Viktiga faktorer för den personliga livsåskådningen och livsfrågorna

Enligt Hartman (1986) spelar en rad av psykologiska och sociala faktorer in när livsfrågorna formuleras och när en personlig livsåskådning finner sin form och egenart. Alla faktorer har inte samma genomslagskraft för alla människor. Deras betydelser kan inte heller spåras i alla uttryck för livsåskådning och livsfrågor. Syftet med nedan uppräkning av tänkbara påverkansfaktorer visar hur mångdimensionellt livsåskådningsbegreppet är och hur många tänkbara infallsvinklar det finns för en vetenskaplig studie inom området. Ett urval av påverkansfaktorer är; kunskap, medvetenhet, integrering, tolerans och vilja att ompröva, familjebild, sociala nätverk och livsåskådningsinstitutioner (a. a.). Det är dessa påverkansfaktorer som senare hjälper till att förtydliga och tolka centrala och intressanta infallsvinklar från uppsatsens deltagares livsberättelser angående deras möte med invandrarelever.

Kunskap

Enligt Hartman (1986) pågår ett ständigt kunskapsinhämtande av mer eller mindre formell natur parallellt med människans utveckling. Det råder en samverkan mellan utveckling och kunskapsinsamlande, med vars hjälp den enskilde tränger in i verkligheten. Med hjälp av kunskap kan individen jämföra och kombinera olika förhållanden med varandra, för att formulera och omformulera sina frågor, för att förkasta gamla lösningar eller söka sig till nya.

Kunskapen leder till att individen både utvecklas och mognar. Det är också självklart att kunskaper har betydelse för en persons utveckling på livsåskådningsområdet. Framför allt gäller detta för begreppslig kunskap. Inom alla livsåskådningar finns en uppsättning begrepp och symboler med vars hjälp man framställer sina föreställningar om tillvaron och sina värderingssystem. Utan detta språk kan man inte förstå de olika livsåskådningarna och pröva deras giltighet (a. a.).

Medvetenhet

Medvetenhet i en personlig livsåskådning innebär enligt Hartman (1986) att den enskilde vet med sig att han eller hon har en egen livsåskådning och vet vad den innebär i fråga om övertygelse, värderingar och för ens sätt att leva. Personen har ett reflekterande förhållningssätt till sin omgivning, till sig själv och till sin egen livsåskådning, dvs. alla människor har en personlig livsåskådning av något slag, men med olika grad av medvetenhet.

Det märks genom en varierande förmåga att motivera och systematisera de olika delarna i en livsåskådning, de olika delarnas inbördes samband, och den personliga livsåskådningen som helhet. Medvetenheten beror även enligt Hartman på hur internaliseringen av föreställningar och värderingar går till. Sker det genom ett okritiskt övertagande av ett livsåskådningsstoff man möter i sin omgivning, dvs. att människan inte kan tänka över sitt eget tänkande, eller har stoffet bearbetats självkritiskt och infogas och sammansmälts med övriga livserfarenheter.

Begreppet medvetenhet säger i det här sammanhanget något om människans relation till sin egen livsåskådning. Detta kommer till uttryck genom sättet att reflektera, organisera och motivera. Men livsåskådningen har också en helhetsaspekt. Medvetandebegreppet ska inte bara gälla de teoretiska aspekterna utan också livsåskådningens upplevelse- och handlingsalternativ (a. a.).

Jag har mött invandrarelever som inte medvetet tagit till sig sina livsåskådningar/ religioner och bearbetat dem på ett kritiskt sätt. De har en tro som de fått av sin omgivning exempelvis ett hemland, kultur eller familj. De kan inte själva kritiskt motivera sin tro eller tänka över sitt eget tänkande. De tror för att någon annan har sagt att de ska tro på något. Även Hartman (1986) och Lendahls (1986) har mött vuxna personer som var mindre medvetna om sin livsåskådning. De var lärare på förskole- och lågstadienivå som hade svårigheter inför bemötandet av livsfrågor. Enligt dem bottnade lärarnas osäkerhet i att de själva inte visste vad de stod i livsåskådningsfrågor. Senare forskning visar på samma fenomen. Enligt Löfstedts (2011) undersökning som innefattar en grupp lärarstudenter, blivande religionslärare, upplevde denna studentgrupp det svårt och ovant att reflektera över sin livsåskådning.

Integrering

I en välintegrerad personlig livsåskådning harmonierar enligt Hartman (1986) olika inslag och komponenter med varandra. Det man tänker och tror inom gränsen för sin övertygelse strider inte mot det man vet om sin omvärldsorientering. Värderingar är förenliga med föreställningarna om tillvaron och sättet att leva stämmer med vad man vet, tror och anser.

Det är enligt Hartman eftersträvansvärt med en god integrering av den personliga livsåskådningen, på grund av att det är ohälsosamt att leva med en rad av oförenliga komponenter i sin mer eller mindre medvetandegjorda livsåskådning.

