk forskning i ett skandinaviskt perspektiv (s. 28–51). Stockholm: Liber.
Dahlberg, K., & Dahlberg, H. (2019). Den fenomenologiska forskningens evidensspråk. I Dahlberg, H., Ellingsen, S., Martinsen, B., & Rosberg, S. (Red.), Fenomenologi i praktiken: Fenomenologisk forskning i ett skandinaviskt perspektiv (s. 155-189). Stockholm: Liber.
Edfeldt, D. (2017). Hjärnan i förskolan: vägen till barns lärande och utveckling. (1:a upplagan). Stockholm: Liber .
Emanuelsson, I., Persson, B., & Rosenqvist, J. (2001). Forskning inom det specialpedagogiska området - en kunskapsöversikt. Stockholm: Skolverket.
Eriksson, L.T. (2018). Kritiskt tänkande: utan tvivel är man inte riktigt klok. (3. uppl.) Stockholm: Liber.
Fenomen. (u.å.). I Ordbok över svenska språket, utgiven av Svenska Akademien. Lund 1893-. Hämtad 2020-11-27, från https://svenska.se/tre/?sok=fenomen&pz=1
Fenomenologi. (u.å.). I Nationalencyklopedin. Hämtad 2020-11-17, från https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/fenomenologi
Fejes, A., & Thornberg, R. (red.) (2019). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber. Gallichan, D. J., & Curle, C. (2008). Fitting Square Pegs into Round Holes: The Challenge of Coping with Attention-Deficit Hyperactivity Disorder. Clinical Child Psychology And Psychiatry, 3, 343.
Gerrbo, I. (2012). Idén om en skola för alla och specialpedagogisk organisering i praktiken. [Akademisk avhandling i pedagogik, Göteborgs Universitet]
Giorgi, A. (1997). The Theory, Practice, and Evaluation of the Phenomenological Method as a Qualitative Research Procedure. Journal of Phenomenological Psychology, 28(2),
29
Giorgi, A. (2009). The descriptive phenomenological method in psychology: a modified husserlian approach. Pittsburgh: Duquesne Univ Press.
Giorgi, A. (2012). The Descriptive Phenomenological Psychological Method. Journal of Phenomenological Psychology, 43 (1), s. 3-12. DOI: 10.1163/156916212X632934
Gjems, L. (1997). Handledning i professionsgrupper: ett systemteoretiskt perspektiv på handledning. Lund: Studentlitteratur.
Graham, L. & Harwood, V. (2011). Developing capabilities for social inclusion: engaging diversity through inclusive school communities, International Journal of Inclusive Education, 15:1, 135-152, DOI: 10.1080/13603116.2010.496208
Helldin, R. (2010). Kritik, vetenskap och profession i en rättvis skola. Etik i specialpedagogisk verksamhet (pp. 21–48). Studentlitteratur.
Hjörne, E. & Säljö, R. (2013). Att platsa i en skola för alla: elevhälsa och förhandling om normalitet i den svenska skolan. (4., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Holmberg, U. (2000). Handledning i praktiken. Om hur man skapar en lärande process. (2. uppl.) Malmö: Liber.
Huebner, E. S., & Gilman, R. (2007). Students who like and dislike school. Applied Research in Quality of Life, 1(2), 139–150.
HÖK18. Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd (2018). Huvudöverenskommelse om lön och allmänna anställningsvillkor samt rekommendation om lokalt kollektivavtal m.m. från Sveriges Kommuner och Regioner,
https://skr.se/download/18.485e5900175b8e9831716a4e/1605166705915/HOK-18-Lararforbundet- och-Lararnas-Riksforbund.pdf
Höglund-Nielsen, B., & Granskär, M. (red.) (2017). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. (Tredje upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Jakobsson, I., & Nilsson, I. (2011). Specialpedagogik och funktionshinder. Stockholm: Natur & Kultur.
Justesen, L. & Mik-Meyer, N. (2011). Kvalitativa metoder: från vetenskapsteori till praktik. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Karlsson, G. (1999). Empirisk fenomenologisk psykologi. I Allwood, C. M. & Erikson, M. G. (Red.), Vetenskapsteori för psykologi och andra samhällsvetenskaper (s. 327–362). Lund: Studentlitteratur. Kinge, E. (2015). Empati: närvaro eller metod. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Kjellström, J., Almquist B., Y., & Modin, B. (2016). Lärares arbetsvillkor och hälsa efter 1990-talets skolreformer. Arbetsmarknad & Arbetsliv, 22(1), 52–69.
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2017). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Kyriacou, C. (1987). Teacher stress and burnout: an international review. Educational Research, 29(2), 146–152.
