Studiens syfte och frågeställningar har legat till grund för mitt val av forsk- ningsansats. Eftersom syftet var att studera barns och pedagogers tal i inter- aktion ansåg jag att en video-observationsstudie var lämplig.256
Att dokumentera interaktion i förskolan kan göras på flera sätt till exem- pel genom fältanteckningar med olika kategoriseringsscheman, ljudupptag- ningar eller videofilmning257. För denna studie valde jag videofilmning som
metod för min empiriinsamling, det vill säga för att dokumentera interaktion på förskolan. Enligt Vetenskapsrådets praxis vid forskning med video bör filmning som observationsmetod övervägas noggrant innan studien inleds och filmning bör endast ske när andra metoder kan anses otillräckliga.258
Den största anledningen till att använda videokamera för insamling av material är fördelen med att synliggöra andra kommunikationsformer än de verbala vid analysen av materialet. Samspelet mellan tal, kroppsspråk, gester och blickar framkommer inte vid enbart ljudupptagningar och kan vara svåra att uppfatta och hinna med att notera vid fältanteckningar.259 Video-
observationer blev därmed det mest fördelaktiga metodvalet eftersom mitt syfte är att studera interaktion i ett vidgat perspektiv där även samspelet mellan tal och kroppsspråk ingår. Ytterligare en fördel med videoinspelat material är möjligheten att titta på materialet många gånger vilket också är viktigt för att kunna analysera interaktionen och därmed synliggöra nya sa-
256 Goodwin, "Action and embodiment within situated human interaction," 1492; Christian Heath och Jon Hindmarsh, "Analysing interaction: Video, ethnography and situated conduct," i Qualitative research in
action, red. Tim May (London: SAGE, 2002), 4-14; Theo Van Leeuwen och Carey Jewitt, Handbook of visual analysis, (London: SAGE, 2000), 49.
257 Margot Ely, Margaret Anzul, och Carl G. Liungman, Kvalitativ forskningsmetodik i praktiken: cirklar
inom cirklar, (Lund: Studentlitteratur, 1993), 92; Britt Tellgren, Förskolan som mötesplats: barns strategier för tillträden och uteslutningar i lek och samtal, Avhandling för licentiatexamen (Örebro: Pedagogiska
instutionen, Örebro universitet, 2004), 33; Månsson, Möten som formar: interaktionsmönster på förskola
mellan pedagoger och de yngsta barnen i ett genusperspektiv, 18.
258 ran Hermer n och etenska srådet God forskningssed, (Stockholm: Vetenskapsrådet, 2011), 43. 259 Christian Heath, Jon Hindmarsh, och Paul Luff, Video in qualitative research: analysing social
interaction in everyday life, (Los Angeles: SAGE, 2010), 1-2; Mia Heikkilä och Fritjof Sahlström, "Om
användning av videoinspelning i fältarbete," Pedagogisk Forskning i Sverige 8 nr. 1-2 (2003); Ulla Lind,
Blickens ordning: bildspråk och estetiska lärprocesser som kulturform och kunskapsform, Avhandling för
doktorsexamen (Stockholm: Institutionen för didaktik och pedagogiskt arbete, Stockholms universitet, 2010), 168-169.
ker.260 Det är också möjligt att ta hjälp av andra forskare för att få syn på
saker i det filmade materialet som gått mig själv förbi.261 Det finns dock en
fara med att titta på ett material många gånger då det alltid finns nya saker att se och det kan vara svårt att veta när granskningen ska avbrytas.262
En annan nackdel med videofilmning som insamlingsmetod är risken att samla på sig ett för stort material som tar lång tid att analysera, därför är det viktigt att filma enbart när det är av betydelse att fånga ljud och bild samti- digt och ha ett tydligt fokus på vad som ska filmas.263 För att besvara denna
studies syfte och frågeställningar ansåg jag att fördelarna med att göra ob- servationer med videokamera övervägde de nackdelar som fanns eftersom ljud och bild behövdes samtidigt för att möjliggöra analys av de verbala och icke-verbala handlingar som sker i interaktionen mellan barn och pedagoger.
