• No results found

Vidare forskning

Ungdom 1: Jag vet inte varför, men på något sätt var det här roligare än förra gången Det

6.3 Vidare forskning

Vi fann under vår forskning andra saker att fokusera på, än vad som från början var tanken. I vårt arbete ser vi att multimodala metoder kan främja ungdomars utveckling, vilket gör att vi gärna ser en fortsatt forskning kring våra radikala och multimodala tankar i undervisningen. Detta skulle bland annat kunna åstadkommas genom ett läromedel, som hjälp till att arbeta multimodalt inom ämnet pedagogiskt drama.

Dessutom är det faktum att vi som forskat ser Internet som ett intresse men att inte undersökningsgruppen gör det ett mycket intressant resultat som det inte finns så mycket forskning inom. Här ser vi gärna att någon tar upp detta ämne.

Upphovsrättslagen skrevs på 1960-talet. Den är förvisso i viss mån uppdaterad sedan dess, men inte alls anpassad till dagens IT-samhälle. Arbetar man som lärare, är upphovsrättslagen

en riktig glädjedödare i klassrummet, men detta är något som väldigt många inte vet om, eller helt enkelt struntar i. Det är inom ramen för aktionsforskning, och forskning över lag, svårt att genomföra ett utvecklingsarbete kring upphovsrättslagen, då det är en lag som inte går att göra så mycket åt. Däremot rör lagen den egna praktiken i allra högsta grad, och en

fördjupning inom hur man kan arbeta med Internet i klassrummet även i andra ämnen hade verkligen varit önskvärd. Denna lag ligger nära vår hjärtefråga – multimodalt pedagogiskt drama. För att gå runt upphovsrättslagen har vi lagt ut scener till våra multimodala övningar på YouTube som är garanterat upphovsrättsfria. Vi ser gärna att fler dramapedagoger, eller bara intresserade personer, bidrar till denna upphovsrättsfria bank.

7. SLUTSATS

Utvecklingsarbetet behandlar frågeställningarna:

- Hur kan ämnet pedagogiskt drama utvecklas för att bli mer radikalt? - Hur kan ett sådant arbetssätt främja ungdomars identitetsprocess?

Pedagogiskt drama kan utvecklas radikalt. Men egentligen är inte multimodalt pedagogiskt drama ett radikalt tillvägagångssätt. Då den svenska skolan ser ut som den gör blir det mer komplicerat och uppseendeväckande än vad det egentligen är. Radikalt innebär inte att det är så radikalt. Begreppet gör att förväntningarna på utvecklandet av pedagogiskt drama ska vara banbrytande. Men att tänka mer multimodalt i sin lektionsplanering är egentligen mycket lätt. Det finns inga rätt eller fel i våra utvecklade dramaövningar. Vi har utgått mycket från oss själva när vi komponerat våra multimodala övningar, då det inte finns så många exempel på hur man kan gå tillväga. Vi har dock haft hjälp av att vi genom vår forskning hittat Klaus Thestrup. Dock anser vi att metoden så pass intressant att vi kommer fortsätta kampen om att integrera ungdomars livsvärld i pedagogiskt drama, och annan undervisning. Det som vi känner är den främsta fördelen med vår multimodala metod, är att det egentligen inte finns några gränser. Dessutom ser vi att metoden främjar ungdomars utveckling och

identitetsskapande i den tid de lever i. Skolan måste försöka följa med i den utveckling som resterande samhälle gör, och multimodalitet är bara ett tillvägagångssätt. Skolan och den

radikala estetiken är ett exempel på ett steg i rätt riktning, men vi menar att man måste tänka

ett varv till då det inte är aktuellt att utgå från ungdomars intressen utan från deras livsvärld. Livsvärlden vi utgått från i detta fall är den digitala livsvärld som ungdomarna ständigt befinner sig i (se bild 1). Detta utvecklingsarbete behandlar något både Anna och Jenny brinner för. Pilotpasset visar att budskapet kan förmedlas vidare och utvecklas i samma takt som den digitala utvecklingen; själv kan man göra lite men tillsammans kan vi göra mer.

