Vatten och landbaserad vindkraft Riksintressen av varierande etableringspotential UPPSATSER

(1)

UPPSATSER

Kulturgeografiska Institutionen

Vatten och landbaserad vindkraft

Riksintressen av varierande etableringspotential

Jakub Bluj Måns Wallentinsson

Kurs: 2KU039: Uppsats STS - Kulturgeografi, 15 hp Termin: VT2019

Handledare: Johan Bonow Kursansvarig: Cecilia Bygdell

(2)

ABSTRACT

Bluj, J. Wallentinsson, M. 2019. Vatten och landbaserad vindkraft: Riksintressen av varierande etableringspotential.

Uppsatser Kulturgeografiska institutionen, Uppsala universitet.

In line with Swedens climate goals, aiming to achieve 49% renewable energy production until 2020, expansion of wind power is an important growth sector. The wind power production is estimated to be increased from 11%, of the total electricity production in Sweden, to 30% during these years. This is an extensive expansion of wind power as an energy source, resulting in greater demands on community planning of future wind parks. To reach future goals, implementations of this kind of technology needs to be focused on locations with potential for a high production.

This fact is clear and Energimyndigheten has with this focus, since 2004, marked locations suitable for wind power production, mostly based on wind speeds and area sizes. These marked places are called national interests for wind usage and are located both inlands and on water. Here, a distinction exists between water-and land based wind parks regarding generally greater wind velocities, larger establishments surfaces and higher implementation- and

maintaining costs for the first-mentioned space. However, future wind power implementations need to be place efficient. This means that establishment of wind parks inside sights of national interests for wind usage needs to have potential to be fully exploitable. This is not a matter of course today. The establishment potential, introduced in this study, differs from place to place. This fact depends on unique site-specific conditions, defined by local interests and often presented in protected areas of other natures, which is challenging for investors and planners of this technology. This study deepens itself in the social planning of wind power in Sweden, focusing on the establishment potential between water-and land-based locations of national interest for wind usage. To receive a theory of which of the spaces that has the largest establishment potential, conflicting interests and calculated establishment degrees are analyzed for a case study. The results show a potential which is in favor of the water areas, which should be considered in future planning of wind parks. The study also analyzes the national situation and intends to explain the large loss of establishment degree that exists for water-based locations in this extended picture. A loss that in this study is explained by a, for now, undeveloped exploitation of these areas due to technical difficulties and financial issues.

Keywords: riksintressen, vindkraft, samhällsplanering, etableringspotential, etableringsgrad Handledare: Johan Bonow

(3)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. INLEDNING ... 4

1.1 Syfte ... 6

1.2 Frågeställningar ... 7

1.3 Avgränsningar ... 7

2. BAKGRUND ... 7

2.1 Vindkraft i Sverige och dess utveckling ... 7

2.2 Energimyndigheten ... 9

2.3 Riksintresse ... 9

2.4 Samhällsplanering och etableringar i praktiken ... 13

2.5 Energimyndighetens värdebeskrivningar ... 15

2.6 De fyra fallen ... 16

3. METOD OCH MATERIAL ... 25

3.1 Materialinsamlingsprocessen ... 25

3.2 Etableringsgrad ... 26

3.3 Innehållsanalys ... 26

4. RESULTAT ... 29

4.1 Genomförande av innehållsanalys ... 30

4.2 Steg 1: Landbaserad vindkraft ... 30

4.3 Steg 1: Vattenbaserad vindkraft ... 32

4.4 Steg 2: Potentiella intressekonflikter ... 35

4.5 Steg 3: En varierande etableringspotential ... 36

5. DISKUSSION ... 37

5.1 Skyddsområdenas relevans – ett lokalt perspektiv ... 37

5.2 Nationellt bortfall av etableringsgrad ... 38

5.3 Social acceptans inför framtida studier ... 39

5.4 Vikten av att studera etableringspotentialen ... 40

(4)

6. SLUTSATS ... 41

7. REFERENSER ... 42

8. BILAGOR ... 47

Bilaga 1: Begreppslista ... 47

Bilaga 2: Energimyndighetens förklaring till värdebeskrivningarna ... 48

Bilaga 3: Värdebeskrivningarna av undersökta riksintresseområden för vindbruk ... 49

(5)

1. INLEDNING

I takt med det ökade elbehovet, samt de utmaningar som dagens samhälle ställs inför på grund av konsumtionen av fossila bränslen, ökar behovet av förnybara energikällor i Sverige (Boverket, 2010). Landet går alltmer mot en energimix med mer inslag av förnybara energikällor samtidigt som energianvändningen effektiviseras. En förnybar energikälla som på senaste tiden har utvecklats snabbt är vindkraften. Vindkraften byggs ut i en hög takt och blir allt viktigare för det svenska energisystemet, där den idag bidrar med ca. 11% till energimixen. Denna andel utgör en betydande del av den förnybara elproduktionen i landet (Holmström, 2018).

I enlighet med EU-målen eftersträvar Sverige att nå 49% förnyelsebar energiproduktion till 2020. Som en del av detta mål har riksdagen antagit en plan som bland annat innehåller en utökad vindelsproduktion med 20 TWh på land och 10 TWh till havs (Energimyndigheten, 2013). Denna etablering motsvarar en ökning från 11% till 30% vindel av den totala elproduktionen i Sverige (Holmström, 2018). Målen har tagits fram främst på grund av behovet att ersätta fossila energikällor och expansionen fokuseras mot områden med hög potential för vindelsproduktion (Energimyndigheten, 2018). Logiken är i grunden simpel. Desto mer det blåser, desto mer vindel kan genereras, vilket minskar elbehovet från energikällor som är sämre ur miljösynpunkt.

För att främja vindkraftsetablering på dessa platser har Energimyndigheten givits ansvaret att peka ut specifika områden i Sverige som är särskilt lämpade för vindelsproduktion (Energimyndigheten, 2017). Dessa områden kallas för riksintressen för vindbruk och är tänkta att skydda dessa platser från faktorer som kan innebära påtaglig skada eller påverkan av de särskilda etableringsförutsättningarna (Vindlov, 2015). Sedan 2004 har samtliga av dagens existerande riksintressen för vindbruk valts ut och givits ett teoretiskt antal vindkraftverk som potentiellt kan byggas inom respektive yta. Det finns totalt 313 riksintresseområden avsedda för vindbruk i Sverige, där 284 stycken är belägna på land och 29 stycken på vatten (Figur 1, Energimyndigheten, 2017).

(6)

Figur 1. Sveriges riksintresseområden för vindbruk.

Figur: Bluj & Wallentinsson.

Källa: (Energimyndigheten, 2019A).

Frågan är hur riksintresseområden, som representerar vindkraften, värderas mot skyddsområden, (Bilaga 1), av annan karaktär? Lagskyddade områden av annan karaktär pekas ut av andra myndigheter såsom Naturvårdsverket eller Riksantikvarieämbetet och kan ha olika skyddsändamål såsom exempelvis naturvård, rennäring eller bevarande av kulturmiljöer (Energimyndigheten, 2013). Förekomsten av sådana skyddsområden i närheten av ett riksintresse för vindbruk kan innebära svårigheter och problem då dessa i vissa fall inte kan samexistera med vindkraften. Det innebär ett hinder för vindkraftsetableringar, även om ett skyddande riksintresse existerar. Ett riksintresseområdes absoluta värde definieras utifrån dess relation till andra intressen i området, där skyddsbenämningen (riksintresse) kan påstås försöka beskriva värdet av något ovärderligt och unikt för platsen (Åkesson, 2004). Det otydliga egenvärdet för ett riksintresse gör att följden av konflikter, med andra intressen i området, kan vara svår att förutsäga på förhand. Detta är en oklarhet som behöver beaktas av projektörer eller andra beslutsfattare inför vindkraftsetableringar.

Olika typer av skyddsområden existerar över hela Sverige och deras karaktär beror på platsens utformning och dess specifika natur. I Sverige finns idag över 3300 vindkraftverk som är fördelade över land- respektive vattenområden, (Figur 2), och i samhällsplaneringen kring utplaceringen av

(7)

vindparker finns en huvudsaklig distinktion mellan vatten-och landbaserade etableringar. För dessa båda rum skiljer sig generellt vindförutsättningarna åt till fördel för vattenområdena (Energimyndigheten, 2013). En viktig faktor att poängtera, som inte verkar beaktas till en lika hög grad, är att även antalet stridande intressen, samt karaktären av dessa, också skiljer sig åt mellan dessa båda rum.