Vad som blir analyserbart i filmen påverkas också mycket av den teknik som forskaren använder. Mia Heikkilä & Fritjof Sahlström problematiserar detta och menar att de olika resultat som olika filmtekniker kan ge, gör att forskare behöver vara tydligare i framskrivningen av hur de rent tekniskt har gått tillväga. 264 Olika kameror, olika positioner, olika mikrofonval och val av
antal kameror påverkar möjligheterna att analysera det filmade materialet. Den slutsats som de drar är att olika studier kräver olika typer av filmteknik för att få ett material som går att analysera utifrån studiens syfte. För min studie filmade jag med en handkamera, som vid vissa tillfällen var monterad på ett stativ och riktad mot deltagarna och i första hand riktad så att pedago- gen blev synlig och främst då pedagogens ansikte. Att filma alla deltagares ansiktsuttryck vid ett bord med personer sittande på alla sidor skulle krävt fyra olika kameror, vilket troligtvis hade gett en mer nyanserad bild av inter- aktionen men som också skulle ha gett mig ett betydligt större material att hantera. Studiens syfte och frågeställningar innebär också att jag önskar studera interaktion så som den f rekommer i den ” anliga” erksamheten. Fyra stycken filmkameror, alla riktade mot samma bord skulle kunna leda till en mer laborativ miljö än vad jag önskade studera.
Vid olika situationer i förskolan använde jag som jag tidigare nämnts olika tekniker för videoinspelningen. Måltidssituationerna filmades med en ka- mera på stativ och jag satt i närheten och antecknade då detta var möjligt
260 Heath, Hindmarsh, och Luff, Video in qualitative research: analysing social interaction in everyday life, 2; Månsson, Möten som formar: interaktionsmönster på förskola mellan pedagoger och de yngsta barnen i
ett genusperspektiv, 116; Tellgren, Förskolan som mötesplats: barns strategier för tillträden och uteslutningar i lek och samtal, 40.
261 Heath, Hindmarsh, och Luff, Video in qualitative research: analysing social interaction in everyday life, 2.
262 Margareta Havung, Anpassning till rådande ordning: en studie av manliga förskollärare i
förskoleverksamhet, Avhandling för doktorsexamen (Malmö: Institutionen för pedagogik, Lärarhögskolan
Malmö, 2000), 85.
263 Emilson, Det önskvärda barnet: fostran uttryckt i vardagliga kommunikationshandlingar mellan
lärare och barn i förskolan Hermer n och etenska srådet God forskningssed, 43.
eftersom deltagarna till största delen satt stilla på var sin stol. Detta medgav därmed att jag kunde göra fältanteckningar direkt vid dessa situationer. Si- tuationerna på eftermiddagen filmades med kameran på stativ, då detta var möjligt men största delen av videoupptagningen skedde med handhållen kamera. Utomhusaktiviteterna krävde större flexibilitet av mig i inspelnings- situationen och filmades alltid med en handkamera eftersom dessa situat- ioner ofta var mycket rörliga och svåra att fånga om kameran stått stilla på en plats. Jag följde vissa pedagoger under olika lång tid beroende på hur påverkade barnen som befann sig runt pedagogen blev av kameran och hur långa interaktionssituationer som pågick mellan pedagog och barn. Detta innebär att filmerna är olika långa. Måltidsfilmerna är upp till en timme medan de kortare filmerna är på någon minut. Ingen av deltagarna hade en extern mikrofon på sig men vid de flesta filmade tillfällen är ljudkvaliten tillräckligt god för att ändå höra vad deltagarna säger. Under en pilotstudie (se mer i nästa stycke) provfilmade jag olika tillfällen på förskolan, både för att lära av mina misstag vid kamerahanteringen och för att få en känsla för i vilka situationer på förskolan som det förekom mycket interaktion mellan barn och pedagoger samt vilken kameraplacering, i hand eller stativ som skulle passa bäst.
