Studien är begränsad och undersöker GIS-arbetet i tre Regioner. Intervjuerna baseras också på tjänstepersoner som arbetar med GIS inom primärt Regional Utveckling.
Frågor rörande bland annat ambulansens och kollektivtrafikens GIS-arbete samt övriga enheter inom Regionerna saknas, varav en större studie inkluderande samtliga enheter och även regionstyrning kan vara ett framtida forskningsämne. Det kan även vara intressant att kartlägga vilka Regioner som arbetar med GIS samt hur de arbetar med GIS för att göra en studie liknande Metrias för att med statistik lätt se skillnader i regional GIS-användning men också kunna identifiera utvecklingsområden. Det går även att definiera hur en bättre respektive sämre GIS-strategi är utformad. Empirin i denna rapport beskriver ytligt behovet av en GIS-strategi men inte hur olika utformningar kan påverka GIS-arbetet.
30
SAMMANFATTNING
Region Västernorrland har identifierat ett behov av en egen GIS-förvaltning eftersom det beräknas medföra ekonomiska och analytiska fördelar. Denna studie ämnar se hur Regioner liknande Region Västernorrland arbetar med GIS sett till förvaltning och användningsområden. Studien ämnar också identifiera behov av GIS inom Region Västernorrland. Tidigare forskning visar att det finns många möjligheter att använda GIS i regional planering. GIS är dels ett pedagogiskt verktyg men har även stora möjligheter till rumslig analys. Forskningen visar också att det finns ett utbrett GIS-arbete i offentlig och regional verksamhet men att potentialen inte maximeras.
Begränsningar finns inom kompetens, system och organisation. Forskningen ger också förlag på lösningar sett till att ökad samverkan och utvecklandet av strategier kan förbättra nyttan av GIS.
För att identifiera lämpliga jämförelseobjekt skapades en tabell baserad på förhållanden för liknande län och Regionala förvaltningar med ett likhetsvärdes-system. Regionerna har rangordnats efter geografiska och organisatoriska förut-sättningar och tilldelats ett likhetsvärde beroende på förutförut-sättningarnas likhet till Region Västernorrlands förutsättningar. För att avgränsa arbetet valdes två Regioner som jämförelseobjekt baserade på högst likhetsvärde, Region Kalmar län och Region Dalarna. Resultatet bygger på elva intervjuer med tjänstepersoner, varav sex från Region Västernorrland, tre från Region Kalmar län och två från Region Dalarna.
Resultatet visar att Region Kalmar län och Region Dalarna har olika arbetssätt kring GIS. Region Kalmar län har en central GIS-handläggare med uppgift att stödja samtliga enheter medan Region Dalarna saknar GIS-samordning med enbart användare som har intresse för GIS. Gemensamt för båda Regionerna är att det saknas GIS-strategi och det finns utmaningar kring bland annat lagring och kompetens. Inom Region Västernorrland finns det ett behov av GIS inom samtliga tillfrågade enheter.
Behovet av data från andra delar av Regionen är också stort. Flertalet intervjuade påpekar också fördelar med att utveckla ett regionalt GIS-arbete och att en vidare-utveckling av befintliga data/system kan ge bättre analys och effektivitetsfördelar.
Resultatet bekräftar den tidigare forskningen sett till att det finns en GIS-användning men att den har utvecklingspotential. Det saknas organisatorisk samordning, kompetens och enhetliga system. Region Kalmar län har ett mer utvecklat GIS-arbete än Region Dalarna sett till GIS-mognad med en central GIS-handläggare. För att vidareutveckla GIS-hanteringen bör Regionerna enligt den tidigare forskningen göra GIS till en naturlig del i det dagliga arbetet där GIS är en nödvändighet snarare än en möjlighet. Båda Regionerna använder GIS till både visualisering och analys vilket delvis dementerar den tidigare forskningen som säger att GIS primärt används för att visualisera snarare än att analysera. Jämfört med tidigare forskning är utformningen av Region Västernorrlands föreslagna GIS-hantering bra sett till tillvaratagandet av möjligheterna och sett till den digitala agendan och Regionens utvecklingsstrategi är ett GIS-arbete ett steg i rätt riktning. Ett strategiskt GIS-arbete kan alltså ge utvecklingsfördelar i den regionala planeringen.
31
REFERENSER
Akbari, Mohammad. Rajabi, Mohammad Ali (2013). Evaluation of desktop free/open source GIS software based on functional and non-functional capabilities. Tehnicki Vjesnik-Technical Gazette 20 (5): 755–764. ISSN 1848–6339.
Bǎdescu, Gabriel. Stefan, Ovidiu. Bancila, Nicolae Afraim. Hreniuc, Nivelt Petru.