I denna studie analyseras kvoten mellan antalet teoretiskt möjliga vindkraftverk, inom riksintresseområden för vindbruk, och det faktiska antalet etablerade verk. Denna kvot kallas för etableringsgraden och jämförs mellan vatten-respektive landområden. Etableringsgraden antas bero på områdenas rumsspecifika relevant stridande intressen och används för att påvisa en etableringspotential som skiljer sig åt mellan vatten-respektive landområden (Bilaga 1). En etableringspotential beskriver möjligheten att, för land- eller vattenbaserade riksintressen för vindbruk, exploatera den utpekade ytan till fullo. Etableringsgraden, relevant stridande intressen och etableringspotentialen är begrepp som i detta arbete introduceras, tillsammans med en typ av innehållsanalys, för att jämföra etableringsmöjligheterna mellan vatten-och landbaserad vindkraft.

Studien undersöker fyra fall där vindparker, (Bilaga 1), har uppförts inom riksintresseområden för vindbruk. Två av dessa utvalda vindparker är uppförda på land, vindpark Brahehus och Lehtirova, och två är uppförda på vatten, vindpark Vänern och Kårehamn (Figur 3-6). Genom att studera vilka skyddsområden som är av relevant stridande intresse mot dessa fyra vindparker förklaras de uträknade etableringsgraderna. En jämförelse görs sedan mellan vatten-och landområdena där en avvikande etableringsgrad, till följd av rumsspecifika stridande intressen, påvisar en skillnad i etableringspotential mellan dessa båda rum. Den nationella etableringsgraden studeras sedan för att testa om framtagen teori är tillämpningsbar även på denna nivå. Det är av stor vikt att beakta etableringspotentialen för att kunna effektivisera utbyggnaden av vindelsproduktion i Sverige.

1.1 Syfte

Syftet med detta arbete är att undersöka etableringspotentialen mellan riksintresseområden för vindbruk på vatten respektive på land. Utifrån en fallstudie, som omfattar två landbaserade och två vattenbaserade riksintresseområden, studeras etableringsgraderna mellan rummen ¹. Denna grad förklaras med hjälp av befintliga relevant stridande intressen som är platsspecifika för varje studerat fall och som verkar ha hämmat utbyggnaden av vindkraft i området. Dessa stridande intressen, i form av skyddsområden, lokaliseras med hjälp av en innehållsanalys som sedan ämnar formulera en teori om vilken av rummen som har störst etableringspotential för vindkraften. En framtagen teori gällande vilket av rummen som har störst etableringspotential testas sedan mot den uträknade nationella etableringsgraden för att se om den håller även för den nationella situationen.

Om inte, ämnar studien analysera och förklara orsaken till detta.

1I detta arbete används begreppet rummen för att hänvisa till de två grupperna av platser; vattenområden respektive landområden.

(8)

1.2 Frågeställningar

För att på ett bra och tydligt sätt kunna svara på ovanstående syfte har följande frågeställningar formulerats:

- Vilka närliggande skyddsområden kan identifieras för respektive utvald vindpark?

- Hur många av skyddsområdena kan antas vara av relevant stridande intresse, som verkar ha påverkat etableringsgraden, för de studerade land-respektive vattenbaserade riksintresseområdena för vindbruk?

- Hur skiljer sig etableringsgraden mellan de studerade land-respektive vattenbaserade riksintresseområdena och vilket rum har störst etableringspotential?

- Hur ser etableringsgraden ut nationellt och leder den till samma slutsats, som fallstudien, gällande rummens etableringspotential?

1.3 Avgränsningar

För att studien ska kunna slutföras inom tidsramen begränsas den enligt följande:

- Endast ett fåtal riksintressen för vindkraft undersökts. Två utvalda fall för land respektive vattenbaserad vindkraft granskas djupgående tillsammans med tillhörande dokumentation.

- De stridande intressen som undersöks är enbart av karaktären skyddsområden, definierade enligt Miljöbalken (SFS 1998:808, 3-4 kap), samt natur-och kulturmiljöer.

De sistnämnda miljöerna definierade enligt Naturvårdslagen (SFS 1964:822) och Kulturmiljölagen (SFS 1988:950).

- Inom arbetet antas det att projektören som står bakom vindkraftsprojekten har valt att utnyttja det tillgängliga området till fullo vid planeringen av vindparkerna. Hänsyn tas alltså inte till projektörens ekonomiska och finansiella begränsningar.

2. BAKGRUND

2.1 Vindkraft i Sverige och dess utveckling

År 2008 existerade bara några hundra enskilda vindkraftverk i Sverige. Tio år senare har siffran vuxit till mer än 3370 vindkraftverk som idag är i drift. Vindkraftverken, (Figur 2), byggs främst längs kusterna då vindförhållandena oftast är bättre där. Sverige har, just på grund av landets långa kustlinje som sträcker sig från väst till nordöst, mycket goda förutsättningar för vindkraft.

Det är dessa vindförutsättningar som är en av orsakerna till den snabba och stora expansionen av vindkraft i Sverige (Lindholm, 2018). Sveriges stora satsning på vindkraften syns tydligt av faktumet att landet år 2003 producerade knappt 300 GWh vindel per år. År 2017 låg

produktionen istället på nästan 18 000 GWh per år, vilket betyder att vindelsproduktionen på 14 år har ökat med nästan 6000 % (Energimyndigheten, 2018).

(9)

År 2015 var ett absolut rekordår gällande investeringar i vindkraft i Europa. Landet som

investerade mest inom vindkraft var Storbritannien där summan uppgick till drygt 12,6 miljarder euro. Sveriges vindkraftsinvesteringar under samma år uppgick till endast 557 miljoner euro (OX2, 2016). De svenska investeringarna inom vindkraft under rekordåret 2015 var små jämfört med Storbritanniens, även om skillnaden i befolkningsmängd beaktas. Sveriges invånare

utgjorde endast 15% av Storbritanniens befolkning år 2015 och det investerades 57,1 euro per capita på vindkraft (SCB, 2018). Motsvarande siffra för Storbritannien var 193,5 euro per capita detta år. Sverige har dock valt att fortsätta investera och dessutom öka investeringarna inom vindkraft. Enligt prognoser gjorda av Svensk vindenergi kommer vindelsproduktionen att fortsätta öka från dagens ca. 18 000 GWh till hela 30 000 GWh till år 2021 (NyTeknik, 2018).

Orsak till detta antas vara kostnadsreduktioner för förnybar elproduktion samt minskade politiska risker, vilket underlättar nya vindkraftsetableringar.

Figur 2. Uppförda vindkraftverk i Sverige.

Källa: (Energimyndigheten, 2019A).

(10)

2.2 Energimyndigheten

Energimyndigheten är en statlig myndighet vars syfte är att bidra med fakta, analyser och kunskap om användning och tillförsel av energi i det svenska samhället (Energimyndigheten, 2019B).

Myndigheten får sina uppdrag av den svenska regeringen och stödjer olika typer av forskning om bland annat förnybara energikällor, framtidens fordon och smarta elnät. Energimyndigheten (2019) ansvarar för den officiella statistiken på energiområdet i Sverige och hanterar handeln med utsläppsrätter samt elcertifikatsystemet.

Denna myndighets relevans för uppsatsen definieras av dess roll att peka ut lämpliga områden där det förekommer goda förhållanden för produktion av vindel i Sverige. Energimyndigheten har bidragit med värdebeskrivningar för alla riksintressanta områden i Sverige samt bidragit med information om hur dessa områden pekas ut och efter vilka kriterier ett riksintresseområde för vindbruk väljs ut (Bilaga 1, Energimyndigheten, 2013).

2.3 Riksintresse

Riksintresse är ett begrepp som utgör ett regelverk och används för områden eller objekt genom att förse dem med ett särskilt skydd. Områden av riksintresse anses vara speciellt viktiga ur nationens eller statens synpunkt (SFS 1998:808, MB). Platserna innehar oftast en rad egenskaper som skiljer dem från andra platser. När en plats eller ett objekt anses vara ett riksintresse innebär det att det ska skyddas mot olika typer av yttre ingrepp som på ett eller annat sätt kan förändra eller skada de värdefulla egenskaperna som platsen besitter. Exempel på värdefulla egenskaper kan vara platsens betydelse för yrkesfisket eller rennäringen, värden som mest syftar till att platsen ska bevaras. Det finns även riksintressen som syftar till att exploatera platsen, exempelvis i syftet att generera vindel.

I Sverige hålls tolv myndigheter ansvariga för utpekandet av de olika riksintressena i landet.

Beroende på riksintressets karaktär ansvarar en viss myndighet för utpekandet (Boverket, 2017).

Riksintressen som relaterar till energiproduktionen pekas ut av Energimyndigheten (Boverket, 2017). Sådana riksintressen avser främst egenskaper hos platsen som gör den lämplig för en viss energiproduktion. Ett sådant riksintresse kan avse energiproduktion genom vindbruk, vatten eller andra lämpliga energikällor.

