5.1​ ​Vidare​ ​forskning 

För vidare forskning inom detta område kan det vara intressant att titta på en större        skala människor och en mer varierad målgrupp som har likvärdigt syfte att undersöka        hur teknik kan motivera människor till fysisk aktivitet. Därmed undersöka om        deltagarna i studien har större chans att uppnå både vardagsmotion och träning om        du använder dig av teknik. Med andra ord testa om resultatet i denna studie        fortfarande stämmer. Det kan också vara intressant att titta på varför teknik och        självmätning har olika påverkan beroende på kön och ålder, eller huruvida kunskapen        om​ ​konsekvenser​ ​och​ ​rekommendationer​ ​har​ ​någon​ ​påverkan​ ​på​ ​motivationen.  

Man kan även forska vidare på varför människor slutar att använda dessa typer av        tekniker samt var i användarupplevelsen det brister. Vad beror det på? Vilka faktorer        saknas​ ​eller​ ​får​ ​användaren​ ​att​ ​känna​ ​avsmak​ ​i​ ​verktyget?   

           

 

 

 

6​ ​Metoddiskussion 

Semistrukturerade intervjuer ansåg vi vara den bästa metoden för denna typ av        studie. Då vi ville undersöka behovet och ha svar på frågor som varför, hur och vad så        var det semistrukturerade tillvägagångssättet passande, då personerna i fråga fick        själva tala ut om diverse upplevelser och erfarenheter. Semistrukturerade intervjuer        ger respondenten möjlighet att komma med värdefull input som intervjuaren själv inte        tänkt​ ​på​ ​och​ ​det​ ​var​ ​främst​ ​det​ ​vi​ ​ville​ ​komma​ ​åt​ ​(Patel​ ​&​ ​Davidson,​ ​2011).  

 

Valet av metod var, baserat på önskad data, enkel då vi ville ha möjligheten att skapa        en diskussion med respondenten. Semistrukturerade intervjuer har också en fördel då        man kan anpassa och utforma frågorna efter individens behov, då det man som        intervjuare vill ha ut är respondentens åsikter inom ämnet. Det finns utrymme för        förtydligande av frågor och fördjupning inom dem. Denna typ av öppenhet i dialogen        skapar i sin tur en effekt i form av variation i datan som samlas in, menar Patel &        Davidson (2011). Det finns en mall som alla intervjuer utgår ifrån, men frågorna är        anpassade efter potentiella modifieringar vilket i sin tur resulterar i att intervjuernas        resultat​ ​varierar.  

 

För att vara kritiskt till intervjuer i allmänhet så kan respondenten förvränga        sanningen baserat på förväntningar som denne tror finns. Till exempel om        respondenten får frågan “Hur ofta tränar du?”. Detta kan man inte förvrida om man        blir observerad, där man då får som observatör sanningen svart på vitt, med egna        ögon​ ​(Karlsson,​ ​2004).  

 

6.1​ ​Andra​ ​möjliga​ ​metoder  

I genomförandet av en observation så använder man sig av både sina sinnen, men        också tidigare erfarenheter, fördomar, kunskaper etc. Man har som observatör alltså        endast sig själv och sina egna tolkningar att utgå från (Edvardsson, 2007). En kritisk        aspekt med denna typen av metod som gör att den inte är speciellt pålitlig kan vara att        observatören inte är tillräckligt uppmärksam, inte hinner med att både observera och        dokumentera informationen, minnesproblem det vill säga att observatören inte        kommer ihåg allt. Även inspelning i form av exempelvis video kan påverka den        observerade personens beteende. Observation i förhållande till intervju har också        fördelar då en observation oftast genererar mer trovärdig data. Som tidigare nämnt, så        kan respondenten anpassa svaren utifrån vad som förväntas av dem under en        intervju. Observationer kan inte förvränga sanningen, som människor simpelt kan        göra om de får en fråga som till exempel “Hur många gånger per dag kollar du din        stegräknare?” (Karlsson, 2004). Denna typ av metod var inte ett alternativ för denna        studie då det grundläggande syftet var att undersöka ​om       ​deltagarna använde sig av        någon sorts teknik och dess påverkan, dock hade vi kunnat observera motionsvanor i        kombination med teknik om vi hade haft möjligheten. I relaterade studier som gjorts        till denna, exempelvis ​The measurable me - The influence of self-tracking on the user                            experience   ​av Mimmi Sjöklint (2015), så har författaren använt sig av en kvantitativ        fältstudie med nya användare och en djupgående kvalitativ intervjustudie med erfarna        användare. Detta för att den studien hade bland annat avsikt att mäta och observera        användandet av mätningsinstrument för nya användare. En kvantitativ fältstudie        innebär att man är ute i en verklig miljö, och inte i ett laboratorium, där deltagarna        har tillåtits bli observerade. Man mätte bland annat steg, sömnvanor och man iakttog        beteendet​ ​i​ ​användandet​ ​av​ ​tekniken​ ​(Sjöklint,​ ​2015).  

