Trygg belysning för Jönköpings
kyrkogårdar
Detta examensarbete är utfört vid Tekniska Högskolan i Jönköping inom huvudområdet Produktutveckling med inriktning Ljusdesign. Författarna svarar själva för framförda åsikter, slutsatser och resultat.
Examinator: Ulrika Wänström Lindh Handledare: Kharin Abrahamsson Omfattning: 15 hp
Abstract
The study was conducted by the students Anton Karlsson and David Lundberg who are studying their third year in product development with a focus on light design at the school of engeneering. The study is carried out in collaboration with the Swedish Church in Jönköping and will be conducted during the spring term 2020.
In today's society, security in the public environment is an important factor to consider. According to the Crime Prevention Council, 28% of Sweden's population feels unsafe when staying outdoors in the evening. Crime, drug trafficking, prostitution and theft occur in the country's cemeteries. The cemeteries should be a safe place where you can go to feel calm and not a concern to be a victim of crime.
To create a safe place outdoors, there are several factors that must be considered. Lighting is there as a contributing factor to increasing security. There are different approaches that lighting can contribute to this. Often, the vertical surfaces are forgotten when planning lighting systems, which is a large part of the site and an important aspect to illuminate in order to increase safety. To answer the study's question: How to improve the feeling of security with the lighting at the cemeteries in Jönköping municipality? An experiment was performed on March 3, 2020 at Slottskyrkogården in Jönköping. 35 participants walked through the cemetery at two different light scenes and then answer two questionnaires where the questions were about how the cemetery experience and the lighting were. At one of the lighting scenes, only the existing lighting that is on site is used, which is luminaire poles. A temporary light scene was created where focus was placed on different vertical surfaces and that the landmarks that are on site during the daytime were also highlighted during the evening.
The results of the experiment showed that the alternative light scene was the one that was most inviting and safe. The results were analyzed and compared between the different genders as well as the ages to see if there were any differences or similarities. The conclusion of the study is that lighting has a contributing role in the experience of security in the cemeteries. But since many already have a preconceived experience of a cemetery, this can affect how you feel when you go there. Only the lighting cannot counteract the insecurity that exists in the cemeteries, but there are many other elements to consider when planning. Illuminating the vertical surfaces and clarifying important landmarks and midpoints, you can thus increase the feeling of security.
Sammanfattning
Studien är utförd av studenterna Anton Karlsson och David Lundberg som studerar tredje året inom produktutveckling med inriktning ljusdesign på Tekniska högskolan i Jönköping. Studien har utförts i samarbete med Svenska kyrkan i Jönköping under vårterminen 2020.
I dagens samhälle är trygghet i den offentliga miljön en viktig faktor som man ska ta i beaktning. Enligt brottsförebyggande rådet känner sig 28% av Sveriges befolkning otrygga när de vistas utomhus på kvällen. På landets kyrkogårdar förekommer det brottslighet, droghandel, prostitution och stölder. Kyrkogårdarna ska vara en trygg plats dit man kan gå för att känna ett lugn och inte en oro för att råka ut för brott.
För att skapa en trygg plats utomhus finns det flera faktorer som spelar roll. Belysningen finns där som en bidragande faktor till att öka tryggheten. Det finns olika tillvägagångssätt som belysningen kan bidra till detta. Ofta glöms de vertikala ytorna bort vid planeringen av belysningsanläggningar vilket är en stor del av platsen och en viktig aspekt att belysa för att höja tryggheten.
För att besvara studiens frågeställning: Hur kan man med belysningen stärka trygghetskänslan på kyrkogårdarna i Jönköpings kommun? Utfördes ett experiment den 3 mars 2020 på Slottskyrkogården i Jönköping. 35 deltagare fick gå genom kyrkogården vid två olika ljusscener för att sedan besvara två enkäter där frågorna handlade om hur upplevelsen av kyrkogården och belysningen var. Vid en av ljusscenerna användes endast den befintliga belysningen som finns på platsen, vilket är stolparmaturer. En tillfällig ljusscen skapades där fokus låg på olika vertikala ytor samt att landmärkena som finns på platsen under dagtid även lyftes fram under kvällstid.
Resultatet av experimentet visade att den alternativa ljusscenen var den som upplevdes som mest inbjudande och trygg. Resultaten analyserades och jämfördes mellan kön samt ålder för att se om det fanns några skillnader eller likheter.
Slutsatsen av studien är att belysningen har en bidragande roll i upplevelsen av tryggheten på kyrkogårdarna. Men då många redan har en förutfattad upplevelse av en kyrkogård kan denna påverka hur man känner sig när vistas där. Endast belysningen kan inte motverka otryggheten som finns på kyrkogårdarna utan det finns många andra faktorer som man ska tänka på vid planeringen. Genom att belysa de vertikala ytorna och tydliggöra viktiga landmärken samt mittpunkter kan man på det sättet öka trygghetskänslan.
Innehållsförteckning
Abstract ... i
Sammanfattning ... ii
Innehållsförteckning ... iii
1
Introduktion ... 1
1.1 BAKGRUND ... 1 1.2 PROBLEMBESKRIVNING ... 11.3 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING ... 2
1.4 OMFATTNING OCH AVGRÄNSNINGAR ... 2
1.5 DISPOSITION ... 2
2
Teoretiskt ramverk ... 3
2.1 TRYGGHET I DET OFFENTLIGA RUMMET ... 3
2.2 BELYSNINGENS PÅVERKAN PÅ TRYGGHET ... 4
3
Metod och genomförande ... 5
3.1 METODENS RELEVANS FÖR FRÅGESTÄLLNINGEN ... 5
3.2 EXPERIMENTELL SITUATION ... 5 3.2.1 Platsen ... 5 3.2.2 Analys av platsen ... 7 3.2.3 Ljusscen 1 ... 8 3.2.4 Ljusscen 2 ... 10 3.2.5 Enkäter ... 12
3.3 EXPERIMENTELLA SITUATIONENS GENOMFÖRANDE ... 13
3.4 DELTAGARE ... 13
3.5 DATAINSAMLING ... 14
5
Diskussion och slutsatser ... 25
5.1 RESULTATDISKUSSION ... 25
5.2 METODDISKUSSION ... 26
5.2.1 Metodval ... 26
5.2.2 Val av genomförande ... 26
5.3 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER ... 27
5.4 VIDARE FORSKNING ... 27
Referenser ... 28
1 Introduktion
Denna rapport är utförd av Anton Karlsson och David Lundberg som studerar ljusdesign på Tekniska högskola i Jönköping inom kursen Examensarbete i Produktutveckling (15hp). Studien är ett samarbete med Svenska kyrkan i Jönköpings kommun.
Kapitlet tar upp bakgrunden för studiens syfte samt problembeskrivningen. Därefter tas syftet upp och frågeställningen för studien. Sist beskrivs vilka avgränsningar som studien har samt hur dispositionen av rapporten är upplagd.
1.1 Bakgrund
Statistiken visar enligt Brottsförebyggande rådet (2019) att våldsbrott, sexualbrott och rån har ökat de senaste fem åren. Samtidigt som brotten ökar känner sig 28% av Sveriges befolkning otrygga när de vistas ute på kvällen. Den grupp som känner sig mest otrygg är kvinnor där 36% känner sig otrygga för att vara ute på kvällen jämfört med män där 19% känner sig otrygga. Årligen sker det brott på kyrkogårdar allt från skadegörelse, misshandel, stölder och sexualbrott. Den 20 januari 2020 skrev Aftonbladet en artikel om Malmös kyrkogårdar där knarkförsäljning och prostitution har eskalerat. Enligt kyrkogårdsmästaren Rebecka Hansson på S:t Pauli kyrkan sker det nästan brott dagligen som måste polisanmälas (Rosén, 2020). Det finns flera aspekter som spelar roll för att man ska känna sig trygg. Rör det sig mycket folk i omlopp? Har platsen ett bra eller dåligt rykte? Upplevs miljön omhändertagen?