30
Lambersky, J. (2016). Understanding the Human Side of School Leadership: Principals’ Impact on Teachers’ Morale, Self-Efficacy, Stress, and Commitment. Leadership and Policy in Schools, 15:4, 379-405, DOI: 10.1080/15700763.2016.1181188
Larsson, P. & Löwstedt, J. (2020). Strategier och förändringsmyter: ett organisationsperspektiv på skolutveckling och lärares arbete. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
MacNeil, A. J., Prater, D. L., & Busch, S. (2009). The effects of school culture and climate on student achievement, International Journal of Leadership in Education, 12:1, 73-84, DOI:
10.1080/13603120701576241
Merriam, S.B. (1994). Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Studentlitteratur.
Nejman, F. (2020, 11 augusti). Jätteökning av lärarnas sjukfrånvaro. Läraren. Hämtad från https://www.lararen.se/nyheter/sjukfranvaro/dokument-den-sjuka-lararen
OECD. (2019). TALIS 2018 Results (Volume I): Teachers and School Leaders as Lifelong Learners, TALIS, OECD Publishing, Paris.
https://doi.org/10.1787/1d0bc92a-en
OECD. (2020). TALIS 2018 Results (Volume II): Teachers and School Leaders as Valued Professionals, TALIS, OECD Publishing, Paris.
https://doi.org/10.1787/19cf08df-en.
Quennerstedt, M. (2006). Att lära sig hälsa. [Doktorsavhandling, Örebro Universitet]
Ramberg, J., Brolin Låftman, S., Åkerstedt, T., & Modin, B. (2019). Teacher Stress and Students’ School Well-being:the Case of Upper Secondary Schools in Stockholm.
Socialstyrelsen. (2003). Utmattningssyndrom - Stressrelaterad psykisk ohälsa. Stockholm: Socialstyrelsen. Från https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-
dokument/artikelkatalog/ovrigt/2003-123-18.pdf
Socialstyrelsen. (2009). Folkhälsorapport. Stockholm: Socialstyrelsen. Från http://www.forskasverige.se/wp-content/uploads/Folkhalsorapport-2009.pdf Socialstyrelsen. (2010). Social Rapport 2010.
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/17957/2010-3-11.pdf
SFS 2017:1111. Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100). Examensordning Specialpedagog. Från Regeringskansliet,
http://rkrattsdb.gov.se/SFSdoc/17/171111.PDF
SFS 2018:1197. Lag (2018:1197) om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter. Från Regeringskansliet, http://rkrattsbaser.gov.se/sfst?bet=2018:1197
Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet: reviderad 2019. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2019a). Hälsa för lärande - lärande för hälsa. Stockholm: Socialstyrelsen. Från https://www.skolverket.se/download/18.2a23c2b1698641e369530/1569845934609/pdf4071.pdf
31
Skolverket. (2019b). TALIS 2018. En studie om lärares och rektorers arbete i grund- och gymnasieskolan. Rapport nr 481. Från Skolverket,
https://www.skolverket.se/publikationsserier/rapporter/2019/talis-2018
Skolverket. (2020). Tillitsfulla relationer mellan lärare och elever är viktigt för studiero.
Hämtat 6 oktober, 2020, från Skolverket, https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och- stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/koll-pa-studiero/tillitsfulla-relationer-mellan-larare-och-elever-ar-viktigt- for-studiero
Svenska Unescorådet. (2006). Salamancadeklarationen och Salamanca+10. (Skriftserie nr.2) Stockholm: Svenska Unescorådet.
Szklarski, A. (2019). Fenomenologi. I Fejes, A., & Thornberg, R. (Red.), Handbok i kvalitativ analys (3.uppl., ss.148-164). Stockholm: Liber.
Tangen, R. (2009). Conceptualising quality of school life from pupils' perspectives: a four - dimensional model. International Journal of Inclusive Education, 13(8), 829-844.
Theorell, T. (2003). Är ökat inflytande på arbetsplatsen bra för folkhälsan? Kunskapssammanställning. (2., [rev.] uppl.) Bollnäs: Statens folkhälsoinstitut.
Theorell, T. (red.) (2012). Psykosocial miljö och stress. (2., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur. Toivanen, S. (2007). Work-related inequalities in health: studies of income, work environment, and sense of coherence. Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2007. Stockholm. Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Widerberg, K. (2002). Kvalitativ forskning i praktiken. Lund: Studentlitteratur.
Åkerstedt, T., Axelsson, J., Lekander, M., Orsini, N., & Kecklund, G. (2014). Do sleep, stress, and illness explain daily variations in fatigue? A prospective study. Journal of Psychosomatic Research, 76(4), 280–285.
32
Bilaga 1. Missivbrev
Missivbrev
Stockholm 2020-10
Till dig som är skolledare i grundskola
Syftet är att undersöka vilka erfarenheter skolledare har gällande lärares arbetsrelaterade stress inom skolans organisation med fokus på skolledares arbete kring att bemöta pedagoger som befinner sig i stress, eftersom pedagogens stress kan påverka elevernas mående och resultat negativt. Studien avser även att undersöka skolledarens visioner kring arbetet med arbetsrelaterad stress. Genom denna studie önskar vi belysa och bidra med en fördjupad kunskap kring dessa frågor.
