Vidare studier

Det skulle vara intressant att se en större neuroteologistudie om kopplingarna mellan vidskepelse och studiet av hjärnan i samband med dessa upplevelser. Jag har själv inte haft möjlighet att genomföra en sådan undersökning, men skulle vara intresserad av att se om Rapoports hypotes om de basala ganglierna skulle kunna gälla även för vidskepelse. Tvångssyndrom och vidskepelse skall givetvis särhållas, men då båda dessa områden i stort handlar om rädslan för samband mellan verkan och händelse, kausalitet, skulle jag se ett syfte i sådana studier. Larhammar skriver att vi:

”Genom att studera vad som sker i hjärnan och exakt var och när det äger rum kan vi kanske närma oss frågan hur mycket av andligheten som i grunden är neurobiologi och hur mycket som uppstår genom kulturellt inflytande. Sedan får vi se vad som eventuellt återstår att förklara som rent metafysisk andlighet” –Larhammar, 2002

Det vore även intressent att veta i vilken grad man kan tala om vidskepelse som en

betingad reflex som tränats in rent mentalt, jämförelsevis i stil med psykologen Ivan

Pavlovs hundexperiment, och om detta i sådana fall stödjer den teori om de basala ganglierna som Rapoport har då betingade reflexer har kopplingar till cerebrala processer i hjärnbarken. Till dess att vi har underlag att stå på tror jag dock att vi skall tala vagt om alla dessa kopplingar.

REFERENSLISTA

Bejerot, Susanne, 2002, Tvångssyndrom/OCD –Nycklar på bordet– Förlag: Cura. Tryck: Riga. ISBN: 91-89091-24-8

Bell, Judith, 2006, Introduktion till forskningsmetodik, Översättning: Björn Nilsson, 2006, Förlag: Studentlitteratur. Tryck: Lund. ISBN: 91-440-4645-6

Eells, Ellery, 1991, Probabilistic causality

Tryck och förlag: Cambridge, University Press. ISBN: 0-521-39244-6 Ejlertsson, Göran, 2005, Enkäten i praktiken: en handbok i enkätmetodik Förlag: Studentlitteratur. Tryck: Lund. ISBN: 91-440-3164-5

Hammer, Olav, Har du sett Gud?, ur Red. Franck, Olof, 2002, Mellan vidskepelse och

vetenskap –Att tro, att tvivla –och att veta–, Föreningen Lärare i religionskunskap

Årsbok 2002.

Tryck: Malmö. ISSN: 0348-8918

Jahoda, Gustave, 1972, Fördomar, vidskepelse och övertro i deras psykologiska

sammanhang, Översättning: Birger Stolpe, 1972

Förlag: Verbum. Tryck: Stockholm. ISBN: 35-1341-3

Kylén, Jan-Axel, 2004, Att få svar – intervju, enkät, observation Förlag: Bonnier. Tryck: Vellinge. ISBN: 91-622-6577-6

Larhammar, Dan, Neuroteologi – människans benägenhet att tro på övernaturliga krafter, ur Red. Franck, Olof, 2002, Mellan vidskepelse och vetenskap –Att tro, att tvivla

–och att veta–, Föreningen Lärare i religionskunskap Årsbok 2002.

Tryck: Malmö. ISSN: 0348-8918

Peterson, Michael, 1991, Förnuft och religiös tro, Översättning Per Lennart Månsson, 1997. Förlag: Nya Doxa. Tryck: Falun. ISBN: 91-578-0013-8

Popper, Karl R, En värld av benägenheter, Översättning: Ola Lindberg, 1996. Förlag: Symposion. Tryck: Stockholm. ISBN: 91-7139-277-7

Psillos, Stathis, 2002, Causation & Explanation

Förlag: Acumen. Tryck: Chesham. ISBN: 1-902683-42-0

Rapoport, Judith L, 1990, Pojken som inte kunde sluta tvätta sig –Om tvångshandlingar

och deras behandling- Översättning: Marie Åsberg, 1990.

