Vem räddar fjällräven?
En miljöetisk studie om existensvärde, betalningsvilja och bevarande av
biologisk mångfald
Who will save the arctic fox?
An environmental ethical study on the non-use value, willingness to pay
and preservation of biodiversity
Foto: Haarstad, 2013
Malin Blommé & Jasmina Mustafica
Sammanfattning
Förlust av den biologiska mångfalden ökar i en allt mer accelererande fart än tidigare och många forskare varnar för att vi befinner oss inför det sjätte massutdöendet av arter. Med en fortsatt global uppvärmning och ett klimat som förändras blir allt fler arter utrotningshotade. För att hindra fortsatt förlust av biologisk mångfald har det uppstått olika typer av
bevarandeprojekt och skydd av arter i form av direktiv, lagar och olika
djurskyddsorganisationer. Vissa arter har även blivit utsedda till symbolarter för att de utrotningshotade arternas status ska uppmärksammas. I Sverige är fjällräven en art som är utrotningshotad och uppmärksammad av olika djurskyddsorganisationer. Denna uppsats är avgränsad till Sverige och fjällräven som art. Avsikten med uppsatsen är att ur ett miljöetiskt perspektiv undersöka individers attityder och åsikter som ligger till grund för individers vilja att bevara en art och att undersöka betalningsviljan och existensvärdet av fjällräven. Detta har undersökts och analyserats både kvantitativt och kvalitativt genom en enkätstudie.
Uppsatsens resultat visar att fjällrävens status är uppmärksammad och att miljöetiska aspekter är viktiga för respondenternas vilja att bevara arten.
Nyckelord: bevarande, Fjällräv (Vulpes lagopus), existensvärde, miljöetik, symbolart, betalningsvilja
Abstract
Loss of biodiversity is increasing at an alarming accelerated pace than ever before and many researchers warn that we are facing the sixth mass extinction of species. With continued global warming and a changing climate, more species are becoming endangered. In order to prevent continued loss of biodiversity, various types of conservation projects and protection of species in the form of directives, laws and various animal welfare organizations have arisen. Some species have also been designated as symbolic species in order to highlight their endangered status. In Sweden, the arctic fox is a species that is endangered and attracts attention by various animal welfare organizations. This essay is limited to Sweden and the arctic fox as a species. The purpose of this essay is to investigate and analyze individuals attitudes and opinions from an environmental ethical perspective and to examine the
willingness to pay and the non-use value of the arctic fox. This has been investigated and analyzed both quantitatively and qualitatively through a survey. The results of the thesis show that the status of the arctic fox is highlighted and that environmental ethical aspects are important for respondents’ willingness to preserve the species.
Keywords: conservation, Arctic fox (Vulpes lagopus), non-use value, environmental ethics, symbolic species, willingness to pay
Innehållsförteckning
Innehållsförteckning 3
Inledning 4
Bakgrund 6
Naturens rättigheter 8
Teori och tidigare forskning 10
Natursyn 10
Attityder och värde-uppfattning-norm-teorin 12
Existensvärde och betalningsvilja 13
Metod 15 Enkätstudie 16 Utförande 17 Resultat 19 Diskussion 26 Fjällräven 26
Etiska aspekter, attityder och handlingar 27
Viljan att bevara 29
Betalningsvilja och existensvärde 29
Slutsats 31
Inledning
Jorden är bebodd av många olika arter och genom tiderna har arter genom selektion och mänsklig påverkan utrotats. Under de senaste 540 miljoner åren har jorden minst fem gånger drabbats av massutdöende. Många forskare talar om att vi nu befinner oss i det 6:e stora massutdöendet och att däggdjur, fåglar, groddjur och reptiler försvinner i samma eller snabbare takt än i tidigare massutdöende (Roorda, 2017; Roorda, Corcoran & Weakland, 2012). Den snabbt växande befolkningen innebär att mänskligheten sprider ut sig och omvandlar mer mark till jordbruksmark och urbana områden, detta tillsammans med
föroreningar med klimatförändringar som resultat leder till förlust av biologisk mångfald och förlorande av habitat (Wright & Boorse, 2011). Denna förlust av biologisk mångfald har lett till att man världen över arbetar i olika projekt för att bevara arter. Intresset för att bevara biologisk mångfald och att bevara utrotningshotade arter har blivit allt vanligare och man kan idag till exempel vara med och bidra på olika sätt i olika projekt världen över, till exempel WWFs fadderverksamhet för hotade arter (WWF, 2019). Det är inte ovanligt att människor vill bevara till exempel elefanten eller pandan som art även om de själva aldrig kommer få se eller uppleva dessa arter (Brännlund & Kriström, 1998).
I Sverige har arbetet med att bevara arter ökat sedan 1993 då konventionen om biologisk mångfald skrevs under. Konventionen som består av 20 delmål kopplas till Sveriges nationella arbete med miljömål och miljökvalitetsmål (Naturvårdsverket, 2018). I två av Sveriges miljökvalitetsmål ser man exempel på hur Sverige lägger fokus på bevarande utifrån vad människan anser sig behöva. I miljömålet, Ett rikt växt- och djurliv beskrivs vikten av bevarandet utifrån ett mänskligt perspektiv och fokus ligger på ekosystemtjänster och folkhälsa. Vidare beskrivs det i miljömålet Storslagen fjällmiljö att de mänskliga behoven naturturism, mineralbrytning, friluftsliv, turism samt rennäring ska kunna samexistera och bibehållas (Naturvårdsverket, u.å). Trots att bevarande av ett rikt växt- och djurliv haft en central roll i Sveriges miljöarbete under många år menar Melin (2011) att det sällan diskuteras om varför hotade arter bör bevaras. Vidare lyfter Melin (2011) fram att
bevarandefrågor ofta fokuserar på människans behov och inte på om vi ska bevara hotade arter för deras egen skull. En av de arter som i Sverige är hotad av klimatförändringar är
fjällräven (Vulpes lagopus) (Naturvårdsverket, 2016). Fjällräven är även av Internationella naturvårdsunionen (IUCN) utsedd till flaggskeppsart för klimatförändringar samt listad på deras rödlista över arternas status (Naturvårdsverket, 2017; IUCN, 2008). Fjällräven kan ses som en symbol för Sveriges fjällmiljö och Elmhagen (2018) skriver att utöver att varje stat måste ta ansvar för de ekosystem, arter och populationer som finns inom landet bör fjällräven även bevaras för att “fjällvandrare med tiden kan få förmånen att möta en nyfiken fjällräv på fjället och se dess valpar tumla runt i yster lek på lyan.”
Denna studie fokuserar på miljöetik och de åsikter och attityder som ligger till grund för individers vilja att bevara en art som man kanske aldrig kommer få uppleva. Studien avgränsar sig till Sverige och undersöker viljan av att bevara fjällräven då fjällräven anses vara en symbolart för Sveriges storslagna fjällmiljö. Det övergripande syftet är att undersöka och analysera viljan att betala för att bevara en art som de flesta aldrig har eller kommer att uppleva samt vilka attityder och åsikter som kan ligga till grund för viljan att bevara arten. Studien undersöker och analyserar om det finns en koppling mellan individens natursyn och viljan att betala för att bevara en art. Vidare syftar studien till att undersöka medvetenheten kring fjällräven och dess status samt individers inställning gentemot bevarande av en hotad art för artens egens skull. Vi vill med denna studie försöka undersöka och nå allmänhetens
uppfattningar och medvetenhet kring fjällrävens status men urvalet är inte representativt för hela den svenska allmänheten då studien är ett stickprov ur allmänheten.
Målet med uppsatsen är att generera kunskap som kan besvara frågeställningarna och i förlängningen bidra till att synliggöra individers vilja för bevarande av biologisk mångfald. Uppsatsen utgår från följande frågeställningar:
● Är fjällrävens status känd hos allmänheten i Sverige?
● Är etiska aspekter och existensvärde faktorer som avgör vikten av viljan att bevara fjällräven?
● Är viljan att betala för bevarande av biologisk mångfald (fjällräven) kopplad till individens natursyn?