En del av syftet med riksintressen är att de ska skapa en möjlighet till att kunna avväga och jämföra olika stridande intressen som existerar i det specifika området. Kommunerna måste dessutom behandla och redovisa dessa riksintressen i sin översiktsplanering med syftet att förtydliga hur riksintressen förhåller sig till eventuella stridande intressen i närområdet (Boverket, 2017). Det nationella syftet med områden kan dock, i många fall, tyckas vara otydligt då andra lagskyddade områden, både av nationellt eller lokalt stridande intresse, kan existerar i närheten.

2.3.1 Den generella processen för utpekandet av riksintresseområden

Utifrån ett kartunderlag har Energimyndigheten tagit fram undantag och kriterier som en plats ska uppfylla för att kunna pekas ut som riksintresse för vindbruk (Energimyndigheten, 2013).

(11)

De olika geografiska områdena, som Energimyndigheten har pekat ut till att bli riksintressen för vindbruk, bör vara särskilt lämpade för detta ändamål. Kriterierna som formulerats av Energimyndigheten ska uppfyllas av platsen för både hav och landbaserad vindkraft men skiljer sig åt beroende på vilket av rummen området tillhör. I rapporten “Riksintresse vindbruk 2013”, (Energimyndigheten, 2013), presenteras de olika kriterierna som idag gäller vid utpekandet av riksintressen för vindbruk.

För landbaserade områden gäller att:

- Det ska blåsa mer är 7,2 m/s 100 m över marken i årsmedelvind.

- Området ska vara större än 5 km^#.

- Avståndet till närmaste bebyggelse från vindkraftverk ska vara mer än 800 m.

(Energimyndigheten, 2013)

För havsbaserade områden gäller att:

- Det ska blåsa mer är 8,0 m/s 100 m över marken i årsmedelvind.

- Området ska vara större än 15 km^#.

- Vattendjupet inom området ska inte överstiga 35 m.

Den främsta anledningen till framtagningen av dessa kriterier är att skapa likvärdiga förutsättningar och en enhetlig klassificeringsmodell för alla platsval av riksintresse över hela landet (Energimyndigheten, 2013). Enligt ovanstående skiljer sig kriterierna för vattenområden från landområden, eftersom man för vattenområden vill främja en mer storskalig exploatering och byggande av större vindkraftparker. Det innebär att dessa parker blir färre men oftast större, vilket leder till att större mängd energi kan utvinnas från varje enskild park (Energimyndigheten, 2013).

När områden har pekats ut som ett riksintresse är det upp till kommunerna att ta upp dessa i sin översiktsplanering. Här tar länsstyrelserna över ansvaret att övervaka hur de utpekade riksintresseområdena behandlas och hanteras av kommunerna när det gäller den faktiska fysiska planeringen av exploateringen av vindbruksområdena. Denna översiktsplan, som kommunerna skapar, är vägledande när det gäller prövningen av riksintresset. Det är när ett beslut väl fattas vid denna prövning som det slutgiltiga avgörandet fastställs huruvida det utpekade området ska bli ett riksintresse eller ej (Energimyndigheten, 2013).

2.3.2 Undantagsområden borttagna på förhand

Vid utpekning av riksintresseområden för vindbruk har Energimyndigheten tagit hänsyn till undantagsområden som tas bort från riksintresset på förhand. Beslutet om att dessa områden ska tas bort på förhand baseras på följande stycke ur Miljöbalken:

(12)

“Om ett område enligt 5-8 §§ är av riksintresse för flera oförenliga ändamål, ska företräde ges åt det eller de ändamål som på lämpligaste sätt främjar en långsiktig hushållning med marken,

vattnet och den fysiska miljön. Behövs området för totalförsvaret ska försvarsintressen ges företräde. Beslut med stöd av första stycket får inte strida mot bestämmelser

i 4 kap. miljöbalken “ (SFS: 1998:808, 3 kap 10 § MB)

Att områden utesluts på förhand innebär, enligt ovanstående formulering, att andra ändamål anses nyttja den specifika platsen på ett mer lämpligt sätt än vad riksintresset för vindbruk skulle göra.

Denna uteslutning innebär att kommunerna inte behöver ta upp områdena i sin översiktsplanering vilket i sin tur leder till att de inte omfattas av prövningen (Energimyndigheten, 2013). Det är möjligt att i vissa fall ändå bygga enstaka vindkraftverk i dessa områden om byggandet inte bedöms orsaka någon påtaglig skada eller påverkan, men detta kräver en särskild tillståndsprocess.

Det är ändå viktigt att inte inkludera dessa områden i utpekandet av riksintressen för vindbruk (Energimyndigheten, 2013). Undantagsområden som tas bort på förhand presenteras nedan:

- Riksintresse obruten kust - skyddar särskilt utvalda kuststräckor på ost och västkusten.

- Riksintresse obrutet fjäll - tar hänsyn till vissa natur- och kulturvärden och skyddar dessa områden.

- Nationalparker - bevara större sammanhängande områden med en viss typ av landskap.

- Natura 2000-områden - nätverk av områden som är skyddade i hela EU.

- Natur- och kulturreservat - bevara biologisk mångfald.

2.3.3 Undantagsområden ej borttagna på förhand

Utöver områden som tas bort på förhand finns det områden som är skyddade enligt svensk lag som riksintressen men som inte exkluderas. Det innebär att dessa områden kan ingå i riksintresseområden för vindbruk. I rapporten “Riksintresse vindbruk”, (Energimyndigheten, 2013), står det att ifall ett område överlappar ett flertal riksintressen som är oförenliga ska enligt 3 kap. 10 § miljöbalken:

“företräde ges åt det eller de ändamål som på lämpligaste sätt främjar en långsiktig hushållning med marken, vattnet och den fysiska miljön”.

(SFS 1998:808, MB)

Om riksintresset för vindbruk hamnar i konflikt, med något eller några andra ej på förhand borttagna intressen, avgörs det i en tillståndsprocess på regional eller lokal nivå (Energimyndigheten, 2013). Ansvaret ligger nu hos kommunerna själva att bedöma en

(13)

intressekonflikt. Nedan presenteras riksintressen som kan komma i konflikt med intresset för vindbruk och som ska beaktas vid en tillståndsprocess för en vindkraftsetablering (Energimyndigheten, 2013).

Försvarsmaktens intressen

Detta intresse kan exempelvis omfatta ett övnings- eller skjutfält både till havs eller på land. En flygplats, väderradarstationer eller stoppområden, där flygning är förbjudna, kan också ingå.

Generellt har försvarsmaktens intressen ett företräde i det specifika området av riksintresse.

Yrkesfiske och rennäring

Intresset för fiske utgörs av de viktigaste områdena där fisk koncentreras av olika anledningar.

Inom dessa områden bedrivs fiske mest effektivt och i sin tur mest lönsamt, vilket förklarar intresset inom dessa områden. När det gäller intresset för rennäringen omfattas områden som exempelvis flyttleder, naturliga samlingsplatser, övernattningsbeten, betesområden och renhagar (Energimyndigheten, 2013).

Kommunikationer

Detta intresse omfattar olika typer av kommunikations samt transportvägar såsom befintliga samt planerade vägar, flygplatser, järnvägar, farleder och hamnar (Energimyndigheten, 2013).

Friluftsliv

Enligt Energimyndigheten (2013) består detta intresse av riksintressen för turism och rekreation.

Dessa ändamål omfattar olika typer av områden som är avsedda för friluftsaktiviteter såsom stigar, berg för bergsklättring, campingplatser och liknande områden.

Natur- och kulturmiljövård

Riksintressen för natur- och kulturmiljövård har sitt uppdrag i att vårda och skydda natur- och kulturmiljöer som är särskilt värdefulla ur nationell synpunkt. Detta intresse omfattar olika värdefulla typer av landskap, naturområden som inte blivit påverkade av någon mänsklig aktivitet, fridlysta arter och biotoper samt områden av särskild, ofta märklig, karaktär. Viktiga kulturvärden omfattas inom detta intresse såsom kulturlandskap, gamla fornlämningar och bebyggelse. Många av dessa ovannämnda värden ingår ofta i Natura 2000-områden eller i något naturreservat som tidigare tagits bort vid utpekandet (Energimyndigheten, 2013).

