6.1 Metodens påverkan på studiens resultat
6.1.4 Vidare syn på framtida forskning
Vi började studien ur ett historiskt perspektiv där barnträdgårdarnas intågande i Sverige (Wahlström, 2016) bidrog till en förändrad syn på barnet och begreppen barns perspektiv och barnperspektiv blev senare implementerade, och då pratar vi inte bara i det svenska samhället och inom den svenska förskolan utan även andra länder anammat (Björklund, 2014, Gustafsson & Mellgren, 2008).
40
Förskolans läroplan Lpfö 18, rapporter (Lärarförbundet, 2017) och forskningen lyfter ofta hur vuxna påverkas och upplever sin situation (Pramling Samuelsson, Williams & Sheridan, 2015) vilket ytterligare synliggjorts i vår kvalitativa intervjustudie. I detta sammanhang anser vi att det skulle vara betydelsefullt för förskolan som institution och där forskare skulle kunna ta vid att studera är hur det individuella barnet och barngrupper påverkas av läroplanens revideringar med dokumentation och utvärdering (Skolverket 2010), förskollärares ökade krav på arbetsuppgifter och att det inte finns tillräckligt med personal som svarar till barns behov av stöd och närhet. Märker barnen av att förskollärare inte hinner med? Hur mår det enskilda barnet av att
barngrupperna bara blir allt större? (Pramling Samuelsson, Williams & Sheridan, 2015) Med en etnografisk och en explorativ metod, i motsats till vår studie, där du som forskare intar ett utforskande förhållningssätt och på riktigt lyfter fram barnperspektivet som Gustafsson och Mellgren (2008) pratar om. Förslagsvis i dialog med barnen, under olika aktiviteter och situationer, med syftet att ta till vara på de yngre individernas känslor, tankar och värdefulla åsikter.
41
7. Slutsatser
Vi kan se både liknande och varierande tolkningar av förskollärares uppfattningar gällande sitt uppdrag och professionella yrkesroll i relation till läroplanen. Något som lyfts av alla
förskollärare är vikten av att upprätthålla läroplansmålen som en del av yrkesprofessionen där planering av lärarstyrda aktiviteter är en framstående del. När det kommer till lärarstyrda aktiviteter så går det att tolka att det finns en viss skillnad mellan förskollärare och andra yrkesgrupper i förskolan. Skillnaden görs tydlig när det kommer till framförallt undervisning i förskolan, som enligt läroplanen är förskollärares ansvar. I fråga om förskollärares ansvar pekar resultatet på att arbetsfördelning kan se olika ut beroende på hur ansvarsfördelningen ser ut i respektive verksamhet. Däremot så är alla förskollärare överens om att de har det yttersta
ansvaret och överblick över många olika områden i förskolan. Det framgår även utifrån resultatet att många arbetslag har en utbildad förskollärare och att övrig personal därför kan hamna i en underordnad position. Som förskollärare ska du rannsaka hela arbetsmiljön och dess potential samt finnas där för både barn och kollegor. Det kan därmed anses att förskollärarna beskriver yrkesprofessionen som en typ av ledande position i arbetslaget.
Omständigheter är något som alla förskollärare lyfter fram i intervjustudien, och som påverkar förskollärares professionella arbetssätt. Förskolläraren Love och Jasmine anser att en av omständigheterna i verksamheten är ökade administrativa arbetsuppgifter och påtalar att det är flertalet dokument som ska fyllas i såsom reflektionsmallar och kvalitetsredovisningar för verksamheten. I och med ökningen av administrativa uppgifter så kan det förstås att det pedagogiska arbetet i barngruppen på så sätt kan bli lidande. Vi kan se utifrån samtliga
förskollärares tolkningar att ökad närvarotid på barnen och fler barn i barngruppen, är ytterligare omständigheter och som bidrar till utmaningar i uppdraget som förskollärare. Precis som tidigare nämnts om utökade arbetsuppgifter, så är alla förskollärare eniga om att kravet på dokumentation och utvärdering är ytterligare två arbetsuppgifter som tillkommit i den senaste upplagan av läroplanen som är en del i utvärderingen av den pedagogiska verksamheten och ett krav utifrån Skolverkets riktlinjer för förskolan.
I fråga om begreppet undervisning i studiens resultat så framhåller majoriteten av förskollärarna att i just målstyrda lärprocesser kommer universitetsutbildning väl till pass, i hur förskollärare planerar för barns lärprocesser med ett tydligt syfte. Det som dock görs tydligt av de flesta förskollärarna är att undervisning inte är något nytt i förskolan, däremot kan begreppet anses nytt och användandet av det.
42
Slutligen när det kommer till studiens ämne omsorg så anser huvudparten av samtliga
förskollärare att omsorgen är förutsättningen för att kunna skapa trygga relationer. Omsorgen är en framstående del i det vardagliga arbetet och är en förutsättning för barns utveckling och lärande.
