Denna studie skulle kunna omformas något och sedan replikeras i ett större format för att tydligare kunna se tendenser. Baserat på dessa resultat skulle sedan en kvantitativ studie kunna utföras, där eventuellt både kuratorer och andra socionomyrken fick svara på frågor om anmälningsplikten och deras förhållningssätt till denna. I det skulle en mer tydlig bild kunna växa fram över hur situationen ser ut i stort. Där skulle fokus kunna ligga på den dubbla rollen kuratorn besitter i sin å ena sidan stödjande men å andra sidan myndighetsutövande roll genom anmälningsplikten. Detta på grund av att denna dubbelhet verkar skapa mest problem för kuratorn i sin profession. I tillägg hade det varit intressant med en större jämförande studie mellan mottagningar där de professionella arbetar i team kontra enskilt för att se hur
förhållningssätt och anmälningsbenägenhet eventuellt skiljer sig mellan dessa organisatoriska upplägg. Detta då resultat i denna studie pekar på att tätt teamsamarbete främjar ett mer positivt förhållningssätt till orosanmälningar.
10. Referenslista
Borres, M. P. & Hägg, A. (2007). Child abuse study among Swedish physicians and medical students. Pediatrics International, 49(2), 177-182.
doi: 10.1111/j.1442-200X.2007.02331.x
Broberg, A., Granqvist, P., Ivarsson, T. & Risholm-Motander, P. (2006) Anknytningsteori:
betydelsen av nära känslomässiga relationer. Stockholm: Natur & Kultur.
Cocozza, M., Gustafsson, P. A. & Gunilla Sydsjö. (2007). Who suspects and reports child maltreatment to Social Services in Sweden? Is there a reliable mandatory reporting process? European Journal of Social Work, 10(2), 209-223, doi:
10.1080/13691450701317996
Fejes, A. & Thornberg, R. (2015). Handbok i kvalitativ analys. (2. uppl.). Stockholm: Liber AB.
Foster, R. H., Olson-Dorff, D., Reiland, H. M. & Budzak-Garza A. (2017). Commitment, confidence, and concerns: Assessing health care professionals’ child maltreatment reporting attitudes. Child Abuse & Neglect, 67, 54-63. doi:
10.1016/j.chiabu.2017.01.024.
Höglund Nielsen, B & Granskär, M. (2017). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. (3. uppl.). Lund: Studentlitteratur AB.
Killén, K. (1999). Svikna barn. (3. uppl.). Stockholm: Wahlström & Widstrand.
Killén, K. (2009). Barndomen varar i generationer: Om förebyggande arbete med utsatta familjer. Lund: Studentlitteratur AB.
35
Lazenbatt, A. & Freeman, R. (2006). Recognizing and reporting child physical abuse: A survey of primary healthcare professionals. Journal of Advanced Nursing, 56(3), 227-236. doi: 10.1111/j.1365-2648.2006.04030.x
Prop. 2012:13/10. Stärkt stöd och skydd för barn och unga. Tillgänglig:
https://www.regeringen.se/contentassets/f7e82abb03ed47489a5d2541a436fa2e/starkt- stod-och-skydd-for-barn-och-unga-prop.-20121310
Rodriguez, C. M. (2002). Professionals' Attitudes and Accuracy on Child Abuse Reporting Decisions in New Zealand. Journal of Interpersonal Violence, 17(3), 320-342 doi:
10.1177/0886260502017003006
Rossiter, A., Byrne, F., Wota, A. P., Nisar, Z., Ofuafor, T., Murray, I. & Byrne, Hallahan, (2015). Childhood trauma levels in individuals attending adult mental health services:
An evaluation of clinical records and structured measurement of childhood trauma.
Child Abuse & Neglect, 44, 36-45. doi: 10.1016/j.chiabu.2015.01.001.
SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslag. Hämtad 9 Mars, 2018, från Riksdagen,
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/ha lso--och-sjukvardslag-1982763_sfs-1982-763
SFS 2010:659. Patientsäkerhetslag. Hämtad 9 Mars, 2018, från Riksdagen,
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssa mling/patientsakerhetslag-2010659_sfs-2010-659
SFS 2009:400. Offentlighet- och sekretesslag. Hämtad 9 Mars, 2018, från Riksdagen, https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/of fentlighets--och-sekretesslag-2009400_sfs-2009-400
SFS 2001:453. Socialtjänstlag. Hämtad 9 Mars, från Riksdagen,
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/so cialtjanstlag-2001453_sfs-2001-453
Skerfving, A. (2005). Att synliggöra de osynliga barnen: Om barn till psykiskt sjuka föräldrar. Stockholm: Förlagshuset Gothia AB.