Bakgrund
För att analysera och få en djupare förståelse för individers vilja att bevara en art kommer denna uppsats diskutera teorier och begrepp som grundar sig inom miljöetik och
miljöekonomi. I uppsatsen analyseras även individers attityder och åsikter. Studien
undersöker allmänhetens vilja att betala för att bevara en symbolart trots att de allra flesta inte har upplevt eller kommer att uppleva arten på annat sätt än genom media. Viljan att bevara en art trots att individen inte kommer uppleva arten är inte ett ovanligt fenomen och kan ses genom flera exempel i samhället. Ett exempel är jättepandan i Kina som länge varit en stark symbolart för bland annat Världsnaturfondens bevarandearbete (WWF, 2019). Arten är hotad och utsedd till paraplyart, dessutom anses jättepandan vara ett nödvändigt instrument för bevarande av naturen (Ma et al, 2016). Vidare har jättepandan ett högt estetiskt, vetenskapligt och ekologiskt värde. Detta har lockat enorma ekonomiska och mänskliga resurser samt internationell uppmärksamhet (Ma et al, 2016). Detta engagemang har skett i form av olika donationer till olika organisationer för att stötta bevarandearbetet av arten eller försäljning av olika varor där en viss summa går till bevarandearbetet av pandan.
Symbolarter och flaggskeppsarter är något som blir allt vanligare i takt med att allt fler arter är utrotningshotade eller riskerar att bli utrotningshotade. Flaggskeppsarter är vanligtvis stora, hotade toppredatorer och begreppet används för att öka allmänhetens medvetenhet om
bevarandefrågor. Arterna är ofta utvalda på grund av deras karisma och begreppet används även för att främja insamling till bevarandearbetet. Genom användandet av utvalda
flaggskeppsarter uppnås även skydd av andra arter genom paraplyeffekter (Albert, Luque & Courchamp, 2018; Caro & Girling, 2010). IUCN har utsett fjällräven till flaggskeppsart för klimatförändring då klimatförändringar anses vara orsaken till rubbningar i
gnagardynamiken vilket påverkar fjällrävens möjligheter till reproduktion (Naturvårdsverket, 2017).
Djur och växter kan ha ett stort symboliskt värde för en viss plats och kan ses som
representant för den kulturella identiteten av människorna som bor på platsen. Vidare kan dessa symbolarter även symbolisera platsen för individer från andra regioner eller länder
(Schirpke, Meisch & Tappeiner, 2018). För att definiera begreppet symbolart samlade vi information där termen presenteras och beskrivs. Utifrån den insamlade informationen gällande symbolarters karaktär har vi valt att definiera symbolart som arter som besitter egenskaper som fångar allmänhetens uppmärksamhet och förmår individer att vilja hjälpa till ekonomiskt (Larkeson Nowostawski, 2009). De utmärkande egenskaper som associeras med symbolarter används ibland för att främja försäljningen av produkter från både större och mindre företag. Detta genom att “sälja” en viss bild eller känsla (Schirpke, Meisch &
Tappeiner, 2018). Begreppet symbolart kan även innefatta arter som används som symbol av ideella grupper för att öka engagemang över att bevara en viss art. Symbolarten är oftast allmänt känd och utgör därför ett starkt symbolvärde då de flesta människor känner igen den. Vidare har vi identifierat 5 egenskaper som symbolarter ofta innehar:
● Karisma (söta, intelligenta, mänskliga drag) ● Sällsynta/hotade
● Ogärna går i konflikt med människor ● Kulturellt viktiga
● Vackra
Utöver fjällräv som symbol för den svenska fjällmiljön är exempel på symbolarter
jättepandan för Kina (Ma et al, 2016) samt vithövdad havsörn för USA (Schirpke, Meisch & Tappeiner, 2018). Vidare har kronhjorten ett starkt symbolvärde för Skåne (Länsstyrelsen, uå). Fjällräven är av IUCN utsedd som flaggskeppsart för klimatförändringar och är en art som är utrotningshotad (IUCN, 2008). På grund av detta är fjällräven den art vi valt att göra våra undersökningar om.
Fjällräven är en av Skandinaviens äldsta däggdjursarter och är i Sverige fridlyst enligt artskyddsförordningen (2007:845). Arten är även prioriterad inom EU och ska ges noggrant skydd enligt art- och habitatdirektivet (Elmhagen, 2018). Det främsta argumentet för
bevarande av arten var dess ekonomiska betydelse som jaktbart vilt (ibid.). Idag är fjällräven inte längre en ekonomiskt intressant art däremot har fjällräven under senare år uppnått en status som flaggskeppsart. IUCN (2008) har utsett fjällräven till en av de tio flaggskeppsarter för klimatförändring. Vidare är fjällräven upptagen som prioriterad art i art- och
habitatdirektivet samt strängt skyddad i Konventionen om skydd av europeiska vilda djur och växter samt deras naturliga miljö (SÖ 1983:30). Fjällräven påverkas av klimatförändringarna och det varmare klimatet bidrar till att rödräven vandrar allt längre upp i landet och
konkurrerar ut fjällräven (WWF, 2018). Rödräven slår ut fjällräven genom konkurrens om föda samt på grund av att rödräv dödar fjällräv vid sammandrabbning mellan arterna
(Tannerfeldt, Elmhagen & Angerbjörn, 2002). Ett annat problem är tillgången på föda vilket är kopplat till förändringar i vinterklimatet. Det varmare klimatet påverkar
smågnagardynamiken vilket i sin tur leder till att fjällräven får svårt att hitta föda. Fjällrävens reproduktion är beroende av fjällämlar vars reproduktion är beroende av ett visst klimat, detta gör lämlarna känsliga för klimatförändringar (Naturvårdsverket, 2017). I Åtgärdsprogram för fjällräv 2017-2021 lyfts konkurrens med rödräv och förändrad gnagardynamik fram som troliga effekter av förväntade klimatförändringar. Vidare lyfts även att en fortsatt
uppvärmning kan innebära att fjällrävens habitat ersätts av rödrävshabitat (Naturvårdsverket, 2017). Även en lägre överlevnadsprocent hos fjällrävens valpar kan kopplas ihop med svält såväl som med predation av andra köttätare som den större rödräven (Erlandsson, Meijer, Wagenius, & Angerbjörn, 2017). Då klimatförändringarna anses vara orsaken till ovan nämnda förändringar kan fjällrävens framtid således antas bero på klimatutvecklingen. Fjällrävens status är i tiden väldigt aktuell då den berör både hållbarhetsmålen i Agenda 2030 och är en prioriterad art i Sveriges hållbarhetsmål- och arbete. Enligt mål 15 i Agenda 2030 skall ekosystem och biologisk mångfald bevaras.
Naturens rättigheter
Det talas sällan om varför hotade arter bör bevaras och bevarandefrågor fokuserar ofta på människans behov och inte på bevarande för artens egen skull (Melin, 2011). Det behövs enligt Green (2019) radikala förändringar för att komma tillrätta med utarmning av biologisk mångfald och den pågående klimatkrisen. I de allra flesta länder finns det miljölagar som föreskriver skydd av vissa arter och naturområden. I Sverige har vi till exempel Miljöbalken och på internationell nivå till exempel konventionen om biologisk mångfald. Chapron och Epstein (2019) menar att trots befintlig lagstiftning visar den ökande globala
lyfter fram Sveriges misslyckande att nå de så kallade Aichi-målen för 2020 gällande
biologisk mångfald som ett exempel på detta. Vidare presenterar Chapron och Epstein (2019) att en förklaring till detta misslyckande är att dagens miljölagstiftning är allt för
antropocentrisk. Lynn (1998) skriver att antropocentrism varit dominerande i västvärlden och och att denna åskådning är inbäddad i nästan alla lagar, policyer och regler om djur, samhälle och natur.
