Viktig information att ge/ta del av i övergångsprocessen

Här redovisas först det som skolan anser är viktig information att få ta del. Efter det följer vad förskolan anser är viktig information att lämna över.

Skolan

Individuell information

Många av respondenterna uppgav att de önskade individuell information. Exempelvis önskade

respondenterna information om barnets språkutveckling och om barnets utveckling i stort. De önskade information om vart barnet befann sig i sin lärprocess och för att hitta lämpliga sätt att arbeta vidare.

” Hur barnet ligger till, inte att de tex gillar att gunga, utan hur de ligger till med bokstäver, ljudning och inom matematiken.” Det var många som önskade information om barnets styrkor och intressen.

Till exempel ville de veta vad barnet tycker om att göra och vilka styrkor barnet har för att kunna bygga vidare på dem. Tjugo respondenter önskade individuell information om barnets sociala förmågor. De önskade information om hur barnet fungerade i samspel med övriga barn. Information om barnets medicinska behov önskas också. Med medicinska behov menas specialkost och allergier samt om det finns någon sjukdomsbild. Respondenterna önskade också få information om barnets hemförhållande. De ville veta hur kontakten fungerade med hemmet och om det var något de behövde få kännedom om när det gällde barnets vårdnadshavare. En respondent skriver: ” Vilka särskilda åtgärder som eventuellt kopplats in för att stötta barn eller familjer.” Flera av de svarande uttrycker att de önskar information om vad som behövs för att barnet ska få en så bra start som möjligt och att för att de ska kunna bemöta barnet på bästa sätt. De önskar kunskap om barnets individuella behov och eventuella svårigheter. ”Sådant som är bra att veta för att kunna möta barnet på bästa sätt. Det kan alltså vara helt olika saker beroende på barn.” Tre av respondenterna skriver att information som kommer direkt från barnet är viktig. De vill veta hur barnet tänker inför att börja skolan och men också ta del av barnets egna tankar kring sina behov av stöd. Tjugoåtta av skolans respondenter svarade att de ansåg information om barn med särskilda behov som viktig information.

De efterfrågade information om vilket stöd och vilka anpassningar som funnits tidigare och om det fanns någon diagnos.

Gruppinformation och tidigare gynnsamma arbetssätt

Tolv av respondenterna önskade information på gruppnivå. De önskade information om hur förskolan arbetat tidigare, tidigare teman i gruppen och hur de kan arbeta vidare. Flera ville ha information om framgångsfaktorer på gruppnivå. Flera av respondenterna i skolan önskade information som kan underlätta vid gruppindelningar. Exempel på detta var vilka barn som fungerar bra /mindre bra

tillsammans. Samt kunskap om diagnoser och anpassningar som gjorts för att kunna göra fördelningen jämn mellan klasserna. Två av respondenterna svarar på frågan genom att delge oss vad som inte fungerar i dagsläget. Det de lyfter är dålig framförhållning, problematik på grund av sekretess och ej genomtänkt övergång.

Samarbete med andra runt barnet

Sju av de svarande uppgav att de önskade få information om samarbeten med andra runt barnet. Det vanligaste var att det var vårdnadshavarna man avsåg. För några var det viktigt att all information skulle gå via vårdnadshavare. Det ansågs också viktigt att vårdnadshavarna fick information om förskoleklassen och skolan. Andra svarande att de ville ha information om specialpedagog varit inkopplad, kontakter med socialtjänsten, logoped eller om eleven diskuterats i elevhälsoteam. En av respondenterna delger sitt underlag vid övergång där både vårdnadshavare och förskolans pedagoger får ge sin bild.

Förskolan

Individuell information

I förskolan ansågs information om det enskilda barnet också viktig. Vanligast var att man ville skicka med information om barn i behov av särskilt stöd. Flera av respondenterna vill vidarebefordra

information om förhållningssätt, diagnoser och vad det är barnet behöver extra stöd i. En av de svarande säger att “information är extra viktigt för barn med särskilda behov, så att det inte blir en fördröjning eller uppehåll i stödet”. Det enskilda barnets utveckling och lärande ansåg flertalet vara viktigt och att det borde skickas med information kring detta. Barnets språkutveckling, förståelse för svenska språket och information som gynnar barnets fortsatta utveckling är exempel på vad

respondenterna i förskolan ville föra vidare information om. En respondent skriver ”relevant info om barnets utveckling som skolan behöver för att barnet skall få en så bra start som möjligt”.