En del av dagens kyrkogårdar används som passager och gångstråk. Platserna ska avspegla ett lugn och trygghet. Gravplatserna ska gå att besöka under stora delar av dygnet även under de mörka timmarna. De blir en plats dit man kan åka för att undvika stress och komma ut i naturen. Nutida kyrkogårdar har fått en parkliknande karaktär då det oftast är den grönytan i stadsrummen som folk har enklast tillgång till (Grönwall, 2017).
Östra kyrkogården och Slottskyrkogården i Jönköping är två exempel där staden har växt runt kyrkogårdarna. En studie har gjorts i Norge av Evensen, Nordh & Skaar (2016) där de undersökte vad syftet med besöket på två kyrkogårdar var. Deras resultat visade att det geografiska läget spelar en stor roll. På den centrala kyrkogården utan stängsel var 5% där för att besöka gravarna. Den kyrkogården som låg mindre centralt och med stängsel runt var 54,5% där för att besöka gravarna. Till de båda kyrkogårdarna går det att hitta likheter till Jönköpings kyrkogårdar där några ligger mer centralt än andra.
1.2 Problembeskrivning
En av belysningens många syften är att skapa trygghet i olika sorters miljöer. Vid planering av utomhusmiljöer ska man ta hänsyn till flera aspekter. Ulrika Wänström Lindh skriver i boken Ljusdesign och rumsgestaltning (2018) att det finns flera faktorer som bidrar till trygghetskänslan. Orienterbarhet, siktlinjer, landmärken och möjlighet till att identifiera ansikten. Detta är fyra faktorer som man ska ta i beaktning vid planering av utomhusmiljöer. Luymes och Tamminga (1995) skriver även om att man ska ha uppsikt över sin omgivning, synlighet av andra och du ska kunna se andra samt att olika valmöjligheter finns. Med valmöjligheter menas att kunna identifiera in- och utgångar vilket även Ulrika Wänström Lindh (2018) nämner i sin bok.
1.3 Syfte och frågeställning
Syftet med studien är att skapa ett dokument till Svenska kyrkan med riktlinjer för en trygg belysning. Dokumentet ska ge Svenska kyrkan i Jönköping förståelse över hur belysning kan främja trygghetskänslan på kyrkogårdarna i kommunen. Detta dokument kan användas på alla kyrkogårdar då det innehåller riktlinjer på olika aspekter gällande trygghet.
Frågeställningar
• Hur kan man med belysningen stärka trygghetskänslan på kyrkogårdarna i Jönköpings kommun?
1.4 Omfattning och avgränsningar
Studien kommer utföras på Slottskyrkogården i Jönköping under kvällstid. Endast den artificiella belysningen kommer tas i beaktning. Färgtemperaturen kommer vara 3000K för att studien inte jämför olika färgtemperaturer. Deltagarna kommer gå en utvald sträcka på kyrkogården och kommer inte röra sig runt i de olika delarna. Studien kommer att fokusera på hur den upplevda tryggheten är. Den tillfälliga belysningen kommer fokuseras på vegetation och byggnader. Belysningen som är installerad i dagsläget i form av stolparmaturer kommer vara tänd under båda ljusscenerna. Deltagarna ska inte ha någon tidigare arbetslivserfarenhet av ljus för att inte påverka resultatet.
1.5 Disposition
Rapporten inleds med en introduktion samt bakgrund för att sedan gå vidare till problembeskrivning, syftet med studien, frågeställningarna och avgränsningarna. Kapitel 2 fortsätter med det teoretiska ramverket som är uppdelat i två delar, 2.1 trygghet i det offentliga rummet och 2.2 belysningens påverkan på trygghet. Vidare i kapitel 3 beskrivs studiens metod och utformningen av den samt hur studiens experiment genomfördes och vilka tekniker som användes. Kapitel 4 består av resultat och analys vilken är uppdelad i två delar, könsfördelning och åldersfördelning. Resultaten och metoden diskuteras sedan i det sista kapitlet. Detta kapitel avslutas med slutsatserna som kan dras av studien samt förslag på vidare forskning inom ämnet. Sist i rapporten är referensförteckning och bilagor.
2 Teoretiskt ramverk
Kapitlet tar upp de tidigare studierna som ligger till grund till denna studie. Det är uppdelat i två delar vilka är trygghet i det offentliga rummet och belysningens påverkan på tryggheten.
2.1 Trygghet i det offentliga rummet
En kyrkogård upplevs på flera olika sätt och användningsområdena varierar. Enligt Evensen, Nordh och Skaar (2017) används många skandinaviska kyrkogårdar som gångstråk och en plats att se en väl omhändertagen ”park”. Detta inbjuder besökare till att rasta sin hund, koppla av och känna ett lugn. Under dagtid kan dessa platser kännas som välkomnande och trygga för att sedan ändra karaktär när mörkret faller. Det finns flera fall i Sverige där narkotika, stölder och prostitution har påträffats på kyrkogårdar. Enligt kyrkogårdsmästaren Rebecka Hansson på S:t Pauli kyrkan i Malmö sker det nästan brott dagligen som måste polisanmälas (Rosén, 2020). SVT nyheter (2020) skriver om att Skogskyrkogården i Jönköping har för andra gången på två år blivit av med delar av sitt koppartak.
För att skapa en trygg miljö utomhus finns det flera olika faktorer som man ska ta hänsyn till. Ulrika Wänström Lindh (2018) skriver i sin bok om olika kriterier som man ska ta i beaktning för att skapa en trygg omgivning. Dessa kriterier nämns även i dokumentet Tryggt och jämställt ljus (Alingsås kommun, 2010) där man tar upp fem styrande principer. De olika principerna är
• Befolkad plats – Människor känner sig generellt säkrare där andra person vistas. • Ögon – Närliggande byggnader med fönster mot platsen kan ge en form av trygghet. • Överblick – Uppsikt över en plats där man kan se potentiella faror.
• Orienterbarhet – Hur man rör sig på platsen och lätt kunna finna landmärken samt in- och utgångar.
• Skötsel – En väl omhändertagen plats upplevs tryggare.
Luymes och Tamminga (1995) tar även upp detta i sin studie där syftet var att ta fram riktlinjer på hur en parkmiljö ska planeras samt hur man utvecklar befintliga parker.
These principles are rooted in the context of prospect and refuge theory, which provides a theoretical basis in human ecology, and they may be categorized as follows:( 1) visibility of others; (2) visibility by others; (3) choice and control; (4) environmental awareness and legibility; (5) solitude without isolation (Luymes & Taminga, 1995, s.395).
Jay Appleton (1996) tar upp en teori som heter prospect and refuge. Grundtanken med denna teori är att en plats ska ha en hög orienterbarhet. Att användarna av platsen lätt ska kunna hitta ut (prospect) och att man ska kunna fly (refuge) ifall man känner sig hotad. Detta tar även Gatersleben och Andrews (2013) upp i sitt experiment. Där de via ett datorbaserat test kontrollerade tre omgivningars flyktvägar och orienterbarhet, kopplat till Appletons teori (1996). De omgivningar som testades var olika sorters terräng i skogsmiljö. Deras resultat visar att deltagarna hellre vistades i den miljön som hade en hög grad orienterbarhet (prospect) och en lägre grad av flykt (refuge). Orienterbarheten på en plats spelar en stor roll på hur trygg man känner sig. I dokumentet Plats för trygghet av Boverket (2010) fokuserar de på det estetiska, ekologiska och kulturhistoriska värdena för att skapa en trygghetskänsla på platsen. De skriver
2.2 Belysningens påverkan på trygghet
Belysning har i många fall en ökad effekt på trygghetskänslan. Den kan även ha en negativ effekt ifall man inte använder den på rätt sätt.