Socialstyrelsen. (2012). Anmälningar till socialtjänsten om barn och unga: En undersökning om omfattning och regionala skillnader. [Broschyr]. Stockholm: Socialstyrelsen. Från http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2012/2012-3-27
Socialstyrelsen. (2013). Barn som anhöriga: Konsekvenser och behov när föräldrar har allvarliga svårigheter eller avlider. [Broschy]. Stockholm: Socialstyrelsen. Från https://www.socialstyrelsen.se/publikationer2013/2013-6-6
Socialstyrelsen. (2014) Barn som far illa eller riskerar att fara illa. [Broschyr]. Stockholm:
Socialstyrelsen. Från http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2014/2014-10-4 Svärd, V. (2014a). Hospital social workers' assessment processes for children at risk:
positions in and contributions to inter-professional teams. European Journal of Social Work. 17(4), 508-522. doi: 10.1080/13691457.2013.806296
Svärd, V. (2014b). Emotions and normativity in assessments of children at risk. International Journal Of Work Organisation And Emotion, 6(4), 369-382. doi:
10.1504/IJWOE.2014.068039
Svärd, V. (2017a). Assessing children at risk: Organizational and professional conditions 36
within children's hospitals. Child & Family Social Work, 22(4), 81-91. doi:
10.1111/cfs.12291
Svärd, V. (2017b). "Why Don't They Report?" Hospital personnel working with children at risk. Child Care in Practice, 23(4), 342-355. doi: 10.1080/13575279.2016.1188765 Tingberg, B. (2010). Child abuse - clinical investigation, management and nursing approach.
(Doktorsavhandling, Karolinska Institutet). Från https://openarchive.ki.se/xmlui/handle/10616/40316
Tjersland, O.A., Engen, G. & Jansen, U. (2011). Allianser: värderingar, teorier och metoder i socialt arbete. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur AB.
Öquist, O. 2003. Systemteori i praktiken. Stockholm: Förlagshuset Gothia.
37
12 Bilagor
Bilaga 1: Missiv
“Hej!
Vi heter Filippa Cederholm och Lina Lindström och läser socionomprogrammet vid Umeå Universitet. Denna vår skriver vi vår kandidatuppsats med handledning av disputerad lektor Hans Löfgren. Syftet med vår uppsats är att undersöka kuratorer inom psykiatrins erfarenhet och tankar kring orosanmälningar av barn som far illa. Genom att undersöka detta hoppas vi kunna belysa och problematisera bland annat de processer som finns inom det samhälleliga barnskyddet i Sverige samt kuratorer inom psykiatrins erfarenheter av detta.
Vi kommer under studien att genomföra kvalitativa intervjuer som sedan analyseras.
Intervjuerna kommer vara i maximalt 60 minuter och består av öppna frågor som kommer besvara tre huvudteman för studien. Intervjun kommer spelas in och till viss del nedtecknas.
Ingen enskild person kommer kunna urskiljas i slutmaterialet och vi kommer under arbetets gång koda intervjuerna så att det inte går att knyta till dig som intervjuperson. Det inspelade materialet kommer raderas så snart det är transkriberat vilket vi gör i så direkt anslutning till intervjun som möjligt. Det transkriberade materialet kommer att förvaras på en säker plats.
Deltagande i studien är frivilligt och du kan när som helst avbryta din medverkan.
Vår förhoppning är att intervjun kommer kunna äga rum under vecka 10-12 och vi är anpassningsbara både tids- och platsmässigt utifrån det som passar dig bäst. Vi kommer kontakta dig i slutet av vecka 9 och början av veckan 10 för att höra om du är intresserad av att delta samt boka en eventuell tid.
Maila eller ring oss om du har frågor.
Du kan också kontakta vår handledare Hans Löfgren på hans.lofgren@umu.se, 090-7866352.
Med vänliga hälsningar,
Filippa Cederholm, filippacederholm@gmail.com, 070-6883738 Lina Lindström, britabowen@gmail.com, 073-9477733
38