Tre respondenter i förskolan önskade skicka med information om barnets sociala förmågor.

Exempelvis information om hur barnet fungerar i grupp, hur samspelet sker med andra och vad hen har för lekvanor. Flera av respondenterna i förskolan ville skicka med information om barnets styrkor och intressen. En av respondenterna skriver att det kan vara ett sätt för ny personal att skapa relation med barnet. Några vill ge information om barnets medicinska behov såsom eventuell sjukdom och allergi. Två av respondenterna i förskolan tar upp barnets egna tankar som viktig information som de vill delge skolan. Med detta avser de barnets förväntningar och tankar kring att börja skolan.

Gruppinformation och tidigare gynnsamma arbetssätt

Nio av respondenter i förskolan önskar skicka med information på gruppnivå. Exempel på information de vill skicka med till skolan är vad de arbetat med i form av projekt och teman under barnets tid i förskolan. Information kring vilka barn som fungerar bra/mindre bra tillsammans, inför

gruppindelningar. ”Vi lägger ett fokus på det som gruppen arbetat med i sina projekt och vilka framgångsfaktorer vi sett i vårt arbete med gruppen och i vissa fall även individen”, skrev en

respondent. Tolv av respondenterna önskar skicka med information om tidigare gynnsamma arbetssätt.

En av de svarande menar att det är viktigt att man samtalar om detta så att eventuellt stöd finns på plats när barnet kommer.

22 Samarbete med andra runt barnet

Några av respondenterna skriver att det är viktigt med information om samarbetet med andra runt barnet. Flera respondenter nämner trepartssamtal som viktigt. Några skriver att de utformar

gemensamma mål och syften med övergången. För en respondent uppstår det problem med att lämna över information. Endast information om barn i behov av särskilt stöd får lämnas över och då görs överlämningen av en specialpedagog. En annan skriver att det är viktigt att barnet självt får komma till tals.

Sammanfattning

Förskolan rankade tidigare gynnsamma arbetssätt högst följt av barnets sociala förmågor, därefter kom barnets tidigare intressen, barnets tidigare färdigheter och barnets tidigare kunskaper. Skolan rankade barns sociala förmåga högst följt av tidigare gynnsamma arbetssätt, barnets tidigare färdigheter, barnets tidigare kunskaper och barnets tidigare intressen. Skola och förskola är i denna fråga överens om att tidigare gynnsamma arbetssätt och barnets sociala förmågor är det viktigaste att få information om för att få vägledning kring barnets fortsatta lärande. Förskolan anser dock barnets tidigare intressen vara viktigare än vad skolan gör medan det omvända gäller barnets tidigare färdigheter. Både förskola och skola är överens om att barnets tidigare kunskaper är bland det minst viktiga av de fem

alternativen. De flesta av de svarande inom både förskola och skola önskade individuell information om varje barn. Barn i behov av särskilt stöd var det vanligaste. Skolan önskade information om stöd och anpassningar som förskolan gjort samt information om vilka situationer som barnet hade svårigheter i. Tio av respondenterna från skolan önskade information om barnets medicinska behov, medan endast tre av förskolans svarande lyfte detta. Tjugo respondenter från skolan önskade

information om barnets sociala förmågor medan det var tre av förskolans respondenter som lyfte detta som särskilt viktigt. Tretton av skolans respondenter önskade information om barnets utveckling och lärande, i förskolan önskade åtta svarande skicka med den informationen. Barnets intressen och styrkor var något som flera respondenter uppgav som önskvärd information att skicka med eller att ta emot. Skolan hade dessutom flera respondenter som önskade information om barnets

