• No results found

23 något viktigt. Dock berättade inte operationssjuksköterskorna hur de valde att förbereda sig

In document Självständigt arbete 15hp, Kalmar (Page 28-37)

inför dagens operationer.

Operationssjuksköterskor kunde identifiera flera risker där patientsäkerheten äventyrades. En del av dessa händelser var gemensamma för varje operationssjuksköterska. Däremot var upplevelserna inte alltid överensstämmande med varandra. Ur riskerna lyfte operationssjuksköterskorna fram olika upplevelser. Operationssjuksköterskorna upplevde att operationsteamet arbetade olika och ojämnt vilket berodde på dålig kommunikation, otydliga mål och otydliga roller i den perioperativa vården. Operationssjuksköterskorna upplevde att medlemmar ur operationsteamet hade ett annat tankesätt än dem själva i fråga om sterilitet och nedräkning av instrument. Medlemmar ur operationsteamets förhållningssätt upplevdes som frustrerande för operationssjuksköterskorna. Operationssjuksköterskorna upplevde att WHO:s checklista blev ett hot mot patientsäkerheten snarare än ett verktyg att förhindra den.

8 SLUTSATS

Flera risker som hotade patientsäkerheten kunde identifieras såsom exempelvis bristande förberedelser, bristande rutiner, positionering och felaktig användning utav WHO:s checklista. Ur dessa risker kunde flera upplevelser identifieras såsom exempelvis frustration, upprördhet, osäkerhet och trötthet. För att förhindra att patientsäkerheten sätts ur spel, tillför denna studie kunskap om att det är nödvändigt med ett gott teamarbetet för att förhindra att patientsäkerheten hotas. Gott teamarbetet kan skapas genom goda förberedelser och god kommunikation. Studien påvisar vidare att operationssjuksköterskorna känner djup oro över när patienten drabbas av vårdskador.

Framtida forskning bör belysa särskilt hur operationsteamet fungerar i grupp och vilka attityder som finns i operationsteamet då operationssjuksköterskan upplever sig motarbetade utav medlemmarna ur teamet. Framtida forskningsstudier bör också belysa patientens perspektiv och utsatthet på operationssalen. Vidare i framtida forskning kan det också vara intressant att ytterligare belysa hur operationssjuksköterskans etiska förhållningssätt kan påverka patientsäkerheten.

24

REFERENSLISTA

Alfredsdottir, H., & Bjornsdottir, K. (2008). Nursing and patient safety in the operating room.

Journal Of Advanced Nursing, 61(1), 29-37.

Birkler, J. (2008). Filosofi och omvårdnad. Etik och människosyn. Stockholm: Liber.

Braaf, S., Riley, R., & Manias, E. (2015). Failures in communication through documents and documentation across the perioperative pathway. Journal Of Clinical Nursing, 24 (13-14), 1874-1884.

Bulbulia, R., Gohel, M., Slim, F., Whyman, M. & Poskitt, K. (2004). Surgical practitioneres – Current role and future prospects. I I, Taylor & C. D. Johanson (red.), Recent Advances in

Surgery 27, 55-66. London: Royal Society of Medicine Press Ltd.

Bäckström, G. (2012). Operationssjuksköterskans profession. I G. Myklestul Dåvöy, I. Hansen & P. Hege Eide (Red.), Operationssjukvård – Operationssjuksköterskans

perioperativa omvårdnad (s. 29-46). Lund: Studentlitteratur.

Dahlberg, K., & Segesten, K. (2010). Hälsa & Vårdande i teori och praxis. Stockholm: Natur och Kultur.

Danielsson, E. (2012). Kvalitativ forskningsintervju. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig

teori och metod – från idé till examination inom omvårdnad (s. 163-173). Lund:

Studentlitteratur.

Eide, H., & Eide, T. (2007). Omvårdnadsorienterad kommunikation. Relationsetik, samarbete

och konflikthantering. Lund: Studentlitteratur.