Ruchlis, Hyman, 1991, How do you know it’s true? –Discovering the Difference

Between Science & Superstition–

Förlag: Prometheus Books. ISBN: 10-087975657-8

Sjödin, Ulf, Övertron på övertron och den sekulariserade ungdomens religiositet, ur Red. Franck, Olof, 2002, Mellan vidskepelse och vetenskap –Att tro, att tvivla –och att veta–, Föreningen Lärare i religionskunskap Årsbok 2002.

Tryck: Malmö. ISSN: 0348-8918

Suppes, Patrick, 1970, A probabilistic theory of causality

Förlag: North-Holland publishing company. Tryck: Helsingfors. ISBN: 7204-2404-6 Thomsen, Per Hove, 1997, När tankar blir till tvång

Förlag: Natur och Kultur. Tryck: Borås. ISBN: 91-27-06847-1 Trost, Jan, 2007, Enkätboken

Förlag: Studentlitteratur. Tryck: Lund. ISBN: 91-440-4046-2 Watkins, Eric, 2005, Kant and the Metaphysics of causality

Bilaga 1: Enkät

Skola, klass:___________________ ____  Kille  Tjej

1) Associera: Vidskepelse. Hur skulle du förklara ordets innebörd, vad tänker du på när

du hör ordet?

2) Anser du att vidskepelse kan räknas som en övertro, i likhet med religioner?

 Ja  Nej

Förklara varför eller varför inte:

3) a, Undvek du att gå på stenskarvar i trottoaren som liten?

 Ja  Ja, men jag trodde inte att det kunde ge konsekvenser.  Nej (ignorera fråga 3b)

b,  Det händer att jag fortfarande undviker dem

4)

Finns det någonting i den ovanstående listan som du har, utför eller undviker?

Om du har en vidskeplighet som du tycker saknas kan du lägga in den på den tomma raden.

 Undviker talet 13.  Tar i trä.  Undviker att kliva  Turtal/oturstal. på A-brunnar.

 Turföremål.  Undviker att

5) Vi har börjat få vetenskapliga förklaringar på vad vi tidigare kallade fenomen - tror du

att det finns saker som "bara händer" eller tror du att allting går att förklara som en följd av en orsak? Tror du att allting har en vetenskaplig förklaring? Exempelvis: om ett träd faller, finns det alltid en förklaring till varför det föll eller kan det "bara ha fallit"?

6) Har du skickat vidare spambrev eller lagt upp bilder (exempelvis på bilddagboken)

som antingen skulle uppfylla någon positiv önskan eller vid uteblivande medföra en negativ konsekvens?

 Ja  Ja, men jag tror inte på att det kan ge konsekvenser.  Nej

7) ”Ritualer” kring vidskeplighet utförs oftast inom områden där man inte själv kan styra

utkomsten av ett händelseförlopp, där det finns risker och hopp- exempelvis inför en idrottsmatch, ett prov eller ett parti poker. Finns det någon vana du har inför sådana situationer? Det kan vara att använda en viss sorts penna, ha på sig en turtröja, ta på sig skor eller benskydd i en viss bestämd ordning eller sparka på stolparna föra matchstart.  Ja, jag har vissa vanor som jag tror kan klassificeras som ”ritualer”.

 Nej, det där låter obekant.

8) Tror du att även ineffektiva ritualer kan få positiva värden genom att bli

självuppfyllande profetior? (Ett exempel på en självuppfyllande profetia är om man blir lugn och självsäker av att använda en viss sorts provpenna som man tror får en att skriva bättre, och svarar bättre på frågorna för att man är lugn och självsäker.)

 Ja  Nej

Frivilligt: Om du svarade ”Ja” på fråga 7 får du gärna beskriva de ”ritualer” du har, det skulle vara till hjälp i mitt uppsatsskrivande.

Bilaga 2: Förklaringar

1. Skriv några korta rader om vad du förknippar vidskepelse med.

2. Tycker du att vidskepelse och religion är ungefär samma sak?

Vilka likheter ser du? Vad skiljer dem åt?

