Vikten av att studera etableringspotentialen

Denna studie visar att etableringspotentialen för land-respektive vattenbaserad vindkraft skiljer sig åt. Vetskapen om att denna skillnad finns belyser inte bara svårigheterna i att bygga vindparker på grund av närliggande skyddsområden, utan också att mycket av bortfallen etableringsgrad finns kvar att utvinna. Detta gäller framförallt vattenbaserad vindkraft. Studien visar att när väl etablering sker storskaligt i dessa områden utnyttjas de till högre grad än områden på land (Vindbrukskollen, 2019). Områden utpekade för vindbruk på fastlandet verkar tendera att i större utsträckning påverkas av närbelägna stridande skyddsområden.

Etableringsgraden kan sägas verka som ett mått på hur väl resurser används inom riksintresseområden för vindbruk. Den hittills långsamma utbyggnadstakt som förklarar den påtagligt låga nationella etableringsgraden för vattenområden i kontrast till fallstudiens resultat, (Tabell 2 & Tabell 3), talar alltså för att mycket potential finns kvar att utnyttja i dessa områden.

Toke (2002) menar att allmänheten egentligen uppfattar vindkraftens egenvärde som lågt i grunden. Det är först när teknologin sätts i kontrast till andra ytkrävande verksamheter som lokala beslutsprocesser kan påverkas till vindkraftens nackdel. Detta kan vidare sammankopplas med Åkessons (2004) tankar gällande generella riksintressen. Hon menar att det absoluta värdet för ett riksintresse försöker beskriva något som egentligen är ovärderligt, unikt för platsen i fråga. Detta värde är oberoende av individers åsikter och kan enbart urskiljas i relation till något annat platsspecifikt intresse. Denna insikt, gällande svårigheten med att uppskatta ett riksintresseområdes betydelse, gör det viktigt att lokalisera och beakta en plats olika stridande intressen vid samhällsplaneringen av nationella, såväl som lokala, verksamheter. Detta gäller inte minst vindkraften där ytbehovet kan uppfattas vara stort jämfört med andra verksamheter. Detta stora ytbehov leder till att ett riksintresseområde för vindkraft riskerar att påverka, samt påverkas av, en mängd andra områdesspecifika intressen som har potential att underminera vindkraften. I en framtid med allt större elbehov och fler storskaliga satsningar på vindkraft behöver den varierande potentialen i att etablera vindkraftverk inom olika nationellt utpekade områden beaktas. Denna typ av samhällsplanering har inletts genom att ställa frågan; ska vi bygga på land eller på vatten?

6. SLUTSATS

De närliggande skyddsområden som lokaliserats för respektive studerat fall presenteras i Tabell 5 – 9. Av dessa områden antas 10 stycken vara av karaktären relevant stridande intressen mot de landbaserade riksintresseområdena för vindbruk. Respektive siffra för vattenområdena är 4 stycken. Inför framtida och mer omfattande studier bör definitionen av relevant stridande intressen ses över. I fallstudien upptäcktes undantagsområden, som inte levde upp till dessa kriterier men som ändå hade reducerat etableringsgraden för de studerade fallen. I arbetets innehållsanalys studerades dokumentation från respektive fall för att komplettera den något snäva definitionen, vilket även rekommenderas för mer omfattande nationella analyser inom detta fält. Det är alltså inte nog att anta att de skyddsområden som påverkat de nationella etableringsgraderna endast är av karaktären angränsande och saknar uppförda vindkraftverk.