Referenser 

Agda​ ​Media​ ​(Producer).​ ​(2016).​ ​​Health​​for​​Wealth​​​​​[Podcast].​ ​Hämtad​ ​från  http://healthforwealth.se/podcast/avsnitt-7-sitt-mindre-lev-langre/​​ ​​ ​(Hämtad  2017-04-06) 

 

Alvehus,​ ​J.​ ​(2013).​ ​​Skriva​​uppsats​​med​​kvalitativ​​metod:​​En​​handbok.​​​Stockholm:​ ​Liber  AB.​ ​(s.​ ​20,​ ​23,​ ​83,​ ​110-111) 

 

Andersson,​ ​E.​ ​(2013).​ ​Kroppsideal​ ​och​ ​ätstörningar​ ​ur​ ​ett​ ​genusperspektiv​ ​-​ ​En 

kvalitativ​ ​studie​ ​om​ ​synen​ ​på​ ​kroppsideal​ ​och​ ​stört​ ​ätbeteende​ ​i​ ​förhållande​ ​till​ ​genus  och​ ​könsroller.​ ​​Karlstad​​Universitet.​​​Hämtad​ ​från 

http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:625506/FULLTEXT01.pdf   

Apple​ ​Inc.​ ​(2017).​ ​Använda​ ​Apple​ ​Watch​ ​utan​ ​att​ ​ha​ ​iPhone-enheten​ ​i​ ​närheten.  Hämtad​ ​2017-05-07​ ​från​ ​​https://support.apple.com/sv-se/HT205547   

 

BJ​ ​Fogg.​ ​(2017).​ ​BJ​ ​Fogg,​ ​PhD,​ ​Overview  

Hämtad​ ​2017-04-03​ ​från​ ​​https://www.bjfogg.com/    

The​ ​behavior​ ​Wizard​ ​by​ ​BJ​ ​Fogg​ ​(2017) 

Hämtad​ ​2017-04-08​ ​​http://www.behaviorwizard.org/wp/    

Doherty,​ ​G.,​ ​Coyle,​ ​D.,​ ​&​ ​Sharry,​ ​J.​ ​(2012,​ ​May).​ ​Engagement​ ​with​ ​online​ ​mental  health​ ​interventions:​ ​an​ ​exploratory​ ​clinical​ ​study​ ​of​ ​a​ ​treatment​ ​for​ ​depression.​ ​In  Proceedings​ ​of​ ​the​ ​SIGCHI​ ​Conference​ ​on​ ​Human​ ​Factors​ ​in​ ​Computing​ ​Systems​ ​(pp.  1421-1430).​ ​ACM. 

Edvardsson,​ ​B.​ ​(2007).​ ​Metod-​ ​och​ ​processproblem​ ​vid​ ​observation​ ​-​ ​ett  utbildningsPM.​ ​Hämtad​ ​2017-05-16​ ​från 

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-7796  

Endomondo​ ​(2017)​ ​Hämtad​ ​2017-05-08​ ​från​ ​​https://www.endomondo.com/features   Epstein,​ ​A.​ ​D.​ ​(2015).​ ​Personal​ ​informatics​ ​in​ ​everyday​ ​life.​ ​In​ ​​Adjunct​​Proceedings​​of  the​​2015​​ACM​​International​​Joint​Conference​ ​​on​​Pervasive​​and​​Ubiquitous​​Computing  and​​Proceedings​​of​​the​​2015​ACM​ ​​International​​Symposium​​on​​Wearable​​Computers 

