Eftersom vi ville undersöka vilka faktorer som lågt till grund för viljan att bevara en art har vi använt oss genomgående av VBN teorin när vi analyserat attityder och åsikter. Genom denna teori kan vi tänkas anta att respondenternas intresse för fjällräven framkommer ur de värden som är vägledande för en respondents liv. Dessa värden skapar en ekologisk världsbild hos respondenten och beroende på vilken ekologisk världsbild en respondent har, kommer den att uppfatta problem som har med naturen eller miljön att göra (i detta fall utrotning av
fjällräven). Detta påverkar respondentens inställning/attityd till om den kan påverka
problemet som finns i naturen. Om respondenten tror att den kan göra något för att förändra fjällrävens situation skapas en personlig norm som innebär att respondenten utför ett beteende för att motverka att fjällräven utrotas och viljan att bevara fjällräven uppstår. Nedan i figur 3 har vi gjort en modell över respondenternas attityder kopplat och applicerat med VBN teorin.
Figur 3. Modell över respondenternas attityder analyserat med VBN teorin.
Betalningsvilja och existensvärde
På fråga nummer fem och fråga nummer nio utfördes ett chi-två test för att identifiera om en viss natursyn kan kopplas till betalningsvilja. Testet resulterade i att det inte finns en
koppling mellan natursyn och betalningsvilja utan att svaren kan förklaras med slumpen. Dock kunde vi se att en majoritet (72,8 %) av respondenterna på något sätt var villiga att betala för att bevara fjällräven. Med detta resultat kan vi anta att majoriteten av
respondenterna har positiv inställning gentemot bevarande av fjällräven och att en majoritet är villiga att betala för den. I vår studie svarade 70,6 % att de är villiga att betala valfria engångssummor när de har möjlighet. Vidare svarade enbart 4,2 % att de kan tänka sig att bidra månadsvis med en summa upp till 200 kronor. Detta kan vara en indikation på att individers betalningsvilja beror på hur man uppfattar situationen och på uppfattningen av nyttan av en miljöförbättring (Söderqvist, Hammar & Gren, 2004). Med våra resultat kan vi dra slutsatsen att våra respondenter uppfattar fjällrävens status som allvarlig samt att de anser att det finns en nytta med att bevara arten. Betalningsviljan var märkbart hög vilket kan ha påverkats av “Göingebygdens biologiska föreningens” medverkan samt av vår till viss del homogena bekantskapskrets.
Man ska även ha i beaktande att betalningsvilja kan påverkas av inkomst samt förändringar i inkomst (Hökby & Söderqvist, 2003; Hanley, Shogren & White, 2013). Med utgångspunkt i att det inte finns en skillnad mellan könen gällande vilja att betala för att bevara en art jämförde vi respondenternas svar utifrån kön och betalningsvilja. En majoritet av
respondenterna är villiga att bistå ekonomiskt för att bevara fjällräven dock visar vår studie att det finns en skillnad mellan könen. Detta blir tydligt då 27,3 % av de manliga
respondenterna uppger att de inte vill bidra ekonomiskt medan bland de kvinnliga respondenterna är det endast 15,3 % som är ovilliga till att betala. Emellertid måste vi ta hänsyn till storleken av vår studie och att vi använt oss av ett stickprov av en population. Med ett stickprov kan ett resultat enbart generaliseras till den population utifrån vilken man hämtat sitt sampel (Bryman, 2008). Med ett lågt respondentantal blir det svårt att generalisera samt vanskligt att applicera resultatet på en större grupp personer. Genom ett ökat antal
respondenter hade resultatet eventuellt fått en annat utfall.