Iulius, Eduard Keller. Radulescu, Adrian Traian. Badescu, Rodica (2009). The Efficient Use of the GIS Technology in Creating Strategies for Regional
Development and Environment Protection. EG '09: Proceedings of the 2nd International Conference on Environmental and Geological Science and Engineering. Brasov, Romania 24 september - 26 september, 253–256. ISBN:
978-960-474-119-9.
Boverket (2019). GIS som analysverktyg.
https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/stadsutveckling/brottsforebygga nde-och-trygghetsskapande-atgarder/metoder/kunskapsinhamtning/gis/
(Hämtad 2020-04-02)
Denscombe, Martyn (2018). Forskningshandboken: för småskaliga
forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur. 4:e uppl. ISBN: 978-91-44-12288-5.
Devcic, Anton. Sostar, Marko. Andrlic, Berislav (2019). Experience of Geographical Information Systems (GIS) application in regional planning of economic
development. 2019 5th International Conference on Environment and Renewable Energy. Ho Chi Minh City, Vietnam, 25 - 28 februari 2019. DOI:
10.1088/1755-1315/307/1/012018.
Doia, Shunsuke. Inoueb, Takashi. Idea, Hiroo. Nakamuraa, Toshihito. Fujitaa, Shinsuke. Takabayashia, Katshuhiko (2013). Using GIS to Simulate Inpatient’s Behavior and Visualize Healthcare Demand. Procedia Computer Science 22:
1361-1368. DOI: 10.1016/j.procs.2013.09.225.
Douglas, Bruce (2008). Achieving Business Success with GIS. Chichester: John Wiley & Sons Ltd. ISBN: 978-0-470-72724-9.
Esnard, Ann-Margaret (2007). Institutional and Organizational Barriers to Effective Use of GIS by Community-Based Organizations. Journal of the Urban and Regional Information Systems Association 19(2):13-21. ISSN 1045-8077.
Förordning (2017:583) om regionalt tillväxtarbete.
Goodchild, Michael F (2009). Geographic information systems and science: today and tomorrow. Annals of GIS 15(1): 3-9. DOI: 10.1080/19475680903250715.
Göçmen, Z. Aslıgül. Ventura, Stephen J (2010). Barriers to GIS Use in Planning.
Journal of the American Planning Association, 76:2, 172-183, DOI:
10.1080/01944360903585060.
Hallin, Anette. Helin, Jenny (2018). Intervjuer. Lund: Studentlitteratur. ISBN: 978-91-44-10456-0.
32
Harvey, Francis (2016). A Primer of GIS: Fundamental Geographic and
Cartographic Concepts. New York: The Guildford Press. 2:a uppl. ISBN: 978-1-4625-2217-0.
Hwang, Sungsoon (2013). Placing GIS in sustainability education. Journal of Geography in Higher Education 37 (2): 276–291. DOI:
10.1080/03098265.2013.769090.
Janssen, Marijn. Charalabidis, Yannis. Zuiderwijk, Anneke (2012). Benefits,
Adoption Barriers and Myths of Open Data and Open Government. Information Systems Management 29 (4): 258-268, DOI: 10.1080/10580530.2012.716740 Jun, Chen. Huajun, Wang. Hanyu, Lu (2012). Research for GIS Raster Data Storage
and Display Under the FrameWork of Private Cloud. 2012 International
Conference on Computer Science and Electronics Engineering, Hangzhou, Kina 23-25 mars, 449-452. DOI: 10.1109/ICCSEE.2012.57.
Kerski, Joseph J. Clark, Jill (2012). The GIS Guide to Public Domain Data. Redlands:
ESRI Press. ISBN: 978-158948-317-0.
Lag (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar.
Liu, Jian-Guo. Mason, Philippa J (2016). Image Processing and GIS for remote sensing: Techniques and Applications. Chichester: Wiley Blackwell. ISBN: 978-111872-420-0.
Loidl, Martin. Wallentin, Gudrun. Cyganski, Rita. Graser, Anita. Scholz, Johannes.
Haslauer, Eva (2016). GIS and Transport Modeling—Strengthening the Spatial Perspective. International Journal of Geo-information 5(6): 1-23. DOI:
10.3390/ijgi5060084.
Lord, Jack (2019). Corporate ownership. I Davies, Tim. Walker, Stephen B.
Rubinstein, Mor. Perini, Fernando (red.). The State of Open Data: Histories and Horizons. Cape Town & Ottawa: African Minds and International Development Research Centre. ISBN: 978-1-928331-95-7.
Länsstyrelsen Västernorrland (2014). En digital agenda för Västernorrland 2014–
2020.
Metria (2019). GIS-rapporten 2019.
Miller, Harvey J. Shaw, Shih-Lung (2015). Geographic Information Systems for Transportation in the 21st Century. Geography compass 9(4): 180–189. DOI:
10.1111/gec3.12204.
