Från förskola till förskoleklass
En enkätstudie av övergången
Veronica Söderqvist & Hanna Öfverstedt
Specialpedagogiska institutionen Examensarbete 15 HP
Specialpedagogprogrammet (90 HP, AN) Höstterminen 2020
Handledare: Wissam Mounzer & Siv Fischbein
Från förskola till förskoleklass
En enkätstudie av övergången
Veronica Söderqvist & Hanna Öfverstedt
Sammanfattning
Syftet med denna studie är att studera övergången från förskola till förskoleklass med fokus på organisation, samverkan, information och lärande från förskole- och skolperspektiv.
Vi har teoretisk förankrat vår studie i Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori om de fyra olika systemen: mikro-, meso-, exo- och makronivå. Vi tittar framförallt på hur barnets olika mikrosystem interagerar med varandra för barnets fortsatta utveckling och lärande. För att besvara studiens syfte och frågeställningar valdes en kvantitativ ansats, en deskriptiv studie med webbenkät som
datainsamlingsmetod. Vårt urval är rektorer, specialpedagoger, förskollärare och lärare i de båda skolformerna. Resultatet visar på att det finns rutiner för övergången men att respondenterna från både förskola och skola inte är helt nöjda med hur övergången organiseras. Det sker samverkan mellan skolformerna och de olika yrkesgrupperna vid övergången men samverkan sker i liten utsträckning med fritidshemmet. Barnet och dess vårdnadshavare medverkar aktivt vid övergången i hög grad. Vad det gäller information vid övergången är förskola och skola inte så nöjda. Förskolan rankar tidigare gynnsamma arbetssätt som den viktigaste informationen att lämna över till skolan. Skolan rankar sociala förmågor som det viktigaste att få information om för barnets fortsatta lärande. Båda skolformerna önskar ge respektive få mer information om enskilda barn. Slutsatsen blir att det är viktigt hur organisationen sätter villkor och skapar förutsättningar för övergången och att de olika skolformerna hittar fler sätt att samverka på.
Nyckelord
övergång, förskola, förskoleklass, organisation, samverkan, information, lärande.
Innehållsförteckning
Förord ... 1
Introduktion ... 2
Förskolan ... 2
Förskoleklassen ... 2
Teoretisk förankring ... 3
Tidigare forskning ... 4
Organisation ... 5
Samarbete ... 5
Information ... 6
Lärande ... 6
Centrala begrepp i vår studie. ... 7
Sammanfattning... 7
Syfte och frågeställningar ... 7
Metod ... 8
Deltagare ... 8
Frågeformulär ... 9
Procedur ... 9
Analys ...11
Forskningsetiska aspekter ...11
Resultat ... 12
Organisation ...12
Samverkan ...14
Information ...17
Information som ger vägledning ifråga om barnets lärande. ...18
Viktig information att ge/ta del av i övergångsprocessen. ...20
Skolan ...20
Förskolan ...21
Sammanfattning...22
Diskussion ... 23
Metoddiskussion ...23
Resultatdiskussion ...23
Samarbete ...24
Information ...25
Information för vägledning i barnets fortsatta lärande ...25
Slutdiskussion ...26
Referenser... 28
Bilaga 1. Enkät ... 29
Bilaga 2. Missivbrev ... 32
1
Förord
Studien har genomförts i nära samarbete mellan Veronica Söderqvist och Hanna Öfverstedt under höstterminen 2020. Vi har kontinuerligt haft digitala möten där vi har reflekterat och diskuterat arbetets gång tillsammans. Vi har delat upp arbetet mellan oss och tagit tillvara på varandras styrkor.
De två statistiska programmen som har använts i vår studie har vi delat upp mellan oss. Skrivandets olika delar har till viss del delats upp mellan oss, men alltid med en diskussion tillsammans före och under skrivandets gång återkoppling och reflektion från den andre. Vi har tillsammans bearbetat, analyserat och diskuterat resultatet. Under uppsatsen gång har vi haft två handledare. Vi vill börja med att tacka Wissam Mounzer som gav oss råd och ledning när vi skapade vår enkät. Vi vill också tacka Siv Fischbein som sedan guidat oss vidare genom vår studie genom kontinuerlig feedback och konstruktiv kritik. Vi vill också tacka alla respondenter som tog sig tid att svara på vår enkät.
2
Introduktion
Som yrkesverksamma inom förskola och skola har vi erfarenhet av att lämna över och ta emot nya barn. Samarbete mellan förskola, föräldrar och mottagande skola har varit viktigt, men ofta har det inte fungerat av olika anledningar och vår upplevelse är att erfarenheter och kunskaper går förlorade och att barnet då kan komma i kläm i sitt fortsatta lärande. Här ser vi också en viktig uppgift för oss som blivande specialpedagoger att hitta arbetssätt för samverkan mellan skolformer.
Förskolan
Den svenska barnomsorgen har sina rötter från 1800-talet. Då hette det småbarnsskola och var framför allt till för att fattiga barn i städerna skulle få en god fostran. Kristendomsundervisningen var till en början mycket viktig, men blandades senare med Fröbels tankar kring den naturliga gudomligheten.
Under 1890-talet var barnträdgårdsrörelsen och Fröbelpedagogik dominerande och matchade väl den positiva syn på hemmet och modern som rådde. Syftet med barnträdgården var att modern behövde några timmars avlastning samtidigt som barnet hade behov av att vistas i en pedagogisk miljö som gynnade dess utveckling. Verksamheten var skolförberedande och karaktärsbildande. Uppfostran ansågs dock som viktigare än undervisning. Barnen skulle ledas inte skolas och omsorg var en viktig del. Hem och familjeidealet var starkt under denna tid (Vallberg Roth, 2002). I mitten på 1900- talet skedde det nya förändringar i förskolan. De kallades nu för daghem och den nya titeln förskollärare började dyka upp 1959. Man såg inte länge barnet som naturbarn utan mer modernt rationell, och verksamheten skulle anpassas till individen och dess behov för att främja utveckling. Universella vetenskapsteorier om barn utifrån ett neutralt perspektiv var dominerande. Vallberg Roth (2002) kallar detta barn för ett likhetsbarn som är köns, klass- och kultur -neutralt. Under den här perioden ökade samverkan mellan förskola och skola. Ju mer förskolan byggdes ut desto mer ökade behovet av samarbete. Detta dominerades dock av en syn på förskolan som förberedande till skolan och
fokuserade på arbetssätt och organisation (Vallberg Roth, 2002). Samverkan mellan förskola och skola nämns för första gången i grundskolans styrdokumentet Läroplanen för grundskolan, 1980. Där står det att förskola och skola bör ta del av varandras respektive innehåll och arbetssätt (Vallberg Roth, 2002). 1996 tog utbildningsdepartementet över förskolan från socialdepartementet och 1998 fick förskolan en egen läroplan, som sedan dess har reviderats 2010 respektive 2018. Förskolan är idag en frivillig skolform som erbjuds till alla barn.
Förskoleklassen
Förskoleklassen etablerades 1998. Förskoleklassen skulle vara en bro mellan förskola och skola.
Meningen var att förskoleklassen skulle bidra med något nytt. Pedagogik och tradition från de båda skolformerna skulle mötas och integreras i varandra. Förskoleklassen skulle bli länken mellan förskola och skola. Den skulle leda till ökat samarbete mellan skolformerna och en gemensam syn på barns lärande och utveckling. Viktiga delar från förskolans verksamhet skulle följa med till förskoleklassen såsom omsorg, lek och utforskande. Samtidigt skulle förskoleklassen också förbereda barnen för skolan (Skolverket, 2020). År 2016 fick förskoleklassen en egen del i skolans läroplan och sedan höstterminen 2018 är förskoleklassen obligatorisk och tillhör grundskolan. Det betyder att skolplikten startar från höstterminen det år barnet fyller sex år (Skollagen 2010:800, 4 §). Ett obligatoriskt kartläggningsmaterial tillkom 2019, som bland annat innebar att barn i behov av särskilt stöd skulle identifieras och få det stöd de har rätt till och att en läsa – skriva – räkna - garanti utökar kravet på kartläggning av barnets kunskaper och färdigheter (Lago, Persson & Ackesjö, 2020).