Betalningsvilja kopplas ofta ihop med begreppet existensvärde och konceptet bygger på att individer kan värdera bevarandet av hotade arter även om de inte personligen utnyttjar dem (Bostedt, 1997). Av de 57 respondenter som valde att svara på vår öppna fråga var det 4 stycken som fokuserade sina svar på bevarande för artens egen skull och inte för människans vinning av den. Trots ett lågt antal svar med fokus på existensvärde anser vi att studiens resultat belyser en åskådning med fokus på arters egenvärde och ett intresse för en växande rörelse med inriktning mot ett naturens rättigheter-perspektiv. En av respondenterna valde att
använda begreppen Inherent value/right to exist som är ett tankesätt som grundar sig inom etik och kan beskrivas som, det värde ett djur äger i sig att existera (Regan, 2004). Som vi tidigare nämnt finns det förespråkare för naturskydd för naturens egen skull (Davidson, 2013). I utförd studie har vi velat fånga allmänhetens uppfattning och trots studiens storlek vill vi påstå att våra resultat exemplifierar den växande rörelsen som förespråkar juridiska rättigheter för naturen. Idéen om juridiska rättigheter för naturen har sitt ursprung i artikeln Should Trees Have Standing? av juridikprofessorn Christopher Stone (Chapron & Epstein, 2019; Stone, 2010). På senare år har ett flertal länder med en mer ekocentrisk idéologi valt att erkänna naturens rättigheter (Chapron och Epstein, 2019).
Slutsats
Resultatet ger en indikation om att det finns ett stort intresse för bevarande av biologisk mångfald bland de individer som deltagit i vår undersökning. Miljöetiska aspekter har framkommit som en viktig faktor för viljan att bevara fjällräven. Som tidigare nämnt
jämförde vi medvetenheten kring fjällrävens status mot den uppmärksamhet som pandan har som symbolart för Kina. Resultatet visar att det finns en medvetenhet kring fjällrävens situation och att betalningsviljan för att bevara arten är stark. Vi rekommenderar dock ytterligare studier om ämnet med en större omfattning av respondenter.
För att bedöma kvalitén på samhällsvetenskapliga undersökningar används begreppen reliabilitet och validitet (Bryman, 2008). Reliabilitet innebär att om studien skulle göras på nytt skulle samma resultat uppstå (ibid.). Faktorer som är viktiga att ta i beaktning för den här studien är att sociala processer kan förändras över tid och därför kan det vara svårt att
diskutera reliabiliteten för vår studie eftersom den delvis har analyserats kvalitativt. Vår roll som analytiker och våra tolkningar av den öppna frågan påverkar resultatet vilket är
oundvikligt i en kvalitativ analys (Bryman, 2008). Ytterligare en viktig faktor att ta hänsyn till är bortfallet av respondentsvar i fråga tio. Vidare kan även urvalet ha påverkat uppsatsens reliabilitet då urvalet bestod av ett bekvämlighetsurval. På grund av resultatet i våra
demografiska frågor gällande var i landet respondenterna bodde har vi valt att utesluta detta i vår analys. Detta på grund av att en majoritet av respondenterna uppgett att de är bosatta i södra Sverige vilket tyder på att vår population är förhållandevis homogen. Homogenitet
resulterar i en mindre varierad population (Bryman, 2008). Validitet innebär att de indikatorer som används för att mäta ett begrepp verkligen mäter just det begreppet, vilket denna studie uppfyller. Emellertid vill vi poängtera att vår studie består av ett stickprov ur den svenska allmänheten och för att noggrant undersöka allmänhetens medvetenhet och intresse för bevarande av biologisk mångfald krävs en mer omfattande studie.
Referenser
Albert, C., Luque, G.M., & Courchamp, F. (2018). The twenty most charismatic species. PLoS ONE 13(7). doi 10.1371/journal.pone.0199149
Bostedt, G. (1997). Att mäta existensvärden: En tillämpning på den svenska vargstammen. Hämtad 2019-04-14, från
https://www.slu.se/globalassets/ew/ew-centrala/forskn/popvet-dok/faktaskog/faktaskog97/4s9 7-09.pdf
Brännlund, R. & Kriström, B. (1998). Miljöekonomi. Lund: Studentlitteratur
Caro, T. M., & Girling, S. (2010). Conservation by Proxy : Indicator, Umbrella, Keystone,
Flagship, and Other Surrogate Species. Washington, DC: Island Press. Hämtad 2019-05-29
från,
https://search-ebscohost-com.proxy.mau.se/login.aspx?direct=true&db=nlebk&AN=348234 &site=ehost-live
Chapron, G., & Epstein, Y. (2019). Ett rättighetsperspektiv på naturskydd. Biodiverse 1: 4-6.
