9. Vidare forskning
Vidare sett till forskningen går det att använda denna uppsats på flera olika sätt. Om undersökningen ska bygga vidare på samma som denna uppsats har gjort är utvecklingen av den att ha större deltagarantal för att kunna få en mer komplett översikt över hur lärare i Idrott och hälsa undervisar i svenska högstadie-och gymnasieskolor. Det som forskningen får ut av att ha en mer rikstäckande undersökning är att kunna kartlägga undervisningen av styrketräning och genom det kunna förändra lärarutbildningen för att utbildningen ska spegla undervisningen som sker mer. Annan vidare forskning som denna uppsats bidrar till är att kartlägga hur fördelningen av innehållet i undervisningen av Idrott och hälsa ser ut i svenska högstadie-och gymnasieskolor, vilket kan hjälpa ett utvecklingsarbete av undervisningen samt var extra insatser och stöd behövs för att göra lärarutbildningen mer komplett och speglande av det yrke som följer.
10. Slutsatser
Syftet med studien var att undersöka hur och i vilken utsträckning styrketräning undervisas i svenska högstadie-och gymnasieskolor samt vilka kunskaper lärare besitter i området. Vidare undersöktes även lärares möjligheter och källor till fortbildning. Vår studie visar att svenska idrottslärare uppskattar att de är säkra på att undervisa om styrketräning både praktiskt och teoretiskt. Ingen av respondenterna uttryckte att de kände sig osäkra att undervisa i området. Vidare framkommer det att lärarna finner innehållet styrketräning relevant i förhållande till läroplanen och har inga problem att göra kopplingar till styrdokumenten. När det kommer till styrketräningens vad och hur i svenska skolor ser vi att majoriteten av undervisningen sker praktiskt. Under dessa praktiska lektioner dominerar kroppsviktsövning undervisningen. Varianter på träningsformer som används är cirkelträning, tabataintervaller och rörlighetsträning. Styrketräning med fria vikter förekommer mer sällan och mer sällan är styrketräning med maskiner. Anledningen till att det är på det sättet går att hänvisa till att det finns en ämnestradition inom Idrott och hälsa där kroppsövningar är mer vanligt än styrketräning med gymredskap. I det teoretiska innehållet är lärarna relativt samstämmiga och
32
följande innehåll behandlas: doping, kroppsideal, lyftteknik, anatomi, ergonomi och träningslära. Detta beroende på att de är fast utskrivna i styrdokumenten vilket styrketräning praktiskt inte är. Vår slutsats pekar på att lärare behöver mer praktiska kunskaper om styrketräning med vikter och maskiner för att bli säkra nog att använda detta i sin undervisning. I dagsläget finns det inom lärarutbildningen en betoning på teoretiska kunskaper vilket man eventuellt kan behöva se över då majoriteten av undervisningen i skolorna är av praktisk karaktär.
Slutligen vad gäller lärares möjligheter att förvärva kunskaper upplever lärarna att lärarutbildningen erbjuder mindre möjligheter att utveckla praktisk kunskap än teoretisk kunskap. Denna bild stämmer överens med vad vi har sett i tidigare forskning där Siedentop (2002) och Backman och Larsson (2014:191) beskriver hur det skett en akademisering av idrottslärarutbildningen.
33
Referenslista
Litteratur
Denscombe, Martyn. (2018). Forskningshandboken - För småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Studentlitteratur AB: Lund.
Ejlertsson, Göran (2019). Enkäten i praktiken: en handbok i enkätmetodik. Fjärde upplagan Lund: Studentlitteratur
Ekberg, Jan-Eric & Erberth, Bodil (2000). Fysisk bildning: om ämnet idrott och hälsa. Lund: Studentlitteratur
Engström, Lars-Magnus (2013). Smak för motion fysisk aktivitet som livsstil och social
markör. Stockholm: Liber
Larsson, Bengt (2002). Ungdomarna, fritiden och idrotten. I Engström, Lars-Magnus & Redelius, Karin (red.) (2002). Pedagogiska perspektiv på idrott. Stockholm: HLS förl.
Linde, Göran (2012). Det ska ni veta!: en introduktion till läroplansteori!. 3., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur
Lundgren, U. P. (1981). Att organisera omvärlden: en introduktion till läroplansteori. Stockholm: Utbildningsförlaget.
Lundgren, U. P. (2012). Den svenska läroplansteoretiska forskningen: en personligt
hållen reflektion. I T. Englund, E. Forsberg & D. Sundberg (red:er.), Vad räknas som kunskap?: Läroplansteoretiska utsikter och inblickar i lärarutbildning och skola (s.