Lago et al. (2020) visar på tidigare forskning som tyder på tendenser att förskoleklassen gått mer mot
3
skolans kultur och undervisningsmetoder men påpekar också att frågan är komplex och behöver studeras ytterligare. Skolinspektionen genomförde 2020 en granskning av tidiga stödinsatser, läsa- skriva - räkna - garantin. Granskningens syfte var att bedöma med vilken kvalitet och i vilken utsträckning kartläggningsmaterialet användes. I granskningen deltog förskollärare, lärare och pedagoger med specialpedagogisk kunskap från trettio olika skolor. Granskningen visade att de flesta skolor genomfört kartläggningen och de aktiviteter som utgjorde grunden för den. Det har dock i vissa fall dragit ut på tiden och därmed lämnat lite tid kvar att sätta in stödåtgärder. Cirka hälften av
skolorna genomförde aktiviteterna men gjorde sedan ingen särskild bedömning av de barn som visade indikationer på att inte klara målen. En anledning till det uppgavs vara att den specialpedagogiska kompetensen saknades. Steg tre var att utveckla verksamheten utefter tidigare steg och då tillsammans med en specialpedagog/lärare. Det genomfördes av cirka hälften av skolorna. Framgångsfaktorer på skolor där kartläggningen och garantin fungerade med god kvalitet var att det fanns en tydlig
organisation bakom. Specialpedagogen var en naturlig och självklar del i förskoleklassen och alla steg i kartläggningen har tänkts igenom (Skolinspektionen, 2020).
Ahlberg (2013) skriver om bakgrunden till den inkluderande skolan. Varje elev ska befinna sig i en miljö där alla är accepterade och mångfald välkomnas. Barnens olikheter ska vara en tillgång inte ett hinder. Inkludering handlar om alla barns rätt till en likvärdig utbildning och att skolan skapar möjligheter för de som riskerar utanförskap. Under 1990- talet diskuterades det kring relationen mellan förskola och skola och det väcktes en vilja att de båda skolformerna skulle integreras med varandra. Sedan dess har synen på förskoleklassen utvecklats till att handla mindre om att vara en bro mellan skolformer till att stå stadigt på egna ben. Förskoleklassen har nu en viktig roll i
utbildningssystemet med uppdrag att ge barn de färdigheter, förståelse och kunskap som behövs för framtida studier (Skolverket. u.å.). Övergången från förskola till förskoleklass är en av vanligen två övergångar som barnet gör på kort tid. Den andra övergången handlar om byte av lärare och fysisk placering inom skolan inför årskurs ett. Detta gör att risken ökar att information och kunskaper går förlorade om man inte har ett systematiskt arbete kring samverkan runt barnen. Studier visar också att om övergången görs så smidig som möjligt och det finns en kontinuitet i de olika skolformerna så ökar barnets känsla av utveckling och trygghet (Alatalo, Meier & Frank, 2014). Både läroplanen för
förskolan och grundskolan betonar att förskola, förskoleklassen, skolan och fritidshemmet ska samverka på ett förtroendefullt sätt för att stödja barnets utveckling och långsiktiga lärande.
Läroplanerna betonar också att det ska finnas samarbetsformer som har som mål att förbereda barnen och deras vårdnadshavare inför övergångar (Skolverket, 2018, 2019).
Teoretisk förankring
För att förstå hur övergången mellan förskola och förskoleklass fungerar för barnet och barnets fortsatta lärande, behöver vi studera själva övergången och hur de olika systemen samverkar med varandra. Det gör vi genom att teoretisk förankra vår studie i Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori. Bronfenbrenner beskriver fyra olika system: mikro, meso, exo - och makronivå. Barnet befinner sig i olika mikrosystem så som familjen, förskolan, skolan och med vänner. Dessa mikrosystem integrerar med varandra. Mesonivån är de relationer som finns mellan olika mikrosystem. Som att vårdnadshavarna hämtar och lämnar på förskolan eller att ett utvecklingssamtal sker. Faktorer utanför hemmet i mesonivån har stor betydelse för barnets fortsatta utveckling och psykiska hälsa (Broberg, Almqvist, Risholm, Mothander & Tju, (2016). Om barnets olika verksamheter kompletterar varandra och samverkar runt gemensamma mål gynnar det barnets fortsatta utveckling. Här spelar också de olika verksamheternas normer och värderingar in. Bronfenbrenner lyfter här också in begreppet
“proximala processer” där han menar att det krävs kontinuerliga och positiva relationer på mikronivå för att barnet ska utvecklas optimalt. Han drar här slutsatsen att närmiljön har störst betydelse för barnets fortsatta utveckling. Exonivån påverkar barnet även då barnet inte själv är en del av det. Det som påverkar barnet indirekt är kommunpolitiska beslut, men också hur miljön ser ut där barnet växer upp. Exonivån påverkas av hur barnets vårdnadshavares arbetsvillkor ser ut, men också hur
massmedia påverkar på denna nivå. På makronivå har vi det mer övergripande systemet, den samhälleliga nivån. Här påverkar politiska beslut och lagar som styr vårt samhälle. Skollagen och
4
läroplanerna samt barnkonventionen är en del av detta system (Björklid & Fischbein, 2012). Ett interaktionistiskt perspektiv innebär att personliga faktorer och miljöfaktorer samspelar mellan varandra. Individen påverkas av sin miljö men påverkar också i hög grad miljön själv. Denna samverkan bestämmer potentialen för barnets fortsatta utveckling och lärande. Lärandet blir då ett resultat i den interaktionen som sker mellan social, fysisk som kulturell omgivning och framförallt i de interaktioner som är betydelsefulla för barnet. I närmiljön sker barns utveckling och samspel genom de olika aktiviteter barnet deltar i och de sociala relationerna som utvecklas där. Aktiviteter och sociala relationer samt vilka roller som barnet möter eller själv försätts i är ömsesidigt beroende av varandra.
För att barnet ska känna ett ansvar för sin miljö är det viktigt att barnet blir delaktig i de förändringar som sker. För att barnet ska bli delaktig måste det finns vuxna som lyssnar på barnets synpunkter men som också sätter in barnets kunskaper i ett sammanhang (Björklid & Fischbein, 2012).
Tidigare forskning
En studie utförd av Alatalo, Meier & Frank (2014) har haft fokus på förskollärares upplevelser av övergången mellan förskola och förskoleklass. De har i sin studie undersökt förskollärares erfarenheter kring överlämningar. Förskollärare, verksamma i både förskola och förskoleklass deltog i studien som var både kvantitativ och kvalitativ. Deras studie visade på att det genomförs överlämningar mellan verksamheterna där syftet var att ge barnen en trygg övergång, men inte för att vidarebefordra information om barnens lärande.
Ackesjö (2015) har gjort en kvantitativ studie med webbaserad enkät som metod. Den har fokus på övergången mellan förskola och skola på organisationsnivå och ur ett skolledarperspektiv. Studien belyser social kontinuitet och resultatet visar att motsatsen, social diskontinuitet är vanligare vid övergång från förskola till förskoleklass. Hon lyfter två begrepp i sin studie om hur övergången organiseras. Den yttre och den inre logiken. I Ackesjös studie uttryckte skolledarna en vilja att organisera övergången utifrån det man ansåg vara det bästa för barnen med framförallt fokus på barnets tidigare sociala sammanhang genom att i möjligaste mån bibehålla förskolegrupperna.
Syftet med studien var att generera kunskap om de villkor som gäller när övergångar till och från förskoleklass ska organiseras. Ackesjö relaterar dessa argument till att det är viktigt med social kontinuitet.
Wilder & Lillqvist (2018) har i sin studie uppmärksammat lärande i övergångar. De föreslår en konceptuell ram för att analysera barns tidiga lärande. Termerna som de valt ska ingå i denna ram är:
lärande, kontinuitet/diskontinuitet, förändring, samarbete och tid. De diskuterar lärandets resa och menar att det sker i ett sammanhang med nyckelpersoner. Med nyckelpersoner avses personer som barnet är tryggt med.
Lundqvist, Allodi Westling & Siljehag (2015) har studerat övergångar från förskola till förskoleklass.
