Vidare undersökningar

Resultatet måste ses som en kontextualiserad kunskap. Undersökningen genomfördes hösten 2013 med de förutsättningar och omständigheter som då rådde på Studie- och

yrkesvägledarutbildningen och med de studenter som då påbörjade utbildningen. Det hade varit intressant att utvidga studien till att omfatta även en senare utbildningsstart, för att få en bredare omfattning av studien och se om och hur resultatet då skulle skilja sig åt. En liknande jämförande studie på en helt annan högskoleutbildning skulle också kunna ingå i en

utvecklande forskning. Vad i denna undersöknings resultat skulle då kunna sägas vara typiskt för just denna utbildning och vad kan detta i så fall kunna tänkas bero på?

Jag har i studien inte haft ambitionen att analysera resultatet utifrån bakgrundsvariablerna social bakgrund, ålder eller kön. En utvecklande studie skulle kunna ställa dessa variabler mot upplevelserna av inkludering och exkludering. Vilken betydelse har till exempel föräldrars utbildningsbakgrund för hur en student upplever mötet med högskolan?

Nilholm (2006) menar att inkluderingsperspektivet kan studeras från fler nivåer än upplevelser i undervisningsmiljön. Vidare studier skulle kunna innefatta en analys av hur andra nivåer i en högskolekontext medverkar till att skapa effekter av inkludering och mångfald. Vilka ställningstaganden gör till exempel högskoleledningen eller

fakultetsledningen i sammanhanget och hur sker implementeringen av dessa i den konkreta undervisningskontexten? Hur arbetar högskolan med övergripande policys eller utbildning av personal kring frågorna? Jag tycker själv att det hade varit intressant att undersöka hur ett utvecklingsarbete kring inkluderingsperspektivet på fakultets- eller institutionsnivå skulle kunna gestaltas. Hur skulle ett arbete som i enlighet med Karlsudd (2011) bygger på att hela

49

skolmiljön anpassas efter studenters olika förutsättningar kunna se ut? Hur kan ett gemensamt förhållningssätt i frågorna bland personal utvecklas? Hur kan en medveten inkluderande pedagogik skapas som syftar till allas lika möjlighet till deltagande i utbildning?

Jag drar själv slutsatsen att det finns betydligt mer att göra inom området. Den litteratur som jag tagit del av när jag gjort denna undersökning har visat på att arbete med ett tydligt och genomtänkt inkluderingsperspektiv bedrivs mer sporadiskt än genomtänkt och

verksamhetsövergripande. Där ett aktivt inkluderingsarbete väl genomförs bygger detta främst på enskilda lärares kunskap och engagemang. Exempel på verksamheter som bedrivs i

enlighet med Karlsudds (2011) beskrivning av en vid verksamhet; där studenters direkta undervisningsmiljö och det pedagogiska undervisningsupplägget präglas av en genomtänkt pedagogik som tar fäste på studenters behov, lyser med sin frånvaro. Samma sak gäller högskoleverksamheters övergripande arbete för ett inkluderande arbetssätt. Jag har inte sett direkta exempel på undervisande verksamheter till vilka det på fakultets- och institutionsnivå existerar övergripande policys som sedan följs upp och aktivt implementeras i själva

undervisningskontexten. Ska samtlig personal på en utbildning eller vid en institution arbeta genomtänkt med ambitionen att inkludera samtliga studenter i den vardagliga

50

Litteraturförteckning

Ahmed, S. (2012). On being included: Racism and diversity in institutional life. Duke university press.

Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. Bokförlaget Natur och kultur, Stockholm.

Bamber, J. och Tett, L (1999). Opening the doors to higher education to working class adults:

a case study. International Journal of Lifelong Education, 18, 6.

Bronfenbrenner, U. (1979). The ecology of human development – Experiments by Nature and

Design. Cambridge: Harvard University Press.

Crosling, G, Heagney M och Thomas L 2009. Improving student retention in higher

education - improving teaching and learning. Australian Universities Review vol 51, no 2,

2009.

Dalen, M. (2007). Intervju som metod. Gleerups Utbildning AB.

Feather, N., red (1982). Expectations and Actions. Hillsdale, NJ: Lawrence Erlbaum.

Gale, T. och Parker, S. (2012). Navigating change: a typology of student transition in higher

education. Studies in higher education, 39:5

Gazeley, L. och Aynsley S. (2012). The contribution of pre-entry interventions to student

retention and success. York: Higher Education Academy.

Holstein, J., och Gubrium, J. (2006). The active interview. In D. Silverman (Ed.), Qualitativ

research. Theory, method and practice. Sage Publications.

Högskoleverket (2007). Utvärdering av arbetet med breddad rekrytering till universitet och

högskolor - en samlad bild. Högskoleverket rapportserie 2007:43 R.

Jämställdhets- och mångfaldspolicy 2009-2011. Malmö högskola. www.mah.se (Hämtad: 2014-11-15)

Jönhill, J.I. (2012) Inklusion och exklusion. En distinktion som gör skillnad i det

mångkulturella samhället. Liber AB.

Karlsudd, P. (2011). Sortering och diskriminering eller inkludering. Specialpedagogiska rapporter och notiser från Högskolan Kristianstad, Nr 6.

Kvale, S. och Brinkmann, S. (2013). Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur AB.

Larsen, A.K. (2009). Metod helt enkelt. En introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Gleerups Utbildning AB.

51

Lilja Andersson, P. (2007). Vägar genom sjuksköterskeutbildningen – Studenters berättelser. Holmbergs Malmö.

Lundberg, A. och Werner, A.red(2014). Kreativt skrivande och kritiskt tänkande i

genusvetenskapen. Nationella sekretariatet för genusforskning.

Malmö högskola, 2015: Utbildningsplaner. www.edu.mah.se/utbildningsplaner/ (Hämtad: 2015-01-02)

Miller, W. och Rollnick, S. (2010). Motiverande samtal: att hjälpa människor till förändring. Natur & Kultur.

Mångfald i högskolan - Reflektioner och förslag om social och etnisk mångfald i högskolan

(SOU 2000:47). www.regeringen.se

Nelson, K., Smith, J. och Clarke, J. (2011). Enhancing the transition of commencing students

info university: an institutionwide approach. QUT Digital Repository: eprints.qut.edu.au

Nilholm, C. (2006). Inkludering av elever ”i behov av särskilt stöd” – Vad betyder det och

vad vet vi? Forskning i fokus nr 28, Myndigheten för skolutveckling. www.skolutveckling.se

Regeringens proposition 2001/02:15. Den öppna högskolan. www.regeringen.se (Hämtad: 2014-10-13)

Stichweh, R. (2005). Inclusion and Exklusion. Bielefeldt: Transcript verlag.

Universitetskanslersämbetet, Rapport 2013:4. Social bakgrund och genomströmning i

högskolan. En studie av långa och medellånga yrkesexamensprogram. www.uk-ambetet.se

(Hämtad: 2014-12-11)

Universitets- och högskolerådet (2014). Från breddad rekrytering till breddat deltagande –

en analys av hur lärososäten presenterar sitt arbete med lika möjligheter till studier.

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistiskt-samhällsvetenskaplig

forskning. Elanders Gotab.

Von Bartalanffy, L. (1968). General system theory - foundation, development, applications. George Braziller, Inc.

Yorke, M. och Longden, B. (2004). Retention and Student Success in Higher Education. Society for Research into Higher Education & Open University Press.

52