I Lpo 94 står beskrivet att ”skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda informationsteknik som ett verktyg för kunskapssökande och lärande” (Lpo 94). Vi vill slå ett slag för att även dramaämnet skulle kunna bidra med detta, genom att

ungdomars livsvärldar, med Internet och annan populärkultur, integreras i undervisningen. Vi vill nämna något om relevansen kring att förändra ämnet pedagogiskt drama. Ämnet är i sin utformning redan en utomordentligt bra väg till att bland annat nå personlig utveckling och skapa trygga individer, så varför ändra ett vinnande koncept? Vårt svar på det är att ett

radikalt multimodalt dramapass inte skiljer sig nämnvärt från ett klassiskt dramapass, mer än i sin utformning, men att det i ett identitetsskapande perspektiv kan underlätta för ungdomarna om man utgår från deras egna livsvärldar. Det anser vi är den största vinningen med att arbeta radikalt med multimodalitet i pedagogiskt drama. Innehållet i pedagogiskt drama blir mer intressant ur ett multimodalt perspektiv i ungdomars livsvärld.

8. KÄLLOR

Litteratur

Aulin-Gråhamn, Lena; Persson, Magnus; Thavenius, Jan; 2004: Skolan och Den Radikala Estetiken. Lund: Studentlitteratur.

Ekstrand, Gudrun; Janzon, Ulla-Britt, 1995: Pedagogiskt drama. Eskilstuna:Tuna Tryck

Hägglund, Kent; Fredin, Kirsten, 2005: Dramabok. Falköping; Elanders Gummessons

Jewitt, Carey; Kress, Günther; 2003: Multimodal Literacy. New York: Peter Lang

Publishing.

Lalander, Philip; Johansson, Thomas; 2002: Ungdomsgrupper i teori och praktik. Lund:

Studentlitteratur.

Läroplanen 94

Persson, Magnus; 2002: Populärkulturen och skolan. Lund: Studentlitteratur.

Rasmusson, Viveka; Erberth, Bodil;2008: Undervisa i pedagogiskt drama. Lund:

Studentlitteratur.

Rostvall, Anna-Lena; Selander, Staffan; 2008: Design för lärande. Finland: Norstedts

Akademiska Förlag

Repstad, Pål; 1999: Närhet och distans. Lund: Studentlitteratur.

Sternudd, Mia Marié F; 2000: Dramapedagogik som demokratisk fostran? Fyra

dramapedagogiska perspektiv – dramapedagogik i fyra läroplaner. Uppsala: Uppsala

University Library.

Dramapædagogens utfordringer i mediesamfundet, Thestrup, Klaus – Drama - Nordisk dramapedagogisk tidskrift 2:2005

Internet

Thomas Ziehes föreläsning under Ungdomsstyrelsens rikskonferens 2007 om Identitet,

populärkultur och bildning. Förläsningen hålls på engelska. Sidan uppdateras kontinuerligt.

http://www.ungdomsstyrelsen.se/art/0,2072,7147,00.html. Besökt sidan 2008-04-10. Videosekvenser är tagna från http://www.svt.se samt http://www.youtube.com. Båda sidorna uppdateras kontinuerligt.

Fakta om YouTube och pedagogiskt drama: http://www.ne.se. Besökt sidan 2008-04-13 samt 2008-04-29.

En dramaövning är direkt tagen från http://www.teaterakuten.se. Besökt sidan 2008-04-14.

Om upphovsrättslagen i klassrummet:

http://www.filmpedagogik.nu/documents/Material%5CArtiklar/upphovsr%C3%A4tt06 .pdf

Justitiedepartementet: http://www.regeringen.se/sb/d/1920 Besökt sidan 2008-05-07.

Om Pedagogiskt drama. Besökt sidan 2008-04-07.

http://dramapedagogen.se/index.php?option=com_content&task=category&sectionid=4 &id=11&Itemid=33

http://dramapedagogen.se/index.php?option=com_content&task=view&id=10&Itemid= 33

Related documents