Vidare forskning

I och med hur studiedeltagarna beskriver hur de egna ämneskunskaperna är

relevanta för huruvida de besitter kompetens att undervisa i ämnet, blir vi nyfikna på hur eleverna förstår och anammar programmeringsundervisningen. Vi nämnde även i diskussionen att det torde vara intressant att undersöka vad kompetensutvecklingar inom programmering faktiskt behandlar gällande lärarkompetenser i relation till lärarens PCK. Vår nyfikenhet väcks även gällande hur olika lärosäten resonerar

gällande programmering i undervisning och om de nya digitaliseringstilläggen kommer bidra till ändrade kursplaner i lärarprogrammen.

Referenser

Ahmed, G., Nouri, J., Zhang, L., Norén, E. (2020). Didactic Methods of Integrating Programming in Mathematics in Primary School– Findings From a Swedish National Project. SIGCSE´20:51th ACM Technical Symposium on Computer Science Education. AT: Portland or USA, 261-267. doi:

10.1145/3328778.3366839

Ball, D., Thames, M., Phelps, G. (2008). Content Knowledge for Teaching: What Makes It Special? Journal of Teachers Education, 59(5), 389-407. doi: 10.1177/0022487108324554

Barefootcas. (2009). Computational Thinking. [Webbsida]: Hämtad 2020-11-30, från: https://www.barefootcomputing.org/concept-

approaches/computational-thinking-concepts-and-approaches

Brennan, K., Resnick, M. (2012). New framework for studying and assessing the development of computational thinking. Paper presentated at annual

American Educational Research Association meeting, Vancouver: MIT Media Lab. Hämtad 2020-11-30, från:

https://web.media.mit.edu/~kbrennan/files/Brennan_Resnick_AERA2012_ CT.pdf

Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber.

Cederqvist, A. (2019) Pupils’ ways of understanding programmed technological solutions when analysing structure and function. Education and Information Technologies (25), 1039–1065.

https://doi.org/10.1007/s10639-019-10006-4”

Denscombe, M. (2009). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.

Denscombe, M. (2018). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.

Europeiska kommissionen. (2020). Coding – the 21st century skill. Hämtad 2020- 10-26, från: https://ec.europa.eu/digital-single-market/en/coding-21st- century-skill

Fahlén, Å. (2017). ”Åtta av tio mattelärare osäkra på programmering”. NyTeknik. Hämtad 2020-11-30, från: https://www.nyteknik.se/opinion/atta-av-tio- mattelarare-osakra-pa-programmering-6869380

Firestone, A.W (1993)Alternative Arguments for Generalizing from Data as Applied to Qualitative Research. Educational Researcher, 22(4), s.16-23.

Gerestrand, A. (2017). Programmering som ett verktyg för lärande – Lärares uppfattningar om programmeringens bidrag till andra ämnen. (Magisteruppsats). Göteborg: Institutionen för tillämpad

informationsteknologi, Göteborgs universitet. Tillgänglig:

https://www.researchgate.net/publication/319331209_Programmering_som _ett_verktyg_for_larande_-

_Larares_uppfattningar_om_programmeringens_bidrag_till_andra_amnen Helenius, O., Misfeldt, M., Rolandsson, L., och Ryan, U. Skolverket (2018). Hämtad

2020-11-24, från: https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/api- v2/document/path/larportalen/material/inriktningar/1-

matematik/Grundskola/428_matematikundervisningmeddigitalaverktygII_ åk4-6/del_01/Material/Flik/Del_01_MomentA/Artiklar/MA2_4-

6_01A_01_omprogrammering.docx

Hill, H., Ball, D. (2009). The Curious – and Crusial – Case of Mathematical knowledge for Teaching. Phi Delta Kappan, 91(2), 68–71. doi: 10.1177/003172170909100215

Mannila, L. (2017). Att undervisa i programmering i skolan. Varför, vad och hur? Lund: Studentlitteratur.

Nationalencyklopedin [NE]. (2020). Digitalisering. Hämtad 30 November 2020, från: https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/digitalisering Olteanu, C,. Olteanu, L. (2019). Programmering för matematiklärare årskurs 1-6.