Femhundra barn och sextiofem vuxna deltog i studien. Studien var longitudinell och hade både kvalitativa och kvantitativa metoder; observationer, intervjuer, konversationer och frågeformulär. De kunde se att barnets behov av extra stöd ökade under de första åren i skolan. De studerade övergången ur ett generellt perspektiv där både barn som var i behov av särskilt stöd och barn som inte behövde det fanns med.
Lundqvist & Sandström (2020) har också studerat övergångarna från förskola till förskoleklass, fritids och årskurs ett. De har fokuserat på vilka aktiviteter som har fungerat bra för en gynnsam övergång.
De menar att det fortfarande behöver göras mycket forskning på området då övergången i sig är en kritisk händelse för barnet. De menar att forskning även är välmotiverad då samtliga läroplaner betonar vikten av en gynnsam övergång men inte berättar något om hur det ska gå till. Studien är en del av ett forsknings- och utvecklingsprojekt om övergångarna som barn gör från förskola,
förskoleklass, fritidshem och årskurs ett. Studien genomförs i två svenska kommuner.
I en finsk studie utförd av Ahtola et al. (2011) undersökte man en övergångsmodell som användes i övergången mellan förskola och skola. Modellen skulle bidra till ökade akademiska framgångar för barnet under dess första år i skolan. Man testade barnens läs, skriv och matematiska kunskaper i förskolan och senare i årskurs 1. Deras studie visade att samarbete mellan skolformerna gav positiva
5
resultat för barnets fortsatta lärande. Framför allt gällde detta samarbete som berörde läroplaner och skriftlig information. Data hämtades in från en redan pågående longitudinell studie om interaktivt lärande i barn-, förälder- och lärartriangeln. Deras studie täcker in trettiosex överlämnande förskolor och tjugotvå mottagande skolor i Finland.
Ström & Lahtinen (2014) lyfter i sin artikel att tidiga specialpedagogiska insatser kan få stor betydelse för barnets läs- och skrivutveckling. I Finland har en tredjedel av barnen i årskurs 1-3
specialpedagogiskt stöd. Insatserna sätts in tidigt och är förebyggande, omfattande samt systematiska.
I sin artikel hänvisar de till studier om tidig kartläggning i förskolan om barnens fonologiska
medvetenhet, och hur detta ger en fingervisning kring de barn som behöver extra stöd och därmed bli en del av arbetet med att öka läs- och skrivfärdigheterna hos barnen längre fram. Finland ligger idag i topp i Europa i PISA mätningar och andelen lässvaga är mycket låg.
Hogsnes & Moser (2014) har studerat barns övergångar i Norge. Deras studie visade att förskola och skola hade mycket liten kunskap om varandra och att deras kommunikation var bristfällig. De
undersökte åtgärder och aktiviteter som skedde för att skapa kontinuitet i barnets övergång. De lägger också mycket fokus på fritidshemmets roll vid övergångar. Till skillnad från det svenska
fritidshemmet räknas inte den norska motsvarigheten till att vara en utbildningsverksamhet. Studien är både kvalitativ och kvantitativ. Den kvantitativa delen utfördes först för att skapa en överblick, den kvalitativa kom därefter med fokusgruppsintervjuer.
Dunlop (2003) har gjort en studie som äger rum på fyra olika skolor i Skottland. Studien hade fokus på kontinuitet och progression. I studien intervjuades barn, vårdnadshavare och lärare samt att
videoobservationer genomfördes. Genom sin studie ger Dunlop uppmärksamhet åt att det är viktigt att den nya läraren fångar upp lärandet och utgår vad barnet redan vet, samt bygger relation med barnet och skapar en god lärmiljö.
Det vi såg i tidigare forskning visade på att organisation, samverkan, information och lärande är viktiga områden i arbetet med övergångar. Forskningen vi tagit del av belyser en eller flera av dessa områden och vi har därför utgått från dessa i vårt arbete.
Organisation
Organisationens betydelse för förutsättningarna för en fungerande övergång tas upp i flera studier (Ackesjö, 2015; Ahtola et al., 2011; Alatalo, Meier & Frank, 2014; Hogsnes & Moser, 2014).
En fungerande organisation som prioriterar och skapar bra förutsättningar för pedagoger att genomföra bra övergångar är mycket viktigt. Det handlar om att frigöra tid och resurser (Alatalo, Meier & Frank, 2014; Hogsnes & Moser, 2014). Ahtola et al. (2011) menar att det inte är övergångsprocessen i sig som skiljer sig åt i effektivitet utan att det handlar om skolor och förskolor med ett gott ledarskap.
Ackesjö (2015) tar upp två begrepp i sin studie om hur barns övergångar organiseras. Den yttre och den inre logiken. Den inre logiken handlar om hur skolans inre organisation ser ut och om där finns en medvetenhet kring övergångar som kan underlätta för barn och lärare samt att skolan försöker ta hänsyn till barnens kunskaper, erfarenheter och tidigare relationer. De yttre villkoren handlar om barnantal och hur stort skolans upptagningsområde är. Har skolan stort upptagningsområde är det svårt att skapa olika möjligheter och organisationen runt övergången blir då ganska given. I Ackesjös studie uttryckte skolledarna en vilja att organisera övergången utifrån det man ansåg vara det bästa för barnen med framförallt fokus på barnets tidigare sociala sammanhang genom att i möjligaste mån bibehålla förskolegrupperna. Här menar Ackesjö att barnen sparar energi på att en social kontinuitet som istället kan läggas på andra lärprocesser (Ackesjö, 2015).
Sammanfattningsvis kan man konstatera att den inre organisationen är viktig för barnens fortsatta lärande och inkludering och att det finns rutiner för samarbete med andra förskolor och skolor.
Samarbete
Ackesjö (2015) skriver att övergångar innebär att överbrygga kunskap genom samarbete. För att göra övergången så smidig som möjligt krävs det att pedagoger och vårdnadshavare samarbetar för barnets välbefinnande. Ackesjö, (2015); Ahtola et al., (2011); Wilder & Lillqvist (2018) lyfter alla det viktiga
6
i att hitta samarbete som fungerar och att det måste finnas en vilja och ambition att kommunicera och bli den bro som behövs i en övergång. Ett fungerande samarbete mellan förskolepersonal och skolans pedagoger är en viktig del för att skapa och stärka relationer. Att samarbeta kring läroplaner och barnets vidare utveckling var sällsynt i studier som Ahtola et al. (2011) lyfter, men att det gjorde stor skillnad i kvalitet vid de tillfällen då de genomfördes. Wilder & Lillqvist (2018) tar upp begreppet nyckelpersoner som en viktig del av barnens övergång. Tillsammans med nyckelpersoner deltar barnen och lär sig inom sitt sammanhang. Nyckelpersoner är personer som barnet har en relation till och som de tillbringar mycket tid med. En verksamhet som ofta får litet utrymme i en
övergångsprocess är fritidshemmet. Undersökningen visar att det upplevs som viktigare att nya elever får möta klassläraren än att de får träffa fritidspersonal före skolstart. Deras betydelse tonas ofta ner och de deltar i mindre utsträckning i relationsbyggande eller informationsöverföring i förebyggande syfte (Hogsnes & Moser, 2014). Studier visar på hur förskola och skola har svårt att förstå varandra.
De har en vag föreställning om hur respektive verksamhet arbetar. Detta kan leda till att fördomar mot varandras verksamheter förstärks och att det är den andra skolformen som gör fel i mottagandet respektive i överlämnandet av barnets tidigare kunskaper och erfarenheter (Alatalo, Meier & Frank, 2014).
Information
Den information som lämnas över i övergången mellan förskola och förskoleklass är oftast på gruppnivå. För att enskild information ska lämnas ut måste barnet utmärka sig på något sätt. Detta visar Alatalo, Meier & Frank (2014) i sin studie. Trots detta så är det den individuella informationen som anses väldigt viktig och värdefull av både överlämnande och mottagande skolform (Hogsnes &
Moser, 2014). Ahtola et al. (2011) fann i sin studie att skriftlig information som förmedlades mellan verksamheterna var en av de bästa preventiva insatserna för utvecklandet av barnets färdigheter.