(UbiComp/ISWC'15​ ​Adjunct).​ ​ACM,​ ​New​ ​York,​ ​NY,​ ​USA,​ ​429-434.​ ​DOI:  http://dx.doi.org/10.1145/2800835.2801643  

Epstein, A. D., Ping, A., Fogarty, J., and Munson, A. S. (2015). A lived informatics        model of personal informatics. In ​Proceedings of the 2015 ACM International Joint                    Conference on Pervasive and Ubiquitous Computing (UbiComp '15). ACM, New York,                NY,​ ​USA,​ ​731-742.​ ​DOI:​ ​​http://dx.doi.org/10.1145/2750858.2804250  

 

Fogg,​ ​BJ​ ​(2011,​ ​Maj​ ​18).​​​BJ​​Fogg:​​Individuals​​Must​​Change​​Habits​​for​​Better​​Health 

[Video​ ​file].​ ​Hämtad​ ​från  

https://www.youtube.com/watch?v=5WaToiunuWY    

Fogg,​ ​BJ​ ​(2012,​ ​December​ ​5).​​​Forget​​big​​change,​​start​​with​​a​​tiny​​habit:​​BJ​​Fogg​​at  TEDxFremont​​​[Video​ ​file].​ ​Hämtad​ ​från 

https://www.youtube.com/watch?v=AdKUJxjn-R8    

Fogg,​ ​BJ.(2009).​ ​A​ ​behavior​ ​model​ ​for​ ​persuasive​ ​design.​ ​In​ ​​Proceedings​​of​​the​​4th  International​​Conference​​on​​Persuasive​​Technology​​ ​(Persuasive​ ​'09).​ ​ACM,​ ​New​ ​York,  NY,​ ​USA,​ ​Article​ ​40,​ ​7​ ​pages.​ ​DOI:​ ​​https://doi.org/10.1145/1541948.1541999   

Folkhälsomyndigheten.​ ​(2016).​ ​Folkhälsan​ ​i​ ​Sverige​ ​2016.​ ​Hämtad​ ​2017-03-27​ ​från  https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/f/Folkh alsan-i-Sverige-2016/ 

 

Foster,​ ​D.,​ ​Linehan,​ ​C.,​ ​Kirman,​ ​B.,​ ​Lawson,​ ​S.​ ​and​ ​James,​ ​G.​ ​(2010).​ ​Motivating  physical​ ​activity​ ​at​ ​work:​ ​using​ ​persuasive​ ​social​ ​media​ ​for​ ​competitive​ ​step​ ​counting.  In​ ​​Proceedings​​of​​the​​14th​International​ ​​Academic​​MindTrek​​Conference:​​Envisioning  Future​​Media​​Environments​​ ​(MindTrek​ ​'10).​ ​ACM,​ ​New​ ​York,​ ​NY,​ ​USA,​ ​111-116.  DOI=​http://dx.doi.org/10.1145/1930488.1930510  

 

Folkhälsomyndigheten.​ ​(2015)​ ​Fysisk​ ​inaktivitet​ ​-​ ​ett​ ​skadligt​ ​beteende.​ ​Hämtad  2017-04-06​ ​från 

https://www.folkhalsomyndigheten.se/far/inledning/fysisk-inaktivitet-ett-skadligt-be teende/  

 

Institutet​ ​för​ ​Hälso-​ ​och​ ​Sjukvårdsekonomi​ ​(IHE)​ ​(2012).​ ​​Kostnader​​för 

hjärt-kärlsjukdom​​år​​2010​​​Hjärt-Lungfonden:​ ​IHE-rapport.​ ​​ ​Författare:​ ​Katarina​ ​Steen  Carlsson​ ​och​ ​Ulf​ ​Persson. 