Chapron, G., Epstein, Y., & López-Bao, J.V. (2019). A rights revolution for nature. Science 363: 1392-1393
Davidson, M.D. (2013). On the relation between ecosystem services, intrinsic value, existence value and economic valuation. Ecological Economics. 95: 171-177.
Elmhagen, B. (2018). Varför bevara fjällräven? Hämtad 2019-04-11 från,
https://www.su.se/zoologi/forskning/fj%C3%A4llr%C3%A4vsprojektet/varf%C3%B6r-beva ra-fj%C3%A4llr%C3%A4ven-1.393607
Erlandsson, R., Meijer, T., Wagenius, S., & Angerbjörn, A. (2017). Indirect effects of prey fluctuation on survival of juvenile arctic fox (Vulpes lagopus): a matter of maternal
experience and litter attendance. Canadian Journal of Zoology. 95: 239–246.
Green, C. (2019). Naturens rättigheter: revolution eller mer av samma sak? Biodiverse 1: 8-9.
Hanley, N., Shogren, J., & White, B. (2013). Introduction to environmental economics. (2. uppl.). Oxford: Oxford University Press.
Hökby, S., & Söderqvist, T. (2003). Elasticities of Demand and Willingness to Pay for Environmental Services in Sweden. Environmental and Resource Economics 26: 361–383.
IPBES Science-Policy Platform On Biodiversity and Ecosystem Services. (uå). IPBES Global Assessment Preview. Hämtad 2019-04-05 från,
https://www.ipbes.net/news/ipbes-global-assessment-preview
Konjunkturinstitutet. (2007). Monetär värdering av biologisk mångfald. En sammanställning av metoder och erfarenheter. Hämtad 2019-05-02, från
https://www.konj.se/download/18.75c1a082150f472195811fc2/1447232177759/Specialstudi e-14.pdf
Konventionen (SÖ 1983:30) om skydd av europeiska vilda djur och växter samt deras naturliga miljö.
Larkeson Nowostawski, A. (2009, 16 mars). Jakten på flaggskeppsarten. (Blogginlägg). Hämtad 2019-02-15 från,
https://miljodoktorand.wordpress.com/2009/03/16/jakten-pa-flaggskeppsarten/
Larm, M., Elmhagen, B., Granquist, S M., Brundin, E., & Angerbjörn, A. (2018). The role of wildlife tourism in conservation of endangered species: Implications of safari tourism for conservation of the Arctic fox in Sweden. Human Dimensions of Wildlife. 23 (3), 257-272.
Larsen, A. K. (2009). Metod helt enkelt. En introduktion till samhällsvetenskaplig metod, 1. Malmö: Gleerups utbildning AB
Larsson, M. & Bratt, L. (2016). Modern miljöekonomi: Ekonomiska teorier om hållbar utveckling. Lund: Studentlitteratur.
Lynn, W.S. (1998). Animals, Ethics and Geography. I J. Wolch och J. Emel (Red.) Animal Geographies: Place, Politics and Identity in the Nature-Culture Borderlands. (s. 280-298). London: Verso.
Länsstyrelsen i Skåne län (u.å). Regional förvaltningsplan för kronhjort (kronvilt), nominatunderarten (Cervus elaphus elaphus). Hämtad 2019-05-30 från,
https://www.lansstyrelsen.se/download/18.7b397dca164899bd38afd34/1532518786708/F%C 3%B6rvaltningsplan%20kronhjort%20beslut.pdf
Ma, K., Liu, D., Wei, R., Zhang, G., Xie, H., Yan Huang, Y., Li, D., Zhang, H., & Xu, H. (2016). Giant panda reintroduction: factors affecting public support. Biodivers Conserv. 25: 2987–3004.
