• No results found

Vidareutnyttjande av information

att på ett standardiserat sätt etablera tjänster för informations-utbyte. Dessa tjänster kan användas för att skapa möjlighet till automatiserade uttag av information för vidareutnyttjande. För att underlätta detta arbetar delegationen också med att ta fram en tjänstekatalog, (avsnitt 3.1.5) för den offentliga förvalt-ningen.

• I samband med arbetet att ta fram vägledningen för automatise-rad samverkan kommer också delegationens expertgrupp för rättsliga frågor att analysera regelverken som fastställer förut-sättningarna för främjandearbetet, och vid behov, komma med förslag till regeltolkningar eller författningsändringar. Gruppen ska i sitt arbete vara särskilt uppmärksamma på behovet av skyddet för den personliga integriteten.

För den information som finns förvarad hos myndigheten och som bedöms som öppen och där myndigheten själv vidareutnyttjar densamma i sin affärsverksamhet, grupp tre enligt ovan, så beskrivs detta i följande avsnitt.

4.2 Vidareutnyttjande av information

Offentlig information från svenska myndigheter vidareanvänds sedan länge i betydande omfattning för både kommersiella och ideella ändamål. Informationen som finns i den offentliga förvalt-ningen har ett stort marknadsvärde och är ett viktigt utgångs-material för utvecklingen av nya produkter och tjänster, särskilt när den är elektroniskt tillgänglig. Genom lagen (2010:566) om vidare-utnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen,34 för-bättras förutsättningarna för att använda offentlig information för att skapa positiva samhällsekonomiska effekter, t.ex. nyföre-tagande.

Vidareutnyttjande definieras som enskildas användning av handlingar som finns hos offentliga myndigheter för andra kommersiella eller icke-kommersiella ändamål än det ursprungliga ändamål för vilket handlingarna framställdes inom den offentliga verksamheten. Utbyte av handlingar mellan offentliga myndigheter som enbart sker i samband med deras offentliga verksamhet ska inte anses utgöra vidareutnyttjande. Om offentliga myndigheter samlar in, framställer, reproducerar och sprider handlingar för att

34 Lagen trädde i kraft den 1 juli 2010.

fullgöra sin verksamhet och sedan utnyttja sådana handlingar av andra skäl utgör vidareutnyttjande. Myndigheters egna vidare-utnyttjande av informationen i sin affärsverksamhet omfattas inte av PSI-direktivet, däremot omfattas den grundinformation som använts vid vidareutnyttjandet35. Gränsen mellan att en myndighet fullgör sina offentliga uppgifter och vidareutnyttjar handlingar kan vara svår att fastställa varvid tydliga kriterier måste finnas. En myndighet kan inneha grunduppgifter som bearbetas i någon grad för fullgörande av myndighetsuppgiften. Efter bearbetningen kan slutprodukten också vidareutnyttjas inom myndighets affärsverk-samhet.

Frågan om att myndigheter bedriver affärsverksamhet baserat på ett informationsinnehav i konkurrens med näringslivet debatteras med jämna mellanrum. PSI-direktivet och den nya lagen aktua-liserar återigen frågan. Att skapa en totalbild över myndigheters affärsverksamhet är stort och omfattande arbete. Grunderna för att myndigheter bedriver affärsverksamhet varierar. E-delegationen anser inte att detta ingår i delegationens uppdrag.

Med hänsyn till den korta tid delegationen haft till sitt förfogande sedan tilläggsdirektivet36 beslutades har de frågor som omfattas av tilläggsdirektivet inte kunnat beröras i någon större omfattning. Delegationen har för avsikt att under hösten skapa en dialog för att sedan återkomma med eventuella övergripande frågeställningar och förslag i nästa betänkande.

4.3 Delegationens uppdrag avseende vidareutnyttjande av information

Delegationen har genom tilläggsdirektiv fått i uppdrag att, med utgångspunkt i den föreslagna lagen om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen, främja och samordna myndigheternas arbete med att förbättra förutsättningarna för vidareutnyttjande av information från den offentliga förvaltningen.

35 Som framgår av skäl 9 i PSI-direktivets ingress är ett rekvisit för att en verksamhet ska vara att betrakta som affärsverksamhet att den bedrivs i konkurrens med andra marknadsaktörer och att priset sätts på affärsmässiga grunder. Verksamhet som följer av myndighets instruktion, regleringsbrev eller annan författning är däremot inte att jämställa med affärsverksamhet. Verksamheten behöver inte vara konkurrensutsatt och priset (avgiften) baseras på principen om full kostnadstäckning.