hemförhållanden, hur kommunikationen fungerade med hemmet, om hemmet fått något stöd, vem barnet bor hos och om socialtjänsten har varit inkopplat var några av de svarandes önskemål. Tre respektive två av de svarande lyfte att det var viktigt att ta med barnets egna tankar om övergången och hur hen upplever det att börja skolan. Gruppinformation var något som flera respondenter önskade delge eller ta del av. Det handlade om information om hur gruppen fungerade, gruppens kunskaper och vad de arbetat med för projekt. I båda grupperna ansåg man också tidigare gynnsamma arbetssätt som viktiga. Något fler i förskolan lyfte detta. Samarbete med andra runt barnet nämndes också i högre grad av respondenter från förskolan, det kunde i svaren beröra vårdnadshavarnas inflytande i övergångsprocessen och eventuellt specialpedagog eller logoped. Från skolan önskade sex

respondenter information och stöd från förskolan i gruppindelningen, främst vilka barn som behövde gå i olika klasser. Flera svarande i både förskola och skola uppgav att de ansåg all information som gynnar och underlättar övergången som viktig.

Diskussion

Metoddiskussion

Vi upplever att vårt val att använda enkät som datainsamlingsmetod har gett svar på vårt syfte och våra frågeställningar. Vi fick på detta sätt in en större mängd data än om vi hade gjort en kvalitativ studie.

Det passade oss bra då vi önskade täcka in olika områden kring övergången i vår studie. Det vi saknar och som också är en nackdel med kvantitativa studier enligt Ejlertsson (2014) är att respondenterna inte har möjlighet att ställa kompletterande frågor om något är oklart eller om de önskar förtydliga något. Att göra en pilotstudie på enkäten visade sig vara väldigt gynnsamt. Vi fick bra konstruktiv kritik och hade möjlighet att ändra vissa frågor så att de blev tydligare. Det som kunde gjort vår enkät ännu tydligare är om vi hade skickat ut vår pilotstudie till ett större antal respondenter riktade mot alla i vårt urval. Vi ser i efterhand att vi har använt oss av olika begrepp i fråga tolv och fråga tretton. I fråga tolv har vi skrivit fritidspedagog och i fråga tretton har vi använt oss begreppet fritidspersonal.

Det senare var det begrepp vi hade avsett att använda oss av i båda frågorna. I fråga tolv har vi med barnet som alternativ men under fråga tretton är barnet inte med i kryssalternativen. Detta hade kunnat ge oss en bredare bild av barnets delaktighet i övergången och därmed gett oss ett annat resultat att utgå från på dessa två frågor. På fråga sjutton, vår sista fråga (en rangordningsfråga), har vi ett stort bortfall. Möjligen kan det delvis förklaras av att det är vår sista fråga och att respondenterna är mindre koncentrerade på slutet. Alternativt hade vi kanske kunnat konstruera frågan på ett annorlunda sätt för att höja svarsfrekvensen här. I fråga åtta och nio ställde vi två olika frågor för att mäta nöjdhet med en och samma variabel för att höja reliabiliteten. På dessa frågor har vi fått liknande svar vilket ökar reliabiliteten för vår studie.

Valet vi gjorde att ha sexton slutna frågor och en öppen fråga framåt slutet på enkäten gjorde att respondenterna fick en möjlighet att beskriva och komma till tals vilket vi ser som en stor fördel för vårt resultat. Att vi fick så många svar på vår undersökning kan tolkas som att enkäten var lagom lång att svara på. I vårt målinriktade urval sökte vi respondenter med kunskap och erfarenheter kring området. Vi använde oss av plattformen Facebook där vi delade enkätlänken i olika grupper som vände sig mot vår målgrupp vilket visade sig vara gynnsamt. För att få fler svarande bland rektorer och specialpedagoger kunde vi ha påmint om enkäten igen i respektive grupp. Något som förmodligen påverkar resultatet är vilka respondenter som svarade på enkäten. Oftast svarar man på en enkätstudie om man är intresserad och positiv till ämnet. Om man som pedagog är med på olika sociala nätverk för pedagogiska frågor så tolkar vi det som att man är nyfiken och engagerad. Detta innebär att resultatet kanske hade sett annorlunda ut om vi hade skickat ut enkäten till olika förskolor och skolor.