34
Elektronisk resurs
Augustsson, Jesper & Wernbom, Mathias (2007). Muskelstyrkeutveckling hos barn och ungdomar. Svensk Idrottsforskning, 1, 44-47. Tillgänglig på internet:
https://centrumforidrottsforskning.se/wp-content/uploads/2014/04/Muskelstyrkeutveckling-barn.pdf [2020-12-27]
Backman, Erik & Larsson, Håkan (2014) What should a physical education teacher know? An analysis of learning outcomes for future physical education teachers in Sweden, Physical Education and Sport Pedagogy, 21:2, 185–200, DOI: 10.1080/17408989.2014.946007 [2021-01-03]
BBC (2005) Boxercise 2005-09-29, Tillgänglig på Internet:
http://news.bbc.co.uk/sport2/hi/health_and_fitness/4293886.stm [2021-02-03]
Ekberg, Jan-Eric (2020): Knowledge in the school subject of physical education: a Bernsteinian perspective, Physical Education and Sport Pedagogy, DOI: 10.1080/17408989.2020.1823954 [2020-12-27]
Hagströmer, Maria (2017). Hur mycket fysisk aktivitet behöver barn och ungdomar. I Centrum
för Sisu idrottsutbildarna. Tillgänglig på Internet:
https://www.sisuidrottsutbildarna.se/globalassets/sisu-iu-vasternorrland/dokument/dokument-for-sisu-vasternorrland/hur-mycket-fysisk-aktivitet-behover-barn-och-ungdomar.pdf
[2020-12-27]
Hansson, Andreas (2021) Nationalencyklopedin crossfit.
http://www.ne.se.proxy.lnu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/crossfit [Hämtad 2021-02-03]
Iserbyt, Peter; Ward, Phillip & Li, Weidong (2017) Effects of improved content knowledge on pedagogical content knowledge and student performance in physical education, Physical Education and Sport Pedagogy, 22:1, 71-88, DOI: 10.1080/17408989.2015.1095868 [2020-12-27]
35
Lundvall, Suzanne & Meckbach, Jane (2008) Mind the gap: physical education and health and the frame factor theory as a tool for analysing educational settings, Physical Education and Sport Pedagogy, 13:4, 345–364, DOI: 10.1080/17408980802353362 [2020-12-27]
Quennerstedt, Mikael (2007). Idrott och hälsa [Elektronisk resurs] En samtalsguide om kunskap, arbetssätt och bedömning. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-28886 [2020-11-25]
Riksidrottsförbundet (2009). Kunskapsöversikt: styrketräning för barn och ungdom. Accessed online: https://www.rf.se/globalassets/riksidrottsforbundet/nya-dokument/nya-
dokumentbanken/forskning-fou/barn--och-ungdomsidrott/fou2009_1-kunskapsoversikt_styrketraning-for-barn-och-ungdom.pdf?w=900&h=900 [2020-11-24]
Siedentop, Daryl. (2002). Content Knowledge for Physical Education. Journal of teaching in physical education. vol. 21, 368–377. Accessed Online: https://eric.ed.gov/?id=EJ656590 [2020-12-28]
Skolverket (2011) Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för
gymnasieskola 2011. Stockholm: Fritzes.
https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i-gymnasieskolan/gymnasieprogrammen/amne?url=1530314731%2Fsyllabuscw%2Fjsp%2Fsu bject.htm%3FsubjectCode%3DIDR%26courseCode%3DIDRIDO01%26tos%3Dgy&sv.url=1
2.5dfee44715d35a5cdfa92a3#anchor_IDRIDO01 [2020-11-25]
Tonkonogi, Michail (2007) Styrketräning för barn – bu eller bä?, Svensk idrottsforskning
https://centrumforidrottsforskning.se/wp-content/uploads/2014/04/Styrketraning-barn.pdf
[2021-02-03]
Tonkonogi, Michail (2020) Det viktigaste du behöver veta om styrketräning för barn, Centrum för Idrottsforskning, https://www.idrottsforskning.se/det-viktigaste-du-behover-veta-om-styrketraning-for-barn/ [2021-02-03]
36
Vetenskapsrådet (2017). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Accessed online: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf [2020-11-05]
37
Bilagor
Bilaga A - Samtyckesformulär
Information om studien Hej!
Vi heter Marcus Brown och Sebastian Månsson och läser sista året på ämneslärarprogrammet med inriktning idrott- och hälsa på Linnéuniversitetet i Växjö. Just nu är vi i processen att genomföra en studie som kommer att presenteras i from av vårt examensarbete. Syftet med denna studie är att undersöka hur och till vilken utsträckning styrketräning undervisas i Svenska skolor samt hur trygga lärare är att undervisa i styrketräning. Vidare vill vi även granska verksamma lärares möjligheter till och källor till fortbildning inom området. Anledningen till att detta uppmärksammas är för att ungdomar under och efter gymnasiet i stor utsträckning övergår från lagidrotter till inviduella träningsformer. Vi finner det därav relevant att undersöka hur man i skolämnet idrott och hälsa kan förbereda eleverna inför denna rörelsekultur.
