Genom de digitala verktygens nytillkomna plats i förskolans läroplan har deras relevans i undervisningen ökat. Till följd av det här kommer nya arbetssätt med digitala verktyg tillkomma i arbetslagen. På så vis är ett exempel på en framtida studie att istället lägga fokus på förskollärare utan särskilt ansvar för den pedagogiska användningen av de digitala verktygen. Det här skulle möjligtvis kunna innebära en annan syn på intresse och kompetens i relation till digitala verktyg. Ytterligare exempel på vidare forskning är att utföra studien i en större skala för att synliggöra fler arbetssätt. En studie skulle även kunna genomföras ur barnens perspektiv, där deras upplevelser kring arbetet med digitala verktyg lyfts fram samt hur de upplever sig delaktiga i undervisningen med dessa.
Studiens analys har genomförts med begrepp ifrån det sociokulturella perspektivet på lärande. Dock har kopplingar i studiens teoretiska analys gjorts till det socio-materialistiska perspektivet. Vidare forskning skulle på så vis kunna genomföras med det här perspektivet som teoretisk grund. Eftersom de digitala verktygen i dagens samhälle blir allt mer avancerade skulle en sådan teoretisk bakgrund kunna synliggöra de digitala verktygens roll som aktörer i barnens lärande.
7 Referenslista
Altun, D. (2019). Investigating Pre-Service Early Childhood Education Teachers’
Technological Pedagogical Content Knowledge (TPACK) Competencies Regarding Digital Literacy Skills and Their Technology Attitudes and Usage.
[Doktoravhandling, Ahi Evran University] doi:10.5539/jel.v8n1p249
Bourbour, M. (2020) Digital Technologies in preschool education – The interplay between
interactiv whiteboards and teachers’ teaching practices. [Doktorsavhandling, Örebro
univeristet].
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder (2a Uppl.). Liber.
Bråten, I & Thurmann-Moe, A (1996). Den närmaste utvecklingszonen som utgångspunkt för pedagogisk praxis. I Bråten, I. (Red.). Vygotskij och pedagogiken (s. 103–121).
Studentlitteratur.
Christoffersen, L. & Johannessen, A. (2015) Forskningsmetoder för lärarstudenter. Studentlitteratur.
Eidevald, C. (2015). Videoobservationer. I Ahrne, G. & Svensson, P. (Red.). Handbok i
kvalitativa metoder (s. 114–141). Liber.
Eriksson-Zetterquist, U & Ahrne, G. (2015). Intervjuer. I Ahrne, G. & Svensson, P. (Red.).
Handbok i kvalitativa metoder (s. 34–53). Liber.
Forsling, K. (2011) Digital kompetens i förskolan. Karlstads universitets Pedagogiska
Tidsskrift, Vol 1 (1), s. 76–95
Holmberg, K. & Lagergren, A. (2019). Diskursiv kamp kring barn och digital teknik. I Holmberg, K., Lagergren, A., Hjartarson, T. & Boen, E. (Red) Lek och lärande med
digitala verktyg i nordiska förskolor. Erfarenheter ifrån två Nordplus-projekt 2015 – 2019 (s. 95–108). Nordplus.
Hvit Lindstrand, S. (2015). Små bans tecken- och meningsskapande i förskola. Multimodalt görande och teknologi [Doktoravhandling, Jönköping University]
Jernes, M. (2013). Interaksjoner i digitale kontektster i barnehagen. [Doktoravhandling, Universitetet i Stavanger]
Kjällander, S. & Moinian, F. (2014). Digital tablets and applications in preschool –
Preschoolers’ creative transformation of didactic design. Design for Learning Vol. 7
(1), (s. 10–33). http://dx.doi.org/10.2478/dfl-2014-0009
Kjällander, S. (2019). Övergripande aspekter av digitalisering i förskolan. I Kjällander, S. & Riddersporre, B. (Red.). Digitalisering i förskolan: på vetenskaplig grund (s. 21–40). Natur & kultur.
Lagergren, A. & Holmberg, K. (2019). Barn och förskollärare i digitala aktiviteter. I
Holmberg, K., Lagergren, A., Hjartarson, T. & Boen, E (Red.). Lek och lärande med
digitala verktyg i nordiska förskolor. Erfarenheter ifrån två Nordplus-projekt 2015 – 2019 (s. 15–34). Nordplus.
Latour, B. (2005) Reassembling the social: an introduction to actor-network-theory. University Press.
Löfgren, H. (2014). Lärarberättelser ifrån förskolan. I Löfdahl, A., Hjalmarsson, M. & Franzén, K. (Red.). Förskollärares metod och vetenskapsteori (s. 144–156). Liber. Magnusson, L. O. (2020). Analoga och digitala lekar i ateljén. I Kyrk Seger, E. (Red.).
Digitalt meningsskapande i förskolan (s. 149–163). Lärarförlaget.
Nilsen, M. (2014). Barns aktiviteter med datorplattor i förskolan. [Licentiatuppsats, Göteborgs universitet].
Otterborn, A., Schönborn, K. & Hultén, M. (2018). Surveying preschool teachers’ use of
Journal of Technology and Design Education, 29, (s. 717–737). https://doi.org/10.1007/s10798-018-9469-9
Petersen, P. (2020). Delaktighet och digitala resurser – Barns multimodala uttryck för
delaktighet i förskolan i flerspråkiga områden. [Doktorsavhandling, Stockholms
universitet]. Google Scholar.
Pålsson, S. (2014). Digitaliseringen av skolan. I Dunkels, E. & Lindgren, S. (Red.).
Interaktiva metoder och lärandemiljöer (s. 15–30). Gleerups.