Respondenterna har i denna studie informerats om att deltagandet i studien är frivilligt samt att de hade möjlighet att när som helst avbryta deltagandet. All information om respondenterna

avidentifieras i enkäten redan från början. Vi har använt oss av program som Stockholms universitet rekommenderar som säkra för ändamålet.

Resultatdiskussion

Studiens syfte är att vi vill studera övergången från förskola till förskoleklass. Studien har fyra frågeställningar: Hur anser personal i förskolan respektive skolan att övergången organiseras? På vilket sätt anser personal i förskolan och skolan att samverkan sker mellan skolformerna? Vilken information anser personal i förskolan respektive skolan vara viktig vid övergången? Och slutligen:

Vilken information anser personal i förskolan respektive skolan ger vägledning i fråga om barnets lärande? Resultatet av vår studie visar att det finns rutiner i både förskolan och skolan gällande övergången. I detta avseende ser vi inga större skillnader mellan förskola och skola. Till största delen

svarar också våra respondenter att det finns blanketter och mallar att använda sig av. Det finns dock ett antal respondenter som svarar ”delvis” eller ”nej” på båda dessa frågor.

Det som mest sticker ut i resultatet runt organisationen är huruvida det finns tid avsatt för att planera för övergångsprocessen. Vi tolkar svaren som att båda skolformerna uttrycker att de inte är nöjda med tiden. En fungerande organisation som prioriterar och skapar bra förutsättningar för pedagoger att genomföra bra övergångar är mycket viktigt. Det handlar både om att frigöra tid och resurser visar Alatalo, Meier & Frank (2014) och Hogsnes & Moser (2014) i sina studier. Mot bakgrund av detta blir rektorernas/ledningens roll väldigt viktig för hur övergången prioriteras och planeras på

organisationsnivå. Ackesjö (2015) såg i sin studie att skolans inre organisation har betydelse för hur övergången kommer att bli. Det måste finnas en medvetenhet kring övergångar och hur övergången kan underlättas för barn och lärare. Här kommer också läroplanerna in som en styrande del på makronivå som skapar riktlinjer för att samverkan mellan skolformerna ska ske, men de ger ingen riktlinje på hur organisationen ska utformas runt övergången.

Respondenterna svarar väldigt lika på de frågorna som berör nöjdhet och hur tillfredsställande de tycker övergången fungerar. Det finns inte några större skillnader mellan förskolan och skolans respondenter. Förskolans respondenter svarar i något högre grad än skolans respondenter ”delvis”.

Trots att det till stor del finns rutiner och mallar så är respondenterna inte helt nöjda med hur

övergången fungerar. Vad kan det bero på, är det frågan om tid? Alternativt kan det vara som Alatalo, Meier & Frank, (2014) visar i sin forskning, att förskola och skola har svårt att förstå varandra och att detta skapar motsättningar och fördomar mot varandras respektive verksamheter.

Samarbete

De flesta av våra respondenter har enligt vår studie kännedom om eller delvis kännedom om den andra skolformens läroplan. Skolans respondenter svarar i högre grad ja än förskolan. En trolig förklaring att så stort antal har kännedom om läroplanerna kan vara att det arbetar många förskollärare i

förskoleklass som då också har kunskap om läroplanen för förskolan. Att ha kännedom om den andra skolformens läroplan är en första grund för samarbete men det behövs också samverkan runt

gemensamma mål för att gynna barnets fortsatta lärande vid en övergång (Björklid & Fischbein, 2012). I Ahtola et al. studie (2011) visade det sig att samarbete kring läroplaner var sällsynt men att det gjorde stor skillnad i kvalitet vid de tillfällen då de genomfördes. Vad det gäller att göra besök i varandras verksamheter svarar över hälften av våra respondenter att de gör besök. Skolans