Det finns enligt Davidson (2013) en långvarig debatt mellan förespråkare av naturskydd för naturens egen skull och förespråkare av naturskydd som bygger på människans behov. En ny rörelse med fokus på idéen om att naturen är en moralisk och juridisk person som bör ha egna rättigheter är på framväxt (Chapron och Epstein, 2019). Trots en relativt ny rörelse är tanken om naturens rättigheter inte ny. Redan 1972 föddes idéen i artikeln Should Trees Have Standing? av juridikprofessorn Christopher Stone (Chapron & Epstein, 2019; Stone, 2010). Artikeln som behandlar juridiska rättigheter för naturen är använd och omtryckt i flera omgångar. Under 2000-talet blev idéen om juridiska rättigheter aktuell igen då ett antal sydamerikanska länder röstade fram regeringar som jobbade med social rättvisa och präglades av en mer ekocentrisk idéologi (Chapron och Epstein, 2019). Bland många urfolk är naturens rättigheter inget nytt (Green, 2019) och med representation från urfolken i regeringarna var Ecuador och Bolivia först med att erkänna naturens rättigheter. Trots en proaktiv lagstiftning har miljöförstöring inte upphört i dessa länder (Chapron och Epstein, 2019). Enligt Chapron och Epstein behöver brist på positiva resultat inte betyda att vi ska avfärda “potentialen med rättigheter åt naturen för skydd av den biologiska mångfalden”. Dock menar Chapron och Epstein (2019) att mycket pekar på att dagens miljölagstiftning inte räcker till för att skydda naturen och att naturskydd eventuellt skulle bli mer effektivt om det formuleras som en rättighetsfråga. Frågor kring hur rättigheter för djur och natur ska utformas kvarstår och bidrag från olika discipliner kommer att vara nödvändigt för att kunna genomföra en
rättighetsrevolution samt säkerställa dess effektivitet (Chapron, Epstein & López-Bao, 2019). Green (2019) skriver att trots invändningar och frågetecken kring genomförande av ett naturens rättigheter-perspektiv är det viktigt med fortsatta diskussioner då det finns möjlighet att det kan leda till en mer effektiv naturvård.
Teori och tidigare forskning
För att analysera och få en djupare förståelse för individers vilja över att bevara en art och viljan över att betala för att bevara en art har vi valt att använda oss av teorier och begrepp som grundar sig inom miljöetik och miljöekonomi. Genom att studera och undersöka individers åsikter, attityder och handlingar har vi lättare kunnat förstå vilka faktorer och åsikter som ligger till grund för att en individ är villig eller inte villig till att bevara fjällräven. Genom att vi använt oss av natursyn och värde-uppfattning-norm teorin för att kunna koppla respondenternas attityder till deras handlingar har vi kunnat undersöka vilken inställning respondenterna har till ämnet och vad som gör att de har en vilja att bevara fjällräven.
Individers attityder handlar om vilken inställning en individ har till något, det vill säga om de är positivt eller negativt inställda till något, vilket var en avsevärt viktig del att undersöka i vår uppsats.
Natursyn
Då studiens syfte är starkt kopplat till människans attityder och åsikter har vi valt att applicera natursyn i vår studie. Natursyn syftar till att kategorisera människans bild och uppfattning av naturen. Miljöetikern och forskaren David Kronlid (2005) presenterar
begreppet natursyn. Människor upplever och värdesätter naturen på olika sätt och det är detta som gör att det finns olika natursyner. Människans syn på naturen kan förklaras genom vilken natursyn en individ har. Kronlid skriver ”Natursyn bygger med andra ord på att det finns en natur men många olika natursyner” (2005, s. 203). Vidare presenterar Kronlid två olika definitioner av natursyn. En av definitionerna är att människans mentala bild av naturen formas av sociala faktorer. Den andra definitionen är att natursyn är en samling uppfattningar som samhällen, grupper eller individer har om vad naturen är samt vilket värde vi ser i naturen. Vidare nämns även att olika natursyner kan avgöra vilken kunskap en individ är mottaglig att ta del av och vilken information vi accepterar och tar emot (ibid.).
En central fråga inom miljöetiken är om människan ingår i naturen eller ej. Detta förklarar Kronlid genom att kategorisera tre olika typer av natursyn: 1) vid natursyn, 2) smal natursyn
och 3) blandad natursyn (Kronlid, 2005). En vid natursyn innebär att människan och naturen hör ihop och är ett. Man anser att människan inte skiljer sig mycket från andra arter och ingår i jordens ekologiska helhet. Det finns ingen gräns mellan människan och naturen och detta är grundläggande för den här typen av natursyn. En smal natursyn innebär att naturen och människan är separerade från varandra. Det finns en gräns mellan naturen och människan, där naturen är platser av olika slag som vi kan besöka och färdas från och det är något som finns utanför stadsområdet. En blandad natursyn betyder att människan har samhörighet med naturen men erkänner människan som särart. Kronlid menar att med en blandad natursyn så är människan en del av det ekologiska sammanhanget samtidigt som människan har förmågan att distansera sig ifrån detta (Kronlid, 2005). Kategoriseringen av de tre olika typerna av natursyn presenteras i tabell 1.
VÄRLDSBILD NATURSYN DEFINITION
Ickemänniskocentrerad världsbild
Vid natursyn Människan skiljer sig inte nämnvärt från andra arter och ingår i jordens ekologiska helhet.
Människocentrerad världsbild Smal natursyn Naturen är skild från
människan, det finns en gräns mellan människan och naturen. Ickemänniskocentrerad
världsbild
Blandad natursyn Människan har samhörighet med naturen men erkänner människan som särart.
Tabell 1. Presentation och definition av tre olika typer av natursyn i enlighet med Kronlid (2005).
Andra teorier som också grundar sig inom miljöetiken är antropocentrism och ekocentrism. Dessa teorier och etiska världsåskådningar kan vara kopplade och avgörande till individers attityder och förhållningssätt till naturen och bevarandet av fjällräven. Ovan nämnda miljöetiska teorier beskriver människans synsätt kring naturen och människan. Ett antropocentriskt synsätt innebär att man anser att människan har ett egenvärde som står ovanför naturen och äger därmed rätten att nyttja den. Man ser enbart människan som moraliska objekt (Kronlid, 2005). Ekocentrism uttrycker i motsats till antropocentrismen att utöver människan har även andra levande individer, ekosystem och arter ett egenvärde (ibid.).
Antropocentrism har enligt Lynn (1998) länge varit det dominerande synsättet kring djur och natur i västvärlden. Vidare menar Lynn (1998) att trots denna dominans är antropocentrism inte det enda synsättet.
Attityder och värde-uppfattning-norm-teorin
Som en del av denna studie vill vi utforska vilka attityder och åsikter som ligger till grund för individers vilja av att bevara en art som man kanske aldrig kommer få uppleva. Attityder visar vilken inställning en individ har till något, om man tycker något är positivt eller negativt. Våra attityder är kopplade till våra handlingar (Nilsson & Martinsson, 2012). Det har gjorts många olika kategoriseringar av attityders funktion, Nilsson & Martinsson (2012) lyfter upp en sammanfattning av flera teorier kring attityders funktion. Denna kategorisering föreslår två huvudsakliga funktioner: (1) “kunskapsorganisation och vägledning i att avstå eller närma sig något”, och (2) högre psykologiska behov, där de attitydfunktioner som har till uppgift att uttrycka centrala värden och individens självbild ingår (ibid.). Den senare kategorin benämns även som värdeexpressiva attityder och är viktiga när det gäller individens attityder kring miljöfrågor; de ger ofta uttryck för moraliska eller ideologiska åsikter (Nilsson & Martinsson, 2012). Värden är mänskliga grundläggande motivationer som hjälper till att fastställa hur individen tar till sig information och lotsar oss i vad som är viktigt i livet (Stern, Dietz, Abel, Guagnano & Kalof, 1999.). Vidare är även värden viktiga för hur miljöattityder formas, ett exempel på hur attityder formas är värde-uppfattning-norm-teorin (VBN) (se figur 1). Precis som alla attityder handlar miljöattityder om uppfattningar och känslor mot ett attitydobjekt. Dessa objekt kan vara allmänna som till exempel miljöförbättrande åtgärder men även mer specifika objekt såsom koldioxidskatt eller källsortering (Nilsson &
Martinsson, 2012, s. 33). Enligt ovan nämnda teori är det inte tillräckligt att en individ tycker att miljöfrågor är viktiga för att det ska leda till agerande. Individen måste även tro att ett visst handlande har negativ miljöpåverkan för att agera eller ändra sitt beteende. Dessutom måste individen känna ett ansvar för att hjälpa till att minska negativ miljöpåverkan (Nilsson & Martinsson, 2012). Även Schultz (2000) påtalar ett samband mellan oro för miljöproblem och hur mycket människor ser sig som en del av naturen och kopplar detta till
Figur 1. Modell över VBN-teorin (Olsson & Rosenqvist, 2011).
