Uppsatsarbetet har väckt frågan om vilken plats det kompetenta och det resursstarka föräldraskapet har i öppna förskolan. Andra frågor som uppsatsens resultat ger upphov till är hur verksamheten kan, och bör, anpassas till den påtagligt föryngrade besöks-gruppen av barn. Och ur ett mer generellt barn- och ungdomsvetenskapligt perspektiv:
Vad har leken för betydelse i relation till öppna förskolan? Är "social kompetens-träning" av (små) barn inför förskolan en förebyggande aktivitet och hur ska den i så fall hanteras, tolkas och förstås?
Mot bakgrund av det utförda fältarbetet kan jag konstatera att öppna förskolan är en guldgruva för den som söker kunskap om föräldrar och små barn. I denna unika semi-institutionella verksamhet är det lätt att möta barn och föräldrar under vardagliga och förhållandevis fria former. Den som tvivlar på små barns tidiga utbyte av varandra kan här studera en mångfald av samspel och interaktion mellan små barn. Vad gäller föräldrar i öppna förskolan ser jag två särskilt intressanta spår att följa upp.
Dels pappornas utbyte av öppna förskolan, dels en grundlig inventering av hur föräldrars behov av verksamheten ser ut. Det skulle också vara spännande att undersöka hur föräldrar känner igen sig i styrdokument och andra skrivningar som förekommer om öppna förskolans verksamhet.
En annan infallsvinkel kunde vara att spegla den kommunala öppna förskolan i de motsvarande verksamheter som bl.a. bedrivs av Svenska kyrkan. För en internationell utblick skulle en jämförelse med t.ex. Storbritanniens One-o-clock clubs (Lindon, 2006) vara spännande. Denna brittiska verksamhet tycks till en del påminna om den svenska öppna förskolan, med den skillnaden att leken står i fokus i den brittiska varianten (se t.ex. London Borough of Camden, 2000).
47Skolverket, 2006b.
Referenser
Album, D. (1997). Patientkultur på sjukhus. Lund: Studentlitteratur.
Allwood, C. M. (2004). Perspektiv på den kvalitativa idétraditionen. I Allwood, C. M.
(Red.), Perspektiv på kvalitativ metod (pp. 9–25). Lund: Studentlitteratur.
Alvesson, M. & Sköldberg, K. (1994). Tolkning och reflektion. Vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur.
Ambrosius Madsen, U. (2003). Pædagogisk etnografi – forskning i det pædagogiske praksisfelt. Århus: Forlaget Klim.
Ashley, B. (1988). Den öppna förskolan som ett barncentrum för barnfamiljer i närområdet. Täby: Täby Kommun.
Ashley, B. (1990). Öppna förskolan – en lönsam investering. Stockholm:
PrimärvårdsService AB.
Bak, M. & Gunnarsson, L. (2000). Familjecentralen, framtidens stöd till föräldrar och barn? (Folkhälsoinstitutet utvärderar 14/2000). Stockholm: Folkhälsoinstitutet.
Berg, L-E. & Zetterström, L. (1985). Öppen förskola – ett forum för sociala nätverk.
Rapport 1: Personalintervjuer vid öppna förskolor i Göteborg. Göteborg: Göteborgs universitet, Sociologiska institutionen.
Berg, L-E. & Zetterström, L. (1988). Öppen förskola – ett forum för sociala nätverk Slutrapport: Besökarintervjuer och observationer vid öppna förskolor i Göteborg.
Göteborg: Göteborgs universitet, Sociologiska institutionen.
Berg, L-E. & Zetterström, L. (1989). Öppen förskola – lärorika möten. Lund:
Studentlitteratur.
Berger, P. L. & Luckmann, T. (1979). Kunskapssociologi. Hur individen uppfattar och formar sin sociala verklighet. Stockholm: Wahlström & Widstrand.
Berger, P. L. & Luckmann, T. (1991). The Social Construction of Reality. A Treatise in the Sociology of Knowledge. London: Penguin Books.
Bing, V. (1997). Morötter och maskrosor. Om uppväxtvillkor och förebyggande sociala tjänster. Göteborg: Folkhälsosekretariatet.
Bredsdorff, N. (2003). Diskurs og konstruktion. En samfundsvidenskabelig kritik af diskursanalyser og socialkonstruktivismer. Frederiksberg: Forlaget Sociologi.
Bremberg, S. (Red). (2004). Nya verktyg för föräldrar – förslag till nya former av föräldrastöd (Rapport 2004:49). Stockholm: Folhälsoinstitutet.
Bäck-Wiklund, M. & Bergsten, B. (1997). Det moderna föräldraskapet. En studie av familj och kön i förändring. Stockholm: Natur och Kultur.
Bäck-Wiklund, M. (2003). Familj och modernitet. I Bäck-Wiklund, M. & Johansson, T.
