En undersökning av hur attityder avspeglas i den faktiska undervisningen skulle kunna observeras och vidare studeras genom observationer, även om denna typ av studie kan anses vara problematisk då attityder inte alltid avspeglas i beteenden. Ytterligare förslag
på vidare forskning är att göra en jämförelse mellan högstadielärares och gymnasielära-res undervisning för att kartlägga proggymnasielära-ression i grannspråksundervisningen genom ut-bildningen.
Källförteckning
Andersson, J. (2013). Grannspråken i undervisningen: en kvalitativ intervjustudie. Studentuppsats. Institutionen för nordiska språk. Uppsala: Uppsala universitet.
Ask, S. (2012). Språkämnet svenska: Ämnesdidaktik för svensklärare. Lund: Studentlitteratur. Bohner, G., Wänke, M. (2002). Attitudes and Attitude Change. London: Psychology Press Breckler, S. (1985). Empirical validation of affect, behavior, and cognition as distinct
components of attitude. Journal of Personality and Social Psychology, 47, 1191–1205.
Deklarationen om nordisk språkpolitik: 2006 (2007). Köpenhamn: Nordiska ministerrådet.
Tillgänglig på internet: https://www.nordicom.gu.se/sv. Hämtad: 2020-10-25 Delsing, L., & Lundin Åkesson, K. (2005). Håller språket ihop Norden? En
forskningsrapport om ungdomars förståelse av danska, svenska och norska.
Köpenhamn: Nordiska Ministerrådet.
Denscombe, M. (2016). Forskningshandboken: För småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.
Fejes, A., & Thornberg, R. (2019). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber.
Hannesdottír, A.H., & Mose, G. (2011). Stark nordisk språkgemenskap – uppdrag för den akademiska utbildningen i Skandinavien. Sprog i Norden 2011. 47–58.
Helsingforsavtalet: Samarbetsöverenskommelse mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige. (2011). Köpenhamn: Nordiska ministerrådet. Tillgänglig på internet:
https://www.norden.org/sv/publication/helsingforsavtalet
Jagers, S., Martinsson, J., & Nilsson A. (2009). Kan vi påverka folks miljöattityder genom
information? En analys av radiosatsningen "Klimatfeber". Finansdepartementet.
Josephson, O. (2008). Litet grand, jodå, nej! Om uppföljningen av Deklaration om nordisk språkpolitik. Sprog i Norden.235–240. Tillgänglig på internet:
https://tidsskrift.dk/sin/issue/view/2215/75
Lagerholm, P. (2010). Språkvetenskapliga uppsatser. Lund: Studentlitteratur.
Linnér, M., Møller, H., Øygarden, B. (1996). Næsten som hjemme – om stoff och metoder i
grannspråksundervisningen. Köpenhamn: Nordiska ministerrådet.
Lärarnas Riksförbund. (2012). Nordiska språk i svenskundervisningen. Stockholm. Tillgänglig på internet: https://www.lr.se/
Maurud, Ø. 1976. Nabospråksforståelse i Skandinavia. En undersøkelse om gjensidig
forståelse av tale- og skriftspråk i Danmark, Norge og Sverige. Nordisk utredningsserie
13. Nordiska rådet, Stockholm.
MuckRock Foundation. (2017). oTranscribe [Elektronisk programvara]. Hämtad från: https://otranscribe.com
Norrby, C. (2014) Samtalsanalys: Så gör vi när vi pratar med varandra. Lund: Studentlitteratur.
Rosenberg, M. J., & Hovland, C. I. (1960). Cognitive, affective, and behavioral components of attitude. In M. J. Rosenberg, C. I. Hovland, W. J. McGuire, R. P. Abelson, & J. W. Brehm (Eds.), Attitude organization and change: An analysis of consistency among
atti-tude components (1–14). New Haven, CTi Yale University Press.
Skoland Jansson, M. (2018a). Grannspråksundervisning i retorik och teori: En studie av
förhållandet mellan skandinaviska grund- och gymnasieskolors styrdokument i förhållande till deklarationen om nordisk språkpolitik. Studentuppsats. Fakulteten för
humaniora och samhällsvetenskap. Karlstad: Karlstad universitet.