Urval
Eftersom licentiatuppsatsens syfte var att studera barns och pedagogers interaktion sökte jag en förskola där jag kunde förvänta mig att barn och pedagoger interagerade, vilket (troligtvis) gäller de flesta förskolor men jag sökte en förskola där det fanns anledning att anta att jag skulle kunna video- filma dialoger mellan barn och pedagoger. Det skulle också vara en förskola där jag som forskare skulle kunna antas vara välkommen. Jag frågade därför en förskolechef i den aktuella kommunen om denne kunde tipsa om en för- skola som skulle fylla dessa kriterier och blev hänvisad till en förskola med tre avdelningar där förskolechefen ansåg att det pågick många dialoger mel- lan barn och pedagoger.
Att välja ut vilken åldersgrupp jag skulle studera var ytterligare en del i urvalsprocessen. Syftet med min studie var i utgångsläget att studera barn och pedagoger där fokus låg på de verbala handlingarna. För detta krävdes en barngrupp där större delen av barnen använde ett talat språk i interakt- ionen. Därför valde jag i första skedet en förskoleavdelning med barn som var mellan tre år och fem år där det arbetade fyra pedagoger. På denna av- delning gjordes sedan en pilotstudie där jag deltog i verksamheten och ob- serverade relativt förutsättningslöst både med och utan kamera för att få en uppfattning om vilka tillfällen i verksamheten som kunde bidra med ett material som skulle kunna hjälpa mig att besvara mina frågeställningar. Efter denna pilotstudie blev det tydligt att antalet pedagoger behövde utökas för att få ett rikare material samt att det troligtvis skulle vara möjligt att även
studera dialoger mellan förskolans yngsta barn och pedagoger. De övriga två avdelningarna på förskolan tillfrågades då om deltagande. Utökningen av deltagare gjorde att hela spannet av förskolebarn finns med i studien, det vill säga barn mellan ett och sex år. Fokus för studien ändrades också något då jag inte enbart intresserade mig för de verbala handlingarna utan också av de kroppsliga, därför anser jag att det var enbart av godo för min studie att barn i alla förskoleåldrar blev deltagare då samspel mellan verbala och kroppsliga handlingar i interaktion med andra kan vara mer förekommande hos de yngre barnen.
Efter samtal med pedagogerna på förskolan beslutade jag sedan att välja ut vissa situationer som förekommer regelbundet i förskolans verksamhet och observera dessa situationer upprepade gånger. Jag var intresserad av situationer där det kunde tänkas uppstå interaktion mellan flera barn och en pedagog och önskade ett rikt material vilket olika situationer på förskolan kunde bidra till. De situationer som valdes ut var:
Måltidssituationer som är påverkade av förskolans organisation, där alla deltagare befinner relativt stilla på en och samma plats under en något längre tid.
Tid (vanligen en timme) på eftermiddagen då verksamheten för det mesta är oplanerad där både barn och pedagoger är rörliga och det finns en större valfrihet i aktiviteterna än exempelvis vid måltiden
Pedagogplanerade aktiviteter utomhus, där barnen och pedagogen befinner sig inom en avgränsad yta och där barnens initiativ får styra vad som sker i aktiviteten.
Antalet inspelade filmer fördelades enligt tabell 2 mellan de olika situation- erna.
Tabell 2. Fördelning av filmade situationer.
Situation Antal observerade tillfällen Antal filmsekvenser
Måltid 4 4
Utomhusaktivitet 3 18
Eftermiddag 4 18
Totalt spelades 40 filmer in under de 13 tillfällen (47 timmar) jag vistades på förskolan. Dessa filmer är olika långa, de kortaste filmerna är ca en minut och de längre filmerna av måltiderna är mellan 20-60 minuter.