Begreppet integrering kan kopplas till medvetandebegreppet. Med en växande medvetenhet om den egna livsåskådningen följs uppmärksamheten om hur olika komponenter i livsåskådningen överensstämmer med varandra. En god integrering medför att livsåskådningen som helhet fungerar väl i den verklighet och i det samhälle som personen lever i. Livsåskådningen skall kunna hjälpa till att tolka och bearbeta, påverka och förändra det samhälle och det liv människan står mitt uppe i. Denna påverkansfaktor kan kopplas till nästa påverkansfaktor.

Tolerans och vilja att ompröva

En viktig faktor för livsåskådningens individuella form, karaktär och integrering är beredskapen att ompröva den egna ståndpunkten och att hantera andras uppfattning enligt Hartman. Det är ett sätt för personen att förhålla sig till sin egen livsåskådning och som också blir tydlig för omvärlden, eftersom den ger konkreta uttryck för förhållningssättet till medmänniskor i omgivningen:

Variationerna i förmåga att tolerera och ompröva måste i stor utsträckning bero på hur pass trygg man är i sin livsåskådning och hur pressad man till äventyrs kan vara på andra områden i sitt liv (a. a. s. 177).

Exempelvis kan en person fanatiskt hålla fast vid sin livsåskådning och kan inte rubbas för nya argument och uppfattningar. Denna persons livsåskådning kan enligt Hartman liknas vid ett slutet system, med slutgiltigt definierade föreställningar, ett fixerat värdesystem och en noga reglerad handlingsberedskap. Då får det konsekvenser för viljan att ompröva och lyssna på andra. Däremot är läget ett annat när en person kan plocka en bit här och en annan där, pröva och förkasta, alltid öppen för att ompröva om skäl finns för det.

Familjebild

Hartman lyfter fram familjen som en av de sociala faktorer som kan påverka en personlig livsåskådning. Genom familjen förs individen inte bara in i det samhälle där han/ hon lever, utan också i ett givet socialt, geografiskt och kulturellt sammanhang. Familjen är en bas för överföringen av den övertygelse och omvärldsorientering, de värderingar och den handlings beredskap som ingår i en personlig livsåskådning. Familjen har en roll som fostrare och förmedlare av värderingar. Ibland kan den enskilde familjens intressen inte överensstämma med det som samhällets företrädare hävdar. Det gäller exempelvis påverkan och fostran på livsåskådningsområdet. Det finns tillfällen där tydliga motsättningar uppstår mellan familj och

samhällsföreträdare. Det leder till något som blir betydelsefullt och får konsekvenser för berörda personers livsåskådning (a. a.).

Exempel på sådana tillfällen är när en familj flyttar/ emigrerar från ett socialt, geografiskt och kulturellt sammanhang exempelvis från Irak, Somalia eller Thailand till ett annat land med en annan socialt, geografiskt och kulturellt sammanhang exempelvis Sverige.

Hartman & Torstenson- Ed (2007) lyfter fram att familjen och barndomshemmet hade en nästan mytologisk innebörd för gamla tiders svenska emigranter:

Hemmet präglade dem för hela livet; det blev till den enda fasta punkten i deras stund på jorden (a. a. s. 31).

På liknande sätt är det i dagens Sverige, många nyanlända svenska, invandrare håller drömmen om barndomshemmet levande och familjen från hemlandet har en avgörande betydelse för deras liv (a. a.).

Socialt nätverk

Det sociala nätverket består av relationer mellan människor (Hartman 1986). Familj, släkt, vänner, grannar, arbetskamrater, alla påverkar varandra mer eller mindre i de kontakter individer har med varandra. Hartman anser att påverkan som sker inom dessa nätverk är mycket betydelsefulla för en individs livsåskådningsuppfattning och kan påverka en individs livsuppfattning i olika livsfrågor. Detta kan utnyttjas av olika livsåskådningsgrupperingar.

Exempelvis religiösa samfund bygger upp särskilda nät av trosanhängare, för att via detta sociala nätverk sprida sitt budskap till berörda individer.

Livsåskådningsinstitutioner

Livsåskådningsinstitutioner innefattar olika sorter av religiösa samfund, exempelvis kyrkor, synagogor och moskéer, eller politiska partier och folkrörelser. De är mer eller mindre statligt eller ideellt understödda organisationer. De har alla något slags av påverkan på sitt program och som på något sätt utgör en grund för enskilda personers livsåskådningsutövning. Dessa institutioner är verksamma jämsides med andra samhällsinstitutioner exempelvis skolan.

Institutionerna har ett särskilt och varierat livsåskådningsstoff på programmet. Detta tillstånd kan enligt Hartman (1986) ses som ett uttryck för pluralism i vårt samhälle.

4.3 Sammanfattning

Denna uppsats och projekts deltagare möter ofta människor, invandrarelever som ställts inför nya utmaningar i livet. Dessa invandrarelever har flyttat från en hemvan situation och kultur till ett annat land och en helt okänd situation och kultur. Nu är frågan. Vad händer med dessa nyanlända svenskars kulturmöte och kultursyn, livsåskådningssyn, livsfrågor och livssituation när de lever i det nya landet, Sverige? Det är detta som forskningscirkelns deltagare diskuterar. Forskningscirkelns kunskapsområden och tidigare forskning är till hjälp att tolka och förstå cirkelns kunskapsutveckling.