Övriga intressen samt områden

Bortsett från de ovanstående intressena finns även andra riksintressen och områden som bör beaktas vid utpekandet av områden avsedda till vindelsproduktion. De övriga skyddsområdena är värdefulla platser och kan bland annat innefatta områden med särskilt betydelse för åtkomst av material, jord och skogsbruk, industriell produktion, energiproduktion, energidistribution,

(14)

avfallshantering samt vattenförsörjning (Energimyndigheten, 2013). De övriga värdefulla områdena redovisas nedan i en lista (Energimyndigheten, 2013):

Lagskyddade områden:

- Biotopskyddsområden

- Djur- och växtskyddsområden - Strandskyddsområden

- Natur- och kulturminnen

Områden utan direkt juridisk skydd:

- Planerade naturskyddsområden - Fågelskyddsområden

- Ramsarområden (våtmarksområden av internationell betydelse) - Biosfärområden

- Världsarv

- Landskapskonventionen

Beroende på något, eller några, av dessa ovanstående värdefulla områden kan intresset för vindbruk hamna i en konflikt. Denna konflikt kan i tillståndsprocessen resultera i att det tidigare utpekade riksintresseområdet för vindkraft inte kan utnyttjas till fullo. Då är det viktigt att man har kunskap om dessa stridande intressen och hur de påverkar exploateringen av vindkraften i Sverige.

Hur konflikterna ser ut och vad tillståndsprocesserna resulterar i beror självklart på platsen och dess egenskaper. Därför kan det finnas stora skillnader mellan olika fall, inte minst mellan land- och vattenbaserade vindkraftsprojekt.

2.4 Samhällsplanering och etableringar i praktiken

Vid vindkraftsetableringar i Sverige är det viktigt att ta hänsyn till de lagrum som berörs av parkens omfattning. Utöver detta juridiska perspektiv är det även viktigt att se etableringen som en del av en större samhällsplanering, där både lokala och nationella intressen och behov tillgodoses så långt som möjligt. Processen är komplex och behöver därför skötas på ett övergripande plan, där både juridiska ramverk och samhälleliga behov efterföljs.

2.4.1 Mål och lagrum vid etablering

Enligt Boverket (2009) beskrivs Miljöbalken och Plan-och bygglagen vara de viktigaste lagrummen vid etablering av vindkraftverk. Till Miljöbalken (SFS: 1998:808) hör bland annat den så kallade lokaliseringsregeln och hushållningsbestämmelserna. Den förstnämnda regeln styr var man bör etablera projekten med hänsyn till Miljöbalkens mål samtidigt som hushållningsbestämmelserna verkar för att bevara och skydda riksintresseområden för naturvård, kulturmiljövård och friluftsliv mot åtgärder som påtagligt kan skada dessa miljöer. Inför en prövning (en ansökan om tillstånd) gällande exploatering av vindkraft som innebär en ändrad

(15)

markanvändning spelar hushållningsreglerna en stor roll (Boverket, 2009). Utöver detta prövas också vindkraftverkens påverkan på närliggande omgivning i enlighet med Miljöbalken (SFS:

1998:808). Påverkande faktorer i området kan till exempel vara i form av irriterande ljud, faktorer som kan störa djurlivet eller insatser inom befintliga fågelvägar. Plan-och bygglagen (SFS:

2010:900) hanterar och reglerar planläggningen av mark- samt vattenområden (Boverket, 2009).

Lagen ligger till grund för bygglovsprövning och spelar därför en stor roll vid nybyggnation samt ombyggnation av vindparker.

2.4.2 Samhällsplanering av vindkraft

Vindkraftsetableringar, likt många andra etableringar såsom vattenkraft, slutförvaring för kärnbränsle och fjärrvärme, berör området samhällsplanering (Graden, 2016).

Samhällsplaneringens fokus är att förverkliga diverse politiska idéer vars syfte är att gynna samhället och tillgodose befolkningens behov i samhället (Graden, 2016). Planeringen är dömd till att möta motstående intressen och konflikter. Det innebär att man vid stora etableringar såsom vindparker behöver ha i åtanke de olika typerna av intressenter. Det handlar också mycket om att kunna avväga och värdera olika intressen. Ofta kommer man ner till en avvägning mellan ekonomisk tillväxt och miljömässiga aspekter, vilket kan ses som en del av förklaringen till vad som är bra med införandet av det tidigare beskrivna riksintresset (Graden, 2016).

En väl genomförd planering av vindkraften har en positiv verkan på teknologins vidare utveckling (Boverket, 2012). Planläggningen gör det helt enkelt lättare för kommande exploatörer att få tillstånd eftersom det redan tidigare identifierats olika stridande intressen i området.

Utpekanden av riksintressen blir då en del av planeringen, som underlättar lokaliseringen av etableringarna för exploatörerna och minskar chansen för stridande intressen. För exploatörerna har denna information blivit alltmer viktig (Graden, 2016). Detsamma gäller även möjligheten till deltagande i planeringen och att den genomförs i transparenta processer.

På senaste tiden har projektörer och exploatörer av vindkraft börjat använda sig av, och förlita sig på, vetenskapligt material i större utsträckning än tidigare (Graden, 2016). Den vetenskapliga metodiken kan bidra till att urvalet av möjliga etablerings-lokaliseringar blir snävare, men det ökar samtidigt sannolikheten att den negativa påverkan på omgivningen blir minimal. Det som också kan bidra till att urvalet av lämpliga platser blir snävare är vindkraftens fysiska påverkan på landskapet (Graden, 2016). Den fysiska påverkan på landskapet anses vara en av vindkraftens största nackdelar, vilket stöds av en samstämmig skara författare som behandlar den typen av frågor (Böhler, 2004; Waldo & Klintman, 2010). Graden (2016) skriver att, enligt Wolsnik (2000;

2007), är den största orsaken till motstånd, som etableringar stöter på, den visuella påverkan som vindkraft för med sig. Det ljudmässiga och visuella intrånget på det lokala landskapet påverkar folkets upplevelser av den specifika platsen på ett negativt sätt. Det uppfattas att vindkraften håller på att industrialisera de tidigare orörda landskapen då vindkraftverken ofta består av främmande material som inte hör till den naturliga idyllen. Den industriella aspekten av vindkraft, att den finns till bara för att generera el till det konsumtionsstyrda samhället, diskvalificerar den från att bli uppfattad som en aspekt inom ett natur-och kulturlandskap. Graden (2016) menar att den typen av

(16)

aspekter försvårar beslutsprocesser och därför blir ett “bevarande av den rumsliga ordningen” en viktig förklaring till att inte vindkraft byggs.

Vid planeringen av en vindkraftsetablering inom ett riksintresseområde ska alla stridande intressen identifieras och det lokala motståndet undersökas. Därefter pekas platser ut via principen för eliminering. Alltså, intressen som kommer att påverkas av vindkraften samt konkurrerande markanvändning identifieras. På övriga platser, som inte överlappar några konflikter, tillåts vindkraften (Graden, 2016). I en studie genomförd av Bergek (2010) visade det sig att även om en plats pekats ut som ett riksintresse av Energimyndigheten ses den inte lokalt som en nationell prioritet. Denna studie menar att vindkraften i praktiken har fått stå tillbaka lokalt för att ge företräde åt samhälleliga intressen men också andra nationella intressen (Bergek, 2010).

Vindkraftsetableringar omfattas ofta av två perspektiv. Det ena säger att vindkraft bör betraktas som en miljövänlig energikälla och det andra menar att vindkraft för med sig negativ miljöpåverkan. Vid vindkraftsetableringar ställs därför olika miljöförbättringar som resultat av vindkraften mot miljöaspekter och skydd av det lokala landskapet. Båda argumenten handlar om miljö men berör vindkraften från olika håll (Graden, 2016). Denna diskussion påverkar förutsättningarna och potentialen för de enskilda platserna när det kommer till vindkraftsetableringar.

2.5 Energimyndighetens värdebeskrivningar

Energimyndigheten (2013) har sammanställt värdebeskrivningar för alla utpekade riksintresseområden för vindkraft på land-respektive för vattenområden. Dessa värdebeskrivningar finns upprättade även för de riksintresseområden som undersöks i detta arbete (Bilaga 3).

Värdebeskrivningarna listar riksintresseområdenas olika egenskaper (Bilaga 2). Egenskaperna som var av särskild vikt för denna uppsats och som tillhandahölls av värdebeskrivningarna var riksintressenas teoretiska antal vindkraftverk, (Bilaga 1), samt detaljerad information om närliggande skyddsområden som kräver särskild hänsyn vid en eventuell exploatering (Bilaga 2).