 

Josefin​ ​Lennen​ ​Merckx,​​ ​(2014)​ ​Stor​ ​kartläggning​ ​av​ ​svenskars​ ​träningsvanor.​ ​Hämtad  2017-04-03​ ​från 

http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/stor-kartlaggning-av-svenskars-traningsvanor   

2017​ ​från 

http://www.cse.chalmers.se/research/group/idc/ituniv/kurser/04/analys/OH_Obse rvationsmetoder.pdf  

Kelly,​ ​E.​ ​(2017,​ ​18​ ​Januari).​ ​Meet​ ​Dr.​ ​BJ​ ​Fogg:​ ​Master​ ​of​ ​Persuasive​ ​Technology  [Blogginlägg/Blog​ ​post].​ ​Hämtad​ ​från​ ​​https://032c.com/persuasive-technology    

Misfit.​ ​(2017).​ ​Linking.​ ​Hämtad​ ​2017-05-08​ ​från​ ​​https://misfit.com/go/shine    

Moradi,​ ​F.​ ​(2016).​ ​Working​ ​out​ ​work :​ ​from​ ​personal​ ​informatics​ ​to​ ​redesigning​ ​work  (PhD​ ​dissertation).​ ​Umeå.​ ​Hämtad​ ​från 

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-128703   

NetPort​ ​Science​ ​Park.​ ​(2017)​ ​Om​ ​NetPort.  

Hämtad​ ​2017-02-27​ ​från​ ​​http://www.netport.se/om-netport/    

NetPort​ ​Science​ ​Park​ ​(2017)​ ​Fokusområden.  

Hämtad​ ​2017-02-27​ ​från​ ​​http://www.netport.se/fokusomraden/    

O'Donovan,​ ​S.,​ ​Gain,​ ​J.,​ ​&​ ​Marais,​ ​P.​ ​(2013,​ ​October).​ ​A​ ​case​ ​study​ ​in​ ​the​ ​gamification  of​ ​a​ ​university-level​ ​games​ ​development​ ​course.​ ​In​ ​​Proceedings​​of​​the​​South​​African  Institute​​for​​Computer​​Scientists​and​ ​​Information​​Technologists​​Conference​​ ​(pp.  242-251).​ ​ACM.  

 

Patel,​ ​R.,​ ​&​ ​Davidson,​ ​B.​ ​(2011).​ ​​Forskningsmetodikens​​grunder​​ ​(4:1).​ ​Lund:  Studentlitteratur.​ ​(s.​ ​81-87) 

 

Polivy,​ ​J.​ ​&​ ​Herman,​ ​C.P.​ ​(2002).​ ​If​ ​at​ ​First​ ​You​ ​Don’t​ ​Succeed​ ​False​ ​Hopes​ ​of  Self-Change.​ ​In​ ​​American​​Psychologist​.​ ​Vol​ ​57(9),​ ​Sep​ ​2002, 

677-689.​http://dx.doi.org/10.1037/0003-066X.57.9.677   

Reinecker,​ ​L.,​ ​Jörgensen,​ ​P​ ​S.​ ​(2014).​ ​​Att​​skriva​​en​​bra​​uppsats.​​​(3.​ ​ed.)​ ​Förlag:​ ​Liber  (s​.131). 

 

Sjöklint,​ ​M.​ ​(2015).​ ​The​ ​measurable​ ​me​ ​-​ ​The​ ​influence​ ​of​ ​self-tracking​ ​on​ ​the​ ​user  experience.​ ​​Copenhagen​​Business​​School​,​ ​(1),​ ​(s.​ ​5,​ ​25,​ ​87) 

 

Sjöklint,​ ​M.,​ ​Constantinou,​ ​ID.,Trier,​ ​M.​ ​(2015)​ ​The​ ​Complexities​ ​of​ ​Self-Tracking​ ​-​ ​An  Inquiry​ ​into​ ​User​ ​Reactions​ ​and​ ​Goal​ ​Attainment.​ ​Available​ ​at​ ​SSRN: 

https://ssrn.com/abstract=2611193​​ ​or​ ​​http://dx.doi.org/10.2139/ssrn.2611193    

 

UIE.​ ​(2003).​ ​Guiding​ ​Users​ ​with​ ​Persuasive​ ​Design:​ ​An​ ​Interview​ ​with​ ​Andrew​ ​Chak.  Hämtad​ ​2017-04-12​ ​från​ ​​https://articles.uie.com/chak_interview/  

 

Vidyarthi,​ ​J.,​ ​Riecke,​ ​B.​ ​E.,​ ​&​ ​Gromala,​ ​D.​ ​(2012,​ ​June).​ ​Sonic​ ​Cradle:​ ​designing​ ​for​ ​an  immersive​ ​experience​ ​of​ ​meditation​ ​by​ ​connecting​ ​respiration​ ​to​ ​music.​ ​In​ ​Proceedings  of​ ​the​ ​designing​ ​interactive​ ​systems​ ​conference​ ​(pp.​ ​408-417).​ ​ACM. 