Vi skulleuppskatta om du, som skolledare har möjlighet att dela med dig av dina erfarenheter kring ovanstående genom att delta i en semistrukturerad intervju. Vi önskar att genomföra en enskild digital intervju som beräknas ta ca 30 minuter, på överenskommen tid, under vecka 43-45. Vi kommer att spela in intervjun för att kunna transkribera ljudfilen.
Du och ytterligare 7 andra skolledare har blivit tillfrågade om att delta i denna studie. Deltagandet är frivilligt och du har rätt att avbryta din medverkan när som helst under processen, utan något krav på att motivera varför. I vårt examensarbete kommer vi beakta Vetenskapsrådets forskningsetiska principer vilket innebär att inga uppgifter kommer kunna härledas till enskild skola eller skolledare. Inte heller kommer de inspelade intervjuerna att sparas eller spridas. Efter godkänt arbete kommer allt material att kasseras.
Vi som gör studien är specialpedagogstudenter vid Stockholms universitet och resultaten kommer redovisas och användas i vårt examensarbete. Efter avslutad studie kommer du ha möjlighet att ta del av resultatet.
Vid frågor eller funderingar kring studien, vänligen kontakta Ulrika Wijkmark (uler7325@student.su.se), 070-xxx xx xx Sara Köhlin (022sarper@student.su.se) 0733-xx xx xx
Tack för din medverkan! Hälsningar,
33
Bilaga 2. Intervjuguide
IntervjuguideArbetsmiljöverket (2018):
Arbetsrelaterad stress: När det under en längre tid är högre krav än tillgång på resurser i arbetet = en ohälsosam arbetsbelastning = leda till arbetsrelaterad stress.
Vetenskapsrådets forskningsetiska principer
Frivilligt, Avbryta, Pass, Konfidentiellt - avidentifierat, Råmaterial kasseras - godkända Bakgrundsfrågor
1. Nuvarande yrkesposition? Skola/Skolor? 2. Vilken är din grundutbildning?
3. Har du någon vidareutbildning?
4. Hur lång erfarenhet har du av din nuvarande yrkesposition? 5. Vilken stadie är du verksam inom?
6. Vad arbetade du med innan och hur länge? Inledande frågor
7. Hur pass stressad upplever du att er organisation är?
Skala 1-5. (1= inte alls, 5= mycket) Vad är det som gör att du tycker det är en….
8. Upplever du att det är någon skillnad mellan olika yrkesgrupper på din skola? Vad tror du det beror på?
HUVUDFRÅGOR
Erfarenheter gällande lärares arbetsrelaterade stress inom skolans organisation (så länge du varit skolledare)
1. Anser du att frågan om arbetsrelaterad stress är aktiv i er organisation? På vilket sätt? Berätta/förklara
Vad tänker du kring det?
Hur ser det arbetet ut idag? Hur skulle du vilja arbeta med det?
Hinder och möjligheter?
2. När stress uppstår hos lärare i personalgruppen, vad får det för konsekvenser på organisationen?
För elever?
För elevernas resultat?
För några särskilda elevgrupper?
3. Har du erfarenheter av att stress påverkat lärares förmåga att skapa och bibehålla goda relationer med elever?
om ja . På vilket sätt, kan du beskriva?
Upplever du att det påverkar vissa elever mer än andra?
34
4. Vart vänder du dig för att få stöd i stresshanteringsfrågor? Har du något stöd i ditt arbete att bemöta pedagogens stress? Berätta… beskriv…
5. Pågår det något förebyggande arbete gällande stress på er skola? Vad tänker /känner/upplever du gällande det?
6. Finns det någon handlingsplan gällande arbetsrelaterad stress? Kommun/Lokal Känner du att du får stöd av den?
Erfarenhet gällande att bemöta lärare som befinner sig i stress
7. Om du blir uppmärksammad på att lärare uppvisar stressymptom, hur agerar du då? På vilket sätt?
Berätta/förklara Vad tänker du kring det?
Hur ser det arbetet ut idag? Hur skulle du vilja arbeta med det?
Hinder och möjligheter?
8. Hur pass stressad anser du att lärarna på er skola är? Skala 1-5, Vad är det som gör att du tycker det är en….
- Kan du se någon skillnad mellan stadierna? Visioner gällande arbetet med lärares arbetsrelaterade stress
9. Hur skulle du vilja kunna bemöta lärares arbetsrelaterade stress? Målbild?
10. Vad anser du saknas utifrån dina erfarenheter av dagens arbete och din målbild? Vad ser du för hinder och möjligheter? Finns det något du kan göra för att påverka det?
35
Stockholms universitet/Stockholm University SE-106 91 Stockholm
Telefon/Phone: 08 – 16 20 00 www.su.se