Etableringsgraden för de studerade landområdena är 19,20 % och för vattenområdena 35,60 %. Genom att förklara skillnaden i etableringsgrad med hjälp av de funna rumsspecifika relevant stridande intressena kan en teori, om att vattenbaserade riksintresseområden har större etableringspotential än landbaserade, formuleras. Den nationella situationen testar, men underminerar inte, denna teori. Nationellt sett har landområdena en etableringsgrad som är 31,2 % medans vattenområdena har 2,01%. Denna skillnad förklaras främst av att vattenområdena, tills idag, tampats med flaskhalsar och är oexploaterade med hänvisning till ett tidigt utvecklingsstadium för vattenbaserad vindkraft. Den låga nationella etableringsgraden för vattenområdena tycks alltså inte bero på antalet stridande skyddsområden som hämmat etableringarna. Istället verkar den låga graden bero på att många av riksintresseområdena för vindbruk på vatten ännu står oexploaterade. När väl riksintresseområden för vindbruk på vatten exploateras tenderar de att göra detta mer storskaligt än på land. Teorin gällande en större etableringspotential för vattenområden håller alltså även för den nationella situationen i Sverige.

I framtida studier inom detta område bör den sociala acceptansen kring vindkraft beaktas. Denna acceptans har möjlighet att motverka vindkraftsetableringar inom vissa områden vilket påverkar etableringspotentialen. Motståndet mot vindkraften är ur detta perspektiv ofta grundat i ett platsbeskyddande som ämnar bevara platser, som människor har starka emotionella band till, såsom de länge varit. Dessa platser är ofta redan definierade som skyddsområden och ligger i många fall i närheten till människors hem. Även om den sociala acceptansens inverkan på etableringspotentialen till havs respektive på land kvarstår att undersöka, pekar mycket mot att landområdena påverkas mer av detta motstånd. Det beror på att vindkraften där har större risk att hamna på någons ”bakgård”.

För att Sverige ska kunna effektivisera arbetet, med att nå målen med 30% vindel av den totala elproduktionen, är det viktigt att den rumsliga skillnaden i etableringspotential beaktas. Genom att planera och investera mer i vattenbaserad vindkraft, inom gränserna för

riksintresseområden för vindbruk, är möjligheten större att nyttja mer av områdenas utpekade potential för faktiskt etablering.

7. REFERENSER

Bergek, A. (2010). Levelling the playing field? The influence of national wind power planning instruments on conflicts of interests in a Swedish county. Energy Policy, 38(5): 2357-2369

Bolin, Karl. Almgren, Martin. (2017). Studie av kontrollprogram av buller vid vindkraftverk. Naturvårdsverket.

Boverket. (2010). Hur kan användningen av förnybara energikällor främjas i planering och

byggande? – EU-direktivet om främjande av användning av energi från förnybara energikällor, artikel 13.3 och 13.6.

Boverket. (2009). Vindkraftshandboken- Planering och prövning av vindkraftverk på land och

i kustnära vattenområden.

Boverket. (2012). Utvärdering och uppföljning av stöd till planeringsinsatser för

Vindkraft.

Böhler, T. (2004). Vindkraft, landskap och mening. En studie om vindkraft och människans

rumsliga preferenser. Göteborgs universitet.

Devine-Wright, P. (2007). Reconsidering public attitudes and public acceptance of renewable

energy technologies: a critical review. Manchester: School of Environment and

Development, University of Manchester.

Devine-Wright, P. (2013) Explaining “NIMBY” Objections to a Power Line: The Role of Personal, Place Attachment and Project-Related Factors. Environment & Behavior, 45(6): 761-781.

Drisko, James. Maschi, Tina. (2015). Content Analysis. Oxford Scholarship Online 2015. E.ON Vind. (2012). Energi för framtiden: Vindparken Kårehamn.

Energimyndigheten. (2013). Riksintresse vindbruk 2013. Energimyndigheten. (2010). Vindpark Vänern: Slutrapport.

Energimyndigheten. (2019A). LST_VKOLLEN_VERK.shp och

RI_vind2013_land_hav_150330.shp. Gis-kartor. Givna av Energimyndigheten via email.

Granskade 2019.

Försvarsmakten. (2018). Riksintressen för totalförsvarets militära del i Norrbottens län 2018. Gradén, Mattias. (2016). Storskalig vindkraft i skogen: om rationell planering och lokalt

motstånd. Uppsala universitet.

Gällivare Kommun. (2014). Översiktsplan Gällivare kommun 2014,

Miljökonsekvensbeskrivning.