Det teoretiska antalet vindkraftverk som kan byggas inom ett specifikt riksintresseområde beror på flera faktorer. Den faktiska byggytan för ett vindkraftverk är relativt liten. Oftast upptas denna yta av roterande vertikala blad med en rotordiameter av ca. 160 m, ett ca. 120 m högt torn och i vissa fall tillkommer även en yta för en transformatorstation (Boverket, 2009). För att utvinna så mycket energi som möjligt behöver en vindpark dock uppta en betydligt större yta än vad som är möjligt med avseende på ovan nämnda faktorer (Boverket, 2009). Detta ytbehov beror på att vind, som når ett kraftverk, bromsas upp och tappar en mängd av den potentiella energin som går att utvinna från den. För att vinden ska hinna återhämta sig och åter bygga upp denna potential igen, innan den når nästkommande verk, krävs det en viss distans mellan vindkraftverken (Boverket, 2009). Av den anledningen bedöms det för landområden att ett avstånd på 4-6 rotordiameterar mellan verken behövs (Energimyndigheten, 2013). Långt ifrån all mark som upptas av vindparken exploateras alltså. Baserat på detta ytbehov bedömer Energimyndigheten (2013) i sina värdebeskrivningar att det teoretiska antalet vindkraftverk som kan byggas i de framtagna riksintresseområdena för vindkraft är 2-3 verk per km^# för markområden och 1 verk

(17)

per km^# för vattenområden (Bilaga 2). Faktumet att ytan som vattenbaserade vindkraftverk behöver är större hör ihop med att det ofta blåser mer till havs samtidigt som verken i många fall är större. Vattenbaserade vindparker är därför i högre utsträckning menade för storskalig elproduktion, vilket inte alltid är fallet för alla landbaserade etableringar (Energimyndigheten, 2013).

2.6 De fyra fallen

I detta avsnitt presenteras och beskrivs de fyra vindparkerna som undersöks samt närliggande skyddsområden. Dessa skyddsområden studeras och används för en senare analys som genomförs för att framhäva de möjliga orsakerna till varför man inte etablerat fler vindkraftverk i området.

För dessa fyra fall är det intressant att studera riksintresseområdenas, (Bilaga 3), teoretiska antal verk samt deras detaljerade information (Bilaga 2).

2.6.1 Vindpark Brahehus

Brahehus är en vindpark som ligger utanför Gränna öster om sjön Vättern i Jönköping kommun (Figur 3). Denna park producerar 75 GWh årligen vilket räcker till ca. 11 200 hushåll. Vindparken Brahehus byggdes av företaget OX2 och består av nio stycken Siemens SWT-101 vindkraftverk, med högsta punkt 300 m över havsytan. Kraftverken har en navhöjd på 99.5 m och en rotordiameter på 101 m. Detta ger en totalhöjd av varje vindkraftverk på ca. 125 m (OX2, 2015).

Riksintresset för vindbruk och stridande skyddsområden

Området kring vindparken, (Figur 3), har utlysts till ett riksintresseområde för vindbruk av Energimyndigheten. Detta område har ett minsta avstånd från bebyggelse på 400 meter (Bilaga 3- Brahehus). Enligt Energimyndighetens värdebeskrivning, (Bilaga 3-Brahehus), är det teoretiska antalet vindkraftverk som kan byggas 97 stycken. Vindpark Brahehus har placerats inom detta riksintresseområde (Figur 3, Energimyndigheten, 2019A).

Enligt Vindbrukskollen (2019) överlappar riksintresset för vindbruk ett riksintresse för kulturmiljövård- Uppgränna (Figur 3, nr 4). Detta område omfattar ruinen efter 1600-talsslottet Brahehus, ett öppet odlingslandskap på strandplanet mellan Vättern och Grännabergets förkastningsbrant, 1800-tals herrgården Vretaholm samt Gränna stad med välbevarad trästadsbebyggelse. Vidare gränsar riksintresset för vindbruk till ett riksintresseområde för Naturvård för sjön Vättern. Detta riksintresse för naturvård definieras av Vätterns förkastningsbetingade sjöbäcken och förstklassiga vattenkvalitet. Man vill dessutom skydda det befintliga faunat som förekommer och utgör en värdefull och skyddsvärd naturmiljö. I Vättern finns dessutom en mycket artrik fiskfauna med 28 olika fiskarter (Vindbrukskollen, 2019).

Utöver det ovanstående överlappar riksintresset för vindbruk, och dessutom själva vindparken Brahehus, ett riksintresseområde som heter Vättern med öar och strandområden. Detta område är avsett för rörligt friluftsliv (Vindbrukskollen, 2019) och innehåller alla de tidigare nämnda platserna. Detta område inkluderar alltså samtliga strandområden, hela sjön Vättern och ett naturreservat vid namn Vretaholms eklandskap (Figur 3, nr 5). Utöver detta omfattas även ett

(18)

skyddsområde för naturvård Östra Vätterstranden, (Figur 3, nr 3), av riksintresseområdet för vindbruk. Detta riksintresse är mångformigt och innehåller kulturhistoriska, geologiska, zoologiska och botaniska värden som bidrar till att helheten är av riksintressekaraktär (Vindbrukskollen, 2019). Nämnda områden och hur de ligger i relation till riksintresseområdet för vindbruk och själva vindparken Brahehus presenteras nedan i Figur 3.

Figur 3. Karta över riksintresseområdet för vindbruk (1) med uppförda vindkraftverk som omfattas av parken Brahehus (2) samt närbelägna skyddsområden (3-5).

Källor: (Energimyndigheten, 2019A), (Vindbrukskollen, 2019).

Påverkan på omgivningen

Enligt det projektansvariga företaget OX2 (2015) är anläggningen ansluten via en markförlagd kabel på 40-kV via en fördelningsstation på området till en större fördelningsstation i Gränna. En kabel som går i marken innebar en del avverkning av skog men syns samtidigt inte, vilket en luftledning skulle ha gjort och påverkat den visuella aspekten av landskapet. Som tidigare nämnt är parken placerad i ett område där det förekommer flera mindre områden med höga naturvärden samt mindre skyddsområden (OX2, 2015). Under planeringen och bygget har man genomfört ett aktivt samarbete med kommunen som besitter den lokala kunskapen om området. Detta resulterade i att vägar och övriga anläggningsytor placerades på ett visst sätt för att störa dessa skyddsområden,

(19)

med tillhörande miljö, så lite som möjligt. På uppdrag av OX2 genomfördes en arkeologisk utredning på platsen vilket påverkade placeringen av vindkraftverken så att de inte stör eller inverkar på flera kulturlämningar, som exempelvis gammal torpbebyggelse (OX2, 2015).

Invid parken finns etablerade bostadsområden vilka påverkas av parkens omfattning.

Exempelvis kastar parken skuggor, vilka överstiger riktvärda tidsinterval på 30h per år, över i huvudsak tre bostäder. På grund av detta har man utlovat att vid klagomål temporärt stänga av de berörda verken (Bolin, Almgren, 2017). Utöver detta påverkas en rastplats i närheten av potentiellt höga ljudnivåer vilka stundtals estimeras överstiga riktvärden på 40 dB. Av denna anledning har ljudbegränsningsåtgärder installerats för fyra av verken. Dessa ljudoptimeringar har en negativ påverkan på vindkraftverkens förmåga att producera el (Bolin, Almgren, 2017).

2.6.2 Vindpark Lehtirova

Lehtirova är en vindpark som består av tre separata delar i området mellan Ullatti och Kompelusvaara. Denna park ligger mellan Gällivare och Pajala kommuners gränser. Parkens namn, Lehtirova, kommer från bergstoppen som ligger mitt i området (OX2, 2017). Denna park ligger i två separata områden av riksintresse för vindbruk och elproduktionen beräknas vara ca.

490 GWh per år, vilket kan förse ungefär 98 000 hushåll med hushållsel (OX2, 2017). Enligt det projektansvariga företaget OX2 (2017) består vindparken av vindkrafttypen Vestas V126 3,6 MW med den totala höjden på 184 m. Vid tillståndsprocessens början ansökte företaget OX2 om att få bygga 65 vindkraftverk i området. Under processens gång har dock denna siffra minskat till 41 vindkraftverk som fördelats på de tre delområdena.

De presenterade områdena, (Figur 4), har av Energimyndigheten utsatts till att bli riksintressen för vindbruk. Det totala området som man kan se är uppdelad i ett mindre samt ett stort område och vindparken Lehtirova befinner sig inom dessa två separata riksintresseområdena (Figur 4). Det av Energimyndigheten framtagna teoretiska antalet vindkraftverk som kan byggas i respektive område är 144 och 20 stycken (Bilaga 3). I närheten av själva vindparken samt båda riksintresseområdena förekommer det skyddsområden av stridande karaktär.

Det större, norra riksintresseområdet för vindbruk, befinner sig i direktanslutning till ett område som heter Tärendö-Korpilombolo, (Figur 4, nr 5), och som är av riksintresse för naturvård.