respondenter svarar nej i lite större utsträckning än förskolan. Här kan också den yttre organisationen som Ackesjö (2015) beskriver i sin studie ha betydelse för om det görs besök eller inte i varandras verksamheter. Om upptagningsområdet är stort och barnantalet högt kan det vara svårt tidsmässigt att hinna med att göra besök i alla verksamheter. I besöken som sker mellan förskola och skola möts barnets olika mikrosystem och relationer skapas mellan de olika systemen och utgör då mesosystemet vilket enligt Bronfenbrenner gynnar barnets fortsatta utveckling. På vår fråga om vilka som medverkar aktivt i överföringsprocessen svarade både förskolans och skolans respondenter i stor utsträckning att vårdnadshavarna och barnet deltar aktivt. Förskolans respondenter uppger dock detta i högre grad än skolans. Att vårdnadshavare hamnar högt känns positivt eftersom ett gott samarbete mellan

vårdnadshavare och pedagoger gynnar barnets välbefinnande och medför att övergången blir så smidig som möjlig enligt Ackesjö, (2015), Wilder & Lillqvist (2018), Ahtola et al. (2011). Att barnet till stor del deltar aktivt i sin övergång kan ses utifrån ett systemteoretiskt perspektiv: Genom att aktivt delta har barnet möjlighet att själv påverka sin miljö samtidigt som samverkan som sker mellan barnets olika mikronivåer också bestämmer potentialen för barnets fortsatta utveckling och lärande. Det är också viktigt att det finns vuxna i samarbetet runt övergången som lyssnar på barnets synpunkter och sätter in barnets kunskaper i ett sammanhang. Relationerna benämner Bronfenbrenner som proximala processer där han menar att det krävs kontinuerliga och positiva relationer på mikronivå för att barnet ska utvecklas optimalt (Björklid & Fischbein, 2012). Wilder & Lillqvist (2018) tar upp begreppet nyckelpersoner som en viktig del av barnens övergång, en person som barnet är trygg med.

Samarbete med specialpedagogen sker både i förskolan och i skolan, dock i något större utsträckning i skolan. Här drar vi slutsatsen att samarbetet med specialpedagogen sker till störst del vid

överlämnande av barn i behov av särskilt stöd. Skolinspektionen (2020) genomförde en granskning av

tidiga stödinsatser, läsa- skriva - räkna -garantin på trettio skolor. En av framgångsfaktorerna i arbetet med garantin som framkom för var bland annat att specialpedagogen var en självklar del i

förskoleklassen.

I vårt resultat ser vi att både förskola och skola samverkar i liten utsträckning med fritidshemmets personal och fritidspedagogen i samband med övergången. Det är stor skillnad på hur mycket förskolläraren deltar i övergången på skolan. Att fritidshemmet ofta får ett litet utrymme i

övergångsprocessen stämmer bra med tidigare forskning. Hogsnes & Moser studie (2014) visar att det upplevs viktigare att barnen får träffa klasslärare än fritidspersonalen före skolstart och att

fritidspersonalen deltar i mindre utsträckning vid informationsöverföring. Fritidshemmet är en väldigt viktig del i barnets liv på mikronivå, och om det sker liten samverkan med fritidshemmet vid en övergång påverkar det på sikt barnets lärande och utveckling. Vi kan alltså dra slutsatsen att ju fler som samverkar runt en övergång desto mer gynnar det barnets fortsatta utveckling och lärande.

Information

Det är tydligt att många av våra respondenter inte är så nöjda med den information som de lämnar över eller får ta del av. Förskolan är något nöjdare med informationen. Det som några respondenter ser som ett hinder i vår öppna fråga i informationsöverföringen är sekretessen mellan förskola och skola. Vi ser också i vår öppna fråga ett stort behov av att få information om barn med diagnoser och information om barn i behov av särskilt stöd. Kan resultatet tyda på att mycket av informationen som överlämnas sker på gruppnivå som Alatalo, Meier & Frank också såg i sin studie (2014), men att pedagogerna i skolan önskar mer individuell information? De menade också att information kring barns lärande inte fördes vidare från förskolan på grund av pedagogernas rädsla för att bedöma barn. Uppföljning av

In document Från förskola till förskoleklass (Page 24-37)