Karlstads Kommun. (2012). Översiktsplan för Karlstads kommun Bilaga 1 - Riksintressen enligt

miljöbalken.

Karlstads Kommun. (2008). VINDKRAFTSPLAN FÖR KARLSTADS KOMMUN Tematiskt

tillägg till Översiktsplanen, Antagandehandling.

Miljööverdomstolen (MD). (2009). Protokoll vid tillståndsprövning. Målnummer 2009:1592-09. Naturvårdsenheten. (2012). Riktlinjer för en Natura 2000-prövning. Länsstyrelsen Västmanlands

Län.

OX2. (2015). Brahehus vindpark-Projektbeskrivning. OX2. (2017). Lehtirova vindpark-Projektbeskrivning. ReWind Energy AB. (2010). Seawind Lake Vänern.

Skoglund, Jean-Marie. (2016). Riksintresseprecisering Gällivare flygplats. Trafikverket. Toke, D. (2002). Wind power in UK and Denmark: Can rational choice help explain different

outcomes? Environmental Politics, 11(4), s.83-100.

Waldo, Å., & Klintman, M. (2010). Attityder och delaktighet vid etablering av vindkraft

till havs. Naturvårdsverket.

Åkesson, Charlotta. (2004) Landskapets värden- en studie i landskapsvärdering vid byggandet

av väg 116 öster om Bromölla. Tsunami. 1-2005. 36 pp. Kristianstad: Institutionen för

Internet

Boverket. (2017). Riksintressen är nationellt betydelsefulla områden.

Länk: https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/sa-planeras-sverige/riksintressen-ar-betydelsefulla-omraden/.

Hämtad: 2019-04-29.

Energimyndigheten. (2017). Riksintressen för vindbruk.

Länk: http://www.energimyndigheten.se/fornybart/riksintressen-for-energiandamal/riksintressen-for-vindbruk.

Hämtad: 2019-05-12

Energimyndigheten. (2018). Vindkraft i Sverige.

Länk: http://www.energimyndigheten.se/fornybart/vindkraft/marknadsstatistik/ny-sida/. Hämtad: 2019-05-16

Energimyndigheten. (2019B). Om oss.

Länk: http://www.energimyndigheten.se/om-oss/. Hämtad: 2019-05-03

Engström, Henri. (2019). Riktvärden för ljud från vindkraft. Naturvårdsverket.

Länk: https://www.naturvardsverket.se/Stod-i-miljoarbetet/Vagledningar/Buller/Buller-fran-vindkraft/buller-vindkraft-riktvarden/.

Hämtad: 2019-03-10

Fagerström, Johnny. Törnvall, Björn. (2013). “Vindkraft blir för dyrt”. NyTeknik. Länk: https://www.nyteknik.se/opinion/vindkraft-blir-for-dyrt-6404373. Hämtad: 2019-05-06

Holmström, Christian. (2018). Elproduktion. Ekonomifakta.

Länk: https://www.ekonomifakta.se/fakta/energi/energibalans-i-sverige/elproduktion/. Hämtad: 2019-02-15

Lindberg, Mikael. (2018). Vad är Natura 2000. Naturvårdsverket. Länk: https://www.naturvardsverket.se/natura2000.

Hämtad: 2019-02-15

Lindholm, Kalle. (2018). Vindkraft. Energi Företagen.

Länk: https://www.energiforetagen.se/sa-fungerar-det/elsystemet/produktion/vindkraft/. Hämtad: 2019-05-16

Lonnstad, Jenny. (2019). Ramsarområden. Naturvårdsverket.

Länk: https://www.naturvardsverket.se/Var-natur/Skyddad-natur/ramsaromraden/. Hämtad: 2019-02-20

Länsstyrelsen Norrbotten. (2019A). Tunturit.

Länk: https://www.lansstyrelsen.se/norrbotten/besok-och-upptack/naturreservat/gallivare/tunturit.html.

Hämtad: 2019-03-10

Länsstyrelsen Norrbotten. (2019B). Rissavaara.