Einav, Y., Gopher, D., Kara, I., Ben-Yosef, O., Lawn, M., Laufer, N., Liebergall, M., & Donchin, Y. (2010). Preoperative Briefing in the Operating Room: Shared Cognition, Teamwork, and Patient Safety. Chest, 137(2), 443-449.

25 Elo, S. & Kyngäs, H. (2007). The qualitative content analysis process. Journal of

Advanced Nursing. 62 (1), 107-115.

Eriksson, K. (1994). Den lidande människan. Stockholm: Liber.

Fernandez, R., Tran, D., Johnson, M. and Jones, S. (2010), 'Interdisciplinary communication in general medical and surgical wards using two different models of nursing care delivery',

Journal of Nursing Management, 18, 265 - 274.

Gillespie, B. M., Chaboyer, W., Longbottom, P., & Wallis, M. (2010). The impact of organisational and individual factors on team communication in surgery: a qualitative study.

International Journal Of Nursing Studies, 47(6), 732-741.

Goldman, L., McDonough, M., & Rosemond, G. (1972). Stresses affecting surgical performance and learning. I. Correlation of heart rate, electrocardiogram, and operation simultaneously recorded on videotapes. The Journal Of Surgical Research, 12, 83-86.

Hambraeus A. & Tammelin A., (2013). Personalföreskrifter på operationsavdelning. I

Vårdhandboken. Inera AB. [Elektronisk]. Tillgänglig:

http://www.vårdhandboken.se/Texter/Operationsvard/Personalforeskrifter-paoperationsavdelning [2014-02-03].

Hansen, I. (2012). Patientens psykosociala behov. I G. Myklestul Dåvöy, I. Hansen & P. Hege Eide (Red.), Operationssjukvård – Operationssjuksköterskans perioperativa omvårdnad (s. 117 -145). Lund: Studentlitteratur.

Hansen, I., Loraas, L-M. & Brekken, R.S. (2012). Hygien och infektionspreventiva omvårdnadsåtgärder. I G. Myklestul Dåvöy, I. Hansen, & P. Hege Eide (Red.),

Operationssjukvård – Operationssjuksköterskans perioperativa omvårdnad (s. 151 -200).

26 Hansen, I. & Brekken, R.S. (2012). Positionering av patienten på operationsbädden. I G. Myklestul Dåvöy, I. Hansen, & P. Hege Eide (Red.), Operationssjukvård –

Operationssjuksköterskans perioperativa omvårdnad (s. 201 -232). Lund: Studentlitteratur.

Haynes, A., Weiser, T., Berry, W., Lipsitz, S., Breizat, A., Dellinger, E., & Gawande, A. (2011). Changes in safety attitude and relationship to decreased postoperative morbidity and mortality following implementation of a checklist-based surgical safety intervention. BMJ

Quality & Safety, 20, 102-107.

Henricson, M. & Billhult, A. (2012). Kvalitativ design. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig

teori och metod – från idé till examination inom omvårdnad (s. 130-137). Lund:

Studentlitteratur.

Kelvered, M., Öhlén, J., & Gustafsson, B. (2012). Operating theatre nurses' experience of patient-related, intraoperative nursing care. Scandinavian Journal Of Caring Sciences, 26(3) 449-57.

Larsson Mauleon, A. (2012). Att vara patient på en operationsavdelning. I S. Almerud Östberg & L, Nordgren (Red.), Akut vård ur ett patientperspektiv (s. 65-74). Lund: Studentlitteratur.

Leach, L. S., Myrtle, R. C., & Weaver, F. A. (2011). Surgical teams: role perspectives and role dynamics in the operating room. Health Services Management Research, 24(2), 81-90. doi:10.1258/hsmr.2010.010018.

Lindwall, L. & von Post, I. (2012) Perioperativ vård. Lund: Studentlitteratur.

Lundman, B., & Hällgren Granheim, U. (2012). Kvalitativ innehållsanalys. I: M. Granskär, & B. Höglund-Nielsen (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård (s. 159-172). Lund: Studentlitteratur.