 

Widerberg,​ ​K.​ ​(2002).​ ​​Kvalitativ​​forskning​​i​​praktiken​​​(1:7).​ ​Lund:​ ​Studentlitteratur.​ ​(s.  92-94) 

 

World​ ​Health​ ​Organization.​ ​(2017).​ ​Physical​ ​Activity.​ ​Hämtad​ ​2017-04-07​ ​från  http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs385/en/  

 

World​ ​Health​ ​Organization.​ ​(2017).​ ​Global​ ​Strategy​ ​on​ ​Diet,​ ​Physical​ ​Activity​ ​and  Health:​ ​What​ ​is​ ​Moderate-intensity​ ​and​ ​Vigorous-intensity​ ​Physical​ ​Activity?  Hämtad​ ​2017-04-07​ ​från  http://www.who.int/dietphysicalactivity/physical_activity_intensity/en/      

 

 

 

 

Figurer 

Figur​ ​1.​ ​The​ ​Behavior​ ​Model​ ​by​ ​BJ​ ​Fogg​ ​(2016)  

Hämtad​ ​2017-03-14​ ​från​ ​​http://www.behaviormodel.org/    

Figur​ ​2.​ ​The​ ​Behavior​ ​Grid​ ​by​ ​BJ​ ​Fogg​ ​(2012)   Hämtad​ ​2017-03-12​ ​från​ ​​http://behaviorgrid.org/    

Figur​ ​3.​ ​​Sjöklint,​ ​M.​ ​(2015).​ ​The​ ​measurable​ ​me​ ​-​ ​The​ ​influence​ ​of​ ​self-tracking​ ​on​ ​the  user​ ​experience.​ ​​Copenhagen​​Business​​School​,​ ​(1),​ ​s.​ ​8 

 

Figur​ ​4.​ ​Lived​ ​Informatics​ ​Model,​ ​(2015).​ ​​Epstein,​ ​A.​ ​D.​ ​(2015).​ ​Personal​ ​informatics​ ​in  everyday​ ​life.​ ​In​ ​​Adjunct​​Proceedings​​of​​the​​2015​​ACM​​International​​Joint​​Conference​​on  Pervasive​​and​​Ubiquitous​​Computing​​and​Proceedings​ ​​of​​the​​2015​​ACM​​International  Symposium​​on​​Wearable​​Computers​​ ​(UbiComp/ISWC'15​ ​Adjunct).​ ​ACM,​ ​New​ ​York,​ ​NY,  USA,​ ​429-434.​ ​DOI:​ ​​http://dx.doi.org/10.1145/2800835.2801643  

 

Figur​ ​5.​ ​​Word​ ​Health​ ​Organisation​ ​(2017).​ ​What​ ​is​ ​Moderate-intensity​ ​and  Vigorous-intensity​ ​Physical​ ​Activity? 

Bilder 

Bild​ ​1.​ ​​Miljön​ ​som​ ​de​ ​semistrukturerade​ ​intervjuerna​ ​utspelade​ ​sig​ ​i.​ ​17-03-2017.   

Bild​ ​2.​ ​MisFit​ ​Shine.​ ​(2017)​ ​[fotografi].​ ​Hämtad​ ​från  https://misfit.com/products/misfit-shine-2​​ ​,    

Apple​ ​Watch.​ ​(2017)​ ​[fotografi].​ ​Hämtad​ ​från 

https://www.apple.com/se/apple-watch-series-1/​​ ​,   

Endomondo.​ ​(2017)​ ​[fotografi].​ ​Hämtad​ ​från 

http://www.runnersworld.com/electronics/27-apps-every-runner-should-know-about /slide/6  

Bilagor  

1.​ ​Resultat​ ​av​ ​intervjuer​ ​i​ ​tabellform  2.​ ​Transkribering​ ​av​ ​intervjuer   

Resultat​ ​av​ ​intervjuer​ ​i​ ​tabellform 

 

 

 

 

 

Transkribering​ ​av​ ​intervjuer 

Intervju​ ​1 

Kön:​ ​Kvinna  Ålder:​ ​54 

Hur​ ​länge​ ​har​ ​du​ ​arbetat​ ​på​ ​Netport?​ ​-​ ​I​ ​ungefär​ ​sex​ ​år   

Vad​ ​är​ ​hälsa​ ​för​ ​dig?  