Regeringskansliet (2017). För ett hållbart digitaliserat Sverige. En digitaliseringsstrategi. https://www.regeringen.se/49adea/contentassets/5429e024be6847fc907b786ab954228 f/dig italiseringsstrategin_slutlig_170518-2.pdf
Rennstam, J. & Wästerfors, D. (2015). Att analysera kvalitativt material. I Ahrne, G. & Svensson, P. (Red.) Handbok i kvalitativa metoder (s. 220–236). Liber.
Rienecker, L. & Stray Jørgensen, P. (2018). Att skriva en bra uppsats. Liber. Skolverket (2013) IT-användning och IT-kompentens i skolan. Skolverket.
Skolverket (2016) IT-användning och IT-kompetens i skolan – Skolverkets IT-uppföljning 2015. Skolverket.
Skolverket (2018a). Läroplan för förskolan LPFÖ18. Skolverket.
Skolverket (2018b). Digital kompetens i förskola, skola och vuxenutbildning.
https://www.skolverket.se/publikationsserier/rapporter/2019/digital-kompetens-i- forskola-skola-och-vuxenutbildning
Skolverket (2020). Digital kompetens och digitala verktyg i förskolan.
https://www.skolverket.se/om-oss/var-verksamhet/skolverkets-prioriterade- omraden/digitalisering/forskolan#h-Digitalaverktygochmedier
Säljö, R. (2012) Den lärande människan. I Lundgren, U.P., Säljö, R. & Liberg, C. (Red.)
Lärande skola bildning – Grundbok för lärare (s. 139–198). Natur & Kultur
Säljö, R. (2014). Lärande i praktiken – ett sociokulturellt perspektiv. Studentlitteratur. Säljö, R. (2015). Lärande - En introduktion till perspektiv och metaforer. Gleerups.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Vetenskapsrådet.
Walldén Hillström, K. (2014) I samspel med surfplattor – Om barns digitala kompetenser och
tillträde till digitala aktiviteter i förskolan [Licentiatuppsats, Uppsala universitet]
World Health Organization. (2019). To grow up healthy, children need to sit down less and
play more. https://www.who.int/news-room/detail/24-04-2019-to-grow-up-healthy-
children-need-to-sit-less-and-play-more
Öberg, P. (2015). Livshistorieintervjuer. I Ahrne, G. & Svensson, P. (Red.). Handbok i
Bilagor
Bilaga 1 – Intervjuguide
Syfte
Syftet med studien är att bidra med kunskap kring arbetet med digitala verktyg i förskolans undervisning med utgångspunkt i erfarenheter hos förskollärare med särskilt ansvar för den pedagogiska användningen av digitala verktyg.
Frågeställningar
Vilka beskrivningar görs om användning av digitala verktyg i undervisningen? Vilka beskrivningar görs om samspelet med barnen i användning av digitala verktyg i undervisningen?
Intervjufrågor Uppvärmningsfråga
▫ Vill du berätta lite om dig själv i din roll som förskollärare?
Digitala verktyg
▫ Hur arbetar du med digitala verktyg i undervisningen?
▫ Vill du berätta om vilka digitala verktyg du arbetar med i undervisningen?
- Vill du ge lite exempel på hur du arbetar med dessa verktyg i undervisningen? - Hur upplever du intresset kring de digitala verktygen i arbetslaget?
Samspelet med barnen
▫ Vad är dina erfarenheter av samspelet med barnen i undervisningen med digitala verktyg? - Vill du berätta lite om hur du arbetar för att göra de digitala verktygen tillgängliga för
barnen?
Bilaga 2 - Samtyckeskrav
Förskollärarutbildningen – Examensarbete - VT2020
Alexandra Enocson och Andreas Classon genomför en studie i kursen Examensarbete inom ramen för förskollärarprogrammet vid Jönköping University. Övergripande fokus i studien är att undersöka förskollärares erfarenheter av arbete med digitala verktyg. Mer specifikt handlar denna studie om att undersöka förskollärares arbete med digitala verktyg i undervisningen.
Alexandra Enocson och Andreas Classon genomför denna studie i syfte att (a) bidra till kunskap om förskolan och dess verksamhet; (b) få erfarenhet av att genomföra empirisk forskning inom utbildning och undervisning; och (c) fullgöra kraven för att bli examinerad från förskollärarprogrammet på Högskolan för Lärande och Kommunikation vid Jönköping University.
Om du accepterar att delta i denna studie kommer du att bli involverad i samtal med studentforskarna i informella individuella intervjuer.
All information som genereras kommer att avidentifieras vilket garanterar att du inte kan bli identifierat. Dessutom kommer all information som genereras förvaras på ett säkert sätt som förhindrar att det försvinner t.ex. genom stöld.
Du har din fulla rätt att avbryta ditt deltagande och därmed ta tillbaka samtycke när som helst och av vilken orsak som helst.
Om du har frågor gällande den här undersökningen och/eller ditt deltagande, vänligen kontakta kursansvarig, Ann Ludvigsson (Ann.Ludvigsson@ju.se) eller examinator, Carin. Falkner (Carin.falkner@ju.se)
Om du accepterar att delta, vänligen skriv under nedan. Deltagarens kontaktinformation: _____________________________ ____________________________ Telefon Email _____________________________ Datum ________________________________ _________________________________ Deltagares namnförtydligande Deltagares signatur
________________________________ ________________________________ Studentens signatur Studentens namnförtydligande
Bilaga 3 – Transkriberingssystem
-. = Fallande slutton - = Jämn slutton -? = Höjd slutton
[=text] = Inom klamrar presenteras förklaringar, tolkningar och kontextinformation # = paus, representerar tydligt uppehåll i talet