Länk: https://www.lansstyrelsen.se/norrbotten/besok-och-upptack/naturreservat/pajala/rissavaara.html.

Hämtad: 2019-03-10

Nohrstedt, Linda. (2017). Det ljusnar för vindkraft till havs. NyTeknik.

Länk: https://www.nyteknik.se/energi/det-ljusnar-for-vindkraft-till-havs-6856798. Hämtad: 2019-05-06

TT. (2018). Investeringar i vindkraft ökar kraftigt i Sverige. NyTeknik.

Länk: https://www.nyteknik.se/energi/investeringar-i-vindkraft-okar-kraftigt-i-sverige-6936803.

Hämtad:2019-05-16

OX2. (2016). Vindkraften ökar stadigt i Europa.

Länk: https://www.ox2.com/vindkraften-okar-stadigt-europa/. Hämtad: 2019-05-16

SCB. (2018). Preliminär befolkningsstatistik, första halvåren 2010-2018, hela riket. Länk: https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens- sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/kvartals--och-halvarsstatistik- -kommun-lan-och-riket/preliminar-befolkningsstatistik-forsta-halvaren-2010-2018-hela-riket/.

Hämtad: 2019-05-29

Vatteninformationssystem Sverige (VISS). (2010). Torne och Kalix älvsystem. Länsstyrelsen Norrbotten.

Länk:https://viss.lansstyrelsen.se/ProtectedAreas.aspx?protectedAreaEUID=SE0820430. Hämtad: 2019-03-10

Vindkraften. (2019). Vindkraft till havs.

Länk: http://vindkraften.se/vindkraften-i-varlden/vindkraft-till-havs/. Hämtad: 2019-05-06

Vindlov. (2015). Riksintresse för vindbruk. Energimyndigheten.

Länk: https://www.vindlov.se/sv/steg-for-steg/svenskt-vatten/inledande-skede/planeringsforutsattningar/riksintresse-for-vindbruk/.

Hämtad: 2019-03-02.

Vindbrukskollen. (2019). Vindbrukskollens karttjänst. Länk: https://vbk.lansstyrelsen.se/.

8. BILAGOR

Bilaga 1: Begreppslista

Bilaga 1.

Vindpark Det område som upptas av ett organiserat antal

vindkraftverk som projekterats och planerats i samma process.

Skyddsområde Det område som enligt svensk lag är skyddat mot

ingrepp som kan resultera i betydande påverkan. I arbetet används begreppet för att bland annat beskriva områden skyddade enligt Miljöbalken (SFS 1998:808, 3-4 kap) och natur-och kulturmiljöer definierade enligt Naturvårdslagen (SFS 1964:822) respektive

Kulturmiljölagen (SFS 1988:950).

Värdebeskrivningar De sammanfattande dokument som estimerar

potentialen för vindkraft, inom de svenska

riksintresseområdena för energislaget. Detta inkluderar bland annat det teoretiska antalet vindkraftverk möjliga inom ett visst område.

Teoretiska antalet vindkraftverk möjliga inom ett riksintresseområde för vindkraft.

Det antal vindkraftverk som energimyndigheten uppskattat att ett riksintresse har potential för. Faktiskt upprättade antalet vindkraftverk i ett

riksintresse.

Det antal vindkraftverk som är uppförda inom ett visst riksintresseområde för vindkraft.

Etableringsgrad Den procentuella andelen faktiskt byggda vindkraftverk

av de teoretiskt möjliga för utpekade områden av riksintresse för vindbruk.

Etableringspotential Den potential som existerar i att exploatera det

utpekade riksintresseområdet för vindbruk till fullo. En teori om skillnaden i etableringspotential mellan vatten-respektive landområden formuleras genom att

analysera områdenas etableringsgrader och relevant stridande intressen.

Relevant stridande intressen Skyddsområden som har möjlighet att, i en konflikt med ett riksintresseomårde för vindbruk, hämma den fullskaliga etableringen och på så vis reducera etableringsgraden.

MSA-yta En MSA-yta är en yta kring en flygplats där det