(Upplaga 1). Lund: Studentlitteratur.

Patel, R., Davidson, B. (2019). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.

Regeringskansliet. (2017). Stärkt digital kompetens i skolans styrdokument. Hämtad 2020-11-23, från:

https://www.regeringen.se/debattartiklar/2015/09/programmering-in-pa- schemat-i-ny-skolstrategi/

Regeringskansliet (2020). Ny överenskommelse mellan regeringen och SKR om skolväsendets digitalisering. Hämtad 2020-11-23, från:

https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2020/11/ny- overenskommelse-mellan-regeringen-och-skr-om-skolvasendets- digitalisering/

Rolandsson, L. (2019). Programmering i skolan. Tidskriften vägval i skolans historia, 3(19), Hämtad 2020-11-20 från:

https://undervisningshistoria.se/programmering-i-skolan/

Rolandsson, L. (2015). Programmed or not. (Doctoral Thesis, Stockholm KTH School of Education and Communication in Engineering Science SE-100 44).

Stockholm: Department for Learning. Hämtad 2020-11-24, från:

Runeson, P., Andersson, S., Heintz, F., Mannila, L, & Rolandsson, L. (2015). Hur skall det svenska utbildnings-systemet möta framtidens utmaningar? Helhetssyn på svensk utbildning om digitalisering och programmering. Swedsoft. Hämtat 2020-11-20, från: http://swedsoft.se/wp-

content/uploads/sites/7/2015/05/2015-01-Utbildning-white-paper.pdf Shulman, L. (1986). Those Who Understand: Knowledge Growth in Teaching.

Educational Researcher, 15(2), 4-14. Hämtad 2020-12-01, från:

http://www.fisica.uniud.it/URDF/masterDidSciUD/materiali/pdf/Shulman _1986.pdf

Shute, V, J., Sun, C., Asbell-Clarke, J. (2017). Demystifying computational thinking. Educational Reaserch Review, 22(11). 142-158. doi:

10.1016/j.edurev.2017.09.003

Skolverket. (2013). Att förstå sin omvärld och sig själv: samhällskunskap, historia, religion och geografi. Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2018a). Digital kompetens i förskola, skola och vuxenutbildning - Skolverkets uppföljning av den nationella digitaliseringsstrategin för skolväsendet 2018. Hämtad 2020-04-09, från:

https://www.skolverket.se/getFile?file=4041

Skolverket. (2018b). Om programmering i matematikundervisning. Hämtad 2020- 12-02 från:https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/api- v2/document/path/larportalen/material/inriktningar/0- digitalisering/Gymnasieskola/448_matematikundervisningmeddigitalaverkt ygII_GY/del_01/Material/Flik/Del_01_MomentA/Artiklar/MA2_Gy_01A_ 01_omprogrammering.docx?fbclid=IwAR3HDbgUmvWhiq4MwjQNN1YIZz miUVBt25g07f8Mjy4axMiZQA5B5KEzK2Q

Skolverket. (2020). Övningar för att komma igång med programmering i skolan. Hämtad 2020-11-20, från:

https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i- arbetet/stod-i-arbetet/kom-igang-med-programmering

Stukát, S. (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Hämtad 2020-12-01, från: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

Willermark, S. (2018). Digital Didaktisk Design - Att utveckla undervisning i och för en digitaliserad skola (Doktorsavhandling), Informatics with Specialization in Work-Integrated Learning 2018, No. 13). Högskolan Väst: Trollhättan. Hämtad 2020-12-01, från:http://www.diva-

portal.org/smash/get/diva2:1174749/FULLTEXT01.pdf

Wing, J. M. (2006). Computational thinking. Communication of the ACM, 43(3), 33– 35. doi: 10.1145/1118178.1118215

Wing, J. M. (2008). Computational thinking and thinking about computing. Philosphical transactions of the royal society A. 366(1881). 3717–3725. doi: 10.1098/rsta.2008.0118

Bilaga 1 Missivbrev

Missivbrev

I denna studentuppsats kommer vi att undersöka föreställningar om och

inställningar till programmering i matematikundervisningen. Du tillfrågas härmed om deltagande i denna undersökning.