Denna plats är särskilt viktig för geovetenskap (Vindbrukskollen, 2019). Vidare tillhör alla vattendragen i området till Torne och Kalix älvsystem och är därmed riksintressen och anspråk i Natura-2000 (Figur 4). Torne och Kalix älvsystem är ett av de största flodsystemen i Europa och har en rik vegetation både längs med vattnet men också i vattnet. Det speciella med detta flodsystem är att det är orört och inte exploaterat för vattenkraft, vilket också är den huvudsakliga anledningen till att detta flodsystem har blivit ett riksintresse för naturvård. Fågellivet kring systemet är också en viktig faktor då dessa floder spelar en viktig roll i fåglarnas reproduktion i form av avelsområde (VISS, 2010).

(20)

I norra delen av det större riksintresset för vindbruk finns området Tunturit, (Figur 4, nr 3), som är ett naturreservat och dessutom ett Natura-2000 anspråk (Vindbrukskollen, 2019). Denna naturpark har höga biologiska och geovetenskapliga värden eftersom parken har förblivit orörd under de två senaste istiderna (Länsstyrelsen Norrbotten, 2019A). I närheten finns också ett till naturreservat Rissavaara, (Figur 4, nr 4), som är ett riksintresse för naturvård (Vindbrukskollen, 2019). Detta område innehåller flera skyddsvärda arter i stora mängder, såsom knottrig blåslav samt rosenticka.

Dessa arter är knutna till de lokala granurskogarna (Länsstyrelsen Norrbotten, 2019B).

Sydväst om vindparken Lehtirova ligger riksintresseområdet för naturmiljö, Ulatti-Välimaa (Figur 4, nr 7). Detta område är ingår i ett bevarandeprogram för odlingslandskapet. Utöver detta finns det ett antal riksintresseskyddade kärnområden omkring vindparken (Gällivare Kommun, 2014). Dessa områden hör samman med samebyarna Girjas, Tärändö, Ängeså och Laevas (Vindbrukskollen, 2019). Skyddet avser bland annat rennäringen i dessa områden. Inget av dessa området angränsar direkt till riskintresseområdet för vindbruk och syns inte i Figur 4.

Figur 4. Karta över riksintresseområdet för vindbruk (1) med uppförda vindkraftverk som omfattas av parken Lehtirova (2) samt närbelägna skyddsområden (3-7).

Källor: (Energimyndigheten, 2019A), (Vindbrukskollen, 2019), (Gällivare Kommun, 2014).

(21)

Under byggnation av vindparken har man enligt projektören OX2 (2017) orsakat permanenta förändringar på den lokala miljön. Arbetsytorna för varje vindkraftverk, nya vägar och tre centrala uppställnings och omslagningsytor (alltså ytor avsedda för installeringen av vindkraftverken) förblir permanenta exploateringseffekter. Vidare har vindkraftverken kopplats till nätet delvis med markkabel som innebär miljöpåverkan i form av avverkning av skog. Projektören bestämde sig dock att även använda luftledningar på vissa distanser för att minimera denna miljöpåverkan (OX2, 2017).

Under planeringen av parken har det, på uppdrag av projektören OX2, genomförts en inventering av naturvärden för att identifiera eventuella okända skyddsområden. Utifrån denna inventering har man sedan anpassat placeringen av varje vindkraftverk för att inte påverka den skyddsvärda naturen negativt (OX2, 2017).

Området kring vindparken Lehtirova består främst av skogsmark och myrmarker med anslutande rännilar. Området innehåller också några vattendrag som ingår i Kalix och Torne älvsystem som i sin tur är ett Natura 2000-område. Enligt OX2 (2017) har en påverkan av mark och vatten skett i form av nya arbetsytor och vägar. Projektören menar dock att dessa vägar har lagts på fast mark så länge som det varit möjligt, men att den generella påverkan på marken varit synlig. Utöver detta används området där parken är placerad ofta för jakt och sedvanligt friluftsliv som bärplockning och vandring (OX2, 2017).

När det gäller djurlivet har en inventering av kungsörnar i området behövt genomföras (OX2, 2017). Denna undersökning har påverkat etableringens utformning enligt de resulterande rekommendationerna gällande skyddsavstånd. Påverkan på människorna har också undersökts (OX2, 2017). Enligt Engström (2019) bör en vindkraftsanläggning inte överstiga 40 dB vid bostadshus. Vidare bör den totala tiden som ett vindkraftverk kastar skugga över bostadshus inte överstiga 30 h per år (Engström, 2019). Efter utförda beräkningar kommit man fram till slutsatsen att med tanke på placeringen av vindkraftverken kommer dessa riktvärden inte att överstigas (OX2, 2017).

Vindparkens omfattning, alltså antalet vindkraftverk som uppförs, har en betydande påverkan på landskapet och hur det uppfattas. OX2 (2017) har genom en analys tagit hänsyn till påverkan på landskapsbilden, där ett fotomontage innehållandes de 65 vindkraftverk som projektören initialt sökte tillstånd för upprättats.

I etableringsområdet för parken Lehtirova bedrivs olika former av verksamhet som man under planeringen behövt ta hänsyn till (OX2, 2017). Verksamheter som rennäring, näringsliv, luftfart, försvaret och telekomunikation är några exempel på stridande intressen som existerar i närområdet.

Gällande rennäringen har man tillsammans med de berörda samebyarna tagit fram konsekvensanalyser för den påverkan som vindparken kommer att innebära (OX2, 2017).

I närheten av den befintliga parken har försvarsmakten ett område av intresse betecknat

“Påverkansområde övrigt” (Figur 4, nr 6, Försvarsmakten, 2018). Gällande försvarsmaktens verksamhet har OX2 (2017) i ett tidigt stadie av tillståndsprocessen informerats om att parken kommer att påverka de befintliga intressena i en del av området Palovaara. Eftersom den

(22)

planerade etableringen kolliderade med försvarsmaktens intressen, togs denna del bort från projektet vid tillståndsprocessen (OX2, 2017). Detta i enlighet med Miljöbalken (SFS: 1998:808, 3 kap 10 § MB).

Liknande situation uppstod när det gäller luftfartsområdet i angränsning till riksintresset för vindbruk. I ett tidigt skede av tillståndsprocessen informerades OX2 (2017) av Luftfartsverket att en del av området för etablering av vindkraftparken kolliderade med deras verksamhet. Denna del låg innanför en MSA-yta, (Bilaga 1), för Pajala- och Gällivare flygplats. Gällivare flygplats är utpekat som ett riksintresse enligt 3 kap. 8 § Miljöbalken (Skoglund, 2016). Detta resulterade i att den ytan som orsakade intressekonflikten var tvungen att lämnas orörd i projektet efter tillståndsprocessen (OX2, 2017). Denna yta ligger en bit ifrån området utpekat för vindbruk och syns därför inte i Figur 4.

Den sista verksamheten som bedrivs i närheten av etableringsområdet och vars intressen hamnat i konflikt med vindparken är telekommunikation (OX2, 2017). Teracom och Telia Sonera har ett länkstråk i området som skulle kunna störas av närliggande vindkraftverk. Som resultat tvingades man placera vindkraftverken på ett sätt som inte berörde störzonen kring länkstråken (OX2, 2017). Information om vart exakt detta länkstråk befinner sig har ej kunnat tillhandahållas.

2.6.3 Vindpark Vänern

Vindpark Vänern är en park som är lokaliserad på Grässlingegrundet i Vänern, ungefär 7 km från Skoghall (Energimyndigheten, 2010). Enligt Energimyndigheten (2010) genererar vindparken ca.

91 GWh per år och förser upp emot 20 000 hushåll med hushållsel. Denna vindpark består av 10 vindkraftverk av typen Winwind WWD-3 som bidrar till en samlad installerad effekt av 30 MW (Energimyndigheten, 2010). Kraftverken mäter en höjd på 140 m och samtliga verk ligger ca. 7 km från fastlandet. De är placerade på ett varierande vattendjup mellan 4-10 m och är anslutna till elnätet via överföringskablar av typen AXAL-TT PRO, en typ som är något enklare än vad som brukar användas för vindkraftverk till havs (Energimyndigheten, 2010).

Riksintresset för vindbruk och stridande skyddsområden

Som det framgår, (Figur 5), har området mellan Karlstad och Hammarö av Energimyndigheten blivit utpekat till ett riksintresseområde för vindbruk (Energimyndigheten, 2010). Det området innefattar Vindpark Vänern och antalet verk som enligt Energimyndigheten (2010) teoretiskt kan byggas i området är 14 stycken (Bilaga 3-Vindpark Vänern).