27 Martinsen, K. (1991). Omsorg, sykepleie og medisin. Oslo: Universitetsforlaget.

Martinsen, K. (2012). Operationssjukvård – Operationssjuksköterskans perioperativa omvårdnad Operationssjuksköterskan och den sårbara patienten – kropp, sinnesförnimmelse och integritetszon. I G. Myklestul Dåvöy, I. Hansen & P. Hege Eide (Red.),

Operationssjukvård – Operationssjuksköterskans perioperativa omvårdnad (s. 47-63). Lund:

Studentlitteratur.

Myklestul Dåvöy, G. (2012). Professionellt omdöme i operationssjukvården. I G. Myklestul Dåvöy, I. Hansen, & P. Hege Eide (Red.), Operationssjukvård – Operationssjuksköterskans

perioperativa omvårdnad (s. 65-82). Lund: Studentlitteratur.

Nilsson, L., Lindberg, O., Gupta, A., & Vegfors, M. (2009). Implementing a pre-operative checklist to increase patient safety: a 1-year follow-up of personel attitudes. The Acta

Anaesthesiologica Scandinavica Foundation. 54. 176-182.

Riksföreningen för operationssjukvård. (2011). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen inriktning mot operationssjukvård. från: [Elektronisk]. Tillänglig: http://www.seorna.com/media/31056/kompbeskrivning.pdf [2014-02-01].

Rundqvist, W. (2012). Makt som fullmakt. I L, Gustin, L. & I, Bergbom, (Red.),

Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik (s. 335-344). Lund: Studentlitteratur.

Sandberg, H. (2006). Det goda teamet: om teamarbete, arbetsklimat och samarbetshälsa. Lund: Studentlitteratur.

Sandberg, H. (2009). Det goda teamet. I J. Berlin, E. Carlström & H. Sandberg (Red.), Team i

vård, behandling och omsorg: erfarenheter och reflektioner (s. 217-237). Lund:

28 Sjögren, R. (2012). Ansvar. I L, Gustin, L. & I, Bergbom, (Red.), Vårdvetenskapliga begrepp

i teori och praktik (s. 350-360). Lund: Studentlitteratur.

SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Stockholm: Socialdepartementet.

[Elektronisk]. Tillgänglig:

www.riksdagen.se/sv/Dokument- lagar/lagar/svenskforfattningssamling/halso--och-sjukvardslag-1982_sfs-1982-763/?bet=1982:763 [2014-02-03].

SFS 2010:659. Patientsäkerhetslagen. Stockholm: Socialstyrelsen. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=2010:659#K4 [2014-02-09].

Socialstyrelsen (2009). Säker Vård. Stockholm: Socialstyrelsen. [Elektronisk]. Tillgänglig:

http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2009/2009-126-72/Documents/God%20v%C3%A5rd%20S%C3%A4ker%20v%C3%A5rd.pdf [2014-02-09].

Vetenskapsrådet (1990). Forskningsetiska principer

inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

[2014-08-09].

Wallin, C-J., & Thor, J. (2008). SBAR-Modell för bättre kommunikation mellan vårdpersonal. Läkartidningen, 105, 1922-1924.

Weldon, S., Korkiakangas, T., Bezemer, J., & Kneebone, R. (2013). Communication in the operating theatre. The British Journal Of Surgery, 100, 1677-1688.

Wheeler D, Stoller JK 2011 Teamwork, teambuilding and leadership in respiratory and health care Canadian Journal of Respiratory Therapy 47 6-11.

World Health Organization.(2008). The second global patient safety challenge. [Elektronisk]. Tillgänglig:http://www.who.int/patientsafety/safesurgery/knowledge_base/SSSL_Brochure_fi nalJun08.pDf [2014-01-03].