Sammanfattningsvis kan teorin förklaras på följande vis: Genom att en individ har intresse för miljön eller naturen, framkommer detta ur de värden som är vägledande i en individs liv. Dessa värden skapar en ekologisk världsbild. Denna världsbild påverkar hur en individ uppfattar problem som har med natur och miljö att göra, vilket i sin tur kan påverka individens inställning till om hen kan påverka dessa problem som finns i naturen. Om en individ tror att den kan göra något för att minska problemet skapas en personlig norm som innebär att man utför ett beteende som ska försöka motverka dessa problem i naturen eller miljön (Stern et al, 1999). Vidare kopplas även kontakt med naturen ihop med respekt för naturen och aktivt miljöengagemang menar Sandell (1991).
Existensvärde och betalningsvilja
Som tidigare nämnt är syftet med denna uppsatsen att undersöka hur stor vilja och intresse det finns för att bevara vår svenska flaggskeppsart, fjällräven. Att värdesätta
ekosystemtjänster och att vilja bevara något som individen tilldelar miljön eller får av miljön även om de själva inte upplever eller deltar i den kallas existensvärde eller
icke-användarvärde efter det engelska begreppet non-use-value. Begreppet bygger på en persons vilja att betala för att en viss resurs ska bevaras trots att personen inte har för avsikt att själv utnyttja eller besöka resursen (Brännlund & Kriström, 1998; Sjöström, 2007). Idéen presenterades av miljöekonomen John Krutilla 1967 och denna vilja att betala bygger enligt Brännlund & Kriström (1998) på omtanke för nuvarande och kommande generationer. Viljan
kallas även betalningsvilja och har en central plats i miljöekonomi. Brännlund och Kriström (1998) menar att begreppet ligger till grund för idéen om att värdera miljön. Kort sagt kan betalningsvilja förklaras som individers vilja att ge upp inkomst eller att avstå från något för att få något annat. Till exempel att avstå från en del av sin inkomst för att få en bättre miljö (Hanley, Shogren & White, 2013; Söderqvist, Hammar & Gren, 2004). Bostedt (1997) beskriver konceptet som att individer kan värdera bevarandet av hotade arter även om de inte personligen utnyttjar dem. Vidare menar Bostedt (1997) att existensvärden bör ingå i en fullständig samhällsekonomisk analys.
Existensvärde kan uppstå för att man själv värderar själva existensen av en art men också för att man vill att andra skall ha möjlighet att uppleva arten (Sjöström, 2007). Ett exempel där en art har ett högt existensvärde är i Kina där jättepandan ses som en symbolart. Individer runt om i världen värdesätter att pandan finns kvar som art och är beredda att betala för att hjälpa till i arbetet för att bevara den (Ma et al, 2016). Liksom pandan är även fjällräven hotad och betraktad som en symbolart. Genom att använda teorin om existensvärde och betalningsvilja undersöker denna studie individers vilja att betala för att bevara fjällräven. Bostedt (1997) reflekterade över existensvärde och beskrev det på följande sätt: “En person kan alltså värdera ett ekosystem (t.ex. i Nordamerikas vildmark eller på Antarktis) eller en utrotningshotad art (t.ex. tiger eller varg) även om man personligen aldrig skulle vilja
konfronteras med denna naturresurs.” Hökby och Söderqvist (2003) samt Hanley, Shogren & White (2013) poängterar att betalningsvilja kan påverkas av inkomst samt förändringar i inkomst. Utförd studie uppmärksammar denna påverkan i betalningsvilja, dock avser studien inte ta detta i beaktande utan fokuserar på en generell undersökning av betalningsvilja.
Begreppet ekosystemtjänster beskriver ekosystemens direkta och indirekta bidrag till
människors välbefinnande och har sedan 1980-talet används i forskarvärlden (SOU 2013:68). Ekosystemtjänsterna sträcker sig från existensvärden hos enskilda arter till livsuppehållande processer (Sjöström, 2007). Vidare delas ekosystemtjänster upp i fyra kategorier; stödjande, reglerande, producerande samt kulturella (SOU 2013:68, Wright & Boorse, 2011). (se bild 1).
(Bild 1: Fyra kategorier av ekosystemtjänster, Ulricehamns Energi AB, UÅ)
Då denna studie dels fokuserar på att undersöka viljan att betala för att bevara fjällräven med status som symbolart kopplas utförd studie till de kulturella ekosystemtjänsterna. Exempel på kulturella ekosystemtjänster är rekreation, ekoturism samt estetiska värden (Wright &
Boorse, 2012, s. 125). I Modern miljöekonomi av Larsson och Bratt (2016, s. 117) beskrivs en betalningsvillighetstudie eller CVM (Contingent Valuation Method) som ett verktyg för att uppskatta en miljöresurs ekonomiska värde. Detta sker genom att individer får uppge vad de är villiga att betala för resursen eller vad de är beredda att ge för att begränsa
degraderingen av den. Fördelen med en betalningsvillighetstudie är att man vid värdering av en miljöresurs kan uppskatta det totala värdet av resursen utan att fördjupa sig i vad individen tycker det är värt att betala för (Larsson och Bratt, 2016, s. 117). Nackdelen med metoden menar Larsson och Bratt är att den är dyr samt att det kan finnas etiska problem som att rika kan uppge en högre betalningsvilja än fattiga. Vidare kan personer även uppge en högre betalningsvilja än de faktiskt skulle betala om det blev aktuellt. “Det kostar inget att uppge en hög betalningsvilja” (Larsson & Bratt, 2016, s. 117). I rapporten Monetära schablonvärden för miljöförändringar (Naturvårdsverket, 2009) presenteras en sammanställning av svenska värderingsstudier. Projektet som lett fram till denna rapport fokuserade på behovet av och svårigheter med att beskriva förändringar av ekosystemtjänster och miljön i monetära termer. En av slutsatserna från projektet är att det finns för få värderingsstudier för att täcka det behov av att värdera miljöförändringar och effekter på ekosystemtjänster. Vidare dras även slutsatsen att behovet av enklare värderingsstudier är stort (Naturvårdsverket, 2009).
Metod
För att besvara frågeställningarna som formulerats har en enkätundersökning genomförts. Bryman (2008) beskriver enkäter som en kvantitativ metod och en av de huvudsakliga instrument som finns för att samla in data vid användning av surveydesign. Vid utformning
av enkätundersökning påpekar Bryman (2008) vikten av att formulera frågor som inte är ledande och att alltid utgå från undersökningens syfte och frågeställning. Vidare ska oklara uttryck som många och ofta undvikas och man bör använda begrepp som alla respondenter kan förväntas vara bekanta med (Hjerm, Lindgren & Nilsson, 2014). En enkät kan innehålla både öppna och slutna frågor, på en öppen fråga kan respondenten svara fritt och på en sluten fråga finns det ett antal fastställda svarsalternativ för respondenten att välja mellan (Bryman, 2008). Även om forskare enligt Bryman (2008) föredrar användandet av slutna frågor finns det en del fördelar med öppna frågor. Öppna frågor lämnar utrymme för ovanliga eller oförutsedda svar och ger respondenterna möjlighet att svara med egna ord. Fördelarna med slutna frågor är att det är lätt att bearbeta svaren och att jämförbarheten i svaren ökar (Bryman, 2008). Dock finns det nackdelar förknippade med både öppna och slutna frågor, öppna frågor är tidskrävande då det krävs kodning av svaren. Vidare kräver öppna frågor mer av respondenterna medan slutna frågor kan irritera respondenterna då de inte tycker det finns något alternativ som passar dem. Vid användandet av slutna frågor kan det även vara svårt att få detaljerade svarsalternativ (Bryman, 2008). Enligt Larsen (2009) kompletterar kvalitativa och kvantitativa frågor varandra i en enkät. Vid en kvantitativ undersökning såsom enkät är kravet på att skapa ett urval alltid aktuellt. Ofta präglas undersökningar av brist på tid eller andra resurser vilket gör det näst intill omöjligt att skicka ut och få svar på enkäter från en hel population vilket leder till att det måste göras ett urval eller få fram ett stickprov (Bryman, 2008). Urvalsstorleken blir ofta påverkad av flertal faktorer till exempel tid och pengar (ibid.).