Resultatet av deras studie visar på att vidarebefordran av väldokumenterad information, som dokumenteras och används under barnets tidigare år, kan hjälpa läraren i den nya skolformen att undervisa och stödja eleven efter den enskilda elevens behov och förutsättningar. Förskolan lämnar över information utifrån det helhetstänk som ofta finns i förskolan, med en förhoppning om att förskoleklassen ska fortsätta det arbetet. Förskoleklassen är oftast mest intresserad av barnets sociala utveckling och förmågor (Ahtola et al., 2011). Ett hinder i informationsöverföringen är också sekretessregler. Dessa tolkas ofta på olika sätt, vilket kan göra skillnad i vilken information som förs vidare. Alatalo, Meier & Frank (2014) skriver att samtliga deltagare i deras studie pekade ut sekretess som ett hinder i överlämnandet.
Lärande
Tre viktiga aspekter för barnets fortsatta lärande i övergången mellan förskola och skola fann Dunlop (2003). Den första viktiga aspekten var att som lärare i klassen ta del av information om barnen genom personer som känner barnen och att börja bygga relation med sina elever. För det andra att läraren förstår att nya sätt att lära för eleven kommer att vara som mest effektiva om de kopplas till det barnet redan vet. För det tredje att läraren hittar metoder som främjar lärande och stärker barnens identitet.
I Lundqvist et al. (2015) framkom det i studiens resultat att barn i behov av särskilt stöd ökade över de första skolåren. Antalet barn som ansågs ha särskilda pedagogiska behov fördubblades från nio till arton barn. Lundqvist et al. antog att det berodde på att utbildningskraven ökade men att även pedagogernas perspektiv och erfarenheter hade betydelse. Synen på barns lärande och hur den ska dokumenteras skiljer sig ofta åt mellan förskola och förskoleklass. Förskollärare som arbetar i förskolan har ofta mindre erfarenhet och vana av såväl skriftlig som muntlig bedömning av enskilda barn. Förskolan behöver arbeta fram former för att synliggöra och möjliggöra diskussion kring barns lärande. Viktig information kring barns lärande kan inte riskera att inte föras vidare på grund av pedagogers rädsla för bedömning. Omsorg och lärande behöver inte konkurrera utan tvärtom menar Alatalo, Meier & Frank (2014). Ahtola et al. ( 2011) visar i sin studie att det är den skriftliga informationen som är den som har mest positiv påverkan på barnets lärande och utveckling. Andra sociala övergångs-aktiviteter hade inte samma effekt. Ackesjö (2015) framhåller dock i sin studie att en god socioemotionell grund verkar ge bättre förutsättningar för lärande under de tidiga skolåren.
7 Centrala begrepp i vår studie.
Med organisation menar vi en struktur som arbetar mot samma mål. I detta arbete så avser vi rektorer och ledning på skolor och förskolor. Vi tolkar begreppet som att det innefattar såväl personer, som struktur och mallar för hur informationsöverföring ska gå till.
Med information avser vi det underlag/förkunskap som den andra skolformen besitter. Syftet med informationen ska vara att underlätta övergången och skapa en kontinuitet i barnets lärande och utveckling. Syftet är också att skapa trygghet och igenkänning som i sin tur genererar bättre förutsättningar för både lärande och relationsskapande.
I denna studie likställer vi samverkan med samarbete. Det innebär att mötas i samråd kring ett gemensamt arbete i syfte att gynna barnets fortsatta lärande. Läroplanen för förskolan (2018)
definierar samverkan vid övergången från förskola till förskoleklass att de berörda skolformerna och fritidshemmet ska utbyta kunskaper, erfarenheter samt dela information om innehållet i utbildningen.
Med lärande avser vi barnets lärande. Den process som ständigt pågår inom ett eller flera områden hos barnet. Lärandet kan vara lustfyllt och stimuleras av personer och händelser. Lärandet kan också stanna upp i brist på stimulans eller brist på nyfikenhet och lust.
Sammanfattning
I våra studier av tidigare forskning kan vi se att hur förskolor och skolor organiserar sina övergångar är viktigt för vilka förutsättningar en samverkan kring övergången får. Den inre organisationen sätter ramarna för frigörande av tid och vilka som är delaktiga i en övergångsprocess. I den forskning som vi har tagit del av glöms fritidshemmet ofta bort i samverkan runt övergången. Det är flera studier som lyfter vikten av att ta till vara barnens tidigare kunskaper och erfarenheter. Den skriftliga
informationen mellan skolformerna har visat sig vara väldigt gynnsam för fortsatt lärande. När samarbete kring läroplanerna sker har det varit framgångsrikt och lett till en större kontinuitet för barnet i övergången från förskola till skola. Forskningen visar dock att ett sådant samarbete är sällsynt.
Hinder för en bra övergång som lyfts i studierna, är bland annat sekretess och brist på samverkan mellan skolformerna som leder till ett vi - och dem tänkande.
Syfte och frågeställningar
Syfte: Vi vill studera övergången från förskola till förskoleklass.
Frågeställningar:
Hur anser personal i förskolan respektive skolan att övergången organiseras?
På vilket sätt anser personal i förskolan och skolan att samverkan sker mellan skolformerna?
Vilken information anser personal i förskolan respektive skolan vara viktig vid övergången?
Vilken information anser personal i förskolan respektive skolan ger vägledning i fråga om barnets lärande?
8
Metod
Här redogör vi för de metodval som har legat till grund för vår datainsamling. Vilka urval vi har gjort och hur studien har genomförts och analyserats, samt de etiska överväganden som har gjorts.
För att besvara studiens syfte och frågeställningar valde vi en kvantitativ ansats, en deskriptiv studie med webbenkät som datainsamlingsmetod. Med hjälp av enkäten kunde vi konstruera data från ett större antal respondenter och få med ett större geografiskt område vilket vi tyckte gynnande vårt syfte (Ejlertsson, 2014). Nackdelar som Ejlertsson (2014) ser med enkätstudie är att antal frågor i enkäten är begränsat men också att det finns en svaghet i enkäten då respondenten inte kan ställa kompletterande frågor om det är något som är oklart. Vi tog stöd i tidigare forskning för att lyfta ut grundbegrepp som har visat sig vara framgångsfaktorer för barnets fortsatta lärande vid en övergångsprocess. Utifrån grundbegreppen valde vi ut fyra återkommande faktorer. Organisation, samarbete, information och lärande. För att göra begreppen konkreta och mätbara operationaliserade vi dem genom att ange vad som kännetecknar dem. Vi sökte på synonymer och diskuterade vad de betydde för oss och vad som kunde lägga i begreppet. Eliasson (2010) menar att det är viktigt att definiera varje begrepp så att det blir tydligt för att kunna förstås av fler. För att göra det så tydligt som möjligt för våra informanter förtydligade vi begreppen även i enkäten genom att avgränsa och förtydliga grundbegreppen.
Deltagare
Ett målinriktat urval gjordes genom att vi sökte respondenter med kunskap och erfarenhet om ämnet för att kunna besvara studiens forskningsfrågor. Urvalsgruppen bestod av rektorer, förskollärare i förskolan, förskollärare/lärare i förskoleklass och specialpedagoger. Rektorer valdes ut från förskola och skola därför att de är ytterst ansvariga för övergångsprocessen på organisationsnivå och det systematiska kvalitetsarbetet. Vi diskuterade vilka yrkesgrupper som skulle vara delaktiga från förskolan och kom fram till att vi ville ha med förskolläraren i vårt urval. Vi tog stöd i läroplanen för förskolan där det i riktlinjerna står att det är förskolläraren som främst i arbetslaget är ansvarig för övergång och samverkan (Skolverket 2018). I förskoleklassen blev urvalet både förskollärare och lärare för att det både finns förskollärare och lärare anställda i förskoleklass. Specialpedagogens roll ser vi som väldigt viktig även i den generella övergångsprocessen.
Vår population fördelar sig på bakgrundsvariablerna enligt tabellerna nedan.
Tabell 1: Yrkesroll
Rektor Förskollärare Lärare Specialpedagog
29 (17,1%) 87 (51,2%) 22 (12,9%) 32 (18,8%)
Tabellen (se Tabell 1) visar att huvuddelen av våra svarande är förskollärare. Följt av specialpedagoger, rektorer och minst svarande är lärare i förskoleklass.