29 Åkerstedt, T., & Kecklund, G. (2013). Säkerhet, arbetstider och trötthet. Ödegård, S (Red.),

Bilaga I

Informationsbrev

Hej,

Anledningen till att jag vänder mig till er med detta brev är att jag tänker skriva en magisteruppsats under vårterminen 2014, omfattande 15 högskolepoäng vid

Linnéuniversitetet, Kalmar. Jag är operationssjuksköterska och har blivit intresserad av patientsäkerheten under operation.

Operationssjuksköterskans utgångspunkt är att hon ska verka för en säker vård samt kunna garantera sin och patientens säkerhet under det perioperativa vårdandet. När jag gjorde min första praktik på en operationsavdelning väcktes frågor om hur vi kan identifiera

operationssjuksköterskors upplevelser av hot mot patientsäkerheten.

Studiens övergripande syfte är att undersöka operationssjuksköterskan upplevelser av hot mot patientsäkerheten under operation.

Metoden som jag har valt är en kvalitativ intervjustudie, där fem till tio

operationssjuksköterskor kommer att intervjuas. Jag skulle därför uppskatta att komma i kontakt med helst fem operationssjuksköterskor på er avdelning som arbetat minst ett år i sitt yrke. All hjälp till att komma i kontakt med dessa personer vore ytterst tacksamt. Intervjuerna kommer såldes utgå från operationssjuksköterskans upplevelser av hot mot patientsäkerheten under operation.

Sekretess förekommer genom avidentifiering av operationssjuksköterskors namn, ingen kommer att kunna spåra svaren till just den personen. Ljudfilerna kommer efter godkänd examination att förstöras. Deltagande i studien är helt frivilligt. Personen kan när som helst avbryta sitt deltagande utan att motivera varför. Det kommer inte att få några negativa konsekvenser för den personen.

Har Du några frågor kontakta någon av nedanstående

Joacim Svensson, Leg, SSK, Fil. Kand.

073 – 988 02 77

Js22rn@student.lnu.se

Handledare:

Åsa Sandvide, Leg. SSK Med. Dr 0480-446944

Asa.sandvide@lnu.se Linnéuniversitetet

Bilaga II Deltagare nr I

Meningsenhet Kondenserad

Meningsenhet

Kod Domän

Jag kan tycka att patientsäkerheten åsidosätts på grund utav att operatörerna är dåligt pålästa innan, vilket kan förvåna,

Operatörerna är dåligt pålästa innan operation

Förvåning

Förvåning Preoperativ vård

jag trodde inte det var så, det är en sak, men det gäller många operationer, där man kanske hamnar i svårt läge eftersom man inte riktigt läst på innan, vilket kan förvåna.

Det gäller många operationer då man hamnar i svårt läge eftersom man inte riktigt har läst på innan

Dåligt förberedda Preoperativ vård

det händer ju alltså att flera operatörer inte vet vad se ska vara eller göra på morgonen, vet inte överhuvudtaget om att de ska vara på operation

Operatörerna vet inte vad de ska vara eller göra på morgonen.

Allmänt oklart Preoperativ vård

detta upplever jag som nonchalant men även också frustrerande Nonchalant frustrerande Nonchalant frustrerande Preoperativ vård

Deltagare nr 2

Meningsenhet Kondenserad

Meningsenhet

Kod Domän

Operatörerna har väldigt lite steriltänkande, alltså ibland blir man förvånad,

Man måste ha ögon hela tiden, överallt.

Lite steriltänkande alltså, ibland blir man förvånad

Förvåning

Behov av att ha ögon överallt

Intraoperativa vård

Jag menar vi hade en inlånad här och sitta som assisten under en laparoskopi genom att hålla i optiken, och NN tog sig i halsen, och NN kom från XXX och då kan man känna hur gör de i XXX. Skulle man påpeka detta skulle man bara upplevas som jobbig

och sitta som assistent under en laparaskopi genom att hålla optiken, och tog han sig i halsen,

Påpeka detta är upplevs man bara som jobbig Förvåning fundersamhet Besvärlig Nonchalans Intraoperativa vård

In document Självständigt arbete 15hp, Kalmar (Page 28-37)

Related documents