Inom utomhusbelysning finns det två huvudteorier som kan bidra till minskad brottslighet (Farrington & Welsh, 2007). Första teorin är att utomhusbelysning kan bidra till att identifiera potentiella gärningsmän. Både genom att det rör sig fler människor ute på gatorna samt att synligheten förbättras. Den andra teorin är att om ett område får en ny utomhusbelysning så innebär det att man satsar på det området och boende där känner sig stolta över sitt närområde. En studie som gjordes i England av Kate Painter (1996) visade på att belysningen har en stor betydelse för den upplevda tryggheten. De utförde experimentet i tre olika städer på tre gator som innan hade uppfattats obehagliga och stökiga. Efter den nyinstallerade belysningen kände sig 82% kvinnor och 63% män tryggare att gå på trottoaren. En kvinna berättade i en intervju att nu slapp hon gå mitt på gatan för att synas, vilket hon hade gjort innan utan kunde istället gå på trottoaren. Den nya belysningen gav fotgängarna bättre uppsikt.
Ökar man endast ljusnivån efter tillgänglighetsperspektivet och inte ser till belysningsmiljöns upplevelse kan detta öka känslan för fara över att gå på en plats (Johansson, Küller & Rosén, 2010). Boyce et al. (2000) nämner i deras studie att belysning är ett viktigt verktyg till att bekämpa brott men att det används oftast felaktigt. Deras syfte med studien var att studera hur människans trygghetskänsla påverkas i olika ljusmiljöer och detta skulle de ta reda på med fyra fältstudier. Enligt Boyce et al. (2000) hjälper det inte att endast höja belysningsstyrkan på en plats för att öka tryggheten utan att det är flera aspekter som måste tas i åtanke. Enformigheten och bländning är två aspekter som spelar stor roll på trygghetskänslan.
Areas have been blasted with light, destroying the ambiance of the environment, wasting energy and creating light pollution (Boyce et.al 2000. s 79).
Att belysa ett område ökar användandet av platsen kvällstid. Det bidrar även till platsens identitet (Nikunen, 2013).
Med belysningen kan man framhäva vegetationen och på så sätt öka tryggheten (Nikunen 2013). Tomas Schielke (2013) har skrivit en guide till hur man belyser vertikala ytor inomhus och utomhus. Vertikala ytor är inte bara väggar och träd utan mötande människor också. Han nämner också att ljus stärker den rumsliga orienteringen genom att göra gränserna synliga. Möjligheten till att kunna identifiera någons ansikte när man går utomhus är en viktig punkt för tryggheten. Att man tydligt ska kunna se hur man ska röra sig på platsen och om man känner ett obehag ska man kunna se eventuella flyktvägar. Detta är något man med belysningen kan tydliggöra.
3 Metod och genomförande
Metoderna som användes för att besvara studiens frågeställningar var en platsanalys baserad på Kevin Lynchs (1960) metoder och en experimentell studie där data samlades in via enkäter. Den experimentella studien utfördes tisdagen den 3/3-2020 mellan 18.00 – 21.00. Experimentet bestod av två olika ljusscener. Deltagarna fick gå en markerad väg genom dessa två. Experimentgruppen fick svara på två olika enkäter angående trygghet och orientering. Det ena scenariot är den befintliga belysningen. Det andra scenariot var en lösning där belysning riktats mot vegetation och kapellet.
Författarna till rapporten har utfört en platsanalys grundat på Kevin Lynchs (1960) metoder. Detta för att ta fram rörelsemönstret på kyrkogården och kunna planera ut sträckan som deltagarna sedan gick. Det utfördes två provbelysningar för att konstatera hur armaturplaceringarna skulle vara under experimentet.
3.1 Metodens relevans för frågeställningen
För att besvara studiens frågeställningar var det relevant att utföra ett experiment för att samla in data till rapporten. Mycket fokus kommer att ligga på Ulrika Wänström Lindhs (2018) och Luymes och Tammingas (1995) faktorer för trygghet i utomhusmiljöer. Valet att belysa de vertikala ytorna under ljusscen 2 baseras på tidigare studier gjorda av Nikunen (2013), Korpela och Nikunen (2012) samt Schielke (2013).
Valet att utföra experimentet i verklig miljö är för att det inte hade gått att återskapa känslan av vistelsen på en kyrkogård i en laboratoriemiljö. En fiktiv miljö som har skapats för att motsvara den verkliga upplevelsen. En känsla som är svår att förklara då många upplever de på olika sätt. Boyce (1981) menar på att belysning ska upplevas och tolkas av människor i verklig miljö vilket ger riktiga upplevelser och intryck.
3.2 Experimentell situation
3.2.1 Platsen
Den plats som experimentet utfördes på var Slottskyrkogården som ligger i västra stadsdelen av Jönköping. Kyrkogården används i stor utsträckning som passage och gångstråk. Kyrkogården valdes ut i samråd med Svenska kyrkan då den är centralt belägen. Det är en kyrkogård som används mycket dagtid och kvällstid.
Kyrkogården består av ett kapell, en minneslund, gångvägar och gravplatser. Runt kyrkogården sträcker sig en mur med flera in- och utgångar. Denna gränsar av platsen mot de närliggande bostäderna och gatorna, se tabell 1.
I dagsläget finns det parkarmaturer med en halvsfärisk ljusbild som följer huvudstråket. Vid minneslunden finns det markspotlights som är placerade i gången som går runt lunden. Kyrkogårdens landmärke är kapellet då det syns från alla håll när man befinner sig på kyrkogården dagtid. Under kvällen försvinner kapellet då det inte finns någon belysning på det. På kyrkogården finns det flera stora träd och mindre buskage.
Tabell 1 Bilder dagtid över Slottskyrkogården 1 2 3 4 5
1
2
2 & 3
5
4
3.2.2 Analys av platsen
Genom att göra en analys av en plats så kan man identifiera hur man användningen av den ser ut. Vilka vägar som används mer frekvent och vad det finns för olika landmärken. Innan ljusscen 2 togs fram utfördes en analys av Slottskyrkogården kopplat till Kevin Lynch (1960) metoder. De delar som det fokuserades på var vilka som är kyrkogårdens eventuella landmärken, vad som är primära och sekundära stråk samt om det finns några andra viktiga knutpunkter.
Analysen visade att under dagtid fungerar kapellet som ett viktigt landmärke något man ser från alla punkter på kyrkogården. Även minneslunden blev ett tydligt landmärke. Vägen som leder till kapellet och till västra torget är primärstråket och används mycket av förbipasserande (blåa streck). Vägarna som leder in till de olika gravkvarteren fungerar som sekundära stråk då de inte används i lika stor utsträckning (röda streck).
