För en vidare forskning inom detta ämne bör man utföra experimentet under en längre tid och på så sätt öka reliabiliteten. Gör man detta kan man få data som är insamlad under flera olika väderförhållanden. Genom att ha slumpmässiga deltagare som bara går igenom kyrkogården och inte aktivt vetat om att de var med i ett experiment hade gett högre trovärdig data. Genom att ha en större experimentgrupp och en större variation mellan de olika åldrarna samt könen. Skulle detta ge större analysförmåga. Genom att göra ett mer omfattande experiment hade man även kunnat testat olika färgtemperaturer och haft mer ljusscener.
För vidare forskning hade det varit intressant att utföra experimentet på flera kyrkogårdar. Då hade det funnits möjlighet att jämföra dessa med varandra. Jämfört en kyrkogård med gångstråk som används i stor utsträckning under hela dygnet mot en som används mindre frekvent.
Referenser
• Alingsås kommun. (2010). Tryggt och jämställt ljus.
https://www.alingsas.se/sites/default/files/tryggt_ljus_principer.pdf (Hämtad 2020-01-30).
• Andrews, M., & Gatersleben, B. (2013). When walking in nature is not restorative— The role of prospect and refuge. Health and Place, 20, 91–101.
https://doi.org/10.1016/j.healthplace.2013.01.001
• Appleton, J. (1996). The experience of landscape (Rev. ed.). Chichester: Wiley • Boverket. (2010) Plats för trygghet – Inspiration för stadsutveckling.
https://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2010/plats_for_tryg ghet.pdf (Hämtad 2020-01-22).
• Boyce, P. R. (1981). Human factors in lighting (1 Ed.). Essex, England: Applied Science Publishers LTD.
• Boyce, P., Bruno, L., Eklund, N., & Hamilton, B. (2000). Perceptions of safety at night in different lighting conditions. Lighting Research & Technology, 32(2), 79–91. https://doi.org/10.1177/096032710003200205
• Brottsförebyggande rådet. (2019). Nationella trygghetsundersökningen. https://www.bra.se/statistik/statistiska-undersokningar/nationella- trygghetsundersokningen.html (Hämtad 2020-01-22).
• Brottsförebyggande rådet. (2019). Otrygghet och oro för brott begränsar
vardagslivet. https://www.bra.se/om-bra/nytt-fran-bra/arkiv/press/2019-01-15- otrygghet-och-oro-forbrott-begransar-vardagslivet.html (Hämtad 11/2-2020) • Brottsförebyggande rådet. (2019). Statistik utifrån brottstyper.
https://www.bra.se/statistik/statistik-utifran-brottstyper.html (Hämtad 2020-01- 22).
• Bunnvik, G. (2020) Ny stöld av koppartak – 50 kvadratmeter borta. SVT nyheter. 23 Januari. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/jonkoping/ny-stold-av-koppartak-50- kvadratmeter-borta (Hämtad 2020-01-23)
• Davidson, B., & Patel, R. (2018). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund, Sverige: Studentlitteratur • Evensen, K. H., Nordh, H., & Skaar, Margerete. (2016). Everyday use of urban
cemeteries: A Norwegian case study. Landscape and Urban Planning, 159, 76-84.
https://doi.org/10.1016/j.landurbplan.2016.09.019.
• Farrington, D. P., & Welsh, B. C. (2007). Förbättrad utomhusbelysning och brottsprevention.
https://www.bra.se/download/18.cba82f7130f475a2f180006312/1371914721870/20 08_forbattrad_belysning_och_brottsprevention.pdf (Hämtad 2020-01-31).
• Flynn, J.E., Spencer, T. J., Martyniuk, O., & Hendrick, C. (1973). Interim study of procedures for investigating the effect of light on impression and behavior. Journal of the Illuminating Engineering Society.
• Grönwall, E. (2017). Kyrkans begravningsplatser förr och nu.
https://www.svenskakyrkan.se/filer/begravning_f%c3%b6rr_nu_a5_tryck(7).pdf (Hämtad 2020-01-22)
• Johansson, M., Küller, R., & Rosén, M. (2011). Individual factors influencing the assessment of the outdoor lighting of an urban footpath. Lighting Research &
Technology, 43(1), 31–43. https://doi.org/10.1177/1477153510370757
• Kelly, K. (2017). A different type of lighting research – A qualitative methodology. Lighting Research & Technology, 49(8), 933–942. https://doi.org/10.1177/1477153516659901
• Korpela, K., & Nikunen, H. (2012). The effects of scene contents and focus of light on perceived restorativeness, fear and preference in nightscapes. Journal of
Environmental Planning and Management, 55(4), 453–468. https://doi.org/10.1080/09640568.2011.608548
• Küller, R., & Wetterberg, L. (1993). Melatonin, cortisol, EEG, ECG and subjective comfort in healthy humans: Impact of two fluorescent lamp types at two light intensities. International Journal of Lighting Research and Technology, 25(2), 71– 80. https://doi.org/10.1177/096032719302500203
• Luymes, D., & Tamminga, K. (1995). Integrating public safety and use into planning urban greenways. Landscape and Urban Planning, 33(1-3), 391–400.
https://doi.org/10.1016/0169-2046(94)02030-J
• Lynch, K. (1964). The image of the city. Cambridge, Mass: M.I.T. Press.
• Newman, P., & Söderlund, J. (2015). Biophilic architecture: a review of the rationale and outcomes. AIMS Environmental Science, 2(4), 950–969.
https://doi.org/10.3934/environsci.2015.4.950
• Nikunen, H. (2013). Perceptions of lighting, percieved restorativeness, preference and fear in outdoor spaces. Helsingfors, Finland: School of Electrical Engineering. • Painter, K. (1996). The influence of street lighting improvements on crime, fear and
pedestrian street use, after dark. Landscape and Urban Planning, 35(2-3), 193–201. https://doi.org/10.1016/0169-2046(96)00311-8
• Rosén, R. (2020). Kriminalitet ökar på kyrkogårdarna: ”Sker nästan dagligen”. Aftonbladet. 20 Januari.
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/qLwWvL/kriminalitet-okar-pa- kyrkogardarna-sker-nastan-dagligen (Hämtad 2020-01-22).
• Schielke, Thomas (2013) Tutorial: Rationale, Concepts, and Techniques for Lighting Vertical Surfaces, LEUKOS, 9:4, 223-243, DOI: 10.1582/LEUKOS.2013.09.04.001 • Wänström Lindh, U. (2018). Ljusdesign och rumsgestaltning. Lund, Sverige:
Bilagor
Bilaga 1 Armaturförteckning Bilaga 2 Frågeformulär 1 Bilaga 3 Frågeformulär 2
Bilaga 1 Armaturförteckning
LITTERA ARMATUR
BESTYCKNING TILLBEHÖR BILD
(ANTAL)
L1