8. Referenser
Bigsten, Airi (2015). Fostran i förskolan. (Doktorsavhandling, Gothenburg studies in educational Sciences, 368). Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis. Tillgänglig: https://www.nb- ecec.org/sv/artiklar/post-20791357
Björklund, Camilla. (2014). Powerful teaching in preschool - a study of goal-oriented activities for conceptual learning. International Journal of Early Years Education, 22:4, 380-394, DOI:
10.1080/09669760.2014.988603
Broberg, Malin, Hagström, Birthe & Broberg, Anders (2012). Anknytning i förskolan-Vikten av trygghet för lek och lärande. Stockholm: Natur och kultur.
David, Matthew & Sutton, Carole D (2016). Samhällsvetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur. Datainspektionen (u.å.). Dataskyddsförordningen-GDPR. Hämtad 2020-05-21, från
https://www.datainspektionen.se/
Datainspektionen (u.å.). Dataskyddsförordningens grundläggande principer. Hämtad 2020-08-24, från
https://www.datainspektionen.se/lagar--regler/dataskyddsforordningen/grundlaggande- principer/#Andamalsbegransning
Eidevald, Christian, & Engdahl, Ingrid (2018). Utbildning och undervisning i förskolan – omsorgsfullt och lekfullt stöd för lärande och utveckling. Stockholm: Liber AB.
Eriksson Barajas, Katarina, Forsberg, Christina & Wengström, Yvonne (2013). Systematiska litteraturstudier i utbildningsvetenskap-Vägledning vid examensarbeten och vetenskapliga artiklar. Stockholm: Natur & Kultur.
Folke-Fichtelius, Maria (2008). Förskolans formande-Statlig reglering 1944–2008.
(Doktorsavhandling, Uppsala Studies in Education, 119). Uppsala: Acta Universitatis Upsalisensis. Tillgänglig: https://www.nb-ecec.org/sv/artiklar/post-1835314
Gustafsson, Karin & Mellgren, Elisabeth (2017). Yrkesroller i förskolan: En utvärderingsstudie av en fortbildning initierad av Kommunal och Lärarförbundet. (IPD-rapport, 2008:01). Göteborg:
Harwood, Debra, Klopper, Audrey, Osanyin, Ajike, & Vanderlee, Mary-Louis (2013). It’s more than care’: early childhood educators’ concepts of professionalism. Early Years, 33(1), 4–17. doi:
10.1080/09575146.2012.667394
Hedges, Helen, Cullen, Joy, & Jordan, Barbara (2010). Early years curriculum: funds of knowledge as a conceptual framework for children’s interests. Journal of Curriculum Studies, 43:2, 185-205, DOI: 10.1080/00220272.2010.511275
Hägglund, Solveig., Löfdahl Hultman, Annica., & Thelander, Nina (2017). Förskolans demokratifostran i ett föränderligt samhälle. Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Kilderry, Anna (2014). Teachers in early childhood policy. Journal of Education Policy, 29(2), 242– 262. doi: 10.1080/02680939.2013.817612
Lärarförbundet. (2017). Lyssna på förskollärarna! En rapport om lärarbrist och gruppstorlekar i förskolan. Stockholm: Lärarförbundet.
Löfdahl, Annica (2014) God forskningssed - regelverk och etiska förhållningssätt. I A. Löfdahl, M. Hjalmarsson, K. Franzén (Red.), Förskollärarens metod och vetenskapsteori (s. 32–43). Stockholm: Liber AB.
Nygård, Mette (2017). The Norwegian Early Childhood Education and Care institution as a learning arena: autonomy and positioning of the pedagogic recontextualising field with the increase in state control of ECEC content. Nordic Journal of Studies in Educational Policy, 3(3), 230–240. doi: 10.1080/20020317.2017.1297017
Pramling Samuelsson, Ingrid, Williams, Pia, & Sheridan, Sonja (2015). Stora barngrupper i förskolan relaterar till läroplanens intentioner. Tidsskrift for nordisk barnhageforskning Nordic early childhood education research journal, volym, 9(7), 1-14.
Sheridan, Sonja., Williams, Pia., Sandberg, Anette., & Vuorinen, Tuula. (2011). Preschool teaching in Sweden – a profession in change. Journal Educational Research, 53(4), 415–437. doi:
Thornberg, Robert & Forslund Frykedal, Karin (2019). Grundad teori. I Andreas Fejes & Robert Thornberg (Red.), Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber AB.
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad 2020-05-06, från https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God-
forskningssed_VR_2017.pdf
Vujičić, Lidija, & Čamber Tambolaš, Akvilina (2017). Professional development of preschool teachers and changing the culture of the institution of early education. Early Child Development and care, 187(10), 1583–1595. doi: 10.1080/03004430.2017.1317763
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Skolverket. (2018). Läroplan för förskolan Lpfö 18. Hämtad från:
https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65d5aa/1553968116077/pdf4001.pdf Sundberg, Daniel. (2016). Läroplansmodeller i den svenska läroplansutvecklingen.
I Ninni Wahlström, Läroplansteori och didaktik. (s.73–98). Malmö: Gleerups Utbildning AB. Wahlström, Ninni. (2016). Läroplansteori och didaktik. Malmö: Gleerups Utbildning AB.