Under kvällstid ändras inte de primära och sekundära stråken. Användningen av dessa blir lite mindre jämfört med dagtid. Kapellet fungerar inte längre som landmärke då detta försvinner i det dunkla. Minneslunden är upplyst av ljuspunkter i marken men detta ser man inte från längre avstånd vilket gör att den inte fungerar som landmärke under kvällstid. Man kan tydligt se hur man ska röra sig över kyrkogården då det endast finns belysning på primärstråket. Detta är något man inte ville ändra på utan förstärka detta vid ljusscen 2. Däremot skulle kapellet lyftas fram och agera som landmärke även under kvällstid för att skapa en trygg punkt när man går över kyrkogården. Figur 1 visar hur platsens analys ser ut. Där primärstråket är markerat med blåa linjer, sekundära stråk med röda linjer och landmärken en röd triangel.
3.2.3 Ljusscen 1
Under ljusscen 1 kommer den befintliga belysningen som finns på kyrkogården vara tänd. Belysningen består av halvsfäriska parkarmaturer på stolpar. Den befintliga belysningen börjar på den södra sidan och sträcker sig runt kapellet, se tabell 2 och figur 2. Stolparmaturerna är bestyckade med kompaktlysrör. Det finns även markspotlights vid minneslunden. Eftersom rundan inte berör den delen av kyrkogården så kommer den inte tas med i experimentet. Tabell 2 Bilder över ljusscen 1
1 2 3 4 5 1 3 2 4 5
Figur 2 Armaturplacering under ljusscen 1, armaturer vita prickar
3.2.4 Ljusscen 2
Under ljusscen två användes den befintliga belysningen och kompletterades med vertikalbelysning i olika former. På huvudstråket belystes fem träd. Fyra träd belystes med två armaturer vardera och ett med tre, se figur 3 samt bilaga 1 för armaturförteckning. Genom att använda sig av tre armaturer runt trädet gjordes trädet synligt från alla riktningar.
För att lätta upp omgivningen samt få ett ledande ljus vilket är viktigt att tänka på enligt Luymes och Tamminga (1995). Ingången markerades genom att belysa två träd som stod mittemot varandra. På kyrkogårdens västra sida belystes tre träd. Detta för att parkarmaturerna inte finns på den sidan. Genom att belysa dessa tre träd skapades siluetter och de som går på huvudstråket kan se rörelser på andra sidan kyrkogården. Genom att skapa en ljus bakgrund blir objekten framför mörka siluetter. Att belysa träden skapade även tydliga gränser något som stärker den rumsliga orienteringen enligt Schielke (2013). Träd vid ingångarna valdes att belysas för att höja orienterbarheten och att man enkelt ska hitta ut ifall fara uppstår. Detta kopplat till Appletons (1996) prospect and refuge teori.
Kyrkogårdens kapell belystes för att få fram ett landmärke samt underlätta orienterbarheten (Lynch, 1997). Det belystes med tre spotlights för att ta fram formen på byggnaden och göra den synlig från långt håll, se tabell 3.
Tabell 3 Bilder över Slottskyrkogården under ljusscen 2
1 2 3
1
4 5
3.2.5 Enkäter
Deltagarna fick svara på en kvantitativ enkät med kvalitativa inslag. Deltagarna besvarade enkäter med frågor gällande hur de upplever kyrkogården och belysningen. Enkäterna var helt anonyma. Det vill säga att det fanns varken namn, nummer eller annan möjlighet till identifiering (Patel & Davidson, 2018). Frågorna hade fasta svarsalternativ då detta ger en hög grad av standardisering och strukturering. Svar gavs i skalan 1-6 (se figur 4) för att inte skapa en centraltendens och ge de svarande möjligheten till att placera sig i mitten (Patel & Davidson, 2018). Svarsalternativen bestod av olika motsatsord likt Küller och Wetterberg (1993) samt Flynn et.al (1973). Relevanta ord för denna studien togs fram som riktades mot upplevelser av platsen. Till dessa frågor ställdes även två kvalitativa frågor där man kunde se hur deltagarna tänkt vid tidigare svar och ge grund till en djupare diskussion inom ämnet (Kelly, 2016). Orden som användes som antonympar visas i tabell4.
Tabell 4 Antonymer Otrygg Trygg Stängd Öppen Avvisande Inbjudande Mörkt Ljust Obehagligt Behagligt Bländande Avbländat Enformigt Varierat Hårt Mjukt
Ojämnt fördelat Jämnt fördelat
3.3 Experimentella situationens genomförande
Experimentet genomfördes tisdagen 3/3 2020 mellan 18.00-22.00. Det var en mulen tisdagskväll med regn i luften. Installationen sattes upp tidigare under dagen och riktningar kontrollerades. Deltagarna kom i olika grupper mellan 18.00-21.30, experimentet tog cirka 30 minuter. Grupperna varierade i storlek från 3 till 15. Vid 17.30 började det mörkna vilket ledde till att deltagarna som kom i den första gruppen såg kyrkogården vid mörker. Då deltagarna kom till platsen var ljusscen 1 tänd och de välkomnades in i kyrkogårdens kapell. Inne i kapellet gick författarna igenom hur experimentet skulle gå till samt om någon hade frågor gällande enkäten. Experimentet började med att deltagarna startade vid den södra entrén till kyrkogården (markerad med en röd punkt se figur 5). Där skulle de titta in på kyrkogården och skapa sig en upplevelse om platsen, var den inbjudande, öppen eller kändes kyrkogården avvisande och stängd. Deltagarna skulle sedan gå genom kyrkogården via huvudstråket och tillbaka till kapellet där de sedan skulle svara på frågeformulär 1. Tanken var att deltagarna skulle gå runt kvarteret då författarna skulle ändra till ljusscen 2. På grund av regn och att enkäterna blev blöta fick de svara på enkäterna i kapellet istället för under rundans gång, se figur 5.
Efter inlämnade enkäter skulle deltagarna nu göra om rundan men med ljusscen 2. Deltagarna skulle nu gå samma runda tillbaka till kapellet för att sedan svara på frågeformulär 2. Efter genomfört experiment bjöds de på fika och författarna av rapporten återställde belysningen till ljusscen 1 och inväntade nästa grupp.
Experimentet utfördes under en dag för att inte påverka studiens resultat.
Figur 5 Experimentets runda
3.5 Datainsamling
Studiens datainsamling bestod av litteraturstudier och empiriska data från experimentet. Litteratur hämtades från olika vetenskapliga databaser där olika sökord användes, se tabell 5. Under experimentet kontrollerades även belysningsstyrkan på olika utvalda platser. Detta för att jämföra de olika scenerna.
Tabell 5 Sökord som användes för datainsamling
Light Safety Outdoor lighting Park
Greenery Lighting design Vertical light Orientation
3.6 Metod vid dataanalys
Datan som samlades in under experimentet bearbetades kvantitativt med kvalitativa inslag. Rådatan sammanställdes i ett Excel-dokument där det delades upp i olika mätområden, kön och ålder. Stolpdiagram och linjediagram togs fram för att kunna analysera medelvärdena på de svaren.
3.7 Trovärdighet
För att höja studiens validitet och reliabilitet grundar sig experimentet på Kevin Lynchs funktionsanalys samt Luymes och Tammingas (1995) och Wänström Lindhs (2018) olika tankesätt på hur man skapar en trygg plats. De vertikala ytorna har legat i fokus med grund av Nikunen (2013), Korpela och Nikunen (2012) samt Schielke (2013) studier på hur man kan arbeta med de vertikala ytorna.
Enkäten har utformats likt Küller och Wetterbergs (1993) och Flynn et.al (1973) metod för att ta reda på hur folk upplever ljus. Med kvalitativa inslag för att skapa en djupare diskussion och ge deltagarna större svarsmöjlighet på varför de tänkte som de gjorde. Experimentet ägde rum på kyrkogården i en riktig fullskalig miljö vilket ger en hög reliabilitet. Boyce (1981) menar på att belysning ska upplevas och tolkas av människor i verklig miljö vilket ger riktiga upplevelser och intryck. Relevanta artiklar och studier söktes upp på Jönköping University databaser. Detta ger en hög trovärdighet då många är peer reviewed.