9
Tabell 2: Nuvarande arbetsplats
Förskola Skola
67 (39,4%) 103 (60,6%)
Tabellen visar att det är högre svarsfrekvens från skolan än från förskolan ( se Tabell 2).
Tabell 3: Huvudman
Kommunal Privat
145 (85,8%) 24 (14,2%)
Tabellen visar att merparten av de svarande arbetar i kommunal verksamhet (se tabell 3).
Tabell 4: År i nuvarande yrke
0- 5 år 6- 10 år 11- 15 år 16-20 år 21 år -
67 (39,4%) 33 (19,4%) 17 (10,0%) 14 (8,2%) 39 (22,9%)
Tabellen visar (se Tabell 4) att den största andelen av dem som har svarat har arbetat mellan 0-5 år. Vi ser också att det är flera av de svarande som har arbetat 21 år eller längre.
Frågeformulär
Enkäten (se Bilaga 1) utformade vi i programmet Survey & Report innehållande sammanlagt sjutton frågor på fyra sidor. På första sidan i vår enkät finns vårt missivbrev (se Bilaga 2) där vi berättar om syftet med studien, vilka vi är, och hur man kan nå oss och vår handledare och om det finns frågor om enkäten. Där kan man också läsa de etiska riktlinjerna för studien. Enkäten inleds sedan med fyra bakgrundsfrågor. Nästa del i enkäten handlar om organisation kring övergångsprocessen och innehåller fem frågor med fyra olika svarsalternativ vardera. Ja, delvis, nej och vet inte (fråga 5-9).
Därefter följer en förklaring av vad vi avser med begreppet samarbete följt av fyra frågor på detta tema, två av dessa med fyra svarsalternativ de övriga två har flervalsalternativ (fråga 10-13). Till sist förklarar vi vad vi avser med begreppet information, som sedan följs av fyra frågor. Den första frågan är en öppen fråga. De två efterföljande frågorna har fyra svarsalternativ. Den sista frågan i vår enkät är en rangordningsfråga där man rangordnar fem för det som viktigast, fyra för det som är näst viktigast osv (fråga 14-17).
Procedur
Efter att vi hade operationaliserat våra begrepp: organisation, samarbete, information och lärande började vi att konstruera enkätfrågor under varje begrepp. Vi diskuterade och reflekterade länge för att
10
verkligen få med det som vi ville mäta och att det så mycket som möjligt skulle stämma överens med de teoretiska definitionerna för att öka validiteten på vår studie (Eliasson, 2010). Frågorna försökte vi hålla korta så att de inte skulle vara svåra att tolka samt att vi försökte anpassa språket till målgruppen.
Ejlertsson (2014) skriver att språket ska vara enkelt utan att bli för utslätat eller naivt. Vi valde att använda oss av sexton slutna frågor vilket innebar att vi till största delen styrde våra respondenter genom att ange fyra färdiga svarsalternativ (Eliasson, 2010). Eliasson skriver också att chansen är högre att få många svar på slutna frågor. För att öka reliabiliteten har vi arbetat med våra variabler. I frågorna åtta och nio ställer vi två olika frågor men avsåg att mäta samma variabel. För att öka reliabiliteten ytterligare valde vi också att ställa en öppen fråga för att sedan lite längre ner i enkäten ställa en liknande fråga med färdiga svarsalternativ. I vårt första utkast konstruerade vi frågorna med olika frågor beroende på vilken skolform respondenterna arbetade i, men formulerade sedan om frågorna så att de skulle passa att svara på för alla yrkesgrupper och skolformer. Detta gjorde vi för att underlätta analysarbetet då vi redan hade med dessa som en variabel i våra bakgrundsfrågor och som sedan mäts enligt nominalskalan då grupperna inte på något sätt kan rangordnas sinsemellan
(Ejlertsson, 2014).
För att enkäten inte skulle ta för lång tid att svara på ville vi hålla oss till max tjugo frågor. Det finns en risk att om enkäten blir för lång att svara på att det kan leda till försämrad kvalitet i svaren
(Ejlertsson, 2014). För att öka tillförlitligheten och tydligheten och också höja reliabiliteten i vår enkät genomfördes en pilotstudie. Enkäten skickades ut till två lärare och blivande specialpedagoger, och två specialpedagoger, som själva sedan inte deltog i studien. Vi skickade med två instruktioner till våra testare, dels att uppskatta ungefär hur lång tid det tog att fylla i enkäten samt om någon fråga var svår att tolka. Eliasson (2010) skriver att en pilotundersökning är intressant för att den kan ge besked om saker som man inte har tänkt på när man konstruerat enkäten. Utifrån de synpunkter vi fick bearbetade vi om några av frågorna så att de blev tydligare samt ändrade inledningen i vårt missivbrev före vi distribuerade enkäten. Vi fick också en indikation på att enkäten tog mellan 10- 20 minuter att fylla i.
Länken till enkäten distribuerades ut via sociala medier. Vår enkätlänk lades ut i sex stycken Facebookgrupper: Två för rektorer, två med fokus på förskolan, en som riktar sig mot förskoleklass samt en grupp med inriktning specialpedagogik. Utöver detta skickades länken ut i mailform till vänner, nuvarande kollegor och f.d. kollegor i ett s.k. bekvämlighetsurval. Utöver vårt missivbrev (se bilaga 2) som fanns som första sida i enkäten skrev vi också ett meddelande tillsammans med länken som innehöll information om vilka vi var, vilka respondenter vi sökte och vad studien handlade om för att väcka intresse för att svara på enkäten. Under tre veckor låg enkäten ute. Enkäten stängdes ner den 26 oktober 2020.
Tabell 5: Svarsfrekvens och internt bortfall
Internt bortfall Förskola Skola
Totalt
N % N % N %
Fråga 14 N 14 21% N 26 25% N 40 (23,5%)
Fråga 15 N 2 3% N 0 0% N 2 (1,2%)
Fråga 16 N 2 3% N 0 0% N 2 (1,2 %)
Fråga 17
11
Fråga 17:1 N 16 24% N 15 15% N 31 (18,2%)
Fråga 17:2 N 16 24% N 16 16% N 32 (18,8%)
Fråga 17:3 N 6 9% N 16 16% N 22 (12,9%)
Fråga 17:4 N 7 10% N 9 9% N 16 (9,4%)
Fråga 17:5 N 0 0% N 6 6% N 6 (3,5%)
170 respondenter svarade på vår enkät. Från förskolan svarade 67 personer och från skolan 103 personer. Här redovisas vårt interna bortfall i antal per fråga uppdelat på respektive skolform.
Alla frågor som inte nämns ovan saknar internt bortfall (se Tabell 5).
Analys
Gällande analys av de slutna frågorna i enkäten använde vi oss först av Survey & Report för att få en första överblick över resultatet. Vi skapade flera rapporter i syfte att tydligare se svaren utifrån våra bakgrundsfrågor, nuvarande arbetsplats, yrkestitel, antal år i yrket och huvudman. Vi förde sedan över enkätens data till statistikprogrammet ”Statistical Package for Social Sciences” (SPSS). Där skapade vi först frekvenstabeller över alla frågorna för att få en överblick över resultatet. Vi valde sedan att redovisa resultatet genom att jämföra respondenterna svar uppdelat på nuvarande arbetsplats, förskola och skola genom korstabeller och figurer och valde då bort de övriga bakgrundsfrågorna då dessa inte medförde någon tydlig koppling till vårt syfte och våra frågeställningar. Vi har också valt att skriva skola då vi syftar på förskoleklass. Tabellerna redovisas både i antal samt procent. Eliasson (2010) skriver att om man åtminstone har fått hundra svar är det lämpligt att visa andelen i procent. Vi har i bearbetningen av våra svar på den öppna frågan gjort en enkel innehållsanalys och i svaren sökt efter teman (Ejlertsson, 2014). Utifrån uppdelningen förskola och skola så letade vi efter teman. De teman vi hittade var: individuell information, information om gruppen och tidigare gynnsamma arbetssätt samt samarbete med andra runt barnet. Vi har strävat efter att redovisa resultaten så lättbegripligt och tydligt som möjligt.