(Red.), Nätverksfamiljen (pp. 17–39). Stockholm: Natur och Kultur.
Bäck-Wiklund, M. (2003). Fenomenologi: Livsvärld och vardagskunskap. I Månson, P.
(Red.), Moderna samhällsteorier: traditioner, riktningar, teoretiker (pp. 70–100).
Stockholm: Prisma.
Börjeson, M. & Flyckt, K. (2006). En modell för att beskriva levnadsförhållanden för personer med funktionshinder. Uppsats presenterad vid NFF 2 nasjonale forsknings-konferanse "Et samfunn for alle – status og strategier" i Trondheim 30–31 oktober, 2006. Stockholm: Socialstyrelsen.
Cordes, K. & Ström, I. (1993). Öppen förskola – öppen famn. En studie om risken för utbrändhet bland personalen. (Psykologexamensuppsats). Göteborgs universitet, Psykologiska institutionen.
Dahler-Larsen, P. (2005). Dokumenter som objektiveret social virkelighed. I Järvinen, M. & Mik-Meyer, N. (Red.), Kvalitative metoder i ett interaktionistisk perspektiv.
Interview, observationer og dokumenter (pp. 235–254). Köpenhamn: Hans Reitzels Forlag.
Ds 1997:6. Stöd i föräldraskapet: kartläggning av föräldrautbildningen. Stockholm:
Socialdepartementet.
Fahrman, M. (1988). Barns utveckling – en studieplan för öppna förskolan. Stockholm:
Förskolans förlag.
Fangen, K. (2005). Deltagande observation. Stockholm: Liber.
Folkhälsoinstitutet. (2006). www.fhi.se
Gars, C. (2002). Delad vårdnad? Föräldraskap och förskolläraruppgift i den offentliga barndomen (avhandling för doktorsexamen, Lärarhögskolan i Stockholm/
Stockholms universitet).
Giddens, A. (2006). Sociology. Cambridge: Polity Press.
Gleichmann, L. (2004). Föräldraskap mellan styrning och samhällsomvandling.
En studie av syn på föräldrar och relation mellan familj och samhälle under perioden 1957–1997 (avhandling för doktorsexamen, Lärarhögskolan i Stockholm/Stockholms universitet).
Grevelius, A-C. (1978). Öppen förskola för invandrarbarn. Stockholm: Socialstyrelsen.
Gustafsson, M. (1982). Öppen förskola. Stockholm: Socialstyrelsen & Liber Förlag.
Hacking, I. (1999). The social construction of what? Cambridge, Massachusetts:
Harvard University Press.
Haglund & Ericson. (1985). Boken om öppna förskolan på Södermalm. Stockholm:
Haglund & Ericson.
Hammersley, M. & Atkinson, P. (1995). Ethnography. Principles in Practice.
London: Sage.
Hammersley, M. (1992). What's wrong with ethnography? London: Routledge.
Haug, P. (2003). Om kvalitet i förskolan. Forskning om och utvärdering av förskolan 1998–2001 (Forskning i fokus, 2003:796). Stockholm: Skolverket.
Johansson, S. & Östberg, F. (1985). Som ringar på vattnet. Öppna förskolans möjligheter i ett invandrartätt bostadsområde. Botkyrka: Botkyrka kommun.
Järvinen, M. & Bertilsson, M. (Red.). (1998). Social-konstruktivisme. Bidrag til en kritisk diskussion. Köpenhamn: Hans Reitzels Forlag.
Järvinen, M. & Mik-Meyer, N. (Red.). (2005). Kvalitative metoder i ett interaktionistisk perspektiv. Interview, observationer og dokumenter. Köpenhamn:
Hans Reitzels Forlag.
Karlsson, M. (2006). Föräldraidentiteter i livsberättelser (avhandling för doktorsexamen, Uppsala universitet).
Kampmann, J. (2004). Societalization of Childhood: New Opportunities? New Demands? I Brembeck, H., Johansson, B. & Kampmann, J. (Eds.), Beyond the competent child. Exploring contemporary childhoods in the Nordic welfare societies (pp. 127–176). Frederiksberg: Roskilde University Press.
Kommunallagen (1991:900).
Kristiansen, S. & Krogstrup, H. K. (1999). Deltagende observation. Introduktion til en forskningsmetodik. Köpenhamn: Hans Reitzels Forlag.
Ladberg, G., Östberg, F. & Johansson, S. (1988). Invandrarfamiljer i öppna förskolan.
Stockholm: Förskolans förlag.
Lagerberg, D., Magnusson, M. & Sundelin, C. (2005). Child health services in transition: II. Mothers' perceptions of 18-month-old children in the light of socio-economic status and some subjective factors. Acta Pædiatrica, 94, 337–344.
