Jag tror att kommunikationen av klimatfrågan skulle tjäna på att utvidga känsloregistret. Flera känslor kan existera parallellt, och formuleringen av negativa känslor betyder inte nödvändigtvis avsaknad av hopp. Hopp är självklart nödvändigt. Fjodor Dostojevskij sa: “att leva utan hopp är att upphöra att leva”. Enbart blint hopp riskerar dock att bli vårt fördärv och att placera in den viktiga klimatfrågan i den kommersiella sfären som
genomsyrar vår samtid och där positivitetsdiskursen dominerar är i min åsikt inte bara problematiskt utan även riskfyllt. Ångest, rädsla och smärta är också en del av människans existens och vi måste kunna erkänna det, precis som vi måste erkänna känslor som en stark valuta. Vi är emotionella
varelser, långt mer än vi är logiska varelser. Att utvidga känsloregistret innebär kanske en möjlighet att bli mer mänskliga, mer kännande och mer tänkande. Att omsätta en sådan expansion visuellt är en inbjudan med möjlighet till avpolarisering, men också en förpliktelse och ett ansvar när det visuella materialets betydelse för vår verklighetsuppfattning inte går att förneka.
34
Referenser
Tryckta källor:
Bauman, Zygmunt & Donskis, Leonidas. (2013). Moral blindness: the loss of sensitivity in liquid modernity. Cambridge: Polity
Denscombe, Martyn (2009). Forskningshandboken: för småskaliga
forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur Hall, Stuart, Evans, Jessica & Nixon, Sean (red.) (2013). Representation. 2. ed. London: SAGE
Klarén, Ulf (1996). Vad färg är. Stockholm: HLS
Klein, Naomi (2015). Det här förändrar allt: kapitalismen kontra klimatet. Stockholm: Ordfront
Kierkegaard, Søren (1996). Begreppet ångest. [Ny utg.] Guldsmedshyttan: Nimrod
Winther Jørgensen, Marianne & Phillips, Louise (2000). Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur
Wærn, Yvonne, Pettersson, Rune & Svensson, Gary (2004). Bild och föreställning: om visuell retorik. Lund: Studentlitteratur
Elektroniska källor:
Brittany Bloodhart, Janet K. Swim and Elaine Dicicco (2019) ‘“Be Worried, be VERY Worried:” Preferences for and Impacts of Negative Emotional Climate Change Communication’, Frontiers in Communication. doi:
10.3389/fcomm.2018.00063.
Chapman, A. Daniel, Lickel, Brian & Markowitz M. Ezra (2017) Reassessing emotion in climate change communication, Nature Climate Change doi:
https://doi.org/10.1038/s41558-017-0021-9
Dagens Nyheter (2019) Vi klimatforskare stödjer Greta och skolungdomarna. [Online] 15 mars. Tillgänglig online: https://www.dn.se/debatt/vi-klimatforskare-
stodjer-greta-och-skolungdomarna/?forceScript=1&variantType=large [Hämtad 10
maj]
Davis, Robert (2017) Did that New York magazine climate story freak you out? Good. Vox. 11 juli. Tillgänglig online: https://www.vox.com/energy-and-
environment/2017/7/11/15950966/climate-change-doom-journalism [Hämtad 25
35 Gammelgaard Ballantyne, Anne (2018) Exploring the Role of Visualization in Climate Change Communication – an Audience Perspective. Doktorsavhandling, Institutionen Tema. Linköping: Linköpings Universitet. doi: 10.3384/diss.diva- 147726
IPCC (2018) Summary for policymakers of IPCC special report on Global
Warming of 1.5 C approved by governments [Online] 8 oktober tillgänglig online:
https://www.ipcc.ch/2018/10/08/summary-for-policymakers-of-ipcc-special-report-
on-global-warming-of-1-5c-approved-by-governments/ [hämtad 10 april]
O’Neill, S. and Nicholson-Cole, S. (2009) ‘“Fear Won’t Do It” Promoting Positive Engagement With Climate Change Through Visual and Iconic Representations’, Science Communication, 30(3), ss. 355–379. doi: 10.1177/1075547008329201. Roberts, David. 2017. Did that New York magazine climate story freak you out? Good. Vox. 11 juli.
