Undersökningen genomfördes våren 2014 med de omständigheter och förutsättningar som då rådde på fyra grundskolelärare som arbetar med andraspråkselever. Det hade varit intressant att utvidga studien till att omfatta även med lärare som har elever med svenska som modersmål, för att få en bredare omfattning av studien och se om hur resultatet då skulle skilja åt. Vilka ställningstagande gör till exempel skolledningen i sammanhanget inlärning för andraspråkselever i alla ämnen och vilken genrepedagogik har skolan för att främja andraspråkslevers inlärning. Jag tycker själv att det hade varit intressant att undersöka hur ett utvecklingsarbete kring andraspråkselevers inlärning skulle kunna gestaltas. Hur kan ett gemensamt förhållningssätt i frågorna bland personal utvecklas? Jag drar själv slutsatsen att
54
det finns betydligt mer att göra inom området för området är stort och angeläget och skolan bör arbeta mer aktivt för att förbättra andraspråkselevernas möjlighet att utvecklas både språkligt och matematiskt.
Ska samtliga personal på en skola arbeta genomtänkt med ambitionen att använda andraspråkselevers kunskaper i den vardagliga undervisningssituationen tror jag det är av största betydelse att detta arbete görs.
55
Referenslista
Ahlberg, Ann (2001). Lärande och delaktighet. Lund: Studentlitteratur.
Ahlsen, Elisabeth& Allwood,Jens (1995). Språk i focus. Jens (red): Lund: Studentlitteratur. Axelsson, Monica, Gröning, Inger & Hagberg-Persson, Barbro (2001). Organisation, lärande
och elevsamarbete i skolor med språklig och kulturell mångfald: rapport 2 inom forskningsområdet Mångetnicitet, tvåspråkighet och utbildning, Institutionen för lärarutbildning. Uppsala: Uppsala Universitet. (Planering och uppföljning).
Axelsson, Monica & Rinkeby språkforskningsinstitut (1999). Tvåspråkiga barn och
skolframgång - mångfalden som resurs. Spånga: Rinkeby språkforskningsinstitut.
Birgitta, Kullberg (2004). Etnografi i klassrummet. 2:a upplagan. Lund: Studentlitteratur, s. 54.
Bergman, P. (2001). Andraspråkseleverna och deras förutsättningar. I K. Hyltenstam (red.) Att undervisa elever med Svenska som andraspråk – ett referensmaterial (s.21-28). Stockholm: Liber.
Bjar, Louise (2006). Det hänger på språket: lärande och språkutveckling i grundskolan. Lund: Studentlitteratur.
Boaler, Jo (1993). The role of contexts in the mathematics classroom: Do they make
mathematics more “real”. [Digital version]. For the Learning of Mathematics, vol. 13 nr. 2 s.
12-17.
Bruner, Jerome (2006). In Search of Pedagogy. Volume I. London and New York: Routledge. Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Cummins, Jim (2001). Negotiating Identities: Education for empowerment in a
Diverse Society. Second edition. Los Angeles: California Association for bilingual Education.
Edward De Bono (2006). Powerful Tools to Transform Your Thinking. De Bono's Thinking Course (new edition). http://www.amazon.com/Bonos-Thinking-Course-Revised-
Edition/dp/0760773211/. (2014-04-07).
Gibbon, Pauline (2006). Stärkspråket- stärk tänkandet. Stockholm: Hallgren & Fallgren Studieförlag AB.
Hedman, Christina& Morgan, Eva & Salameh, Kristina & Sandell, Anna& Tvingsted, Anna Lena (2012). Flerspråkighet i skolan språklig utvecklig och undervisning (Red). Stockholm: Natur & Kultur
Hedrèn, Rolf (2000). Alternatives to standard algorithms. Nordisk Matematikdidaktik, vol. 8 nr. 1 s. 35-64.
Hvenekilde, Anne & Paulsson, Kurt-Allan (1991). Matte på ett språk vi förstår. Stockholm: Skriptor.
56
Høines, Marit J. (2000). Matematik som språk: verksamhetsteoretiska perspektiv (2. uppl uppl.). Malmö: Liber.
Johansson, Annie-Maj (2012). Lärandet stärks genom goda öppna undersökande arbetssätt.
Dalarna. Avhandling. . http://www.forskning.se . (2014-04-11).
Larsen, Ann Kristin (2009). Metod helt enkelt. Malmö. Studentlitteratur.
Lindberg, Inger (2002). Myter om tvåspråkighet. Stockholm. Språkvård, nr. 4.
Malmö Stad (2005). kvalitetsredovisning malmö stad förskola, förskoleklass.
malmo.se/download/18.../Kvalitetsredov.+-05+Johannes.pdf. (2014-02-10).
Möllehed, Ebbe (2001). Problemlösning i matematik: en studie av påverkansfaktorer i
årskurserna 4-9. Malmö: Institutionen för pedagogik, Lärarhögsk. (Studia psychologica et
paedagogica. Series altera).
Repstad, Pål (2007). Närhet och distans. Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. 4:e upplagan. Lund: Studentlitteratur.
Rönnberg, Irene, Rönnberg, Lennart & Skolverket (2001). Minoritetselever och
matematikutbildning: en litteraturöversikt. Stockholm: Statens skolverk. Skolverkets
monografiserie.
Perkins, David (1995). Smart Schools. Better Thinking and Learning for Every Child. New York: Basic Books.
Sandquist & Teleman (1989). Språkutveckling under skoltiden. Lund: Studentlitteratur.
Skemp, Richard R. (1976). Relational and Instrumental Understanding. Mathematics Teaching, Bulleting of the Association of Teachers of Mathematics, nr. 77 s. 20-26.