Skoland Jansson, M. (2018b). Grannspråksundervisning – svensklärarens dåliga samvete: En
Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap. Karlstad: Karlstad universitet. Skolverket. (2011). Ämne - Svenska. Stockholm. Tillgänglig på internet:
https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen- i- gymnasiesko-lan/gymnasieprogrammen/amne?url=1530314731%2Fsyllabuscw%2Fjsp%2Fsubject.ht m%3FsubjectCode%3DSVE%26tos%3Dgy%26sv.url=12.5dfee44715d35a5cdfa92a3 Hämtad: 2020-10-27
Stensmo, C. (2002). Vetenskapsteori och metod för lärare: en introduktion. Uppsala: Kunskapsfö-retaget
Sylvin, J. (2016). Elevaktiverande undervisning i skandinaviska språk och nordiska
grannspråk. Projekt: Nordisk benchmarking 2013–2015. Esbo: Svenska nu.
Vetenskapsrådet. (2000). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
Bilagor
Bilaga A Samtyckesblankett
Växjö 25 oktober 2020
Samtycke för medverkan i intervjustudie om
grannspråksunder-visning
Jag heter Sofia Bristedt och skriver mitt examensarbete i ämnet svenska inom ämneslä-rarutbildningen vid Linnéuniversitetet i Växjö. Syftet med studien är att beskriva attity-der till grannspåksunattity-dervisning och dess problem och möjligheter, hos verksamma lä-rare med insikt i dagens gymnasieutbildning. Nedan ger du ditt samtycke till att med-verka i en intervju där du får delge dina tankar och åsikter om grannspråksundervisning. Sammanlagd tid för intervjun beräknas till cirka en timme. Intervjun hålls företrädesvis digitalt via Zoom men kan vid önskemål ske på plats. Vid intresse får du ta del av exa-mensarbetet när det är färdigt och publicerat. Du är anonym och har när som helst rätt att avbryta din medverkan i studien utan att behöva förklara varför.
Samtycke
● Jag samtycker till att det jag säger kommer att användas i forskningssyfte och att studien kommer att publiceras via Linnéuniversitetet.
● Jag samtycker till att intervjun spelas in. Ingen obehörig kommer få tillgång till intervjumaterialet. Materialet kommer raderas efter studiens publicering.
Härmed ger jag mitt medgivande till medverkan i studien.
Växjö den ….. /….. 2020
……… ………
Bilaga B Intervjuguide
Del 1: Inledande frågor
1. Hur länge har du arbetat som lärare? 2. När avslutade du din lärarutbildning?
3. Hur länge har du undervisat på gymnasiet i svenskämnet?
4. Undervisar du yrkesförberedande, studieförberedande program eller båda?
Del 2: Frågor som berör styrdokument
5. I vilka årskurser undervisar du i grannspråk?
6. Om du undervisar i grannspråk i svenska tre: Styrdokumenten upplevs inte alltid som tydliga. Hur tolkar du följande skrivning: ”Det svenska språkets ursprung, historiska utveckling och släktskapsförhållanden. Språkförändring”? och hur undervisar du om detta?
7. I det centrala innehållet för svenska två står att undervisningen ska behandla ”Språk-förhållanden i Sverige och övriga Norden, till exempel språklagstiftning, minoritets-språk och dialekter”. Hur tar du upp detta i din undervisning?
Del 3: Frågor som berör övriga aspekter av grannspråksundervisningen
8. Hur mycket tid lägger du på momentet i förhållande till andra ämnesområden inom svenskämnet?
9. Vilket undervisningsmaterial använder du dig av i grannspråksundervisningen? 10. Upplever du att eleverna är motiverade och intresserade av grannspråksundervis-ning?Om inte – Hur gör du för att försöka öka deras motivation och intresse? 11. Vad motiverar dig att undervisa om grannspråk utöver styrdokumenten?
12. Vilka kunskaper anser du att eleverna borde ha med sig i eller om grannspråken? 13. Vilka kunskaper om grannspråk har du fått med dig från din lärarutbildning och anser du att dessa kunskaper varit tillräckliga?
14. Har du några fler tankar som du vill dela med dig av gällande grannspråksundervis-ning?