Rose, Gillian (2001) Visual methodologies [Elektronisk resurs] an introduction to the interpretation of visual materials. London: Sage
Thunberg, Greta (2019) “Our house is on fire” [Online] 25 januari. Davos. Tillgänglig online: https://www.fridaysforfuture.org/greta-
speeches#greta_speech_apr16_2019 [Hämtad 25 maj]
Wallace-Wells, David (2017) The Uninhabitable Earth. New York Magazine. 10 juli.
Wang, Susie. Leviston, Zoe, Hurlstone, Mark, Lawrence, Carmen & Walker Iain (2018) ‘Emotions predict policy support: Why it matters how people feel about climate change’, Global Environmental Change, 50, pp. 25–40. doi:
10.1016/j.gloenvcha.2018.03.002.
Bildförteckning:
Deedsterapp (2019) Bild 1
https://www.Instagram.com/p/BvWeVTNhTqR/[Hämtad 25 maj] Deedsterapp (2019) Bild 1.1
https://www.Instagram.com/p/BxH_3F9BPSa/ [Hämtad 25 maj] Klimatklubben (2019) Bild 2
https://www.Instagram.com/p/BwWZP2bhaq-/ [Hämtad 25 maj] Klimatklubben (2019) Bild 2.1
Deedster flöde Klimatklubben flöde Bilaga 1
Bilaga 2
Lekfullt ätbart
Urval ur klimatklubbens kategori Naturlig idyll
THE MELTING POINT
Anna Thörn
Malmö universitet VT 2019 Handledare: Martin Farran-Lee Designprojekt – dokumentation
The melting point är en kampanj som utforskar en annan typ av visualisering av klimatfrågan. Snarare än att utgå ifrån den enskilda individens ansvar vänder sig projektet till kollektivet som förändringsagent och manar till förändring genom politisk påtryckning. Projektet syftar till att uppmärksamma allvaret i klimatkrisen och makthavares bristande handlingsförmåga, samt aktivera och mobilisera ett engagemang i frågan.
I researchfasen läste jag bland annat boken This changes everything av Naomi Klein som gjorde avtryck på mig. Jag tog med mig Kleins modell om skev maktfördelning och ojämlikhet i klimatfrågan och makthavares bristande handlingsförmåga in i projektet. Kleins yrkande om att förklara kris underifrån och politisk påtryckning ligger även till grund för projektet.
Klimatångest Klimatkrisen Designprojektet grundar sig i en undersökning kring fenomet klimatångest och klimatkrisen vi står inför
Skuldbeläggning av individen Klimatkampanjer tenderar att lägga skuld och ansvar på individen i stor utsträckning, en sådan skev fördelning gör att vi missar viktiga aspekter.
BAK
GRUND
DESIGNREFERENSER
Jag tittade på sociala rörelser (urval till vänster) som gjort avtryck i historien och hur dessa visualiserats och tog inspiration särskilt från de senare som använder sig av foto och tydligt influeras av reklamens bildspråk.
Syftet med projektet är att aktivera, mobilisera och motivera ett engagemang kring klimathotet och försöka omvandla klimatångest till handling. Projektet manar till kollektivism snarare än individualism.
I själva utförandet ville jag undersöka en annan typ av visualisering av frågan, som skilde sig från vad som vanligtvis framställs
Målgruppen är unga kvinnor eftersom de är gruppen med mest klimatångest och samtidigt mer engagerade än andra grupper i form av hållbara val exempelvis, vilket skulle torde innebära att de är mer benägna att engagera sig i rörelsen.
Gruppen unga kvinnor valdes även för att avgränsa mottagaren.