Forskningsetiska aspekter
För att tillgodose studien med tillförlitlighet har vi tagit stöd av Vetenskapsrådets forskningsetiska principer. Dessa principer redovisas i fyra delar; informationskravet, samtyckeskravet,
konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2017). I vårt missivbrev (se bilaga 2) som ingick som en första del i vår enkät informerade vi respondenterna att deras deltagande var frivilligt och att de när som helst kunde avbryta sitt deltagande. Vi informerade respondenterna om att svaren skulle komma att databehandlas utan identitetsuppgifter samt att de uppgifter de lämnade endast skulle presenteras i tabellsammanställningar. Om nyttjandekravet informerade vi om att de uppgifter vi har inte kommer att spridas vidare, och att när det självständiga arbetet är godkänt kommer det insamlade materialet att förstöras. Respondenterna fick också reda på att studien skulle komma att publiceras på DiVA portalen vid Stockholms universitet. När vi redovisar den öppna frågan i resultatet har vi valt att inte ta med någon bakgrundsinformation till svaren för att informanterna ska förbli anonyma.
12
Resultat
Nedan följer resultatet från vår enkät. De redovisas utifrån våra teman: organisation, samarbete , information och till sist information som är vägledande för barnets fortsatta lärande. Vår öppna fråga redovisas utifrån de viktigaste teman och mönster som vi har funnit där utifrån vårt syfte och
frågeställningar. Vårt resultat visar svarsfördelning uppdelat på skolform. Vi använder oss av begreppen förskola och skola när vi jämför förskola och förskoleklass.
Organisation
Under organisation presenteras om det finns rutiner vid en övergång, om enheterna har mallar och dokument att använda sig av och om det finns tid avsatt för övergångsprocessen. Här visar vi också hur nöjda förskolans och skolans personal är utifrån de förutsättningar som finns för
övergångsprocessen.
Tabell 6. Finns det rutiner för hur övergångsprocessen från förskola till förskoleklass ska genomföras på din enhet?
Tabell 7. Finns det blanketter/mallar att använda sig av vid informationsutbyte mellan skolformerna?
13
Tabell 8. Finns det tid avsatt för att planera för övergångsprocessen?
Tabell 9. Anser du att övergången från förskola till skola går till på ett tillfredsställande sätt?
Tabell 10. Är du nöjd med de förutsättningar som finns för en lyckad övergångsprocess?
Tillsammans visar dessa resultat (se Tabell 6- 10) att både förskola och skola till största delen har rutiner vid övergångar och det finns blanketter och mallar att använda sig av. Andelen respondenter som svarar att det inte finns rutiner är 3,0 % i förskolan och 3,9 % i skolan. Det som respondenterna i båda skolformerna visar i sina svar är att de inte tycker det finns tillräckligt med tid avsatt för
övergången. På frågan om de är anser att övergången går till på ett tillfredsställande sätt så svarar
14
52,2 % i förskolan och 41,7% av skolan att de delvis anser det. På frågan om de är nöjda med
förutsättningarna så svarar förskolan till 53,7 % att de är nöjda. Skolans svar är ganska jämnt fördelat över svarsalternativen men med en lite majoritet på delvis, 38,8%.
Samverkan
Här presenteras resultatet på samverkan. Finns det kännedom om varandras läroplaner och om det görs besök i varandras verksamheter. Tabell 13 och 14 har flervalsalternativ som visar vilka som medverkar aktivt och vilka som får ta del av informationen vid en övergång. På dessa frågor gick att kryssa i hur många av alternativen som man önskade.
Tabell 11. Har du kännedom om den andra skolverksamhetens läroplan?
Tabell 12. Görs besök i den andra skolformens verksamhet i samband med övergångsprocessen?
15
Tabell 13. Vilka medverkar aktivt i överföringsprocessen?
Nuvarande arbetsplats Förskola Skola Vilka medverkar aktivt i överföringsprocessen? Fyll i flera alternativ.
N % N %
Barnet 50 (74,6%) 68 (66,0%)
Vårdnadshavare 58 (86,6%) 71 (68,9%)
Rektor Skola 33 (49,3%) 56 (54,4%)
Rektor Förskola 34 (50,7%) 41 (39,8%)
Lärare 49 (73,1%) 48 (46,6%)
Förskollärare 66 (98,5%) 94 (91,3%)
Fritidspedagog 19 (28,4%) 28 (27,2%)
Specialpedagog 30 (44,8%) 52 (50,5%)
Speciallärare 12 (17,9%) 16 (15,5%)
Tabellen visar på vilka som medverkar aktivt i en överföringsprocess (Se Tabell 13).
74, 6 % i förskolan respektive 66 % i skolan uppger att barnet är aktivt i överföringsprocessen.
Vårdnadshavarna deltar aktivt till 86,6 enligt de som har förskolan som arbetsplats medan motsvarande siffra i skolan är 68,9%. De som arbetar i förskolan uppger till 50,7 % att deras rektor är aktiv medan de uppger till 49,3 % att skolans rektor är det. På samma fråga svarade de som arbetar i skolan till 54,4 % att deras rektor är aktiv, medan enbart 39,8 % av förskolans rektorer var det. 73,1 % av de som arbetar i förskolan uppger att läraren deltar aktivt medan 46,6
% av de som arbetar i skolan uppger samma. Anställda i förskolan och skolan uppger liknande siffror när det kommer till specialpedagog. 44,8 % (förskola) respektive 50,5 % (skola) uppger att specialpedagogen medverkar aktivt. Specialläraren får lägre siffror. 17,9 % i förskolan och 15,5% i skolan. Enbart 27,2 % av skolans respondenter och 28,4 av förskolans uppger att fritidspedagogerna är aktiva i överföringsprocessen. Tabellen visar att förskolan uppger aktivt deltagande i högre grad, från alla kategorier förutom rektor i skolan och specialpedagog.
16
Tabell 14. Vilka får ta del av informationen vid en övergång från förskola till skola?
Nuvarande arbets- plats Förskola Skola Vilka får ta del av informationen vid en övergång från förskola till skola?
Välj flera alternativ. N % N %
Vårdnadshavare 63
(94,0%) 79
(76,7%)
Rektor förskola 53
(79,1%) 50
(48,5%)
Rektor skola 45
(67,2%) 77
(74,8%)
Lärare 48
(71,6%) 57
(55,3%)
Förskollärare 62
(92,5%) 90
(87,4%)
Fritidspersonal 21
(31,3%) 48
(46,6%)
Specialpedagog 35
(52,2%) 55
(53,4%)
Speciallärare 15
(22,4%) 23
(22,3%)
Tabellen (se Tabell 14) visar vilka som får ta del av informationen vid en övergång från förskola till skola. Den visar att i förskolan får 94% av vårdnadshavarna ta del av informationen medan 76,7 % av skolans anställda uppger samma sak. Skillnaden i hur man ser på respektive rektor är detsamma som i tabell 13. Av de som jobbar i förskolan uppger 79,1 % att förskolans rektor tar del av informationen medan skolans rektor tar del av informationen till 67,2 %. I skolan uppger 48,5 % av de svarande att förskolans rektor tar del av informationen medan 74,8 % uppger att skolans rektor får ta del av informationen. De anställda inom förskolan uppger till 71,6 % att läraren får ta del av informationen motsvarande siffra inom skolan är 55,3 %. 31,3 % av förskolans respondenter uppger att
fritidspersonalen får del av informationen, av de anställda inom skolan uppger 46,6% att
fritidspersonalen får information. Siffrorna för specialpedagogen är väldigt lika i de båda skolformerna 52,2 % för förskolan och 53,4 % för skolan, även siffrorna för speciallärare är väldigt lika 22,4 % (förskola) respektive 22,3 % (skola). Resultatet visar att de båda skolformerna till stor del har kännedom om varandras läroplaner. 4, 5 % i förskolan och 6,8 % i skolan svarar att de inte har det, vilket ger en stor majoritet som svarat att de har kännedom eller delvis har kännedom. Drygt hälften av respondenterna svarar att de gör besök i den andra skolformen i samband med en övergångsprocess.
En majoritet av de svarande uppger att besök görs eller görs ibland. Tabell 13 visar vilka som aktivt deltar i en övergångsprocess. Siffrorna visar att barn och vårdnadshavare deltar till större del när förskolan blir tillfrågad, men att fritidshemmet får låga siffror hos båda skolformernas svarande.