Enkätstudie
Varför och hur man ska skydda hotade arter diskuteras både nationellt och internationellt. Redan 1993 skrev Sverige under konventionen om biologisk mångfald (Naturvårdsverket, 2018). I diskussionen kring bevarande nämns fyra olika skäl till att bevara den biologiska mångfalden: dess livsuppehållande, praktiska och estetiska funktioner, samt de etiska
aspekterna (Elmhagen, 2018). Som tidigare nämnt är fjällräven en starkt hotat art som kan ses som en representant för Sveriges fjällmiljö. I vår studie vill vi fokusera på bevarande av fjällräv ur de etiska aspekterna. De etiska aspekterna grundas i bevarande på grund av artens egen rätt till att existera och att människan inte har rätt till att utrota den (Elmhagen, 2018).
Vidare vill vi kartlägga sambandet mellan individers natursyn och vilja att betala för bevarande av biologisk mångfald. Denna betalningsvilja kan beskrivas som individers vilja att ge upp inkomst eller att avstå från något för att få något annat för att i detta fall undgå degradering av fjällrävspopulationen i Sverige (Hanley, Shogren & White, 2013). För att besvara studiens frågeställningar utfördes en enkätstudie med fokus på individers inställning till och värdesättning av bevarandet av fjällräven.
Utförande
Urval
Urvalet av respondenter gjordes utifrån en önskan om att nå en bred allmänhet i blandade åldrar och vi valde att använda oss av bekvämlighetsurval i enlighet med Bryman (2008). Vi ville försöka fånga allmänhetens uppfattning men urvalet är inte representativt för hela den svenska allmänheten. För att kunna upptäcka olika åsikter samt attityder valde vi att dela ut enkäterna digitalt via Facebook. Enkäten delades på våra privata Facebooksidor och i två Facebookgrupper som heter “Göingebygdens biologiska förening” och “What do you need help with today buddy?”. Göingebygdens biologiska förening är en grupp som består av människor i blandade åldrar och olika kön som gemensamt har ett stort intresse för biologi och skydd av växt och djurarter. Gruppen bestod av 415 medlemmar vid tiden för när enkäten delades. Enkäten lades ut i denna grupp den 29/4 2019 och fanns tillgänglig att besvara i ett dygn. Gruppen “What do you need help with today buddy?” hade vid tiden för enkäten 43 601 medlemmar och består av personer i blandade åldrar och kön. Enkäten delades i denna gruppen den 27/4 2019. Gruppen är en allmän grupp med syfte att hjälpa och be andra om hjälp. Enkäten fanns tillgänglig att besvara under två dygn. För att få en variation av olika respondenter har vi i dessa utvalda Facebookgrupper identifierat en blandad grupp där olika uppfattningar kommer till uttryck. De som har svarat på enkäten representerar denna grupp. Respondenterna var helt anonyma.
Enkätmetod
Enkätundersökningen inför denna studie var webbaserad och utförd i enkätverktyget Google formulär och bestod av tio frågor. Metoden valdes för att få ett större antal respondenter samt
för att få möjligheten att jämföra natursyn med individens vilja att betala för att bevara en symbolart. Enkäten innehöll tre demografiska frågor vilka var kön, bostadsort och var i landet respondenten bor. Enkäten utformades med påstående och fotografier där respondenterna kunde välja vilket alternativ som passade dem bäst. Enkäten inleddes med tydliga
instruktioner om hur svarandet skulle gå till och en kort introduktion om biologisk mångfald. Instruktionerna var att respondenterna skulle ta ställning till frågorna och svara utifrån vad de ansåg stämde bäst in med deras åsikter. Innan enkäten lades upp utfördes ett pilottest där tio slumpmässigt utvalda personer fyllde i en testversion av enkäten. Detta gjordes för att bedöma tidsåtgång och upptäcka eventuella svagheter i enkäten.
De frågor som användes i enkäten var formulerade utifrån de frågeställningar som
enkätundersökningen syftar till att besvara. Enkäten inleddes med tre bakgrundsfrågor där respondenterna fick uppge könstillhörighet, om man är bosatt i södra, mellersta eller norra Sverige samt vilken typ av ort man är bosatt i. Fråga fyra löd “Välj ett (1) av följande djur som du anser är eller skulle kunna vara en symbol för Sveriges fjällmiljö?”. Frågan innehöll bilder på följande djur; älg, fjälluggla, järv, fjällräv, lodjur samt fjällripa. Fråga fem och sex behandlade ämnena miljöetik och natursyn och var formulerade som följer; “Vilket av följande påstående passar bäst in på dina tankar om naturen? samt “Välj ett av nedanstående påstående som passar bäst in på dina tankar om nyttjande av naturen?”. Fråga sju och åtta var ja eller nej-frågor vilka löd; “Har du någonsin besökt den svenska fjällen?” samt “Vet du att fjällräven är en utrotningshotad art?”. Fråga nio löd: “Fjällräven är en utrotningshotad art och i Sverige arbetar man för att bevara biologisk mångfald. Kan du tänka dig att bidra
ekonomiskt för att bevara fjällräven, välj ett av nedanstående påstående”. Den tionde och sista frågan var en öppen fråga och löd: “Om du anser att vi bör bevara fjällräven, beskriv varför? Svara med en eller ett par meningar och nämn högst tre anledningar till varför du anser att vi bör bevara fjällräven. Rangordna gärna dina svar”. Samtliga frågor förutom fråga tio var obligatoriska att besvara.
Analysmetod
För att analysera enkäterna infördes resultaten av enkätsvaren i Google Kalkylark. I Google Formulär kunde vi utläsa hur många som svarat på enkäten både till antalet och procentuellt då programmet automatiskt räknar ut detta och skapar diagram. Tabeller över hur många som
svarat på de olika alternativen gjordes för att tydligt kunna se vilka åsikter och attityder till våra frågor som var mest förekommande. Chi-två test utfördes enligt Byström & Byströms (2011) metod på fråga fem och fråga nio, detta för att undersöka eventuella samband mellan variabler av intresse. Vi utgick från nollhypotesen vilket betyder att oberoende råder, det vill säga att skillnaden kan förklaras med slumpen. Svaren från fråga fem och fråga nio
förbehandlades och lades in i Google Kalkylark. Vidare användes korstabulering för att identifiera alla olika svarskombinationer och utifrån dessa utfördes chi-två testet. Respondenterna utformades som en nummerserie: respondent-nummer 1,
respondent-nummer 2 o.s.v. Utifrån en mall matades svarsalternativen från respektive fråga in som en bokstav alternativt siffra, frågorna benämndes med sina ursprungliga
ordningsnummer. Med diagram illustrerades resultaten från enkätundersökningen.
Bearbetning och analys av de skriftliga delarna av enkätsvaren gjordes genom kodning enligt Bryman (2008). Utifrån färgkodning identifierades intressanta aspekter som vi kategoriserade till olika teman. Genom kategoriseringen fick vi fram fem teman som representerar
kodningen och som presenteras i resultatet.
Resultat
Vår huvudfokus för denna undersökning var de etiska aspekterna kring bevarandet av fjällräv. Antalet respondenter i enkätundersökningen var 119 personer och sammanlagt innehöll enkäten 10 frågor. Av de medverkande var 85 stycken kvinnor (71,4 %) och 33 stycken män (27,7 %). 1 (0,8 %) respondent valde alternativet “annat alternativ/vill ej svara”. På fråga två och tre fick respondenterna uppge var i Sverige de är bosatta samt vilken typ av ort man är bosatt i (se diagram 1 och 2).
Diagram 1: Visar geografisk fördelningen av de 119 respondenterna
Diagram 2: Visar fördelning av vilken typ av ort respondenterna bor i.
Frågorna fyra till sex behandlade miljöetik, natursyn och symbolart. Fråga fyra var en flervalsfråga som innehöll bilder på olika djur som finns i den svenska fjällen.
Respondenterna ombads välja att kryssa i det djur som de ansåg symboliserar Sveriges fjällmiljö. Frågan innehöll bilder på följande djur: älg, fjälluggla, järv, fjällräv, lodjur och fjällripa. Respondenterna kunde även välja svarsalternativet “inget av ovanstående” ifall de inte fann något av de föreslagna alternativen passande.