SY
FTE + MÅL
GRUPP
+
AV
SÄND
ARE
Avsändaren för projektet är organisationen Skiftet- en folkrörelse som jobbar för att den demokratiska makten ska utgå från folket, inte köpstarka intressen. De vill ställa makten mot väggen och deras kritiska perspektiv passade bra ihop med grunderna till projektet
KONCEPT
OLJA & KOL
GOOD CLEAN FUN
LETS LEAVE THE OIL AGE
Moodboard Moodboard Moodboard
Bakgrund/ konceptidé Bakgrund/ konceptidé Bakgrund/ konceptidé
Skisser Skisser Skisser
ALLT SMÄLTER TYPO
Tre koncept som arbetades fram med konceptidé, moodboard och skisser. En utrförlig beskrivning av urvalsprocessen och tankar kring de tre olika koncepten följer på nästa sida.
Koncept 1 fokuserar på fossila bränslen som boven i dramat och valdes bort eftersom jag upplevde det problematiskt att försköna dessa material (olja och kol) och därmed ge dem ytterligare ett värde, ett estetiskt, utöver dess funktionella värde. Tittar man på moodboarden i mitten för koncept 1 får man ett hum om det bildspråk jag hade tänkt mig. Konceptet föddes ur att jag ville dra fram materialen eller råvarorna i ljuset för att belysa dess problematik vilket hade gått att göra visuellt tilltalande just för att de har estetiska kvaliteter. Det kändes helt enkelt inte passande att riskera att försköna den materiella roten till problemet i en miljörörelse.
En tanke med detta koncept var att dra fokus till dessa ämnen genom att dränka ”våra” materiella egendomar, våra människogjorda ägodelar i olja och kol och smutsa ner dom, och sedan ironiskt para med text som “good clean fun” eller ett konstaterande om att vi lever i “the oil age”. Här används bland annat en etablerad konnotation om fåglar och andra djur som lever nära havet indränkta i olja – en bild som är upprörande men som vi nu blivit vana att se. Genom att istället placera våra saker i djurens ställe för att uppnå en känslomässig effekt finns risken att uttolka att våra prylar skulle vara viktigare än dessa djur och frågan om varför vi nu ska bry oss om våra grejer mer än om liv uppkommer. Min mening är självklart inte att säga att prylar är viktigare än djur, föremålen var tänkta att symbolisera vår civilisation men då bilden av oljedränkta djur är starkt förankrad i vårt medvetande tror jag att den lätt kan kollidera med en symbolisk framställning och helt enkelt misstolkas eller istället komma att handla om människans självupptagenhet.
Koncept 2 handlar om att visualisera känslan av att allting smälter som klimatförändringarna burit med sig och som blev tydligt även för oss i väst förra sommaren. Konceptet jobbar med chockeffekten i att saker som vi inte är vana vid att se smälta, smälter. Det finns en likhet med koncept 1 i det att det är våra personliga tillhörigheter, saker producerade av och för människan, som smälter och även här finns en symbolism i att det inte bara är dessa enskilda objekt, utan vår civilisation, hela mänskligheten som förlorar konturerna och smälter ur sin normala form. Till skillnad från koncept 1 finns ingen konnotation som kan provocera eller missleda, det vi tänker på när vi tänker på smälta saker är is eller glass, kanske choklad. Saker med låg smältpunkt vars smältning är normal. Kanske tänker någon på metall eller glas som smälts för specifika syften under kontrollerade former.