Melin, A. (2011, maj). Varför bevara hotade arter? Om biologisk mångfald och etik. Religonsvetenskaplig internettidskrift, (11). Tillgänglig:
https://www.ctr.lu.se/fileadmin/user_upload/ctr/pdf/rit/11/67%20-%20Varfor%20bevara%20 hotade%20arter.pdf
Nilsson, A,. & Martinsson, J. (2012). Attityder till miljöfrågor. Lund: Studentlitteratur AB.
Naturvårdsverket. (2018). Sverige och konventionen om biologisk mångfald. Hämtad 2019-04-05 från,
https://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/EU-och-internationellt/Internationel lt-miljoarbete/miljokonventioner/Konventionen-om-mangfald/Sveriges-arbete/
Naturvårdsverket. (2017). Åtgärdsprogram för fjällräv, 2017-2021 (Rapport 6780). Stockholm: Naturvårdsverket.
Naturvårdsverket. (2016). Fjällräven -hotad i 100 år. Hämtad 2019-04-25 från,
https://www.naturvardsverket.se/Nyheter-och-pressmeddelanden/Nyhetsbrev/Viltnytt/artiklar 2016/Fjallraven/
Naturvårdsverket. (2009). Monetära schablonvärden för miljöförändringar (Rapport 6322). Stockholm: Naturvårdsverket.
Naturvårdsverket. (u.å.). Sveriges miljömål. Hämtad 2019-03-28 från,
http://www.sverigesmiljomal.se/miljomalen/
Olsson, E,. & Rosenqvist, H. (2011). Affekter för hållbarhet. En sambandsstudie om värderingar, föreställningar och normers påverkan på miljömässigt agerande.
(Kandidatuppsats). Karlskrona: Sektionen för Management, Blekinge tekniska högskola. Tillgänglig: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:830600/FULLTEXT01.pdf
Roorda, N. [Niko Roorda]. (2017, 29/3). Miami Dade College Guest Lecture - Your Personal Social and Environmental Responsibility as a future. [videofil]. Hämtad från:
https://www.youtube.com/watch?v=3Pa_Ql4YWDA&t=1586s
Roorda, N., Corcoran, P.B., & Weakland, J.P. (2012). Fundamentals of sustainable development. Oxon: Routledge.
Sandell, K. (1991). "Ecostrategies" and Environmentalism: The Case of Outdoor Life and Friluftsliv. Geografiska Annaler, 73 (2), 133-141.
Schirpke, U., Meisch, C., & Tappeiner, U. (2018). Symbolic species as a cultural ecosystem service in the European Alps: insights and open issues. Landscape Ecol. 33: 711–730
Schultz, P.W. (2000). Empathizing With Nature: The Effects of Perspective Taking on Concern for Environmental Issues. Journal of Social Issues. 56 (3), 391-406. doi: 10.1111/0022-4537.00174
SOU 2013:68. Synliggöra värdet av ekosystemtjänster: Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Stockholm: Miljödepartementet
Stern, P. C., T. Dietz, T. Abel, G. A. Guagnano & L. Kalof (1999). A value-belief-norm theory of support for social movements: The case of environmentalism. Human Ecology Review, 6, s. 81-97.m
Stone, C.D. (2010). Should Trees Have Standing? : Law, Morality, and the Environment. New York: Oxford University Press.
Söderqvist, T., Hammer, M., & Gren, I-M. (2004). Samverkan för människa och natur: En introduktion till ekologisk ekonomi. Lund: Studentlitteratur.
Tannerfeldt, M., Elmhagen, B., & Angerbjörn, A. (2002). Exclusion by interference competition?: The relationship between red and arctic foxes. Oecologia 132:213-220.
Wright, R.T. & Boorse, D.F. (2011). Environmental Science: Toward a sustainable future. (11. uppl.). San Francisco: Pearson Education, Inc.,
WWF. (2019). Stöd oss för en levande planet. Hämtad 2019-05-29, från
https://www.wwf.se/stoppa-utrotningen/