Nedan presenteras diagram 3 som visar fördelningen av respondenternas val av symbolart. De tre mest valda djuren var fjällräv, fjälluggla samt älg som valdes i nämnd ordning av 71
(59,7 %), 23 (19,3 %) samt 14 (11,8 %) respondenter. Detta resultat visar att en majoritet av respondenterna anser att fjällräven symboliserar Sveriges fjällmiljö.
Diagram 3: Presenterar respondenternas val av symboldjur
Vidare ville vi med fråga fem och sex undersöka respondenternas natursyn och tankar kring nyttjande av naturen. I fråga fem ville vi undersöka vilken natursyn respondenterna
identifierar sin syn på naturen med. Alternativen de kunde välja mellan var, smal natursyn som vi beskrev med påståendet: “Naturen och människan är separerade från varandra. Det finns en gräns mellan naturen och människan”. Det andra alternativet var vid natursyn som vi beskrev med påståendet: “Människan och naturen hör ihop och är ett. Människan skiljer sig inte mycket från andra arter och ingår i jordens ekologiska helhet”. Vi har valt att endast ta med två av de tre huvudlinjer av natursyn som Kronlid (2005) presenterar. Vi valde detta då syftet med denna fråga var att få en tydlig bild över hur många av respondenterna som identifierar sina åsikter och tankar kring naturen med ett antropocentriskt synsätt och ett icke antropocentristiskt synsätt.
Vidare i fråga sex ville vi djupare undersöka om respondenterna hade en antropocentristisk eller biocentristisk natursyn. Vi frågade vilket av de presenterade alternativen som stämde bäst överens med respondenternas åsikter kring människans nyttjande av naturen. Det fanns
tre alternativ de kunde välja, alternativ ett var: “Människan har ett högre värde än naturen och äger därmed också rätten att utnyttja naturen för sin egen skull”. Det andra alternativet var, “Vid sidan av människan har naturen ett värde och därför bör människan ta hänsyn till naturen för dess egen skull och ej enbart för den nytta naturen har för människan”. Med det tredje alternativet kunde respondenterna välja “Inget av ovanstående alternativ” ifall de inte tyckte deras åsikter stämmer överens med de andra alternativen som fanns att välja (se diagram 5). Resultaten av fråga fem och sex presenteras nedan i diagram 4 och 5.
Diagram 4: Visar fördelning av vid natursyn (80,7 %) och smal natursyn (13,4 %) hos de 119 respondenterna
Diagram 5: Visar fördelningen av respondenternas miljöetiska åsikt: antropocentristisk (3,4 %) samt biocentristisk (93,3 %)
Fråga sju och åtta var ja/nej frågor som berörde frågor kring fjällmiljön. Under fråga sju undersökte vi ifall respondenterna besökt fjällen och under fråga åtta undersökte vi ifall de finns medvetenhet kring att fjällräven är en utrotningshotad art. Resultatet för fråga sju visade att 44,5% inte hade besökt den svenska fjällen och 55,5% har besökt fjällen. Under fråga åtta visade det sig att 67,2% var medvetna om att fjällräven är en utrotningshotad art och 32,8% svarade att de inte visste att den var utrotningshotad. Vi undersökte även ifall det fanns en skillnad över medvetenheten kring fjällrävens status bland de respondenter som besökt fjällen och de respondenter som ej besökt fjällen. Resultatet visade att 40,34 % av respondenterna hade besökt fjällen och var medvetna om att fjällräven är utrotningshotad och 17,65 % hade inte besökt fjällen men var likväl medvetna om fjällrävens status. Procentsatsen visar alltså att medvetenheten kring fjällrävens status är högre bland de som besökt fjällen.
Chi-två test utfördes enligt Byström & Byströms (2011) metod på fråga fem, natursyn, och fråga nio som löd: “Fjällräven är en utrotningshotad art och i Sverige arbetar man för att bevara biologisk mångfald. Kan du tänka dig att bidra ekonomiskt för att bevara fjällräven, välj ett av nedanstående påstående”. På fråga nio hade respondenterna följande
svarsalternativ att välja mellan:
● Jag kan tänka mig att bidra med upp till 200 kronor i månaden
● Jag kan tänka mig att bidra med valfria engångssummor när jag känner att jag har möjlighet
● Nej
● Inget av ovanstående påstående
Chi-två testet gjordes för att identifiera om en viss natursyn kan kopplas till betalningsvilja. Korstabulering användes för att identifiera alla olika svarskombinationer och utifrån dessa utfördes chi-två testet. Testet utfördes med nollhypotesen att oberoende råder, det vill säga att skillnaden kan förklaras med slumpen. Testet resulterade i ett observerat chi-två värde på 4,395 4,395 (fg=6; n=119). Detta visar på att nollhypotesen inte kan förkastas, det vill säga att det inte finns en signifikant skillnad och inget beroende mellan hur respondenterna svarat. Med andra ord kan svaren förklaras med slumpen.
Vidare i fråga tio ville vi undersöka vilka anledningar som fanns till grund kring viljan för att bevara fjällräven och om det förekom etiska aspekter i respondenternas bevarandevilja och åsikter. Fråga tio var en öppen fråga som inte var obligatorisk, den löd: “Om du anser att vi bör bevara fjällräven, beskriv varför. Svara med en eller ett par meningar och nämn högst tre anledningar till varför du anser att vi bör bevara fjällräven. Rangordna gärna dina svar”. Antalet respondenter som valde att besvara fråga tio var 57 stycken, vilket medför ett bortfall på 62 respondenter. Detta bortfall måste tas i beaktande vid analys av resultaten.
Förutom ett chi-två test ville vi analysera respondenternas svar på djupet. Då kodning är en viktig del av den kvantitativa forskningen började vi med att koda respondenternas svar från den öppna frågan enligt Bryman, (2005). Utifrån färgkodning identifierades intressanta aspekter som vi kategoriserade till olika teman. Genom kategoriseringen fick vi fram fem teman som representerar kodningen: miljöetik - bevarande för artens egen skull,
antropocentrism/smal natursyn, icke antropocentristisk tankesätt - vid natursyn,
biologisk mångfald - bevarande för att främja biologisk mångfald , symbolart - arten är en symbol för Sveriges fjällmiljö.
Resultatet av kategoriseringen visar att “Bevarande för att främja biologisk mångfald” blev det största temat. Inom detta tema räknade vi in svar som innehöll begreppen: biologisk mångfald, ekosystem, kretslopp och näringskedja. Av de 57 respondenter som valde att svara på fråga tio nämnde 31 stycken att vi bör bevara fjällräven för att bevara biologisk mångfald. Vidare nämndes även att fjällräven bör bevaras för att ekosystemet i fjällen ska fungera och inte påverkas negativt. Inom temat ”antropocentrism/smal natursyn” kategoriserade vi de svar där respondenternas förhållningssätt uppfattades som att arten bör bevaras för människans vinnings skull, där människans behov och intresse sätts i centrum. Den mest förekommande anledningen till att bevara fjällräven inom detta tema grundar sig i bevarande för människans egen vinning och nyttjande. Nedan har vi valt att citera två av respondenterna som vi
kategoriserat inom detta tema:
“Framtida generationer kommer ha få arter att studera”
“Jag vill gärna att mina barnbarn har fina djur omkring sig i framtiden”
Andra respondenter uttryckte att vi bör bevara fjällräven för estetiska anledningar som exempel att arten är söt och för att vi ska ha fina djur att titta på. Inom temat ”Icke antropocentristisk/Vid natursyn” kategoriserade vi de åsikter och förhållningssätt som uttrycker en samhörighet mellan naturen och människan där människan ska förvalta naturen väl. Ett mycket förekommande svar var att djuren och människan är lika värda och att det är människans ansvar att ta vara på alla arter och se till att ingen art utrotas. En respondent uttryckte: “Vi är inte över naturen och bör ta hänsyn till allt som tillhör den”. Andra respondenter uttryckte att människan bör ta hänsyn till naturen och att alla arter bör få leva vidare.