Att ens hårklämmor självsmälter är en absurd och skrämmande bild, samtidigt är den inte helt främmande, då vi faktiskt börjar se plastsaker smälta bort i solen (se bilder ur konceptidé i koncept 2). Jag valde detta koncept eftersom jag kände att den känslomässiga aspekten var stark och att det fanns något effektfullt i konceptet utan att behöva addera lager
av provokation eller dramatisering för att skapa reaktion. Klimathotet målas upp som ett existentiellt hot snarare än en miljöfråga, vilket jag var intresserad av att göra: koppla ifrån det naturliga när man pratar om klimatet och istället gå all in på det konstgjorda genom att använda mestadels smält plast. Det blir en konkret visualisering av ångest som inte är bunden till eller manifesterad i naturen som många känner sig separerade ifrån då vi i vårt moderna samhälle gör en uppdelning mellan människa och natur som två separata enheter. Utförlig beskrivning för urval av konceptideér
Konceptet skulle istället peka direkt på hotet av vår existens i vår omedelbara närhet, utan att gå via naturen och säga att den är hotad, och underförstått vi med den eftersom det uppenbarligen verkar långsökt eller abstrakt för många. Det fanns ett djup och en möjlighet i konceptet som jag ville arbeta vidare med.
Koncept 3 var ett typografisk koncept som en typ av hyllning /med inspiration av tidiga sociala rörelser, där jag även hade en idé om att skapa typografisk bild av vissa ord (se exempel i moodboard och skisser på koncept 3). Jag kände snabbt att det skulle vara svårt att få konceptet att flyga idag eftersom att textbudskap i form av livsbejakande ”inspirational quotes”, allmänna visdomar, politiska budskap inom olikas rörelser som exempelvis feminismen och antirasismen eller bara memes förekommer i så pass hög utsträckning att vi blivit avtrubbade. Vi exponeras för dessa textbudskap hela tiden varje dag. Det mediala landskapet ser helt enkelt annorlunda ut idag vilket gör att konceptet blir svårt att placera in i vår samtid utan att totalt försvinna i mängden och tänkt budskap går förlorat. Idén om att göra typografisk bild för att helt enkelt inte bara göra rutor med text rätt upp och ner och särskilja det i havet av typo-bilder skulle också eventuellt kunna innebära en problematik med läsbarhet, vilket ju är den kanske viktigaste beståndsdelen i ett textbudskap
UR
OMVÄRLDSANALYS
Ett “miljönarrativ” har identifierats där färgen grönt dominerar, som anspelar på den harmoniska, lugna och rena naturen. Narrativet kan ge sken av ett visst tvång att vara en moralisk uppbygglig människa för att få vara med gemenskapen, identiteten “miljövänlig” eller någon som bryr sig om miljön är ganska snäv och många upplever att man inte passar in i för att man helt enkelt inte är “god nog”.
Komponenter som utgör en effektiv kampanj och hur dessa omsätts eller relaterar till projektet
DESIGNREFERENSER
Inspiration har tagits från bildspråk i moderna magasin & affischer, snarare än det gröna miljönarrativet för att vidga visualiseringen. Modernt och avskalat är ledorden. Inspirationsbilderna uttrycker precis som det gröna miljönarrativet en slags renhet, men på ett annat sätt.
>
>
Skissprocess och utveckling av logotyp till konceptet, där första idén grundades i ett slags uttalat skifte, en hård omställning. Vidare till en kontrasterande mjuk observation eller insikt/ avslöjande om situationen och till sist det slutgiltiga konceptet och logotypen
Helhetskoncept: vi har nåt the melting point – en gräns. Det är kris. Symbolisk för sammansmältningen av människor, vi omformas, förlorar konturerna och blir till en massa, en kollektiv kraft
FE JKAD SMÄL TNING GA SBRÄNNARE VARML UFT SPIS TOL
Den praktiska processen för att visualisera smältning var lång, de första testerna (fejkad smältning) gjordes med färg och slime men gav inte önskat resultat. I andra testomgången genomfördes faktiska smältningar i ugn och med gasbrännare, samt med färg som i de första testerna, men inte heller detta gav det mjuka “självsmälta” utseendet som jag var ute efter. Till sist användes varmluftspistol som gav det förvridna och spontansmälta gestaltningen som önskades. Smält tenn, och färg användes också som förstärkning. De smälta objekten fotades och bilderna bearbetades
REGULAR
ITALIC
LIGHT
BOLD
Regular
REGULAR
WORK SANS är ett sans-serif typsnitt influerat av tidiga grotesker, det är rent, modernt och utstålar klarhet och transparens som går i linje med rörelsens ambition. Typsnittet är mångsidigt då det finns i flera olika vikter, otaliga kombinationer från samma familj skapar nya uttryck
OPTIMA brukar kallas för ett serif typsnitt utan serifer. Inspirerat av romerska bokstäver utstrålar optima en elegans som bryter av mot work sans något hårda framtoning
LETTER GOTHIC är ett mono- typsnitt, ursprungligen skapat för skrivmaskin
TY
PO+ F
ÄR
GER
Färgerna som används är nästan uteslutande svart och vitt, för att förstärka den avskalade känslan, men också som ett uttryck för en önskan om att se på klimatfrågan mer svartvit, utan oändliga gråskalor, eftersom det finns ett behov av förenkling. En skarp lila bryter av för att ge en modern känsla och knyta an till avsändaren.