Tabell 14 visar vilka som får ta del av informationen i en övergångsprocess. Vårdnadshavare får höga siffror 94% i förskolan och 76,7 % i skolan. Specialpedagogen hamnar runt 50% i både Tabell 13 och Tabell 14. Specialläraren hamnar lägst.
17
Information
Flera frågor i enkäten handlade om information. Både vilken information som behövs och om informationen följs upp.
Tabell 15. Anser du att du får den information/överlämnar den information som behövs för fortsatt arbete?
Tabell 16. Följs informationen upp under barnets första läsår?
Förskolan anser till lika stora delar 44,6% ja som delvis att de överlämnar den information som behövs för ett fortsatt gynnsamt arbete. Enbart 7,7 % svarar nej. Majoriteten av skolans svarande svarar delvis (51,5%). och en något högre andels svarar nej 14,6 %, på frågan om de får den information som behövs för ett fortsatt gynnsamt arbete (se Tabell 15). I Tabell 16 kan vi se att svaren skiljer sig åt mellan förskola och skola. På frågan om informationen följs upp under barnets första läsår så svarar 56,9 % i förskolan att den inte gör det. Skolans svarande svarar till största delen ja eller delvis. 43,7 % svarar ja.
När man signifikanstestar fördelningarna vad gäller organisation och samverkan (Tabell 11 och 12) samt information (Tabell 15) fanns inga signifikanta skillnader, utan bedömningarna från
förskola/skola skilde sig ej. När det gäller om informationen följdes upp under barnets första läsår fanns det däremot en signifikant skillnad (p>0.001) där förskolan vanligen svarade ”vet ej eller ”nej”
medan skolan svarade ”ja” eller ”delvis”.
18
Information som ger vägledning ifråga om barnets lärande.
I Figur 1 - 5 fick informanterna rangordna svaren. Fem för det som är viktigast, fyra för det som är näst viktigast osv. nedan redovisas de aritmetiska medelvärdena av rangerna (genomsnittlig rang) för respektive skolform. Det sista som redovisas i resultatet är vad respondenterna anser är viktig information att ge/ta del av i övergångsprocessen.
Figur 1. Barnens sociala förmågor.
Barnens sociala förmågor har tilldelats rangen 3,85 av respondenter inom förskolan. Motsvarande rang för skolan är 4,13 (se Figur 1).
Figur 2. Barnens tidigare kunskaper.
Barnens tidigare kunskaper har tilldelats rangen 2,25 av respondenter inom förskolan och rang 2,72 av skolans respondenter (se Figur 2).
19
Figur 3. Barnens tidigare färdigheter
Barnens tidigare färdigheter har tilldelats rangen 2,48 av respondenter inom förskolan. Motsvarande rang för skolan är 2,75 (se Figur 3).
Figur 4. Barnens tidigare intressen
Barnens tidigare intressen har tilldelats rangen 2,82 av respondenter inom förskolan. Motsvarande rang för skolan är 2,47 (se Figur 4).
20
Figur 5. Tidigare gynnsamma arbetssätt på förskolan
Tidigare gynnsamma arbetssätt på förskolan har tilldelats rangen 4,13 av respondenter inom förskolan.
Motsvarande rang för skolan är 3,41 (se Figur 5).
Viktig information att ge/ta del av i övergångsprocessen.
Här redovisas först det som skolan anser är viktig information att få ta del. Efter det följer vad förskolan anser är viktig information att lämna över.
Skolan
Individuell information
Många av respondenterna uppgav att de önskade individuell information. Exempelvis önskade
respondenterna information om barnets språkutveckling och om barnets utveckling i stort. De önskade information om vart barnet befann sig i sin lärprocess och för att hitta lämpliga sätt att arbeta vidare.
” Hur barnet ligger till, inte att de tex gillar att gunga, utan hur de ligger till med bokstäver, ljudning och inom matematiken.” Det var många som önskade information om barnets styrkor och intressen.
Till exempel ville de veta vad barnet tycker om att göra och vilka styrkor barnet har för att kunna bygga vidare på dem. Tjugo respondenter önskade individuell information om barnets sociala förmågor. De önskade information om hur barnet fungerade i samspel med övriga barn. Information om barnets medicinska behov önskas också. Med medicinska behov menas specialkost och allergier samt om det finns någon sjukdomsbild. Respondenterna önskade också få information om barnets hemförhållande. De ville veta hur kontakten fungerade med hemmet och om det var något de behövde få kännedom om när det gällde barnets vårdnadshavare. En respondent skriver: ” Vilka särskilda åtgärder som eventuellt kopplats in för att stötta barn eller familjer.” Flera av de svarande uttrycker att de önskar information om vad som behövs för att barnet ska få en så bra start som möjligt och att för att de ska kunna bemöta barnet på bästa sätt. De önskar kunskap om barnets individuella behov och eventuella svårigheter. ”Sådant som är bra att veta för att kunna möta barnet på bästa sätt. Det kan alltså vara helt olika saker beroende på barn.” Tre av respondenterna skriver att information som kommer direkt från barnet är viktig. De vill veta hur barnet tänker inför att börja skolan och men också ta del av barnets egna tankar kring sina behov av stöd. Tjugoåtta av skolans respondenter svarade att de ansåg information om barn med särskilda behov som viktig information.
21
De efterfrågade information om vilket stöd och vilka anpassningar som funnits tidigare och om det fanns någon diagnos.
Gruppinformation och tidigare gynnsamma arbetssätt
Tolv av respondenterna önskade information på gruppnivå. De önskade information om hur förskolan arbetat tidigare, tidigare teman i gruppen och hur de kan arbeta vidare. Flera ville ha information om framgångsfaktorer på gruppnivå. Flera av respondenterna i skolan önskade information som kan underlätta vid gruppindelningar. Exempel på detta var vilka barn som fungerar bra /mindre bra
tillsammans. Samt kunskap om diagnoser och anpassningar som gjorts för att kunna göra fördelningen jämn mellan klasserna. Två av respondenterna svarar på frågan genom att delge oss vad som inte fungerar i dagsläget. Det de lyfter är dålig framförhållning, problematik på grund av sekretess och ej genomtänkt övergång.
Samarbete med andra runt barnet
Sju av de svarande uppgav att de önskade få information om samarbeten med andra runt barnet. Det vanligaste var att det var vårdnadshavarna man avsåg. För några var det viktigt att all information skulle gå via vårdnadshavare. Det ansågs också viktigt att vårdnadshavarna fick information om förskoleklassen och skolan. Andra svarande att de ville ha information om specialpedagog varit inkopplad, kontakter med socialtjänsten, logoped eller om eleven diskuterats i elevhälsoteam. En av respondenterna delger sitt underlag vid övergång där både vårdnadshavare och förskolans pedagoger får ge sin bild.
Förskolan
Individuell information
I förskolan ansågs information om det enskilda barnet också viktig. Vanligast var att man ville skicka med information om barn i behov av särskilt stöd. Flera av respondenterna vill vidarebefordra
information om förhållningssätt, diagnoser och vad det är barnet behöver extra stöd i. En av de svarande säger att “information är extra viktigt för barn med särskilda behov, så att det inte blir en fördröjning eller uppehåll i stödet”. Det enskilda barnets utveckling och lärande ansåg flertalet vara viktigt och att det borde skickas med information kring detta. Barnets språkutveckling, förståelse för svenska språket och information som gynnar barnets fortsatta utveckling är exempel på vad
respondenterna i förskolan ville föra vidare information om. En respondent skriver ”relevant info om barnets utveckling som skolan behöver för att barnet skall få en så bra start som möjligt”.
Tre respondenter i förskolan önskade skicka med information om barnets sociala förmågor.
Exempelvis information om hur barnet fungerar i grupp, hur samspelet sker med andra och vad hen har för lekvanor. Flera av respondenterna i förskolan ville skicka med information om barnets styrkor och intressen. En av respondenterna skriver att det kan vara ett sätt för ny personal att skapa relation med barnet. Några vill ge information om barnets medicinska behov såsom eventuell sjukdom och allergi. Två av respondenterna i förskolan tar upp barnets egna tankar som viktig information som de vill delge skolan. Med detta avser de barnets förväntningar och tankar kring att börja skolan.