4 Resultat och analys
I detta kapitel analyseras resultatet från experimentet och är uppdelat i tre delar, könsfördelning, åldersfördelning och allmänna resultat. Sammanställningar och resultat presenteras i diagram samt tabeller. Jämförelser görs mellan åldersgrupper, kön samt ljusscener.
De öppna intervjufrågorna är sammanställda i tabeller.
4.1 Könsfördelning
Deltagarna fick svara på frågan: Hur känner du dig när du går ensam ute på kvällen? Detta gällde rent allmänt hur man känner sig när man vistas ensam ute på kvällen. Skalan gick från otrygg (lägst värde på skalan 1) och trygg (högst värde 6), se tabell 6. Enligt svarande kände sig männen mer trygga med ett medelvärde på 4,23 gentemot kvinnor som låg på 3,77. Tar man ut medelvärdet över alla deltagare blev det 3,94.
De svarande kunde på nästa fråga i enkäten svara i text vad som är anledningen till att man känner sig otrygg utomhus på kvällen, se tabell 7.
Tabell 6 Medelvärde på hur deltagarnas upplevelse är när man går ensam ute på kvällen.
Tabell 7 Öppen fråga gällande känslan deltagarna har när de vistas ensam ute på kvällen.
Om du känner dig otrygg,
vad beror det på?
” Ovetskap om omgivningen ” ” Kriminalitet ” ” Vet ej vad för personer man kan möta i
mörkret ” ” Dålig belysning, gränder som är mörka ”
” Mörker, dolda saker, buskage etc ” ” Mörker eller bemöta någon ”
3, 77 4, 23 3, 94 1,00 2,00 3,00 4,00 5,00 6,00
HUR TRYGG KÄNNER DU DIG NÄR DU GÅR ENSAM UTE
PÅ KVÄLLEN?
Deltagarna fick även svara på frågan om du promenerar själv hade du valt denna väg? Under experimentet gick deltagarna en utsatt sträcka (se figur 5). Detta var den väg som frågan gällde. Svarsalternativen var ja eller nej. Vid ljusscen 1 hade 21 deltagare valt att inte gå den vägen medan vid ljusscen 2 valde 12 st att inte gå vägen, se tabell 8 och 9.
Tabell 10 och 11visar varför de valde att inte gå den utsatta sträckan. Frågan ställdes på båda enkäterna för att se om det fanns någon skillnad mellan de olika ljusscenerna.
Tabell 8 Deltagarnas svar på om de valt att promenera denna väg vid ljusscen 1.
Tabell 9 Deltagarnas svar på om de valt att promenera denna väg vid ljusscen 2. 9 13 5 8 0 2 4 6 8 10 12 14 J A N E J
OM DU PROMENERAR SJÄLV HADE DU VALT DENNA
VÄGEN?
Kvinnor Ljusscen 1 Män Ljusscen 1
13 8 9 4 0 2 4 6 8 10 12 14 J A N E J
OM DU PROMENERAR SJÄLV HADE DU VALT DENNA
VÄGEN?
Tabell 10 Öppen fråga om deltagarna hade valt vägen ifall de hade promenerat själv vid ljusscen 1.
Om du promenerar själv hade du
Ljusscen 1
valt denna väg? Om nej, varför?
” Mörkt och skumt ” ” Mörkt och tyst ”
” För mörkt ” ” Bra genväg! ”
” Svårt att hitta i mörker ” ” Rätt mörkt ”
” För mörkt på kvällen ” ” Läskigt ”
” Väljer hellre en mer upplyst gatuväg, med fler
folk och trafik i rörelse ” ” Går inte genom kyrkogårdar på kvällen ” ” Vågar inte riktigt ” ” Ser läskigt ut ”
Tabell 11 Öppen fråga om deltagarna hade valt vägen ifall de hade promenerat själv vid ljusscen 2.
Om du promenerar själv hade du
Ljusscen 2
valt denna väg? Om nej, varför?
” Obehagligt ” ” Mörkrädd”
” För mörkt ” ” För mörkt, känner otrygghet, ljus
”huvudgång” men mörkt i mitten ” ” Vill inte störa friden som finns på en
kyrkogård ” ” Läskigt ”
” Jag hade valt en annan väg, mer trafikerad av
både folk och bilar/bussar ” ” Vill gå där det är fler människor, skulle kunna vara denna vägen så småningom ” ” Otryggt att promenera när det är mörkt ”
Vid de olika ljusscenerna fick deltagarna stå utanför kyrkogården och titta in på platsen (se figur 5, röd punkt markerar position) för att skapa sig en upplevelse av hur trygg/otrygg, öppen/stängd och inbjudande/avvisande kyrkogården kändes. Vid ljusscen 1 upplevde båda könsrollerna kyrkogården som mer otrygg jämfört med svaren vid ljusscen 2. Detta mönster följdes även vid öppen/stängd och inbjudande/avvisande där ljusscen 2 kändes mer öppen och inbjudande jämfört med ljusscen 1, se tabell 12.
Kvinnorna upplevde kyrkogården som mer otrygg än männen vid de två ljusscenerna. De upplevde även den som mer avvisande jämfört med männen.
Tabell 12 Medelvärdet av hur deltagarna upplevde kyrkogården vid de olika ljusscenerna.
1,00 1,50 2,00 2,50 3,00 3,50 4,00 4,50 5,00 5,50 6,00 T R Y G G Ö P P E N I N B J U D A N D E
HUR UPPLEVER DU KYRKOGÅRDEN?
Kvinnor Ljusscen 1 Kvinnor Ljusscen 2 Män Ljusscen 1 Män Ljusscen 2
Under experimentet fick deltagarna kryssa i en skala från 1-6 hur de upplevde ljuset på kyrkogården. De olika skalorna gick från ljust/mörkt, behagligt/obehagligt,
avbländat/bländande, varierat/enformigt, mjukt/hårt och jämnt fördelat/ojämnt fördelat. Medelvärdena för de olika könsgrupperna togs ut och sammanställdes i ett linjediagram, se tabell 13.Vid ljusscen 2 upplevdes ljuset som ljusare, behagligare, mer varierande, mjukare och jämnt fördelat än vid ljusscen 1. Vid frågan gällande avbländat/bländande såg män ingen förändring mellan ljusscenerna. Däremot upplevde kvinnorna det mer avbländat vid ljusscen 2. Männen upplevde ljusscen 2 som ljusare och mer jämnt fördelat än kvinnorna. Vid ljusscen 1 upplevde männen det som mörkare och mer avbländat än kvinnorna.
Tabell 13 Medelvärde över hur deltagarna upplevde ljuset på kyrkogården.
1,00 1,50 2,00 2,50 3,00 3,50 4,00 4,50 5,00 5,50 6,00 L J U S T B E H A G L I G T A V B L Ä N D A T V A R I E R A T M J U K T J Ä M N T F Ö R D E L A T
HUR UPPLEVER DU LJUSET PÅ KYRKOGÅRDEN?
Kvinnor Ljusscen 1 Kvinnor Ljusscen 2För att en plats ska upplevas som trygg är det viktigt att kunna identifiera in- och utgångar (Luymes & Taminga, 1995 & Wänström Lindh, 2018). Skalan gick från 1-6 där 1 var dåligt och 6 mycket bra. Vidljusscen 2 kunde deltagarna tydligare identifiera in- och utgångar. Mellan könen fanns det ingen större skillnad, se tabell 14.