SOME
LIKE IT
HOT
we have reached the melting point
#MELTINGPOINT
A HO
T MESS
we have reached the melting point
#MELTINGPOINT
RESUL
TA
HOT STUFF
we have reached the melting point
#MELTINGPOINT
HOTSHOT
we have reached the melting point #MELTINGPOINT
HOTSPOT
we ha
ve reac
hed the melting point
#MELTINGPOINT
HOTHEADED
we have reached the melting point
#MELTINGPOINT
HEAT OF THE
we have reached the melting point
#MELTINGPOINT
MOMENT
HOT FUSS
we have reached the melting point
#MELTINGPOINT
Kampanj-inlägg till Instagram
WE HAVE
REACHED
THE
MELTING
POINT
WE HAVE REACHED TH E W E H AVE RE ACH ED TH E WE HAVE REACHED TH E W E H AVE RE ACH ED TH E 03 https://meltingpoint.com https://www.meltingpoint.comJOINA EMMA FRANS & 44,777 andra: skriv under manifestet
SKRIV UT
MA
meltingpoint.comNI
FE
ST
Vi står inför den största krisen i modern tid. Vi behöver verklig klimataktion. Vi har kommit så långt att vi erkänner situationen vi befi nner oss i som en kris, men agerar inte därefter. Istället pratas det om att minska klimatavtryck på individnivå, något somockså är nödvändigt, men inte längre tillräckligt. Inför detta stora globala problem krävs politisk aktion. Vi kräver ett större engagemang och större politisk handlingskraft för att följa parisavtalet och hålla uppvärmningen under 1,5 grader.
SKRIV UT SKRIV UT
VI STÅR INFÖR DEN STÖRSTA KRISEN I MODERN TID. VI BEHÖVER VERKLIG KLIMATAKTION. VI HAR KOMMIT SÅ LÅNGT ATT VI ERKÄNNER SITUATIONEN VI BEFINNER OSS I SOM EN KRIS, MEN AGERAR INTE DÄREFTER. ISTÄLLET PRATAS DET OM ATT MINSKA KLIMATAVTRYCK PÅ INDIVIDNIVÅ, NÅGOT SOM ÄR NÖDVÄNDIGT, MEN INTE LÄNGRE TILLRÄCKLIGT. INFÖR DETTA STORA GLOBALA PROBLEM KRÄVS POLITISK AKTION. VI KRÄVER ETT STÖRRE ENGAGEMANG OCH STÖRRE POLITISK HANDLINGSKRAFT FÖR ATT FÖLJA PARISAVTALET OCH HÅLLA UPPVÄRMNINGEN UNDER 1,5 GRADER.
meltingpoint.com MANIFEST MANIFEST MANIFEST MANIFEST MANIFEST https://meltingpoint.com https://www.meltingpoint.com
INFO
PROTEST
01 02 03 JOINA LITTLE JINDER & 44,776 andra: skriv under manifestetA HO
T MESS
we have reached the melting point
#MELTINGPOINT
Helhetsbild av projektet med klistermärken, plakat för utskrift, hemsida och kampanj-inlägg till Instagram