- Att vara frisk. Ja… Inte känna sig stressad och inte vara sjuk då. Både mentalt                             

och fysiskt. Innehåller fysiskt aktivitet, självklart, det är tvunget. Jag tränar själv                       

för​​att​​hålla​​min​​rygg​​igång,​​bland​​annat.     Vad​ ​är​ ​livskvalité​ ​för​ ​dig​ ​då?  - Eeeeh, mycket. Hälsan är ju livskvalité… Att man bestämmer över sin tid och                         

nära​​till​​natur​och​ ​​vänner​​och​​aktiviteter.     Vad​ ​motiverar​ ​dig​ ​till​ ​en​ ​god​ ​hälsa?    - Inte roligt att vara sjuk, haha… det motiverar en till att vara frisk. Det är ju viktigt                                 

för att kunna ha ett bra liv, om man så säger. Förebygga sjukdomar, ett långt                             

friskt liv. Så länge man kan hålla sig frisk, desto friskare blir man när man blir                               

äldre.​​Förhoppningsvis.     Hur​ ​ofta​ ​tränar​ ​du​ ​idag?  - Ren​​träning​​i​​grupp,​​två​​gånger​i​​​veckan.​​Och​sen​ ​​har​​jag​​hund…     Använder du dig då av någon sorts teknik för att antingen motivera dig själv eller mäta       

dina​ ​resultat?   - Att man känner, vad heter det? LIVREMMEN! Om den sitter tajt eller inte, haha…                           

plus att jag har problem med ryggen om jag inte tränar… då märker jag det                             

direkt. Men jag använder ingen app eller så… Jag har försökt få inspiration                         

genom sociala medier, och poddar och liknande, men det har inte riktigt bitit på                           

mig…   Varför​ ​inte​ ​det?  - J​ag är inte så motiverad. När jag var yngre hade jag en loggbok där jag skrev ner                                 

allt​​jag​​åt​​och​​hur​​mycket​​jag​​tränade  Så​ ​då​ ​loggade​ ​du​ ​dina​ ​resultat​ ​kan​ ​man​ ​säga?   - Ja, då höll jag på med det i kanske fyra, fem år. Så atte, äh jag är inte motiverad                                    

Men​ ​hur​ ​kände​ ​du​ ​dig​ ​när​ ​du​ ​loggade​ ​din​ ​data?​ ​Vad​ ​blev​ ​det​ ​för​ ​resultat?  

- Det blev ju lite att jag tävlade med mig själv, och det blev ju en positiv effekt av                                   

det,​​man​​ser​​ju​​att​​man​​förbättrar​​sina​​resultat​​ ​och​ ​det​ ​känns​ ​ju​ ​motiverande.   Delade​ ​du​ ​med​ ​dig​ ​av​ ​den​ ​datan​ ​till​ ​andra?   - Nej,​​det​​behöll​jag​ ​​för​​mig​​själv.   Hur​ ​kände​ ​du​ ​dig​ ​då,​ ​när​ ​du​ ​loggade​ ​din​ ​data?​ ​Var​ ​det​ ​bara​ ​positiv​ ​effekt?   - Njaa, man kände ju lite stress, det var ju mycket med att räkna kalorier då… så                               

då​​såg​​man​​att​det​ ​​sprang​​iväg​​för​​mycket... 

