Syftet med denna studie var att belysa lärares svårigheter, strategier och önskan kring stöd gällande problemlösning. Kring önskan om stöd kom flera lärare med förslaget om färdigt material från läromedelskaparna, även nivåanpassat material. Det skulle vara intressant att undersöka hur nivåanpassade olika läromedel i matematiken är, ifall det skiljer sig från det ena till det andra. Under intervjuerna med informanterna uppkom
synpunkter kring hur språket i det flesta matematikböckerna inte är anpassade till andraspråkselever, detta skulle också vara intressant att göra en läromedelsstudie för att granska språket. När det kommer till problemlösning skulle det vara intressant att ha ett elevperspektiv och fokusera på vilka strategier eleverna har när de löser problem.
Referenslista
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber
Denscombe, M. (2018) Forskningshandboken: För småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur
Fohlin, N. & Wilson, J. (2019). Kooperativt lärande i praktiken; handbok för lärare i grundskolan. Johanneshov: MTM
Forsbäck, M. & Olsson, I. (2016). Eldorado Matte 2A Grundbok IST Lärarmaterial. (2 uppl.). Stockholm: Natur & Kultur
Gibbons, P. (2006). Stärk språket stärk lärandet: Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. Lund: Studentlitteratur Ibrahim, M. (2010) Matematikundervisning för andraspråkselever: en kvalitativ studie
om lärarens arbetssätt i matematik (examensarbete). Södertörns högskola, institutionen för utbildningsvetenskap. Tillgänglig: https://www.diva- portal.org/smash/get/diva2:390802/FULLTEXT01.pdf
Kempert, S., Saalbach, H., & Hardy, I. (2011). Cognitive Benefits and Costs of Bilingualism in Elementary School Students: The Case of Mathematical Word Problems. Journal of Educational Psychology, 103(3), 547–561. Tillgänglig: https://doi.org/10.1037/a0023619
Kirschner, P., Sweller, J., & Clark, R. (2006). Why Minimal Guidance During
Instruction Does Not Work: An Analysis of the Failure of Constructivist, Discovery, Problem-Based, Experiential, and Inquiry-Based Teaching. Educational
Psychologist, 41(2), 75–86. Tillgänglig:
https://doi.org/10.1207/s15326985ep4102_1
Löwing, M. & Kilborn, W. (2008) Matematik på ett andraspråk. Tillgänglig:
http://ncm.gu.se/media/stravorna/2/a/2a_lowing_kilborn.pdf
Lindblom, J. & Wigstam, J. (2016). Matematik med fem förmågor. Stockholm: Natur & Kultur
Montague, M. (2008). Self-regulation Strategies to Improve Mathematical Problem Solving for Students with Learning Disabilities. Learning Disability Quarterly. Tillgänglig:
https://journals.sagepub.com/doi/abs/10.2307/30035524?casa_token=aVne9zde nOYAAAAA%3Ak0xZ-
T8NZltjxpBRHmZpn6V0xHmGoZCxPSy21_mAkQPQ0jyqqJBh1Rgre8SwU--
KRiGJum-zwjrWCw&
McIntosh, A. (2008). Förstå och använda tal: en handbok. (1 uppl.) Göteborg: Nationellt Centrum för matematikundervisning (NCM), Göteborgs universitet.
Nordlander, E. & Nordlander, M. (2019). Problemlösning - konsten att berätta en god historia. Tillgänglig:
https://www.researchgate.net/publication/27944568_Konsten_att_beratta_en_g od_historia
Norén, E. (2015). Agency and positioning in a multilingual mathematics classroom. Educational Studies in Mathematics, 89(2). Tillgänglig:
https://doi.org/10.1007/s10649-015-9603-5
O’Brien, J. (1993). Action research through stimulated recall. Research in Science Education. Tillgänglig: https://link.springer.com/article/10.1007/BF02357063 Skolverket. (2011). Rapport 366. Stockholm: Skolverket Hämtad 2020-05-14 från
https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a6598ea/15539641127 74/pdf2724.pdf
Skolverket. (2012). Greppa språket : ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet. (2. uppl.). Stockholm: Skolverket. Tillgänglig:
https://www.skolverket.se/publikationsserier/forskning-for-skolan/2012/greppa-
spraket-amnesdidaktiska-perspektiv-pa-flersprakighet
Skolverket. (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Reviderad 2019. Tillgänglig:
https://www.skolverket.se/publikationsserier/styrdokument/2019/laroplan-for-
grundskolan-forskoleklassen-och-fritidshemmet-reviderad-2019
Statistiska centralbyrån. (2016). Det stora antalet asylsökande under 2015 ökade inte flyktinginvandringen nämnvärt. Hämtad 2020-02-18, från
https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens- sammansattning/befolkningsstatistik/pong/statistiknyhet/asylsokande-grund-for- bosattning-utlandsk-bakgrund-medborgarskapsbyten-adoptioner-
hushallsstatistik-och-medellivslangder-2015/
Statistiska centralbyrån. (2020). Invandring till Sverige. Hämtad 2020-02-18, från https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i-
sverige/invandring-till-sverige/
Säljö, R. (2014). Den lärande människan - teoretiska traditioner. I Liberg, C.,
Lundgren, U., & Säljö, R. (Red.), Lärande, skola, bildning: [grundbok för lärare] (3. uppl). (s. 251-310) Stockholm: Natur & Kultur.