Lagerberg, D. (dagmar.lagerberg@kbh.uu.se). (2006-11-21). Undersökning om öppna förskolan? E-post till mottagaren. (catharina.frank1@student.lhs.se).
Larsson, S. (1994). Om kvalitetskriterier i kvalitativa studier. I Starrin, B. & Svensson, P-G. (Red.), Kvalitativ metod och vetenskapsteori (pp. 163–189). Lund:
Studentlitteratur.
Lindensjö, B. & Lundgren, U. P. (2000). Utbildningsreformer och politisk styrning.
Stockholm: HLS Förlag.
Lindgren, A-L. (2006). Från små människor till lärande individer. Föreställningar om barn och barndom i förskoleprogram 1970–2000 (Skrifter om utbildnings-programmens historia utgivna av Stiftelsen etermedierna i Sverige, nr 16, 2006).
Lund: Arkiv förlag/ Stockholm: Stiftelsen etermedierna i Sverige
Lindon, J. (2006). Helping Babies and Toddlers Learn. A guide to good practice with under-threes. London: National Children's Bureau.
London Borough of Camden. (2000). Unitary Development Plan.
http://www3.camden.gov.uk/planning/plan/udp/Text.pdf Lpfö 98. Läroplan för förskolan. Stockholm: Skolverket.
Lundström, I. (1998). Öppen förskola – en gryta att samlas kring. Arjeplog: Adrimo Konsult AB.
Lärarförbundet. (2003). Remissvar över Skollag för kvalitet och likvärdighet (SOU 2002:121). (www.lararforbundet.se)
Lärarförbundet. (hakan.borg@lararforbundet.se). (2006-11-09). Beträffande öppna förskolan. E-post till mottagaren. (catharina.frank1@student.lhs.se).
Markström, A-M. (2005). Förskolan som normaliseringspraktik. En etnografisk studie (avhandling för doktorsexamen, Linköpings universitet).
Molander, J. (2003). Vetenskapsteoretiska grunder: historia och begrepp. Lund:
Studentlitteratur.
Myndigheten för skolutveckling. (2006a-09-01). Öppen förskola – värdefull verksamhet att värna och utveckla.
http://www.skolutveckling.se/kvalitetsarbete_ledning/forskola/oppnaforskolan Myndigheten för skolutveckling. (2006b). www.skolutveckling.se
Nilsson, A. (1996). Öppna förskolan i Husby och Rinkeby. En trygg mötesplats för barn och vuxna. En bro till samhället i mångkulturella stadsdelar. Stockholm:
Folkhälsogruppen i Västra Stockholms sjukvårdsområde.
Nuder, M. (1977). Rapport om öppen förskola. Stockholm: Socialstyrelsen.
Oldinger, E. & Lundgren, M. (1979). Öppen förskola – träffpunkt även i glesbygd.
Stockholm: Socialstyrelsen.
Pérez Prieto, H. & Sahlström, F. (2003). Det segregerande förskolevalet. I Pérez Prieto, H., Sahlström, F. & Melander, H. (Red.), Från förskola till skola – berättelser från ett forskningsprojekt (pp. 92–109), (Pedagogisk forskning i Uppsala, nr 149).
Uppsala: Pedagogiska institutionen, Uppsala universitet.
Persson, S. (1994). Föräldrars föreställningar om barn och barnomsorg (avhandling för doktorsexamen, Lunds universitet).
Persson, S. (1998). Från lågfunktionell till högkompetent. Statliga föreställningar om familjen under 1970–1998 (Pedagogisk-psykologiska problem, nr 650). Malmö:
Lärarhögskolan, Malmö Högskola.
Potter, J. (1996). Representing Reality. Discourse, Rhetoric and Social Construction.
London: Sage.
Prop 1984/85:209. Förskola för alla barn. Stockholm: Socialdepartementet.
Prop. 2006/07:1. Budgetproposition för 2007. Utgiftsområde 16. Stockholm:
Finansdepartementet.
Regeringen. (2006). www.regeringen.se
Repstad, P. (1999). Närhet och distans. Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. Lund:
Studentlitteratur.
Rigné, E. M. (2003). Kunskaps- och vetenskapssociologi. I Månson, P. (Red.), Moderna samhällsteorier: traditioner, riktningar, teoretiker (pp. 185–219).
Stockholm: Prisma.
Silverman, D. (2001). Interpreting Qualitative Data. Methods for Analyzing Talk, Text and Interaction. London: Sage.
Skollagen (1985:1100).
Skolverket. (2000). Allmänna råd med kommentarer för öppna förskolan. (Allmänna råd 2000:1). Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2004). Tänk långsiktigt! En samhällsekonomisk modell för prioriteringar som påverkar barns psykiska hälsa (Statens Folkhälsoinstitut 2004:14). Stockholm:
Skolverket/Socialstyrelsen/Folkhälsoinstitutet.