Varför​ ​slutade​ ​du​ ​med​ ​det?   - Det blev för jobbigt… jag höll ju på… jag tävlade och höll på, så när man slutade                                 

med det så blev det automatiskt så att man slutade logga sina resultat. Och                           

började​​med​​annan​​idrott​​och​​då​noterade​ ​​jag​​inte​det​ ​​på​​det​​sättet…     ​ ​Är​ ​du​ ​delaktig​ ​i​ ​några​ ​förmåner​ ​som​ ​arbetet​ ​erbjuder​ ​dig?   - Mmm.. vi har ju halva kostnaden på tärningskort, det använder jag. Sen                       

naprapaten jag går hos, är ju också halva priset på… Sen har jag varit nere och                               

gått​​på​​det​​här​​löpbandet​​vi​har..,​ ​​men​​det​var​ ​​mest​​i​​början.     Känner​ ​du​ ​att​ ​det​ ​ibland​ ​blir​ ​lite​ ​knapert​ ​med​ ​tid​ ​åt​ ​hälsan?   - Aa det gör jag… det är många gånger man har haft annat för sig och behöva                               

avboka de här gruppträningarna jag har. Det kan gå flera veckor där man inte                           

kan​​vara​​med​​och​​det​​är​​inte​​bra.     Om du skulle få chansen att designa ett tekniskt hjälpmedel, hur skulle det se ut?       

Inga​ ​gränser  - Man kan ju blanda in, att man mäter, blodtryck, blodsocker, mer? Kolesterol och                         

såna grejer… Ju äldre man blir det desto viktigare blit det att hålla koll på. Sen                               

vet​​jag​​inte​​om​​man​​kan​mäta​ ​​något​​annat,​BMI​ ​​och​​sånt​​där.    Vad​ ​skulle​ ​vara​ ​en​ ​morot​ ​för​ ​dig​ ​att​ ​vara​ ​mer​ ​aktiv?​ ​En​ ​extra​ ​push​ ​liksom.   - Ett träningsprogram med hunden hade varit dökul, kanske man kan lägga in                       

agility för både hund och ägare… Och kanske andra hundar och ägare som möte                           

liksom. Det blir kanske mer en rolig aktivitet där man inte riktigt tänker på att                             

man tränar i ett hälsosyfte. Då har man inte dåligt samvete för att man lämnar                             hunden​​hemma​​heller… 

 

Intervju​ ​2 

Kön:​ ​Kvinna  Ålder:​ ​54 

Hur​ ​länge​ ​har​ ​du​ ​arbetat​ ​här?​ ​Nästan​ ​ett​ ​år   

Vad​ ​är​ ​hälsa​ ​för​ ​dig?  

- Hälsa är välmående och balans i livet. Och inte ha för mycket stress. Kost,                           

träning​​och​​balans.   Vad​ ​är​ ​då​ ​livskvalité​ ​för​ ​dig?   - Livskvalite för mig är då att ha roligt, gör saker som ger mig lust och energi. att                                 

jag har en balans då igen mellan jobb och familj, och tid för mig själv och tid för                                   

mig​​själv​​inkulderar​​träning​​och​​umgås​​med​​mina​​tjejkompisar​​och​​sådana​​saker.   Vad​ ​motiverar​ ​till​ ​en​ ​god​ ​hälsa?   - Jag​​mår​​ju​​bra​​själv​​när​​jag​​har​​god​​hälsa.       Använder du dig av någon sorts teknik för att motivera dig till att ge dig ut på en       

löparrunda​ ​eller​ ​någon​ ​form​ ​av​ ​fysisk​ ​aktivitet?   - Nä det stressar mig något enormt mycket. Däremot, jag har varit konsult innan,                         

så jag har inte varit anställd, så jag har ofta då tagit ‘’breaks’’ där jag åkt på                                 

retreats så jag åker på yoga-retreats och yoga-detox, och det är också kanske för                           

att komma på rätt spår igen. Sättet jag jobbar på har höga stressnivåer, så du                             

kan inte alltid påverka när du ska gå lägga dig och träna, för du har resdagar                               

och möten, och du kommer väldigt lätt ur balans med kosten för att det är inte                               

alltid de serverar den typen av mat som jag mår bra av då, när jag har möten                                 

eller när jag reser mycket. Och då har jag hittat en metod som jag har använt mig                                 