3. Stenskarvar = sprickorna mellan trottoarkanter

4. Om du undviker talet 13, att gå på A-brunnar eller under stegar

kryssar du i rutan bredvid dessa, om du inte undviker dem

lämnar du rutan blank. Om du tar i trä, har ett turföremål eller

ett turtal eller ett oturstal kryssar du i dessa rutor, om du inte har

eller gör något av detta lämnar du rutan blank. På den tomma

raden kan du skriva dit en vidskepelse som du har och tycker

saknas.

5. Frågan handlar om slump och öde och hur man kan påverka

detta. Om du tror på, eller misstror, slumpen eller ödet skriver du

lite om det här. Försök förklara varför allting går att förklara

eller varför det finns händelser som inte går att förklara.

6. Ett spambrev/kedjebrev, eller en bilduppläggningskedja med

konsekvenshot, är de brev du får på din mail som säger att

någonting händer om du skickar vidare eller inte skickar vidare

brevet till ett visst antal personer eller lägger upp en viss bild

eller viss text.

7. Finns det någonting som du känner att du måste göra innan du

spelar en match, har ett prov eller gör någonting annat som du

tycker är viktigt för dig, och att det kommer att gå dåligt, eller

extra bra, om du inte gör dessa saker på exakt samma sätt varje

gång?

8. Tror du att det går bättre för andra som har sådana ritualer för

att dessa ritualer fungerar. Eller tror du att det går bättre för att

de tror att det skall gå bättre genom dessa ritualer, att man lurar

sig att de fungerar och därför ger samma resultat som om de

Bilaga 3: Enkätresultat

Anser du att vidskepelse kan räknas som en övertro, i likhet med religioner?

Ja Nej Årskurs 8 Pojkar 53 % 38 % Flickor 56 % 33 % Årskurs 9 Pojkar 49 % 51 % Flickor 57 % 34 % Årskurs 1, Gymn. Pojkar - - Flickor 38 % 62 % Totalt: 51 % 44 %

Undvek du att gå på stenskarvar i trottoaren som liten?

Ja* Ja, utan konsekvensföljd* Nej

Årskurs 8 Pojkar 10 % 38 % 43 % Flickor 26 % 22 % 44 % Årskurs 9 Pojkar 9 % 25 % 62 % Flickor 15 % 27 % 57 % Årskurs 1, Gymn. Pojkar - - - Flickor 38 % 38 % 23 % Totalt: 18 % 29 % 48 %

* 27 % av de tillfrågade uppger att de fortfarande undviker stenskarvar.

Kausalvidskeplig utbredning

Uppger sig ha en eller fler vidskepligheter Har ingen vidskeplighet Årskurs 8 Pojkar 48 % 52 % Flickor 78 % 22 % Årskurs 9 Pojkar 65 % 34 % Flickor 72 % 27 % Årskurs 1, Gymn. Pojkar - - Flickor 77 % 23 % Totalt: 69 % 31 %

Nyvidskeplighet: Ungdomar som uppger sig ha en cybervidskeplighet

Ja Ja, utan konsekvensföljd Nej

Årskurs 8 Pojkar 29 % 10 % 58 % Flickor 26 % 26 % 44 % Årskurs 9 Pojkar 9 % 28 % 62 % Flickor 30 % 42 % 27 % Årskurs 1, Gymn. Pojkar - - - Flickor 38 % 46 % 15 % Totalt: 24 % 29 % 46 %

Elever som uppger sig ha en kausal ritualvana

Ja Nej Årskurs 8 Pojkar 24 % 72 % Flickor 33 % 63 % Årskurs 9 Pojkar 31 % 65 % Flickor 38 % 61 % Årskurs 1, Gymn. Pojkar - - Flickor 54 % 46 % Totalt: 34 % 64 %

Elever som uppger sig tro på kausalitetsritualer som självuppfyllande profetior

Tror på Tror ej på