Inom temat ”Bevarande för artens egen skull” har vi samlat de svar som ur ett miljöetiskt perspektiv syftar till att arten ska bevaras för dess egens skull. 4 av de 57 svarande uttryckte att vi bör bevara arten för artens egen skull och inte för människans vinning av den. En av respondenterna hänvisade till Inherent value/right to exist som är ett tankesätt som grundar sig inom etik och kan beskrivas som, det värde ett djur äger i sig att existera (Regan, 1983). Inom det femte temat “Symbolart” kategoriserade vi de respondentsvar som uttryckte att fjällräven har ett symbolvärde för den svenska fjällen och att vi bör värna om den svenska faunan. En av respondenterna svarade: “Fjällräven har sin plats i fjällvärlden och är en symbol för den svenska fjällstammen”.
Sammanfattningsvis kan vi konstatera att det råder olika åsikter och attityder till varför fjällräven bör bevaras. Mer än hälften av respondenterna uttryckte att fjällräven bör bevaras för den biologiska mångfaldens skull. Resultatet av kodningen visar även att de individer som svarat har blandade åsikter kring varför fjällräven bör bevaras. Det var vanligt förekommande att respondenternas svar var en blandning av de teman som vi kategoriserat. Till exempel så svarade en respondent:
“Vi förlorar biologisk mångfald allt mer och mer. Framtida generationer kommer ha få arter att studera. Vi bör bevara de arter vi har kvar, för att förebygga utrotningen av arter. Vi bör bevara arter
för andra anledningar som inte bara vi har en vinning av”.
Diskussion
Som tidigare nämnt är fjällräven en art som påverkas av klimatförändringarna
(Naturvårdsverket, 2016). Arten påverkas av det förändrade klimatet genom att den blir utkonkurrerad av rödräv och får svårt att hitta föda. Fjällräven är inte den enda arten som vi riskerar att förlora då vi befinner oss i en tid där vi förlorar allt fler och fler arter i en allt mer accelererande fart (Roorda, Corcoran & Weakland, 2012). Syftet med denna studie var att ur ett miljöetiskt perspektiv analysera individers vilja att bevara en art och vilka faktorer som ligger till grund för viljan att bevara en art som är hotad men som sällan upplevs. Förutom miljöetiken har vi även analyserat viljan över att betala för att bevara en art och vilka faktorer som ligger till grund för att vilja göra detta. Med hjälp av insamling och inläsning av empiri om fjällrävens bakgrund och orsaker till dess status samt inläsning om miljöetik och
bevarandet av arter fick vi en god introduktion till vår studie. Ihop med tidigare forskning och de teorier vi använt oss av har vi analyserat vilka attityder och åsikter som kan ligga till grund för viljan att bevara fjällräven och lyfta frågan om betalningsvilja och existensvärde. Studien har även syftat till att undersöka medvetenheten kring fjällräven och dess status samt
individers inställning gentemot bevarande av en hotad art för artens egens skull. För att besvara studiens frågeställningar utfördes en enkätundersökning och utgick från följande huvudfrågeställningar:
● Är fjällrävens status känt hos allmänheten i Sverige?
● Är etiska aspekter och existensvärde faktorer som avgör vikten av viljan att bevara fjällräven?
● Är viljan att betala för bevarande av biologisk mångfald (fjällräven) kopplad till individens natursyn?
Fjällräven
En av våra huvudfrågor för denna uppsatsen var: är fjällrävens status känt hos allmänheten i Sverige? Vi valde att utgå från denna fråga för att försöka få fram ifall det fanns medvetenhet kring fjällrävens status bland respondenterna. Som tidigare nämnt vill vi understryka att vår studie inte är representativ för hela den svenska allmänheten utan avser endast ett stickprov
av allmänheten som omfattar de individer som svarat på enkäten. Resultatet från enkäten visar att en majoritet av respondenterna är medvetna om fjällrävens status som hotad. Genom att gå igenom enskilda svar från fråga sju och åtta undersökte vi ifall det fanns en skillnad över medvetenheten kring fjällrävens status bland de respondenter som besökt fjällen och de respondenter som ej besökt fjällen. Resultatet visade att 40,34 % av respondenterna hade besökt fjällen och var medvetna om att fjällräven är utrotningshotad och 17,65 % hade inte besökt fjällen men var likväl medvetna om fjällrävens status.
Procentsatsen visar alltså att medvetenheten kring fjällrävens status är högre bland de som besökt fjällen. Kontakt med naturen kopplas ofta ihop med respekt för naturen och aktivt miljöengagemang (Sandell, 1991). En påverkande faktor som kan vara avgörande varför medvetenheten är större bland de som besökt fjällen kan vara kopplad till attitydfunktioner som har till uppgift att uttrycka värden och individens självbild (Nilsson & Martinsson, 2012). Nilsson och Martinsson (2012) menar att värden påverkar våra attityder, speciellt när det gäller miljöfrågor. Sandell (1991) bekräftar idéen om ett orsakssamband från “närhet till naturen att älska naturen till ett intresse för att försvara naturen”.
Genom våra teman som framkom av resultatet av vår öppna fråga (fråga tio) som vi analyserat kvalitativt kunde vi se att attityder och åsikter kring bevarande av biologisk mångfald var stark då detta blev det största temat. Av de 119 svar vi fick av
enkätundersökningen var det 57 respondenter som valde att svara på vår öppna fråga och 31 respondenter svarade att vi bör bevara fjällräven på grund av bevarande av biologisk
mångfald och för att ekosystemen i fjällen ska fungera. Om vi utgår från Nilsson och Martinsons (2012, s.20-25) beskrivning av attityders funktion visar resultatet att
respondenternas attityder och åsikter är negativt inställda till att vi ska förlora fler arter och det finns ett intresse för att bevara fjällräven.
Etiska aspekter, attityder och handlingar
Uppsatsen syftade även till att undersöka ifall etiska aspekter och existensvärde var faktorer som avgjorde vikten av viljan att bevara fjällräven. Vi valde att studera individers attityder då det är viktigt eftersom individers attityder är kopplade till deras handlingar enligt Nilsson och
Martinsson (2012). Våra attityder är de som gör att vi kan orientera oss, reagera på olika händelser, integrera med andra människor och fatta beslut. Individers attityder handlar om vilken inställning en individ har till något, det vill säga om de är positivt eller negativt inställda till något, vilket var en avsevärt viktig del att undersöka i vår uppsats. Genom att ställa två frågor i vår enkät som berörde natursyn och nyttjande av naturen var syftet med dessa frågor att få fram respondenternas inställning till nyttjandet av naturen och vilka synsätt och åsikter det fanns kring människan och naturen. Ett sätt vi valde att göra detta på var genom att undersöka individers natursyn. Under fråga fem och sex undersökte vi
respondenternas synsätt kring huruvida människan hör samman med naturen eller ej och människans nyttjande av naturen. Resultatet av dessa frågor visar tydligt att majoriteten av respondenterna har en vid natursyn genom att de anser att människan och naturen är ett, samtidigt som majoriteten av respondenterna har ett icke antropocentristiskt synsätt över hur människan skall nyttja naturen. Det vill säga, respondenternas inställning till naturen berör samhörighet med naturen. Kronlid (2005) beskriver att individer som har en vid natursyn anser att det inte finns en gräns mellan naturen och att människan och att människan hör samman med naturen.
Om man utgår från VBN teorin som behandlar en individs åsikter och attityder skulle man kunna säga att en individs natursyn avgör en individs attityd och inställning till något, som i sin tur påverkar en individs föreställningar, värderingar och åsikter. Beroende på vilken natursyn en människa har påverkar även detta vilken typ av ekologisk världsbild en individ har. Vi beskriver individers natursyn analyserat med VBN teorin i modellen som presenteras i figur 2.
Viljan att bevara
Eftersom vi ville undersöka vilka faktorer som lågt till grund för viljan att bevara en art har vi använt oss genomgående av VBN teorin när vi analyserat attityder och åsikter. Genom denna teori kan vi tänkas anta att respondenternas intresse för fjällräven framkommer ur de värden som är vägledande för en respondents liv. Dessa värden skapar en ekologisk världsbild hos respondenten och beroende på vilken ekologisk världsbild en respondent har, kommer den att uppfatta problem som har med naturen eller miljön att göra (i detta fall utrotning av
fjällräven). Detta påverkar respondentens inställning/attityd till om den kan påverka
problemet som finns i naturen. Om respondenten tror att den kan göra något för att förändra fjällrävens situation skapas en personlig norm som innebär att respondenten utför ett beteende för att motverka att fjällräven utrotas och viljan att bevara fjällräven uppstår. Nedan i figur 3 har vi gjort en modell över respondenternas attityder kopplat och applicerat med VBN teorin.