Vygotskij, L. (2005). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos.
Wedin, Å. (2011). Klassrumsinteraktion i de tidiga skolåren – Andraspråkselever i skolans språkliga vardag. Nordic Studies in Education, (03), 210–225. Tillgänglig:
Bilagor
Bilaga A - Missivbrev
Hej!
Vi är två studenter från Mälardalens Högskola som skriver vårt examensarbete på lärarutbildningen och ska skriva vårt andra självständiga arbete i matematik. Vi ska undersöka hur lärare i F-3 arbetar med andraspråkselever när det handlar om problemlösning i matematikundervisningen.
Syftet med studien är att undersöka verksamma i skolverksamheten om hur lärare arbetar med elever som har brister i svenska språket under matematikundervisningen. Vi lägger fokus på problemlösning där språket har en stor betydelse i matematiken och skapar problem för eleven som kan ha goda matematikkunskaper men mindre goda kunskaper i svenska språket.
Genom studien kan lärare få stöd i sitt arbete med andraspråkselever, både
nyexaminerade lärare och lärare med många år av erfarenheter. Du tillfrågas härmed om deltagande i studien. Vi skulle vara mycket tacksamma om du hade velat dela med dig av dina erfarenheter gällande studiens syfte. Att delta i studien innebär två tillfällen där det första tillfället är en observation av en matematiklektion som grundar sig i
problemlösning och det andra tillfället är en intervju på ungefär 45 minuter. Med din tillåtelse önskar vi att under observationen få filma dig som lärare i din roll i
klassrummet för att sedan ha möjlighet att styrka våra anteckningar. Vi önskar även att få spela in ljudet under intervjun för att i efterhand kunna gå tillbaka och lyssna igen. I det färdiga arbetet kommer din identitet inte att framgå, vi kommer inte publicera namn eller skola för de som väljer att medverka.
Ert deltagande är frivilligt och ni kan när ni vill under studiens gång avsäga ert medverkande utan att uppge anledning. Arbetet kommer att publiceras på internetportalen Diva.
Har ni några frågor så kontakta oss gärna:
Melina Friberg: Mfg16001@student.mdh.se, Telefonnummer: 0700000000 Matilda Sundkvist: Mst15002@student.mdh.se, Telefonnummer: 0700000000 Handledare Jan Olsson: jan.olsson@mdh.se
Jag har tagit del av informationen och accepterar att delta på det sätt som beskrivits.
Namn: ________________________ Skola: ______________________ E-post: ________________________ Telefon: ____________________
Bilaga B - Intervjufrågor
Hur länge har du arbetat med andraspråkselever?
När tog du din examen?
Vilka ämnen ingår i din utbildning (både svenska och matematik?)?
Hur går tankegången när du planerar inför att hålla en problemlösningslektion för andraspråkselever?
- Vad anser du är viktigast att tänka på när du undervisar i/om problemlösning för andraspråkselever?
Vad har du i åtanke när du undervisar i/om problemlösning för andraspråkselever? - Tänker du på något speciellt? Material du använder, hur du pratar exempelvis? Vad anser du är den största skillnaden med att undervisa i/om problemlösning för andraspråkselever gentemot elever med svenska som modersmål?
Vad upplever du för svårigheter när det kommer till problemlösning med andraspråkselever?
Känner du att du kan få hjälp och stöd från ledning med svårigheter?
Känner du att du kan få hjälp och stöd från andra beslutsfattare, t.ex. kommun eller skolverket med svårigheter?
Vad saknar du för stöd när det kommer till svårigheterna som du upplever som lärare för andraspråkselever?
- Finns det annat stöd än det du får idag som du skulle vilja ha?
Vad skulle vara ditt bästa tips att ge till en annan lärare som ska arbeta med
Bilaga C - Observationsschema Hur är lektionen upplagd? Hur går genomgången till? Förklarar läraren svåra begrepp på olika sett? Använder läraren något konkret material som stöd? Övrigt