Skolverket. (2005). Plats utan skäligt dröjsmål. Uppföljning av tillgängligheten till förskoleverksamhet och skolbarnomsorg 2005 (Rapport 2005:267). Stockholm:
Skolverket.
Skolverket. (2006a). Öppen förskolas utveckling. En studie av perioden 1980–2005 (Rapport 2005:269). Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2006b). Barn, elever och personal – Riksnivå. Del 2 (Rapport 2006:277).
Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2006c). www.skolverket.se
Socialstyrelsen. (1979). Öppen förskola. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen. (1995). Öppen förskola – tre perspektiv. Rikskonferens 10–11 maj 1995. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen. (1997). Öppen förskola – mötesplats för barn och vuxna.
2:a rikskonferensen. Stockholm: Socialstyrelsen.
SOU 1972:27. Förskolan. Del 2. Betänkande avgivet av 1968 års barnstugeutredning.
Stockholm: Socialdepartementet.
SOU 1975:87. Samverkan i barnomsorgen. Slutbetänkande från Arbetsgruppen för samhällets barnomsorg. Stockholm: Socialdepartementet.
SOU 1980:27. Barn och vuxna. Barnomsorgsgruppens slutbetänkande om föräldra-utbildning. Stockholm: Socialdepartementet.
Starrin, B. (1994). Om distinktionen kvalitativ – kvantitativ i social forskning. I Starrin, B. & Svensson, P-G. (Red.), Kvalitativ metod och vetenskapsteori (pp. 11–39).
Lund: Studentlitteratur.
Svenska Facklärarförbundet. (1982). Sfl om öppen förskola. Stockholm: SFL Förlag.
Svensson, G. (1979). Föräldrautbildning i öppen förskola: ett särskilt stöd i barnomsorgen. Göteborg: Institutionen för praktisk pedagogik, Göteborgs universitet.
Van Maanen, J. (1988). Tales of the Field. On writing Ethnography. Chicago:
University of Chicago Press.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Westermark, J. (1999). Fånga ögonblicket. En film om Öppna förskolan. Videofilm om öppna förskolans verksamhet inklusive studiehandledning. Stockholm: LHS Mediaproduktion.
Åsberg, R. (2000). Ontologi, epistemologi och metodologi. En kritisk genomgång av vissa grundläggande vetenskapsteoretiska begrepp och ansatser (IPD-rapport, nr 2000:13). Göteborg: Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet.
Öppen förskola – en god affär. (1995). Videofilm om Öppna förskole-konferensen i Sollentuna 10–11 maj 1995 inklusive studiehandledning. Stockholm:
Socialstyrelsen/Folkhälsoinstitutet.
Öppna förskolan. Stockholm: Öppna förskolans förlag, 1996–1998. [totalt 12 nr]
Bilaga – introduktionsbrev
Stockholm 4/10-06
Hej!
Mitt namn är Catharina Frank och jag läser till lärare i förskolan på Lärarhögskolan i Stockholm. Den här terminen ska jag skriva en så kallad D/Magister-uppsats inom ramen för min utbildning.
Under utbildningen har jag lagt märke till att Öppna förskolan är en verksamhet som det sällan skrivs och talas om. Detta har väckt både mitt intresse och min nyfikenhet. Inte minst som jag själv – hittills – aldrig besökt en Öppen förskola!
Syftet med min uppsats är därför att göra en form av "upptäcktsresa" in i Öppna förskolans värld. En stor del av denna resa är tänkt att ske med hjälp av deltagande observationer i två eller flera Öppna förskolor under en till två månaders tid.
Under resans gång kommer säkert många frågor att väckas hos mig. Då kan det uppstå tillfällen när jag vill försöka få mer information om vissa av mina funderingar och iakttagelser, t.ex. genom samtal och/eller intervjuer. När – och om – så blir fallet kommer jag alltid att först fråga om Ditt samtycke till detta.
Det innebär att Du alltid har rätt och möjlighet att avstå. Mina närvarotider i de aktuella öppna förskolorna kommer dessutom att i förväg annonseras.
Min avsikt med fältarbetet är inte att studera enskilda vuxna och/eller barn – det är själva verksamheten som står i fokus för mitt intresse. Samtliga uppgifter, samtal och observationer som jag får ta del av kommer att behandlas konfidentiellt och avidentifieras i den slutliga uppsatsen. Uppsatsen kommer sedan att delges respektive deltagande Öppen förskola.
Du är alltid välkommen att kontakta mig med eventuella frågor och funderingar kring min uppsats och det fältarbete jag genomför. Mina kontaktuppgifter återfinns nedan.
Med vänliga hälsningar,
Catharina Frank
070–XXX XX XX
catharina.frank1@student.lhs.se