Gruppinformation och tidigare gynnsamma arbetssätt
Nio av respondenter i förskolan önskar skicka med information på gruppnivå. Exempel på information de vill skicka med till skolan är vad de arbetat med i form av projekt och teman under barnets tid i förskolan. Information kring vilka barn som fungerar bra/mindre bra tillsammans, inför
gruppindelningar. ”Vi lägger ett fokus på det som gruppen arbetat med i sina projekt och vilka framgångsfaktorer vi sett i vårt arbete med gruppen och i vissa fall även individen”, skrev en
respondent. Tolv av respondenterna önskar skicka med information om tidigare gynnsamma arbetssätt.
En av de svarande menar att det är viktigt att man samtalar om detta så att eventuellt stöd finns på plats när barnet kommer.
22 Samarbete med andra runt barnet
Några av respondenterna skriver att det är viktigt med information om samarbetet med andra runt barnet. Flera respondenter nämner trepartssamtal som viktigt. Några skriver att de utformar
gemensamma mål och syften med övergången. För en respondent uppstår det problem med att lämna över information. Endast information om barn i behov av särskilt stöd får lämnas över och då görs överlämningen av en specialpedagog. En annan skriver att det är viktigt att barnet självt får komma till tals.
Sammanfattning
Förskolan rankade tidigare gynnsamma arbetssätt högst följt av barnets sociala förmågor, därefter kom barnets tidigare intressen, barnets tidigare färdigheter och barnets tidigare kunskaper. Skolan rankade barns sociala förmåga högst följt av tidigare gynnsamma arbetssätt, barnets tidigare färdigheter, barnets tidigare kunskaper och barnets tidigare intressen. Skola och förskola är i denna fråga överens om att tidigare gynnsamma arbetssätt och barnets sociala förmågor är det viktigaste att få information om för att få vägledning kring barnets fortsatta lärande. Förskolan anser dock barnets tidigare intressen vara viktigare än vad skolan gör medan det omvända gäller barnets tidigare färdigheter. Både förskola och skola är överens om att barnets tidigare kunskaper är bland det minst viktiga av de fem
alternativen. De flesta av de svarande inom både förskola och skola önskade individuell information om varje barn. Barn i behov av särskilt stöd var det vanligaste. Skolan önskade information om stöd och anpassningar som förskolan gjort samt information om vilka situationer som barnet hade svårigheter i. Tio av respondenterna från skolan önskade information om barnets medicinska behov, medan endast tre av förskolans svarande lyfte detta. Tjugo respondenter från skolan önskade
information om barnets sociala förmågor medan det var tre av förskolans respondenter som lyfte detta som särskilt viktigt. Tretton av skolans respondenter önskade information om barnets utveckling och lärande, i förskolan önskade åtta svarande skicka med den informationen. Barnets intressen och styrkor var något som flera respondenter uppgav som önskvärd information att skicka med eller att ta emot. Skolan hade dessutom flera respondenter som önskade information om barnets
hemförhållanden, hur kommunikationen fungerade med hemmet, om hemmet fått något stöd, vem barnet bor hos och om socialtjänsten har varit inkopplat var några av de svarandes önskemål. Tre respektive två av de svarande lyfte att det var viktigt att ta med barnets egna tankar om övergången och hur hen upplever det att börja skolan. Gruppinformation var något som flera respondenter önskade delge eller ta del av. Det handlade om information om hur gruppen fungerade, gruppens kunskaper och vad de arbetat med för projekt. I båda grupperna ansåg man också tidigare gynnsamma arbetssätt som viktiga. Något fler i förskolan lyfte detta. Samarbete med andra runt barnet nämndes också i högre grad av respondenter från förskolan, det kunde i svaren beröra vårdnadshavarnas inflytande i övergångsprocessen och eventuellt specialpedagog eller logoped. Från skolan önskade sex
respondenter information och stöd från förskolan i gruppindelningen, främst vilka barn som behövde gå i olika klasser. Flera svarande i både förskola och skola uppgav att de ansåg all information som gynnar och underlättar övergången som viktig.
23
Diskussion
Metoddiskussion
Vi upplever att vårt val att använda enkät som datainsamlingsmetod har gett svar på vårt syfte och våra frågeställningar. Vi fick på detta sätt in en större mängd data än om vi hade gjort en kvalitativ studie.
Det passade oss bra då vi önskade täcka in olika områden kring övergången i vår studie. Det vi saknar och som också är en nackdel med kvantitativa studier enligt Ejlertsson (2014) är att respondenterna inte har möjlighet att ställa kompletterande frågor om något är oklart eller om de önskar förtydliga något. Att göra en pilotstudie på enkäten visade sig vara väldigt gynnsamt. Vi fick bra konstruktiv kritik och hade möjlighet att ändra vissa frågor så att de blev tydligare. Det som kunde gjort vår enkät ännu tydligare är om vi hade skickat ut vår pilotstudie till ett större antal respondenter riktade mot alla i vårt urval. Vi ser i efterhand att vi har använt oss av olika begrepp i fråga tolv och fråga tretton. I fråga tolv har vi skrivit fritidspedagog och i fråga tretton har vi använt oss begreppet fritidspersonal.
Det senare var det begrepp vi hade avsett att använda oss av i båda frågorna. I fråga tolv har vi med barnet som alternativ men under fråga tretton är barnet inte med i kryssalternativen. Detta hade kunnat ge oss en bredare bild av barnets delaktighet i övergången och därmed gett oss ett annat resultat att utgå från på dessa två frågor. På fråga sjutton, vår sista fråga (en rangordningsfråga), har vi ett stort bortfall. Möjligen kan det delvis förklaras av att det är vår sista fråga och att respondenterna är mindre koncentrerade på slutet. Alternativt hade vi kanske kunnat konstruera frågan på ett annorlunda sätt för att höja svarsfrekvensen här. I fråga åtta och nio ställde vi två olika frågor för att mäta nöjdhet med en och samma variabel för att höja reliabiliteten. På dessa frågor har vi fått liknande svar vilket ökar reliabiliteten för vår studie.
Valet vi gjorde att ha sexton slutna frågor och en öppen fråga framåt slutet på enkäten gjorde att respondenterna fick en möjlighet att beskriva och komma till tals vilket vi ser som en stor fördel för vårt resultat. Att vi fick så många svar på vår undersökning kan tolkas som att enkäten var lagom lång att svara på. I vårt målinriktade urval sökte vi respondenter med kunskap och erfarenheter kring området. Vi använde oss av plattformen Facebook där vi delade enkätlänken i olika grupper som vände sig mot vår målgrupp vilket visade sig vara gynnsamt. För att få fler svarande bland rektorer och specialpedagoger kunde vi ha påmint om enkäten igen i respektive grupp. Något som förmodligen påverkar resultatet är vilka respondenter som svarade på enkäten. Oftast svarar man på en enkätstudie om man är intresserad och positiv till ämnet. Om man som pedagog är med på olika sociala nätverk för pedagogiska frågor så tolkar vi det som att man är nyfiken och engagerad. Detta innebär att resultatet kanske hade sett annorlunda ut om vi hade skickat ut enkäten till olika förskolor och skolor.
Respondenterna har i denna studie informerats om att deltagandet i studien är frivilligt samt att de hade möjlighet att när som helst avbryta deltagandet. All information om respondenterna
avidentifieras i enkäten redan från början. Vi har använt oss av program som Stockholms universitet rekommenderar som säkra för ändamålet.
Resultatdiskussion
Studiens syfte är att vi vill studera övergången från förskola till förskoleklass. Studien har fyra frågeställningar: Hur anser personal i förskolan respektive skolan att övergången organiseras? På vilket sätt anser personal i förskolan och skolan att samverkan sker mellan skolformerna? Vilken information anser personal i förskolan respektive skolan vara viktig vid övergången? Och slutligen:
Vilken information anser personal i förskolan respektive skolan ger vägledning i fråga om barnets lärande? Resultatet av vår studie visar att det finns rutiner i både förskolan och skolan gällande övergången. I detta avseende ser vi inga större skillnader mellan förskola och skola. Till största delen