Pogodzinski, J.M. Kos, Richard M (2013). Economic development & GIS.
Redlands: Esri Press. ISBN: 978-158948-332-3.
QGIS Sverige (u.å.) Föreningen. https://www.qgis.se/ (Hämtad 2020-05-06) Region Västernorrland (2017). Om Region Västernorrland.
https://www.rvn.se/sv/Om-regionen/ (Hämtad 2020-03-26)
33
Region Västernorrland (2018). Regional utveckling. https://www.rvn.se/sv/Om-regionen/regionens-organisation/Regional-utveckling/#/9118 (Hämtad 2020-03-26)
Region Västernorrland (2019). Regional utvecklingsstrategi för Västernorrland 2020–2030.
Region Västernorrland (2020a). Region Västernorrlands organisation.
https://www.rvn.se/sv/Om-regionen/regionens-organisation/ (Hämtad 2020-03-26).
Region Västernorrland (2020b). Digitala kartor för bättre hälsa.
https://www.rvn.se/sv/Om-regionen/Aktuellt-i-Region-Vasternorrland/Nyheter/digitala-kartor-for-battre-halsa/ (Hämtad 2020-04-24) Statistiska Centralbyrån (2019a). Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december
2019 och befolkningsförändringar 1 oktober–31 december 2019. Totalt.
https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-
amne/befolkning/befolkningens- sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/kvartals--och-halvarsstatistik--kommun-lan-och-riket/kvartal-4-2019/ (Hämtad 2020-03-26) Statistiska centralbyrån (2019b). Bruttoregionprodukt (BRP), sysselsatta och löner
(ENS2010) efter region, tabellinnehåll och år.
http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__NR__NR0105__
NR0105A/NR0105ENS2010T01A/table/tableViewLayout1/ (Hämtad 2020-03-27)
Statistiska centralbyrån (2019c). Sveriges BNP.
https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/samhallets-ekonomi/bnp-i-sverige/ (Hämtad 2020-04-09)
Statistiska Centralbyrån (2020). Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 – 2020. Statistikdatabasen.
http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0802/Ar eal2012N/ (Hämtad 2020-02-26)
Sveriges Kommuner och Landsting (2013). 150 år av självstyre: Kommuner och landsting i förändring. ISBN: 978-91-7164-966-9.
Sveriges Kommuner och Landsting (2019) Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling, 2018. Ekonomitabeller.
Sveriges Kommuner och Regioner (2020). Regionanställd personal 2018.
https://skr.se/ekonomijuridikstatistik/statistik/personalstatistik/personalenisiffr or/tabellerregionanstalldpersonal2018.27838.html (Hämtad 2020-02-26)
Ubaldi, Barbara (2013). Open Government Data: Towards Empirical Analysis of Open Government Data Initiatives. OECD Working Papers on Public
Governance, No. 22, OECD Publishing.
34
Vacca, Giuseppina. Quaquero, Emanuela, Pili, Davide. Brandolini, Mauro (2018).
Integrating BIM and GIS data to support the management of large building stocks. International Archives of the Photogrammetry, Remote Sensing and Spatial Information Sciences 42(4): 717-724. DOI: 10.5194/isprs-archives-XLII-4-647-2018.
35
BILAGA
Frågor till Region Dalarna och Region Kalmar län
Hur är Regionens GIS-förvaltning utformad och strukturerad?
• Hur uppfattas behovet av GIS inom Regionen?
• Hur har utvecklingen av GIS-hantering skett i Regionen?
• Varför använder Regionen GIS?
• Vilka delar av organisationen ingår i GIS-arbetet?
• Finns det ett samarbete inom Regionen?
• Finns det en GIS-strategi och i så fall hur används den? (om inte, varför?) Hur används GIS i Regionen?
• Hur använder Regionen GIS för regional utveckling (inom vilka frågor/områden)?
• Vilka verktyg använder Regionen för GIS-hantering (programvaror och lagring)?
• Finns det skillnader i GIS-hantering inom Regionen?
• Hur hittar ni data och hur validerar ni den?
• Samarbetar ni med andra aktörer/Regioner kring GIS?
Vilka utvecklingsområden har regionen kring GIS?
• Finns det några begränsningar med GIS-användningen i Regionen?
• Finns det några möjligheter med GIS-användningen i Regionen?
• Hur ser ni på behovet kring kompetensförsörjning?
• Hur hanteras GIS inom ramarna för budget?
Frågor till Region Västernorrland
Hur kan GIS användas i Region Västernorrland?
• Använder ni GIS i dagsläget?
• Vilket behov finns av GIS?
• Vilka är utmaningarna och möjligheterna med GIS?
• Finns det data inom andra delar av Regionen som kan vara till hjälp i arbetet?