De som medverkar i enkäten kommer bidra till vidareutveckling av lärare i idrott och hälsas kunskap om hur styrketräning undervisas. Uppsatsen kommer publiceras på DiVa samt delas i Idrottslärargruppen på Facebook för de som vill ta del av resultatet.
Vår enkät riktar sig främst mot idrottslärare som undervisar på gymnasiet eller grundskolans senare år och tar ca. 5 minuter att fylla i. Enkäterna kommer att avidentifieras och alla personuppgifter kommer att behandlas konfidentiellt. När studien är avslutad kommer samtliga enkätsvar att raderas. Deltagande i studien är frivilligt och som deltagare har du även rätt att när som helst avbryta din medverkan.
Tack för din medverkan!
Student: Marcus Brown, Sebastian Månsson Handledare: Haris Pojskic´
Linnéuniversitetet Växjö Mb223sr@student.lnu.se sm222tj@student.lnu.se
38
Bilaga B - Frågeformulär
Urvalsfrågor. Hur gammal är du? År ____
Vilket kön identifierar du dig som?
● Kvinna
● Man
● Annat ___
Hur många år har du arbetat som lärare? År _____
Utbildning
● Ämneslärare för gymnasiet
● Ämneslärare för högstadiet
● Inte avslutad utbildning
● Ingen lärarutbildning
● Annan utbildning
Vilket stadie undervisar du på?
● Gymnasiet
● Högstadiet
● Lågstadiet
● Annat ____
Inom vilken skoltyp arbetar du?
● Kommunal skola
● Fristående skola
39
Hur säker känner du dig på att hålla undervisning i styrketräning praktiskt? 1 - 2 - 3 - 4 - 5
Mycket osäker → Mycket säker
Hur många timmar undervisar du praktiskt om styrketräning? Timmar ______
Hur säker känner du dig på att hålla undervisning i styrketräning teoretiskt? 1 - 2 - 3 - 4 - 5
Mycket osäker → Mycket säker
Hur många timmar undervisar du teoretiskt om styrketräning? Timmar _____
Hur säker känner du som lärare dig på att koppla styrketräning till undervisningens innehåll och mål?
1 - 2 - 3 - 4 - 5
Mycket osäker → Mycket säker
Vilken typ av styrketräning använder du i din undervisning? (välj ett eller flera alternativ)
● Gym med maskiner
● Gym med fria vikter
● Lyftteknik utan vikter
● Kroppsövningar utan vikt
● Cirkelträning
● Tabata intervaller
● Annat ____
Vilket teoretiskt innehåll berörs? (Välj ett eller flera alternativ)
● Doping
40 ● Kroppsideal ● Lyftteknik ● Anatomi ● Ergonomi ● Träningslära ● Annat ____
Hur begränsas dina möjligheter att undervisa i styrketräning av skolans tillgång till lokaler? 1 - 2 - 3 - 4 - 5
Mycket osäker → Mycket säker
Hur begränsas dina möjligheter att undervisa i styrketräning av skolans tillgång till material? 1 - 2 - 3 - 4 - 5
Mycket osäker → Mycket säker
Hur begränsas dina möjligheter att undervisa i styrketräning på grund av tidsbegränsningar? 1 - 2 - 3 - 4 - 5
Mycket osäker → Mycket säker
Hur begränsas dina möjligheter att undervisa i styrketräning på grund av underlag i styrdokument?
1 - 2 - 3 - 4 - 5
Mycket osäker → Mycket säker
Till vilken grad upplever du att du har fått kunskaper för att undervisa styrketräning praktiskt från din utbildning?
1-2-3-4-5
inte alls → till hög grad
Till vilken grad upplever du att du har fått kunskaper för att undervisa styrketräning teoretiskt från din utbildning?
41 inte alls → till hög grad
Har du själv sökt information/ kunskap om styrketräning efter avslutad utbildning? Om ja, hur?
● Fortbildning via arbetsgivare
● Egen uppsökt utbildning
● sökt fritt efter kunskap
● eget intresse
● inter sökt något
● annat ______
Vad tror du dina elever oftast tänker på när de hör begreppet styrketräning? (Kan välja flera alternativ)
● Gymträning
● Cirkelträning
● Styrkeintervaller
● Träning med egen kroppsvikt
● Skade rehabilitering
● bodybuilding
42
Bilaga C - Diagram
Diagram 4. Hur relevant upplever lärare att området styrketräning är i undervisningen jämfört med annat innehåll?
Diagram 5. Hur många timmar undervisar du praktiskt om styrketräning?
43
Diagram 7. Vad tror du dina elever oftast tänker på när de hör begreppet styrketräning? (Kan välja flera alternativ)