Vikten av att lyfta fram rätt objekt 69

Kommuner runt om i Sverige marknadsför sig oftast med liknade attribut för att beskriva sig. Det krävs för att personer ska få någon form av association till kommunen. Det vanligaste är att de använder en slagkraftig slogan och marknadsför fördelarna med kommunen, oftast i samband med natur, kultur och geografi. I vårt fall är det så kommunerna arbetar när de marknadsför sig som familjevänlig, bra boende, trygg uppväxt miljö, nära till vatten, naturskönt, bra läge och så vidare. Trueman (2004) anser att det inte är tillräckligt utan menar att kommunerna måste marknadsföra mer objekt som finns på platsen. Vissa av kommunerna gör det men inte i så stor grad. Dock är det så att de tre kommunerna, speciellt Grums och Kil är mindre bra på att framhäva de olika aktiviteterna som finns i respektive kommun och som kan få folk att besöka kommunen. Kommunerna måste alltså som Braunerhielms (2006) forskning visar arbeta mer med att marknadsföra olika platser i kommunerna för att få fler att besöka kommunerna. Även Hankinson (2004) har kommit fram till att en plats är holistisk, men det finns även enheter på platsen som är viktiga. Exempelvis Borgvik i Grums, laxfisket i Forshaga och Fryken i Kil är sådana platser. Dessa har själva ett specifikt värde för varje människa. Vid arbete med Marketing Places måste kommunerna arbeta med helhetsbilden men även med de olika platserna i kommunen. Det eftersom den specifika platsen i kommunen kan höja imagevärdet för hela kommunen om de har problem med sin image.

Forshaga är den kommun som uppfattas som mest naturskön medan Grums uppfattas som minst naturskön. Forshagas har dessutom kommit längst på vägen med arbetet av marknadsföring av evenemang och aktiviteter.

Forshagas kommunchef säger följande om marknadsföring av platser som finns i kommunen:

”Vi har en speciell nisch med sportfiskeutveckling som vi gärna vill att folk ska komma hit och fiska lax eller andra fiskar i älven och sjöarna.”

Grums har goda möjligheter att förknippas som naturskönt då bland annat både Vänern och Borgvik finns i kommunen. Grums kommunchef tycker att dessa två ”attraktionerna” differentierar Grums från övriga kommuner

”Det mest unika är gamla kulturmiljön, framförallt Borgvik och de fina naturområdena. Att vi har mycket strand och nära till vattnet”.

Kil medger också att de inte är speciellt bra på att marknadsföra de olika attraktionerna som finns i Kil.

Att Grums kommun är naturskönt verkar dock inte vara något barnfamiljerna i Karlstad har uppfattat, då bara 34 av 186 barnfamiljer ansåg det. I jämförelse med Forshaga där 93 respondenter ansåg att Forshaga var naturskönt är inte uppfattningen om att Grums vidare positiv.

Forshaga marknadsför alltså kommunen med bland annat laxfiske vilket gör att människor besöker kommunen. Dessutom arbetar vissa affärer i Forshaga med radioreklam som då leder till att människor i regionen Karlstad besöker kommunen. Att få människor att besöka platsen är ett signifikant samband med vilken bild respondenten har av kommunen. Därför tror vi att ett samarbete mellan kommunen och näringslivet är viktigt för att få fler besökare till kommunen. Tabellen är ett exempel på sambandet mellan besöksfrekvens och bilden av Kil. Samma samband kunde också ses i besöksfrekvensen till Forshaga. Tabellen visar inte varför de besöker Kil utan bara att de besöker den. Besökaren kan ha arbete, släkt eller annat som lockar dem att besöka kommunen. Det vi vill säga att besöksfrekvensen antagligen skulle öka om kommunerna marknadsförde sina olika attraktioner som finns belägna i kommunen.

Hur ofta besöker du Kil Tabellen visar sambandet

mellan besöksfrekvens och den generella bilden av Kil. Minst en gång i veckan Minst en gång i månaden Sällan Aldrig Total Positiv bild 13 8 14 4 39 Neutral bild 3 10 57 30 100 Negativ bild 0 1 17 24 42 Bortfall 0 0 0 1 1 Total 16 19 88 59 182

Tabell 6.2 Samband mellanbesöksfrekvens och generellbild

Braunerhielm (2006) menar att det krävs ett ställningstagande om vad som skall lyftas fram och vilken bild man vill förmedla. Vidare anser hon att det handlar om att styra över resurserna och avgöra vilken information intressenterna skall få del av. Denna arbetsmetod hänger ihop med arbetssättet vi diskuterade ovan. Det är viktigt att kommunerna arbetar på det här viset och enligt oss finns det tendenser som tyder på att det pågår ett sådant arbete, dock i för liten grad.

Forshagas kommunchef ger en bild av dem tänker på vilka delar de vill förmedla

”Det handlar om att lyfta fram det som är positivt och inte skriva om det som är negativt”.

Även Kils kommunchef påpekar samma sak:

”Nej, det går ju inte att lyfta fram allt, man får ju välja det som ska lyftas fram istället för att titta på det som inte ska lyftas fram.

Grums informatör är inne på samma sak:

”Pappersbruket är inget vi vill lyfta fram eftersom de flesta redan vet om att det finns. Vi vill hellre lyfta fram sånt som folk inte vet om såsom de vackra skärgårdsmiljöerna,

Borgvik, att vi har trevliga bostadsområden. Sånt som är lite mer under ytan”.

Kommunerna verkar tänka på vad som skall lyftas fram och vad som inte skall lyftas fram. Grums verkar dock ha ett stort problem. Utan att vi har fått fram resultat från studien verkar det som pappersbruket har en väldigt negativ klang.

Ur ett barnfamiljsperspektiv tror vi att kommuner som verkligen satsar på att locka till sig barnfamiljer också skall arbeta mer med aktiviteter och evenemang som passar barnfamiljen. Blom (1996) menar att det är viktigt att hitta något unikt som är utmärkande för den egna regionen och orten för att attrahera de olika målgrupperna att upptäcka staden. Även Fill (2002) anser att det är viktigt och menar att organisationer måste kommunicera ut varumärkets väsentligaste egenskaper gentemot kunderna och det

är viktigt att varumärket underhålls konstant.

Med denna bakgrund är det alltså oerhört viktigt att kommunerna arbetar konstant med de objekt som de vill lyfta fram och dessutom måste de underhållas i form av marknadsföring som gör att dem sätter sig i kundens medvetande. Vad som skall lyftas fram har studien inget svar på, men det bör naturligtvis vara attraktioner som skall locka de segmenten som kommunerna vill attrahera. Kotler (1999) menar dock att kommunerna har en mycket begränsad budget där nya attraktioner kostar mycket pengar och oftast räcker inte pengarna till för att exempelvis bygga nya attraktioner. Teorin försvårar därmed kommunernas arbete för att bygga nya attraktioner som riktar sig till barnfamiljer. Men nya attraktioner behöver inte alltid vara lösningen exempelvis kan kommuner som vill attrahera barnfamiljer arbeta med attribut som barnfamiljer tycker är viktigt såsom skola, barnomsorg och boendemiljö.