Förutom detta område av riksintresse för vindbruk är hela Vänern ett riksintresse för yrkesfiske (Karlstads Kommun, 2012). Vänern och dess öar är även ett riksintresse för rörligt friluftsliv. Riksintresset för vindkraft är i nära anslutning till Natura-2000 området Värmlandsskärgården, (Figur 5, nr 3), som bland annat innehåller riksintresseområdet för naturvård och naturreservatet Segerstads Skärgård (Figur 5, nr 4, Vindbrukskollen, 2019).

Värmlandsskärgården innehåller delvis även naturreservatet Getgarsudde, vilket ligger nordväst om riksintresseområdet för vindbruk (Figur 5, nr 5).

(23)

Flera av öarna inom Segerstads Skärgård är fågelskyddsområden (Karlstads Kommun, 2008). I utkanten av riksintresseområdet för vindkraften upptas delar av området av ett så kallat Sjöövningsområde, vilket är ett riksintresse för försvarsmakten (Figur 5, nr 6). Nedan syns riksintresseområdet för vindbruk tillsammans med dess byggda vindkraftverk och angränsande skyddsområden (Figur 5).

Figur 5. Karta över riksintresseområden för vindbruk (1) med uppförda vindkraftverk som omfattas av parken Vindpark Vänern (2). Närbelägna skyddsområden är övriga markerade områden (3-6).

När det gäller vindparkens miljöpåverkan har man enligt Energimyndigheten (2010) genomfört ett antal undersökningar i projektets begynnelse gällande påverkan kopplat till buller, fauna, fiske, fåglar, arkeologi och sediment som sammanfattades i en miljökonsekvensbeskrivning.

I arbetet med miljökonsekvensbeskrivningen (MKB:n) för vindkraftetableringar i Vänern framkommer det att antalet byggda verk är en betydande faktor för graden av påverkan på landskapsbilden (Karlstads Kommun, 2008). Även om fåtalet verk inte bedöms ha påtaglig inverkan på intrycket i området varnar man för att ett ökat antal verk kan leda till visuell dominans och en försämrad skärgårdsidyll. Under arbetet framkom det att en vindkraftsetablering söder om

(24)

Segerstads skärgård inte skulle resultera i några betydande störningar av andra intressen i området, även om eventuella framtida expansioner rekommenderas ta hänsyn till vyn från Segerstads skärgård. Enligt samrådsunderlag inför projektet Seawind Lake Vänern (2010), som eventuellt kan komma att delvis etableras inom riksintresseområdet för vindbruk, framkommer det att en etablering i de nordvästra delarna av området säkerligen behöver en Natura 2000-prövning. För att den ska godkännas får ingen betydande påverkan antas för en etablering (Naturvårdsenheten, 2012). Utöver detta kommer antagligen ett tillstånd enligt artskyddsförordningen (SFS:2007:805) behöva erhållas innan eventuell etablering, med hänsyn till fågelskyddsområden i närheten (ReWind Energy AB, 2010). Vid en etablering bör hänsyn även tas till lekande fiskarter i området, såsom sik och siklöja. Dessa är ekonomiskt viktiga för yrkesfisket i trakten och speciell hänsyn bör tas för dessa arter vid kabelläggning eller grundläggning av vindkraftverken (ReWind Energy AB, 2010).

2.6.4 Vindpark Kårehamn

Vindparken Kårehamn är lokaliserad i havet öster om Öland, nordost om staden Kårehamn vilken också ger den dess namn. Parken producerar en samlad energi på 180 GWh om året och kan förse ca. 28 000 hushåll med hushållsel (E.ON, 2013). Vindpark Kårehamn består av 16 stycken vindkraftverk som tillsammans bidrar till en samlad effekt av ca. 48 MW. Vindkraftverken har en totalhöjd på 136 m och är placerade på ett varierande vattendjup av 8-20 m samt på ett avstånd av 300-400 m ifrån varandra. Vindparken är kopplad till elnätet med en växelströmskabel som är 20 km lång och som går under vattenytan.

I Figur 6 syns området som av Energimyndigheten utpekats till att bli riksintressen för energiproduktion via vindbruk. Området innefattar vindparken Kårehamn och dess vindkraftverk (Figur 6). Enligt Energimyndighetens värdebeskrivningar, kan detta område rymma ett teoretiskt antal vindkraftverk som är 59 stycken (Bilaga 3-Kårehamn).

I närmiljön till riksintresset för vindbruk finns en rad andra områden vars intressen kan strida mot vindkraftens. Nästan halva riksintresset för vindbruk befinner sig i ett riksintresseområde kallat Borgholm Mörbylånga som är klassat som ett sjöövningsområde för totalförsvarets militära del (Figur 6, nr 6). Detta sjöövningsområde bör förbli hinderritt (Vindbrukskollen, 2019).

Riksintresset för vindbruk ligger också, på sin sydöstra kant, i nära anslutning till ett riksintresse för yrkesfiske kallat Öland ost Kårehamn Gårdby (Figur 6, nr 3). På västra sidan finns ett Natura- 2000 skyddat område Södviken som är av typen ramsarområde (Figur 6, nr 5). Ett ramsarområde innebär att områdets ekologiska och naturliga karaktär inte på något sätt får försämras (Lonnstad, 2019). Dessa områden ska skyddas från all typ av skada på natur- och kulturmiljö inom området.

Vidare, (Figur 6, nr 4), finns ett skyddsområde direkt under Södviken som heter Husvalla sjömarker. Detta område är precis som Södviken ett Natura-2000 område och bör skyddas från alla former av påverkan på dess miljö och natur. Söder om Husvalla Sjömarker existerar även ramsarområdet Ölands ostkust (Figur 6, nr 7).

(25)

Förutom de ovannämnda områdena ingår hela Ölands kustlinje i ett riksintresse som heter Smålands skärgård - Simpevarp samt Öland, vars syfte är att skydda obruten kust. Detta område är inte utmärkt i Figur 6 då det inte direkt angränsar till riksintresset för vindbruk. Utöver detta är hela Öland samt stora delar av havet runt omkring ett riksintresse för rörligt friluftsliv (Vindbrukskollen, 2019). Enligt vindbrukskollens (2019) beskrivning av riksintresset skall friluftslivets och turismens intressen respekteras i första hand och beaktas på ett särskilt sätt vid bedömningen av tillåtligheten av exploateringsföretag. Längst med Ölands östra kustlinje sträcker sig även ett riksintresse för naturvård vid namn Östra Ölands strandängar och vid vissa sträckor existerar även riksintressen för kulturlandskap med avseende att främja ett öppet odlings-och kustlandskap (Vindbrukskollen, 2019). Inget av dessa områden är i direkt anslutning till riksintresseområdet för vindbruk och syns inte i Figur 6.

Figur 6. Karta över riksintresseområdet för vindbruk (1) med uppförda vindkraftverk som omfattas av parken Kårehamn (2). Angränsande skyddsområden är övriga markerade områden (3-7).

I protokollet vid tillståndsprövningen i miljööverdomstolen (2009:1592-09) av vindparken Kårehamn framkom synpunkter från parter vilka representerar andra intressen inom området.

(26)

Kammarkollegiet menade bland annat att parkens planerade placering egentligen ligger i förbjudna områden för vindkraft, karaktäriserade av andra skyddsområden. Man önskade även vid denna tidpunkt att fler undersökningar skulle göras gällande buller, vibrationer och tryckvariationer från verken och dess påverkan på fiskarterna i området. Utöver detta påpekade Kammarkollegiet att grumlingar och sedimentspridningar vid anläggningsfasen bör minimeras så långt det bara går, då dessa kan leda till kvävningsskador för fiskarter i området (MD, 2009:1592-09). I denna fråga har Kammarkollegiet även fått medhåll från Fiskeriverket som menar att dessa orsaker kan leda till skador på fiskbestånden i området, där även magnetfält och elektriska fält beskrivs som annan betydande påverkan (MD, 2009:1592-09). Fiskeriverket menade vid tidpunkten för tillståndsprövningen att en etablering av vindparken kunde leda till att fiskeriverksamheten i området påverkades negativt.

Sjöfartsverket ville vid tillståndsprövningen försäkra sig om att kustsjöfartyg, fiskefartyg och fritidsfartyg på ett säkert sätt kan passera vindparken utan problem. Krav på färdiga beredskapsplaner, framtagna tillsammans med räddningstjänsten och sjöfartsverket, innan parken påbörjades önskades därför från detta håll (MD, 2009:1592-09).

På grund av de praxis-baserade bullergränsnivåer på 40 dB som gäller för bostadsområden, önskade Föreningen svenskt landskapsskydd att parken skulle flyttas 3 km längre bort från land.