Tabell 14 Medelvärde på hur väl deltagarna kunde identifiera in- och utgångar till kyrkogården.
1,00 2,00 3,00 4,00 5,00 6,00 L J U S S C E N 1 L J U S S C E N 2
HUR VÄL KAN DU IDENTIFIERA IN- OCH UTGÅNGAR
TILL KYRKOGÅRDEN?
4.2 Åldersfördelning
För att kunna jämföra de olika åldersgruppernas trygghetskänsla vid vistelse utomhus fick deltagarna svara på frågan. Hur känner du dig när du går ensam ute på kvällen? Skalan gick från otrygg (lägst värde på skalan 1) och trygg (högst värde 6), se tabell 15. Jämför man den yngre befolkningen 0-30 år med medelåldern och den äldre generationen. Kan man se att 30-40 åringar och 65+ är de grupperna som känner sig mest otrygga jämfört med de andra åldersgrupperna där man inte ser lika stor förändring. Den grupp som känner sig mest otrygg är 30-40 åringar. Deltagarna som ännu inte hade fyllt 18 är den grupp som känner sig mest trygg.
Tabell 15 Medelvärde på hur de olika åldersgrupperna upplever sig när de går ensam ute på kvällen.
4, 67 4, 5 4 3 4, 25 4 3, 25 1,00 1,50 2,00 2,50 3,00 3,50 4,00 4,50 5,00 5,50 6,00 TRYGG
HUR TRYGG KÄNNER DU DIG NÄR DU GÅR ENSAM UTE
PÅ KVÄLLEN?
Data har även tagits fram över hur åldersgrupperna upplever ljuset på kyrkogården. Detta har sammanställts i två diagram för att göra det mera tydligt se tabell 16 och 17. Ljusscen 2 har oftast ett högre medelvärde än ljusscen 1 vid de olika åldrarna. För åldersgrupperna 18-25 och 65< upplevs ljusscen 2 som mer bländande. Den äldre åldersgruppen 65< upplever även ljusscen 1 som mjukare än 2. Alla åldersgrupper upplevde det som ljusare vid ljusscen 2. 18-25 gruppen är den som upplevde ljusscen 2 som ljusast och 65< som mörkast.
Tabell 16 Hur de olika åldersgrupperna upplevde ljuset på kyrkogården <18 - 40år
Tabell 17 Hur de olika åldersgrupperna upplevde ljuset på kyrkogården 40 - 65<år 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 4,5 5,0 5,5 6,0 L J U S T B E H A G L I G TA V B L Ä N D A TV A R I E R A T M J U K T J Ä M N T F Ö R D
HUR UPPLEVER DU LJUSET PÅ
KYRKOGÅRDEN?
<18 Ljusscen 1 18-25 Ljusscen 1 25-30 Ljusscen 1 30-40 Ljusscen 1 <18 Ljusscen 2 18-25 Ljusscen 2 25-30 Ljusscen 2 30-40 Ljusscen 2 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 5 5,5 6 L J U S T B E H A G L I G TA V B L Ä N D A TV A R I E R A T M J U K T J Ä M N T F Ö R DHUR UPPLEVER DU LJUSET PÅ
KYRKOGÅRDEN?
40-50 Ljusscen 1 50-65 Ljusscen 1 65< Ljusscen 1 40-50 Ljusscen 2 50-65 Ljusscen 2 65< Ljusscen 2Tabell 18visar hur väl de olika åldersgrupperna kunde identifiera in- och utgångar vid de två ljusscenerna. <18 gruppen är den enda grupp som inte tyckte det var tydligare att identifiera in- /utgångar vid ljusscen 2. De andra grupperna hade lättare att identifiera dessa. Lägst skillnad mellan de olika ljusscenerna hade åldersgruppen 65<, störst skillnad hade 25 -30 åringar.
Tabell 18 Redovisar hur väl de olika åldersgrupperna kunde identifiera in- och utgångar.
1,00 1,50 2,00 2,50 3,00 3,50 4,00 4,50 5,00 5,50 6,00
Hur väl kan du identifiera in- och utgångar till
kyrkogården?
Ljusscen 1 ljusscen 2
4.3 Allmänna resultat
Deltagarna placerades i olika åldersgrupper där könsfördelningen varierade. Tabell 19 visar hur fördelningen mellan könen i olika åldersgrupper.
Tabell 19 Könsfördelningen inom de olika åldersgrupperna
Tidigare besök på platsen kan spela roll vid upplevd trygghet. 34 st av deltagarna svarade på om de tidigare besökt platsen då 18 st varit på platsen tidigare, se tabell 20.
Tabell 20 Tidigare besök på platsen 0 2 4 6 8 10 12 <18 18-25 25-30 30-40 40-50 50-65 65<
Åldersfördelning män och kvinnor
Kvinnor Män 18 16 6 8 10 12 14 16 18 20
5 Diskussion och slutsatser
Kapitlet ger en sammanfattande beskrivning av studiens resultat. Vidare beskrivs studiens implikationer och begränsningar. Dessutom ges slutsatser och rekommendationer baserat på resultatet och tidigare forskning. Kapitlet avslutas med förslag på vidare forskning.
5.1 Resultatdiskussion
Svenska kyrkan vill ha riktlinjer till hur man ska planera belysning på Jönköpings kyrkogårdar för att bidra till tryggheten. Syftet är att kunna ge de ett dokument med riktlinjer för framtida belysningsplanering.
Enligt Brottsförebyggande rådet (2019) upplever sig 36% av kvinnorna och 19% av männen otrygga när de vistas ute på kvällen. Denna statistik visar tydligt att den kvinnliga befolkningen känner sig mer otrygga utomhus vilket speglar resultatet från studiens experiment där kvinnorna upplever sig mer otrygga än männen (tabell 6). Kriminalitet, mörker och dålig belysning är bidragande faktorer till varför deltagarna av studien känner sig otrygga när de vistas utomhus på kvällen. Något Jorgensen och Anthopoulou (2007) även såg i deras studie var bidragande faktorer till otrygghet. Deras studie utfördes i parkmiljö vilket avspeglar kyrkogårdar i dagens skandinaviska samhällen (Evensen, Nordh och Skaar, 2017).
Belysningen har en stor påverkan på trygghetskänslan utomhus. Men det är viktigt att komma ihåg att endast fylla en plats med ljus skapar inte en trygg miljö (Boyce, Eklund och Hamilton, 2000). De vertikala ytorna spelar en stor roll för att göra en plats attraktiv men även för att skapa upplevelsen av en ljusare miljö. Upplevelsen av belysningen på kyrkogården visade att deltagarna upplevde ljusscen 2 som ljusare vilket den inte var när detta kontrollerades med en luxmätare. Mätaren placerades på det gångstråk som deltagarna gick. Med vertikala ytor går det att tydliggöra olika objekt för att stärka platsens karaktär och skapa landmärken vilket då ökar trygghetskänslan (Luymes & Tamminga, 1995, Wänström Lindh, 2018 och Lynch, 1997). Detta var något som man tänkte på vid placering av armaturer vid ljusscen 2.
Andra faktorer som höjer trygghetskänslan är orienterbarhet och möjligheten att identifiera in-och utgångar. Något Appelton (1996), Andrews in-och Gatersleben (2013) pratar om. Appelton tog fram prospect and refuge teorin där han menar att har man bra uppsikt över en plats och bra orienterbarhet är det lättare att fly om fara skulle uppstå. Alla deltagare förutom åldersgruppen <18 upplevde det som lättare att identifiera in- och utgångar på ljusscen 2 som då hade mer vertikalt ljus vid just entréerna. Hade dock åldersgrupp 18-25 även visat att det inte var någon skillnad mellan de olika ljusscenernas entréer hade detta varit intressant att forska vidare på. Detta kan ha stor inverkan på den upplevda tryggheten att man lätt kan se hur man ska röra sig över området. Att man inte leder in besökare till återvändsgränder.