av ganska länge, i ca 8-10 år, där jag tar mindre ‘’breaks’’ där jag åker på en                                

retreat och då kommer jag på banan igen. Och likadant när jag har semester då,                             

då tycker jag inte om att åka på semester som en vecka med all inklusive och                               

sitta stilla. Utan jag försöker åker på semestrar som är träningsrelaterade. och                       

väldigt mycket fokus på yoga. Jag har en passion för bikramyoga. Det älskar                         

jag. När min kropp känns nerkörd så räcker det att jag kör det i två veckor, sen                            

kommer​​jag​​i​​balans.     Hur​ ​aktiv​ ​skulle​ ​du​ ​säga​ ​att​ ​du​ ​är​ ​nu​ ​i​ ​träningen?   - Målet är att försöka träna fem dagar i veckan. Vi är en aktiv familj, men skulle                              

vilja träna mer Bikramyoga, problemet är att det inte finns här i dessa trakterna,                          

som i Karlskrona eller i Blekinge, så att jag fick åka ner till Malmö. Eller som sist i                                

hemma i Sverige så blir det att jag powerwalkar, jag tycker om att rida så jag                               

försöker rida så mycket jag kan, jag spelar även tennis. Och sen är jag inskriven                             

på ett gym, med cirkelträning, och det tycker jag är sådär halvtråkigt, så dit går                             

jag inte så ofta. Då blir det lättare att spela tennis eller powerwalka, för att det är                                 

roligt. Och då blir det lusten som blir drivkraften att utför aktiviteten. Det ska                           

vara skoj att motionera. Jag sitter inne ganska mycket i arbetet och då är det ju                              

skoj att att få vara ute också, och då är ridningen bra. Som en kontrast till att                                 

sitta​​inomhus.     Finns det något du tar hjälp av då för att få inspiration tex sociala medier eller       

liknande?   - Ähh, det bara stressar mig. Jag försöker, och jag köpte en sån här Wii-fit men det                               

fungerade inte riktigt för mig, då blir det nästan som ett jobb istället. Jag har så                               

himla mycket planerat i min mötesagenda, så att jag då att jag vill släppa allting                    

som är digitalt och inte lägga prestation i träningen och det är ganska viktigt för                            

mig, att motionen ska vara lust, glädje och återhämtning och inget                     

prestationsmoment​​som​​jag​känner​ ​​i​​mitt​​arbete.     Då​ ​är​ ​att​ ​mäta​ ​dina​ ​resultat​ ​inget​ ​för​ ​dig?   - Nä. Men sen är jag en tävlingsmänniska ändå, det är klart när jag spelar tennis                             

med min man att jag vill vinna över honom men inte så att jag behöver mäta det,                                 

att​​skriva​​in​​i​​tabeller​och​ ​​liknande.​​Då​​tappar​​det​​lite.     Om du fick själv designa någon typ av tekniskt hjälpmedel som fick människor att       

vara​ ​mer​ ​fysiskt​ ​aktiva,​ ​hur​ ​skulle​ ​det​ ​se​ ​ut?   - Eftersom jag inte skulle använda de själv, så har jag inget förslag… Då är jag                             

nog inte rätt målgrupp att titta på. Sen kan ju titta på inspirationsbilder och så                             

när jag surfar på facebook då kanske, och jag söker mig extra mycket till yoga                             

men det kanske är mer vart jag kan hitta min nästa kurs eller resa, sådana                             

saker. Lite inspiration. Och kanske då att Bikramyoga inte finns här, så sa min                           

tränare i USA att man kan ju ladda ner träningsposer över nätet om du har en                              

bastu att tillgå. Då kan man ju köra någon app på bikramyogan… men så långt                             

har​​jag​​inte​​kommit,​​då​​tappade​​jag​​lusten…     Är​ ​du​ ​delaktig​ ​i​ ​några​ ​förmåner​ ​som​ ​arbetet​ ​erbjuder​ ​dig?    - Mmm, vi får ju dra en gymavgift, men minns ej den korrekta summan. Per månad                             

då som vi får. Jag har ju varit konsult innan då har jag lagt in min träning på ett                                     

annat sätt, och jag tycker inte riktigt att den tiden vi jobbar nu, jag är nästan                               

alltid uppkopplad och jag läser mina mail kl 06.00 på morgonen. Så jag har ju                             

inte arbetstiderna, 8-17, för så har jag aldrig jobbat och jag kan inte ändra det                             

beteendet och har alltid varit van vid att styra hur jag jobbar. Och då kan jag ju                                 

In document En studie om hur teknik kan motivera individen till fysisk aktivitet (Page 35-64)