Vi är två studenter: Jessica och Rebecca, från grundlärarutbildningen termin 8 på Mälardalens högskola. Just nu arbetar vi med vår studentuppsats på avancerad nivå där syftet är att belysa några lärares föreställningar om programmering i

matematikundervisningen samt att bidra med kunskap om hur, på vilket sätt och med vilken motivering grundskollärare arbetar med programmering i

matematikundervisningen. Studien bygger dels på tidigare forskning och styrdokument och dels på intervjuer ute i verksamheten.

Utöver den forskning vi tagit del av gällande programmeringsdidaktik och

programmering som ett verktyg i undervisningen är vår ambition även att fördjupa vår kunskap ytterligare med hjälp av 7 stycken verksamma och erfarna lärare. Därför tillfrågas du, lärare F-3, som via din profession besitter erfarenhet och kunskap kring arbetet med läroplanens skrivningar och arbetet med elever i den tidiga skolåldern. Vi vore tacksamma om du ville ställa upp och hjälpa oss att bidra med kunskap inom detta område. Intervjusamtalet beräknas ta cirka 20–30 minuter och kommer att beröra din uppfattning om programmeringsundervisnigen i speciellt

matematikämnet. Intervjun kommer att spelas in via ljudupptagning för att underlätta arbetet i transkriberingsprocessen.

Vi tar hänsyn till Vetenskapsrådets forskningsetiska principer God forskningssed (Vetenskapsrådets rapportserie, 2017). Detta betyder att ditt deltagande är helt frivilligt. Du har rätten att när som helst avbryta ditt deltagande utan närmare motivering och utan några negativa konsekvenser för dig. Det innebär också att all data behandlas i enlighet med Konfidentialitetskravet, det vill säga ingen

utomstående kommer kunna ta del av det insamlade materialet och det betyder att enskilda individer inte kommer att kunna urskiljas i det färdiga resultatet.

Undersökningen kommer att presenteras i form av en uppsats vid Mälardalens högskola som i sin slutversion läggs ut på databasen DiVA. Vill man ta del av det färdiga resultatet kan man vända sig dit våren 2021. Tveka inte att kontakta oss vid eventuella frågor.

Jessica Catherall Rebecca Living

07XXXXXXXX 07XXXXXXXX

Jcl17001@student.mdh.se Rlg17001@student.mdh.se

Västerås 2020-10-26 _________ Västerås 2020-10-26_______ Handledare:

Bilaga 2 Intervjuguide

De nya tilläggen

• Vad är din definition av programmering?

• Hur uppfattar du de nya skrivningarna (2017) i läroplanen gällande programmeringstilläggen i läroplanen för matematik F-3?

o Beskriv gärna hur du upplever tilläggen

o Skulle du säga att de är fullständiga eller är det något du skulle förtydliga eller lägga till? Kanske ta bort?

• Hur bra skulle du uppskatta att dina programmeringskunskaper är (skala 1-5)? • Vilka är dina tidigare erfarenheter av programmering i undervisningen?

• Har du fått någon fortbildning i programmeringsdidaktik? Om undervisning

• Hur undervisar du programmering i matematikundervisningen? o Beskriv gärna i förhållande till mål

• Vilka är dina erfarenheter av programmering i matematikämnet?

• Vad tycker du är viktigast i att lära eleverna gällande programmering? Vilket område lägger du störst vikt vid?

• Finns det någon metod du förespråkar för att integrera programmering i matematikundervisningen?

• Finns det något hinder för dig att arbeta med programmering i undervisningen i grundskolans tidiga år?

Om elevkunskaper

• Ser du några fördelar/lärande/utveckling hos eleverna när de arbetar med programmeringsuppgifter?

• Vilka kunskaper bidrar programmeringsundervisnigen till? • Vilka förmågor tror du att eleverna utvecklar när de arbetar med

programmeringsuppgifter kopplat till matematikämnet?

• Anser du att eleverna i så tidig ålder kan göra kopplingar mellan

• Om ”programmeringsundervisning” skulle stå i mitten på en tankekarta och vi frågar dig vilket värde den har för elevernas lärande, vilka ord skulle du vilja skriva i bubblorna? (minst 3 ord)