Detta på grund av att boende i Husvalla riskerade att få ljudnivåer upp emot 45 dB från dåvarande planförslag. Denna fråga stärktes av Kammarkollegiets önskemål om att flytta parken längre bort från Öland med hänsyn till de skyddsområden som där existerar gällande obruten kust (MD, 2009:1592-09). Detta nekades dock av Högsta Domstolen (2009:1592-09) som gav parken tillstånd att byggas. Detta med hänsyn till att det vid tidpunkten inte fanns några riktlinjer gällande bullernivåer vid bostadsområden, endast praxis, samt att E.ON meddelat att en gräns på 40 dB kunde uppnås.

Några av de villkor som fastställdes av Högsta Domstolen (2009:1592-09) vid tillståndsutmärkelsen var bland annat att växelströmsteknik skulle nyttjas vid kabelläggning under vattnet, i samråd med Tillsynsmyndigheten och Fiskeriverket. Vid en eventuell avveckling av verket ska sedan kabeln avlägsnas från platsen (MD, 2009:1592-09). E.ON har också meddelat att en öppen dialog tillsammans med svenska myndigheter ska hållas gällande ålens vandring och fladdermössens navigeringsförmåga i området (E.ON, 2019), det sistnämnda en art delvis skyddad inom de närliggande Natura-2000 områdena (Lindberg, 2018).

3. METOD OCH MATERIAL 3.1 Materialinsamlingsprocessen

Inom ramen för detta arbete identifierades fyra fall med vindparker som är i drift. Två av parkerna är etablerade på land och två på vatten och de valdes ut genom att först undersöka GIS-kartor över utpekade riksintresseområden för vindbruk inom Sveriges gränser (Energimyndigheten, 2019A).

Dessa GIS-kartor tillhandahölls av Energimyndigheten och gav information gällande dels befintliga riksintresseområden men också etablerade samt planerade vindkraftverk. GIS kartorna

(27)

är kopplade till värdebeskrivningar för varje riksintresseområde, vilka innehåller platsspecifik information gällande bland annat antalet teoretiskt möjliga kraftverk som inom varje riksintresseområde kan byggas (Bilaga 2). Genom att studera närliggande skyddsområden kunde kartor över varje område med riksintresse, vindpark och närliggande skyddsområden sammanställas för att ge en visuell och övergripande bild av varje fall. Tillsammans med ovannämnt informationen har bakgrundsmaterial såsom miljökonsekvensbeskrivningar för respektive park studerats. Information gällande miljökonsekvensbeskrivningar och projektbeskrivningar har först och främst hittats på ansvarig projektörs hemsida. Denna generella process applicerades på samtliga vindparker som studerades inom detta arbete, där relevant stridande intressen i områden kring riksintressen för vindbruk varit i fokus för en innehållsanalys.

3.2 Etableringsgrad

För att studera hur mycket av den teoretisk uppskattade potentialen som fallit bort vid etablering av de fyra studerade fallen, med hänvisning till lokaliseringen av vatten-respektive landbaserade områden, beräknades i studien en etableringsgrad. Denna grad (𝑃_%&%) beräknas som en procentandel utifrån kvoten mellan det teoretiskt uppskattade antalet verk som varje riksintresseområde rymmer (𝑃_') och den faktiska etableringens antal vindkraftverk (𝑃₍), se ekvation 1 nedan.

𝑃_%&% =^*_*⁺

,×100 (1)

I arbetet undersöktes först denna etableringsgrad för de vatten-respektive landområden som studerades. Det sammanlagda antalet etablerade vindkraftverk dividerades med det totala teoretiska antalet vindkraftverk som kan byggas inom det specifika riksintresseområdet. Denna kvot multiplicerades sedan med en faktor 100. Det sistnämnda gjordes för att få fram ett procentuellt värde utifrån det teoretiskt satta antalet. Detsamma gjordes sedan för de olika vatten- respektive landområdena tillsammans, varefter en skillnad mellan de olika rummen har kunnat analyseras.

Efter att ha beräknat en etableringsgrad för de studerade fallen gjordes samma sak på ett nationellt plan, baserat på etablerade verk i Sverige och det teoretiska antalet verk som kan byggas inom samtliga riksintresseområden. Det totala antalet vindkraftverk som har etablerats dividerades med det totala antalet teoretiska vindkraftverk och kvoten multiplicerades sedan med en faktor 100. Proceduren gjordes separat för vatten-respektive landbaserade områden, varefter en skillnad mellan de olika rummen, på ett nationellt plan, har kunnat analyseras.

3.3 Innehållsanalys

Drisk & Maschi (2015) beskriver innehållsanalys som en form av forskningsteknik som verkar för att korrekt tolka och dra slutsatser från texter samt annat relevant material utifrån dess kontext. För att lyckas urskilja platsspecifika faktorer som kan komma i konflikt med vindkraftsetableringar till havs, respektive på land, användes en anpassad innehållsanalys av berörda riksintresseområdens

(28)

värdebeskrivningar, (Bilaga 3), och av dokumentation gällande de faktiskt upprättade vindkraftsetableringarna (Bilaga 1). För att lokalisera faktorer som resulterar i reducerad etableringsgrad för vatten-respektive landbaserade vindkraftsprojekt, inspirerades metoden av en så kallad kvalitativ innehållsanalys (Drisk & Maschi, 2015). Fokus har varit att lokalisera underliggande platsberoende intressen som kan anses reducera riksintresseområdenas teoretiskt baserade omfattning. I arbetet har dessa intressen gestaltats i form av existerande närliggande skyddsområden som uppfyller kriterium att vara relevant stridande intressen mot riksintresseområden för vindbruk.

En form av induktiv kodning, (Drisk & Maschi, 2015), användes där det skapades en kategoribank bestående av de skyddsområden som det genom dokumentation framkommit att de studerade vindkraftsprojekten behövt, eller verkar behövt, ta hänsyn till. Denna kategoribank användes för att förklara de uträknade etableringsgraderna. Genom att tillämpa en så kallad grundad teori, (Drisk & Maschi, 2015), på materialet i kategoribanken formulerades sedan en hypotes för vilket av rummen som har störst etableringspotential.

Den utförda kvalitativa innehållsanalysen kan delas upp i olika steg. I första steget, Steg 1, studerades varje fall och information gällande platsspecifika förhållanden såsom närliggande skyddsområden lokaliserades. Utifrån detta material skapades sedan en kategoribank där samtliga lokaliserade skyddsområden kategoriserades utifrån varje fall. I detta steg analyserades skyddsområdena och relevant stridande intressen definierades genom två kriterier. För det första ska skyddsområdet vara i direkt anslutning till riksintresseområdet för vindbruk för att kunna betraktas som något att möjligen behöva ta hänsyn till vid vindkraftsetableringar. Alltså, ett skyddsområde som kan ha reducerat etableringsgraden för vindkraften i området. Utöver detta, som kriterium två, ska inga vindkraftverk vara upprättade inom skyddsområdet. Detta kriterium antar att området, där inga vindkraftverk tillåtits byggas, är av annat intresse än riksintresseområdet för vindbruk. Vid detta steg beaktades också dokumentation från respektive fall för att lokalisera skyddsområden som inte uppfyller ovanstående klassificering men som ändå bidragit till en reducerad etableringsgrad. Dessa områden kallas för undantagsområden. I nästa steg, Steg 2, gallrades områden som inte kvalificerade sig som relevant stridande intressen, eller som undantagsområden, bort från kategoribanken. Dessa områden anses alltså inte ha möjlighet att reducera etableringsgraden för riksintresseområdena för vindbruk. I detta steg delades även dessa skyddsområden av relevant stridande intresse in i vatten-respektive landbaserade områden. Från och med denna uppdelning läggs de lokaliserade undantagsområdena till som relevant stridande intressen i kategoribanken.

I det slutgiltiga steget, Steg 3, upprättades en grundad teori för vilket av rummen som har störst etableringspotential. Fram tills detta steg existerade ingen hypotes kring vilket rum som har mer eller mindre etableringspotential. Etableringsgraderna talar för sig och förklaras med hjälp av de funna relevant stridande intressena som respektive studerat projekt behövt ta hänsyn till. På detta vis framställdes en teori gällande etableringspotential som sedan testades mot den nationellt uträknade etableringsgraden. Stegen i den kvalitativa innehållsanalysen visas i Figur 5.

(29)

Figur 5: Struktur och tillvägagångssätt av innehållsanalysen. Figuren visar framtagandet av en kategoribank (steg 1), gallringen av kategoribanken baserad på land/vattenområdena (steg 2) och

upprättandet av en grundad teori (steg 3).

Källa: (Drisk & Maschi, 2015).