36 Dir. 2010:32.

I sitt arbete för att förbättra förutsättningarna för vidareutnytt-jande av information ska delegationen verka för erfarenhetsutbyte och kunskapsspridning om goda exempel på hur information kan tillhandahållas. Delegationen ska undersöka hur information prak-tiskt och tekniskt kan tillhandahållas för automatiserade uttag i de fall uttag i sådan form är tillåtet och den berörda myndigheten har bedömt att utlämnande av informationen i elektronisk form är lämpligt. Delegationen ska i detta arbete särskilt uppmärksamma behovet av skydd för den personliga integriteten. När det gäller frågor om utlämnande av handlingar i elektronisk form ska delega-tionen dessutom beakta de överväganden och förslag som redovisas i E-offentlighetskommitténs slutbetänkande Allmänna handlingar i elektronisk form – offentlighet och integritet (SOU 2010:4).

I PSI-direktivets artikel 8.2 anges att myndigheterna ska upp-muntras att använda standardiserade licenser. Delegationen ska bedöma på vilka områden och för vilken typ av handlingar sådana standardiserade licenser kan behövas och vilka frågor de bör reglera. Delegationen ska, om den bedömer att det behövs, i samråd med berörda myndigheter utarbeta sådana standardiserade licenser och föreslå hur de ska hanteras i framtiden.

Vidare ska delegationen verka för att myndigheterna på ett ändamålsenligt sätt informerar om vilka handlingar som finns hos myndigheten och som tillhandahålls för vidareutnyttjande.

Delegationen ska utveckla former för att tillgängliggöra informa-tionen om handlingar för vidareutnyttjande i en samlad form, t.ex.

på en gemensam webbplats. Delegationen ska i detta arbete säker-ställa att skyddet för den personliga integriteten kan upprätthållas.

Delegationen ska särskilt uppmärksamma förutsättningarna för mindre och nyetablerade företag att få tillträde till marknaden för offentlig information.

Delegationen ska följa utvecklingen på området och bedöma behovet av ytterligare förvaltningsgemensamma insatser. Delega-tionen ska utreda om någon myndighet behöver ges stödjande, vägledande, samordnande eller andra uppgifter på området.

Uppdraget ska genomföras i samråd med berörda myndigheter.

Delegationen ska särskilt samråda med Datainspektionen och Riks-arkivet. När det gäller arbetet att främja och samordna myndig-heternas arbete med att förbättra förutsättningarna för vidareut-nyttjande av information ska delegationen även samråda med Ekonomistyrningsverket och Statskontoret samt på lämpligt sätt med andra aktörer t.ex. näringslivet. Delegationen ska inte föreslå

ändringar i grundlag. Arbetet ska redovisas i de rapporter som delegationen enligt sina direktiv ska lämna den 20 mars och den 1 oktober varje år.

Vid sidan av direktivet till E-delegationen har Finansdeparte-mentet givit ett uppdrag till Statskontoret att kartlägga före-komsten s.k. exklusiva rätter bland svenska statliga och kommunala myndigheter.37 Statskontoret ska kartlägga i vilken utsträckning myndigheter under regeringen och kommuner beviljat sådana exklusiva rätter som avses i artikel 11 i PSI-direktivet. Enligt en övergångsbestämmelse i direktivet skulle alla befintliga avtal om exklusiva rätter upphöra senast den 31 december 2008. Kartlägg-ningen ska omfatta ett urval av statliga och kommunala myndighe-ter. Om Statskontoret i övrigt upptäcker förhållanden som har betydelse för genomförandet av PSI-direktivet i Sverige, och för myndigheterna i dag lever upp till direktivets krav, ska dessa förhållanden redovisas. Statkontoret ska också samråda med E-delegationen. Uppdraget ska redovisas senast den 1 oktober 2010.

Delegationen förutsätter att Statskontoret definierar begreppet exklusiva rätter och på så sätt säkerställer att en grund finns för förvaltningen att bedöma förekomsten av exklusiva rätter i sin verksamhet.

4.4 Beskrivning av myndighetens allmänna