Studiens resultat visade att vid ljusscen 1 hade 40 % valt att ta den vägen medan vid ljusscen 2 skulle 65% välja samma väg om de hade promenerat själva. Anledningen till att man inte hade valt vägen vid ljusscen 1 berodde på att deltagarna upplevde den som mörk och otäck. En av deltagarna svarade även ” Går inte genom kyrkogårdar på kvällen”. Vid ljusscen 2 fick man liknande resultat gällande mörker och obehag. Anledningen till att många byter väg är på grund av obehag och ökad brottslighet (Söderström, 2019). Tidigare besök av platser kan påverka den upplevda tryggheten. Om platsen har ett dåligt rykte leder det oftast till att man väljer en annan väg. Då många av studiens deltagare hade besökt platsen tidigare kan detta påverkat resultatet om man hade valt samma väg.
Kyrkogården upplevdes som mer öppen, mjuk, inbjudande och behaglig vid ljusscen 2. Jana Söderlund och Peter Newman (2015) drar slutsatsen att det finns en stark mänsklig psykologisk och fysiologisk grund för en medfödd mänsklig naturförbindelse i deras studie. Genom att belysa vegetation och kapellet förstärker man detta för att öka trygghetskänslan men även för
5.2 Metoddiskussion
5.2.1 Metodval
Metodvalets relevans ligger till grund för att besvara studiens frågeställning. Hur kan man med hjälp av belysning stärka trygghetskänslan på kyrkogårdarna i Jönköpings kommun? För att få en hög reliabilitet och utfördes en experimentell studie på en verklig kyrkogård. Boyce (1981) menar på att belysning ska upplevas och tolkas av människor i verklig miljö vilket ger riktiga upplevelser och intryck. Hade experimentet utförts i en labbmiljö hade man inte fått samma upplevelse av kyrkogårdens miljö som man får när man besöker platsen. Genom att utföra provbelysning innan experimentets genomförande kunde samtliga placeringar testas för att få bäst resultat. Under första provbelysningen var det regn och blåst vilket försämrade resultatet av ljussättningen. Vid nästa provbelysning var väderförhållandena perfekta vilket gav det resultat man ville ha på ljussättningen. Detta är något man måste ta i beaktning då studiens ljussättning kan uppfattas olika beroende på vädret. För att kunna ge en hög validitet på resultatet hade experimentet behövts utföras under en längre tid vilket då skulle leda till att experimentet utförs i olika väderförhållanden. Patel och Davidson (2018) skriver att vid ett laboratorieexperiment kan alla deltagare utsättas för samma situationsfaktorer. Under denna studie fanns det flera faktorer som kan ha påverkat deltagarnas upplevda trygghet, exempelvis väderförhållande. De skriver även att vid ett fältexperiment skulle då väderförhållandena vara identiskt mot varje deltagare för att nå en hög reliabilitet. Då denna studie riktar sig mot belysning som ska bidra till tryggheten vid varje väderförhållande var ett fältexperiment rätt sätt att gå tillväga. Boverket (2010) skriver om detta i sitt dokument Plats för trygghet belysningen ska planeras för att passa alla klimat och årstider.
Valet av att utföra experimentet på Slottskyrkogården kom från samråd med Svenska Kyrkan i Jönköping. Platsen valdes då den är en av de mest använda kyrkogårdarna i Jönköping och används dagligen som gångstråk. Platsen har möjligheterna att uppfylla många av de faktorer som Luymes och Tamminga (1995) samt Wänström Lindh (2018) skriver om.
5.2.2 Val av genomförande
Genom att låta deltagarna svara på enkäter kunde man ta fram kvantitativ data som sedan kunde analyseras och dras slutsatser av. För att ge deltagarna möjlighet till att även beskriva varför de kände sig otrygga fanns möjligheten att formulera detta på de öppna frågorna som fanns i enkäten. Många svar gavs men då flera av dessa inte var så välformulerade är det svårt att dra några slutsatser. Detta kan ha påverkats av de väderförhållande som var men även hur engagerade deltagarna var.
Valet att använda sig av antonymer låg till grund av Flynn et al (1973) och Küller & Wetterberg (1993). Skattningsskalan var mellan 1-6 för att inte skapa en centraltendens (Patel och Davidson, 2018). Detta märktes att det ofta förekommer då en deltagare placerade sitt svar mellan två rutor. Antonymparen togs fram för att besvara studiens frågeställning. Vid analys av data märktes det att vissa av orden kan ha varit svårtolkade. Vilket man tydligt såg då vissa hoppade över att svara på vissa antonymer och några talade emot resten av enkätens svar. För att få så rättvisa resultat som möjligt hade inte deltagarna någon professionell erfarenhet av belysning. Då man hade fått ett annat resultat eftersom de analyserar ljuset på ett annat sätt. För att öka en plats trygghetskänsla finns det flera faktorer som spelar roll (Luymes & Tamminga, 1995 och Wänström Lindh, 2018). En av dessa faktorer är att om det vistas folk på platsen uppfattas den som tryggare. Experimentet utfördes i grupper med 10-15 personer vilket kan ha en betydelse till hur trygg man känner sig på platsen. Optimalt hade varit ifall det var slumpmässigt utvalda som var förbipasserande och då inte tänkte på att ett experiment utfördes vilket kan ha haft en betydelse på resultatet. Att vissa av deltagarna var bekanta med platsen har en viss påverkan då man redan vet hur ryktet av platsen är.
5.3 Slutsatser och rekommendationer
Hur kan man med belysningen stärka trygghetskänslan på kyrkogårdarna i Jönköpings kommun? Det är denna studies frågeställning som har legat till grund för arbetet med rapporten. Att endast använda belysning för att motverka otrygghet går inte. Det finns så många olika faktorer som även de spelar en stor roll. Placeringen av ljuset har en viktig betydelse och det är något som många ofta glömmer. Många tror att om en plats upplevs otrygg så är lösningen mera ljus men det kan förstöra identiteten av platsen. Under ljusdesignutbildningen lär man sig att det viktigaste vid belysningsplanering inte är att allt måste belysas utan att det finns en tanke bakom det. Rätt ljus på rätt plats. Att bara slänga upp belysning utan en tanke är inte hållbart varken ur ekologiskt eller ekonomiskt synsätt.
Under arbetets gång har flera tidigare studier legat till grund för armaturplaceringen (Luymes Tamminga, 1995, Wänström Lindh, 2018, Lynch, 1964, Nikunen, 2013, Korpela och Nikunen, 2012 och Schielke, 2013). Genom att framhäva landmärken och vegetation ökar siktlinjerna, orienterbarheten och tryggheten. En plats är unik på alla sätt och att en belysningslösning fungerar på en plats betyder inte att det gör det på en annan. Även vi människor har olika preferenser på vad bra belysning är. Att placera mer ljus på de vertikala ytorna ger en plats en karaktär samt att det lättar upp omgivningen. Platsen känns även mer omhändertagen. Har man en tanke bakom vart man placerar ljuset och framhäver de olika faktorerna som spelar roll, kommer man långt på vägen till en tryggare plats.