Skolverket(2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet.
http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575. (2014-02-10).
Skolverket (2010). Skollagen. http://www.skolverket.se/regelverk. ( 2014-02-22).
Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet.
http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-
kurser/grundskoleutbildning/grundskola/laroplan/main.htm?tos=GR. ( 2014-03-20).
Skolverkets rapport (2008). Språk och lärande.
http://www.skolverket.se/2.5248?page=search&website=&q=rapport+2008+behov+av+f%
C3%B6rdjupade+kunskaper+om+spr%C3%A5kutveckling. ( 2014-03-01).
57
Björndal, Cato R. P. (2005). Det värderande ögat. Stockholm: Liber AB
Sterner, Görel, Lundberg, Ingvar & Göteborgs universitet. Nationellt centrum för matematikutbildning (2002). Läs- och skrivsvårigheter och lärande i matematik. Göteborg: Nationellt centrum för matematikutbildning, Göteborgs universitet. (NCM-rapport).
Säljö, Roger (2000). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Norstedts.
Säljö, Roger (2006). Lärande och kulturella redskap. Om lärprocesser och det kollektiva
minnet. Stockholm: Nordstedts.
Torpsten, Ann-christin (2008). Mötet med svenska som andraspråk och svensk skola. Växjö University Press. Avhandling. http://www.forskning.se (20140312).
Trost, Jan (2005). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Vygotskij, Lev (1999) Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos.
Vygotsky, L.S. (1978). Mind in Society: The Development of Higher Psychological
Processes. Cambridge, Massachusetts: Harvard University Press.
Widerberg, Karin. (2002). Kvalitativ forskning i praktiken. Lund. Studentlitteratur.
Österholm, Magnus (2004). Läsa matematiska texter: förståelse och lärande i läsprocessen. Linköping: Univ. (Linköping studies in science and technology.).
58
Bilaga 1
Hej!
Jag heter Avin och är lärare i matematik och arbetar inom Malmö stad. Jag ska skriva min masteruppsats i pedagogik. Syftet med studien är att närmare undersöka på vilket sätt lärare i grundskolan arbetar med andraspråkselever i matematik och deras språkförståelse samt vilka undervisningsformer de anser kan främja andraspråkselevers lärande.
Den empiriska undersökningen kommer att bestå av enskilda intervjuer med lärare, samt observationer av dessa lärares undervisning. För att underlätta min bearbetning av det insamlade materialet kommer jag att spela in intervjuerna. Då kan jag fokusera på intervjusvaren och ställa följdfrågor om något verkar oklart eller om respondenterna behöver förtydliga sitt svar. Det är upp till respondenterna att själva bestämma om de vill bli inspelade eller inte. Jag kommer också att spela in observationerna av undervisningen. All data kommer att behandlas konfidentiellt och ingen enskild person eller skola kommer att kunna identifieras.
För att jag ska kunna genomföra observationerna av undervisningen behövs ett godkännande från er föräldrar att de blir inspelade. När du/ni tagit del av denna information och samtycker att ditt/ert barn får delta i denna studie lämnas lappen tillbaka till klassläraren.
Svar önskas senast den 15 maj 2014
Tack på förhand! Avin
Är det något du/ni undrar över så går det bra att maila mig. Avin.midhat@malmo.se
Jag/vi godkänner att mitt/vårt barn får delta i studien.
Barnets namn:……….. Vårdnadshavaren: ………
59 Bilaga 2
PMI-analys enligt de Bono
Fundera på din egen och/eller din kollegas undervisning i en viss kurs och fyll i nedanstående! OBS! Blanketten är avsedd för eget bruk och/eller i arbetslaget.
Plus
Vad som är bra/fungerar bra
Vad som är bra/fungerar bra Minus
Vad som är problematiskt
Intressant
60 Bilaga 3
Intervjufrågor
Inledande frågor
1. I vilka årskurser har du undervisat andraspråkselever i matematik? 2. Hur länge har du undervisat andraspråkselever i matematik?
Följdfrågor under respektive huvudfråga:
På vilket sätt arbetar lärarna med andraspråkselever i matematik och deras språkförståelse?
o Hur ser du på elevers matematiska förståelse hos elever med Svenska som andraspråk i jämförelse med svenska som modersmål?
o Vilka matematiska svårigheter kan du se hos elever med bristande språkförståelse i svenska?
o Hur arbetar du för att hjälpa elever med matematikförståelsen om de har en bristande språkförståelse i svenska? (några konkreta metoder eller exempel?) o Vilka texttyper använder du i din undervisning?
o Skriver ni gemensamma texter/problemformuleringar som t.ex. Elever och lärare skriver ekvationer på tavlan, de kan skriva två och två.
o För att stötta skrivandet, används en struktur för beskrivande texter. o Ger barnen kamratrespons på varandras texter?
o Ger du respons och när?
o Skriver eleverna själva egna texter själva, utifrån strukturen, ger kamratrespons och läraren ger skriftlig och muntlig respons och texten skrivs om på nytt?
Vilka undervisningsformer och resurser anser lärarna kan främja andraspråkselevers lärande och utveckling i matematik?
o Hur ser en lärorik matematikundervisning ut för dig? o Hur ser ett vanligt lektionspass ut i stora drag?
o Hur planerar du din matematikundervisning?
o På vilket sätt skapar du förståelse för de olika matematska begreppen för eleverna?
61
o Vilket eller vilka läromedel använder du i matematikundervisningen? o Hur ser du på dessa läromedel?
o Uppnår eleverna målen genom dessa läromedel?
o Varför tror du att svenska elevers matematikkunskaper har försämrats enligt internationella studier de senaste tio åren?