Beroende på kyrkogårdens geografiska läge så används de på olika sätt. Skandinaviska kyrkogårdar är inte bara en plats dit man går för att sörja nära och kära, utan även en plats som man besöker för att få en naturupplevelse. Många av Jönköpings kyrkogårdar har olika användningsområden och upplevs på olika sätt. Belysningen finns där för att både välkomna besökare och lyfta landmärken för att skapa en tryggare plats. Vid ljusscen 2 upplevde deltagarna att kyrkogården kändes mer öppen, inbjudande och trygg vilket ökar trivseln på platsen även under kvällstid.
Belysning ska i alla väder kunna bidra till trygghetskänslan. Genom att ha en tanke på detta vid planering så kan man skapa en väl fungerande anläggning. Vilket har bevisats i denna studie då placering av ljus på de vertikala ytorna höjer trygghetskänslan.
5.4 Vidare forskning
För en vidare forskning inom detta ämne bör man utföra experimentet under en längre tid och på så sätt öka reliabiliteten. Gör man detta kan man få data som är insamlad under flera olika väderförhållanden. Genom att ha slumpmässiga deltagare som bara går igenom kyrkogården och inte aktivt vetat om att de var med i ett experiment hade gett högre trovärdig data. Genom att ha en större experimentgrupp och en större variation mellan de olika åldrarna samt könen. Skulle detta ge större analysförmåga. Genom att göra ett mer omfattande experiment hade man även kunnat testat olika färgtemperaturer och haft mer ljusscener.
För vidare forskning hade det varit intressant att utföra experimentet på flera kyrkogårdar. Då hade det funnits möjlighet att jämföra dessa med varandra. Jämfört en kyrkogård med gångstråk som används i stor utsträckning under hela dygnet mot en som används mindre frekvent.
Referenser
• Alingsås kommun. (2010). Tryggt och jämställt ljus.
https://www.alingsas.se/sites/default/files/tryggt_ljus_principer.pdf (Hämtad 2020-01-30).
• Andrews, M., & Gatersleben, B. (2013). When walking in nature is not restorative— The role of prospect and refuge. Health and Place, 20, 91–101.
https://doi.org/10.1016/j.healthplace.2013.01.001
• Appleton, J. (1996). The experience of landscape (Rev. ed.). Chichester: Wiley • Boverket. (2010) Plats för trygghet – Inspiration för stadsutveckling.
https://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2010/plats_for_tryg ghet.pdf (Hämtad 2020-01-22).
• Boyce, P. R. (1981). Human factors in lighting (1 Ed.). Essex, England: Applied Science Publishers LTD.
• Boyce, P., Bruno, L., Eklund, N., & Hamilton, B. (2000). Perceptions of safety at night in different lighting conditions. Lighting Research & Technology, 32(2), 79–91. https://doi.org/10.1177/096032710003200205
• Brottsförebyggande rådet. (2019). Nationella trygghetsundersökningen. https://www.bra.se/statistik/statistiska-undersokningar/nationella-trygghetsundersokningen.html (Hämtad 2020-01-22).
• Brottsförebyggande rådet. (2019). Otrygghet och oro för brott begränsar
vardagslivet. https://www.bra.se/om-bra/nytt-fran-bra/arkiv/press/2019-01-15-otrygghet-och-oro-forbrott-begransar-vardagslivet.html (Hämtad 11/2-2020) • Brottsförebyggande rådet. (2019). Statistik utifrån brottstyper.
https://www.bra.se/statistik/statistik-utifran-brottstyper.html (Hämtad 2020-01-22).
• Bunnvik, G. (2020) Ny stöld av koppartak – 50 kvadratmeter borta. SVT nyheter. 23 Januari. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/jonkoping/ny-stold-av-koppartak-50-kvadratmeter-borta (Hämtad 2020-01-23)
• Davidson, B., & Patel, R. (2018). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund, Sverige: Studentlitteratur • Evensen, K. H., Nordh, H., & Skaar, Margerete. (2016). Everyday use of urban
cemeteries: A Norwegian case study. Landscape and Urban Planning, 159, 76-84.
https://doi.org/10.1016/j.landurbplan.2016.09.019.
• Farrington, D. P., & Welsh, B. C. (2007). Förbättrad utomhusbelysning och brottsprevention.
https://www.bra.se/download/18.cba82f7130f475a2f180006312/1371914721870/20 08_forbattrad_belysning_och_brottsprevention.pdf (Hämtad 2020-01-31).
• Flynn, J.E., Spencer, T. J., Martyniuk, O., & Hendrick, C. (1973). Interim study of procedures for investigating the effect of light on impression and behavior. Journal of the Illuminating Engineering Society.
• Grönwall, E. (2017). Kyrkans begravningsplatser förr och nu.
https://www.svenskakyrkan.se/filer/begravning_f%c3%b6rr_nu_a5_tryck(7).pdf (Hämtad 2020-01-22)
• Johansson, M., Küller, R., & Rosén, M. (2011). Individual factors influencing the assessment of the outdoor lighting of an urban footpath. Lighting Research &
Technology, 43(1), 31–43. https://doi.org/10.1177/1477153510370757
• Kelly, K. (2017). A different type of lighting research – A qualitative methodology. Lighting Research & Technology, 49(8), 933–942. https://doi.org/10.1177/1477153516659901
• Korpela, K., & Nikunen, H. (2012). The effects of scene contents and focus of light on perceived restorativeness, fear and preference in nightscapes. Journal of
Environmental Planning and Management, 55(4), 453–468. https://doi.org/10.1080/09640568.2011.608548
• Küller, R., & Wetterberg, L. (1993). Melatonin, cortisol, EEG, ECG and subjective comfort in healthy humans: Impact of two fluorescent lamp types at two light intensities. International Journal of Lighting Research and Technology, 25(2), 71– 80. https://doi.org/10.1177/096032719302500203
• Luymes, D., & Tamminga, K. (1995). Integrating public safety and use into planning urban greenways. Landscape and Urban Planning, 33(1-3), 391–400.
https://doi.org/10.1016/0169-2046(94)02030-J
• Lynch, K. (1964). The image of the city. Cambridge, Mass: M.I.T. Press.
• Newman, P., & Söderlund, J. (2015). Biophilic architecture: a review of the rationale and outcomes. AIMS Environmental Science, 2(4), 950–969.
https://doi.org/10.3934/environsci.2015.4.950
• Nikunen, H. (2013). Perceptions of lighting, percieved restorativeness, preference and fear in outdoor spaces. Helsingfors, Finland: School of Electrical Engineering. • Painter, K. (1996). The influence of street lighting improvements on crime, fear and
pedestrian street use, after dark. Landscape and Urban Planning, 35(2-3), 193–201. https://doi.org/10.1016/0169-2046(96)00311-8
• Rosén, R. (2020). Kriminalitet ökar på kyrkogårdarna: ”Sker nästan dagligen”. Aftonbladet. 20 Januari.
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/qLwWvL/kriminalitet-okar-pa-kyrkogardarna-sker-nastan-dagligen (Hämtad 2020-01-22).
• Schielke, Thomas (2013) Tutorial: Rationale, Concepts, and Techniques for Lighting Vertical Surfaces, LEUKOS, 9:4, 223-243, DOI: 10.1582/LEUKOS.2013.09.04.001 • Wänström Lindh, U. (2018). Ljusdesign och rumsgestaltning. Lund, Sverige:
Bilagor
Bilaga 1 Armaturförteckning Bilaga 2 Frågeformulär 1 Bilaga 3 Frågeformulär 2
Bilaga 1 Armaturförteckning
LITTERA ARMATUR
BESTYCKNING TILLBEHÖR BILD
(ANTAL)
L1