Figur 3. Modell över respondenternas attityder analyserat med VBN teorin.
Betalningsvilja och existensvärde
På fråga nummer fem och fråga nummer nio utfördes ett chi-två test för att identifiera om en viss natursyn kan kopplas till betalningsvilja. Testet resulterade i att det inte finns en
koppling mellan natursyn och betalningsvilja utan att svaren kan förklaras med slumpen. Dock kunde vi se att en majoritet (72,8 %) av respondenterna på något sätt var villiga att betala för att bevara fjällräven. Med detta resultat kan vi anta att majoriteten av
respondenterna har positiv inställning gentemot bevarande av fjällräven och att en majoritet är villiga att betala för den. I vår studie svarade 70,6 % att de är villiga att betala valfria engångssummor när de har möjlighet. Vidare svarade enbart 4,2 % att de kan tänka sig att bidra månadsvis med en summa upp till 200 kronor. Detta kan vara en indikation på att individers betalningsvilja beror på hur man uppfattar situationen och på uppfattningen av nyttan av en miljöförbättring (Söderqvist, Hammar & Gren, 2004). Med våra resultat kan vi dra slutsatsen att våra respondenter uppfattar fjällrävens status som allvarlig samt att de anser att det finns en nytta med att bevara arten. Betalningsviljan var märkbart hög vilket kan ha påverkats av “Göingebygdens biologiska föreningens” medverkan samt av vår till viss del homogena bekantskapskrets.
Man ska även ha i beaktande att betalningsvilja kan påverkas av inkomst samt förändringar i inkomst (Hökby & Söderqvist, 2003; Hanley, Shogren & White, 2013). Med utgångspunkt i att det inte finns en skillnad mellan könen gällande vilja att betala för att bevara en art jämförde vi respondenternas svar utifrån kön och betalningsvilja. En majoritet av
respondenterna är villiga att bistå ekonomiskt för att bevara fjällräven dock visar vår studie att det finns en skillnad mellan könen. Detta blir tydligt då 27,3 % av de manliga
respondenterna uppger att de inte vill bidra ekonomiskt medan bland de kvinnliga respondenterna är det endast 15,3 % som är ovilliga till att betala. Emellertid måste vi ta hänsyn till storleken av vår studie och att vi använt oss av ett stickprov av en population. Med ett stickprov kan ett resultat enbart generaliseras till den population utifrån vilken man hämtat sitt sampel (Bryman, 2008). Med ett lågt respondentantal blir det svårt att generalisera samt vanskligt att applicera resultatet på en större grupp personer. Genom ett ökat antal
respondenter hade resultatet eventuellt fått en annat utfall.
Betalningsvilja kopplas ofta ihop med begreppet existensvärde och konceptet bygger på att individer kan värdera bevarandet av hotade arter även om de inte personligen utnyttjar dem (Bostedt, 1997). Av de 57 respondenter som valde att svara på vår öppna fråga var det 4 stycken som fokuserade sina svar på bevarande för artens egen skull och inte för människans vinning av den. Trots ett lågt antal svar med fokus på existensvärde anser vi att studiens resultat belyser en åskådning med fokus på arters egenvärde och ett intresse för en växande rörelse med inriktning mot ett naturens rättigheter-perspektiv. En av respondenterna valde att
använda begreppen Inherent value/right to exist som är ett tankesätt som grundar sig inom etik och kan beskrivas som, det värde ett djur äger i sig att existera (Regan, 2004). Som vi tidigare nämnt finns det förespråkare för naturskydd för naturens egen skull (Davidson, 2013). I utförd studie har vi velat fånga allmänhetens uppfattning och trots studiens storlek vill vi påstå att våra resultat exemplifierar den växande rörelsen som förespråkar juridiska rättigheter för naturen. Idéen om juridiska rättigheter för naturen har sitt ursprung i artikeln Should Trees Have Standing? av juridikprofessorn Christopher Stone (Chapron & Epstein, 2019; Stone, 2010). På senare år har ett flertal länder med en mer ekocentrisk idéologi valt att erkänna naturens rättigheter (Chapron och Epstein, 2019).
Slutsats
Resultatet ger en indikation om att det finns ett stort intresse för bevarande av biologisk mångfald bland de individer som deltagit i vår undersökning. Miljöetiska aspekter har framkommit som en viktig faktor för viljan att bevara fjällräven. Som tidigare nämnt
jämförde vi medvetenheten kring fjällrävens status mot den uppmärksamhet som pandan har som symbolart för Kina. Resultatet visar att det finns en medvetenhet kring fjällrävens situation och att betalningsviljan för att bevara arten är stark. Vi rekommenderar dock ytterligare studier om ämnet med en större omfattning av respondenter.
För att bedöma kvalitén på samhällsvetenskapliga undersökningar används begreppen reliabilitet och validitet (Bryman, 2008). Reliabilitet innebär att om studien skulle göras på nytt skulle samma resultat uppstå (ibid.). Faktorer som är viktiga att ta i beaktning för den här studien är att sociala processer kan förändras över tid och därför kan det vara svårt att
diskutera reliabiliteten för vår studie eftersom den delvis har analyserats kvalitativt. Vår roll som analytiker och våra tolkningar av den öppna frågan påverkar resultatet vilket är
oundvikligt i en kvalitativ analys (Bryman, 2008). Ytterligare en viktig faktor att ta hänsyn till är bortfallet av respondentsvar i fråga tio. Vidare kan även urvalet ha påverkat uppsatsens reliabilitet då urvalet bestod av ett bekvämlighetsurval. På grund av resultatet i våra
demografiska frågor gällande var i landet respondenterna bodde har vi valt att utesluta detta i vår analys. Detta på grund av att en majoritet av respondenterna uppgett att de är bosatta i södra Sverige vilket tyder på att vår population är förhållandevis homogen. Homogenitet
resulterar i en mindre varierad population (Bryman, 2008). Validitet innebär att de indikatorer som används för att mäta ett begrepp verkligen mäter just det begreppet, vilket denna studie uppfyller. Emellertid vill vi poängtera att vår studie består av ett stickprov ur den svenska allmänheten och för att noggrant undersöka allmänhetens medvetenhet och intresse för bevarande av biologisk mångfald krävs en mer omfattande studie.
Referenser
Albert, C., Luque, G.M., & Courchamp, F. (2018). The twenty most charismatic species. PLoS ONE 13(7). doi 10.1371/journal.pone.0199149
Bostedt, G. (1997). Att mäta existensvärden: En tillämpning på den svenska vargstammen. Hämtad 2019-04-14, från
https://www.slu.se/globalassets/ew/ew-centrala/forskn/popvet-dok/faktaskog/faktaskog97/4s9 7-09.pdf
Brännlund, R. & Kriström, B. (1998). Miljöekonomi. Lund: Studentlitteratur
Caro, T. M., & Girling, S. (2010). Conservation by Proxy : Indicator, Umbrella, Keystone,
Flagship, and Other Surrogate Species. Washington, DC: Island Press. Hämtad 2019-05-29
från,
https://search-ebscohost-com.proxy.mau.se/login.aspx?direct=true&db=nlebk&AN=348234 &site=ehost-live
Chapron, G., & Epstein, Y. (2019). Ett rättighetsperspektiv på naturskydd. Biodiverse 1: 4-6.
Chapron, G., Epstein, Y., & López-Bao, J.V. (2019). A rights revolution for nature. Science 363: 1392-1393
Davidson, M.D. (2013). On the relation between ecosystem services, intrinsic value, existence value and economic valuation. Ecological Economics. 95: 171-177.
Elmhagen, B. (2018). Varför bevara fjällräven? Hämtad 2019-04-11 från,
https://www.su.se/zoologi/forskning/fj%C3%A4llr%C3%A4vsprojektet/varf%C3%B6r-beva ra-fj%C3%A4llr%C3%A4ven-1.393607
Erlandsson, R., Meijer, T., Wagenius, S., & Angerbjörn, A. (2017). Indirect effects of prey fluctuation on survival of juvenile arctic fox (Vulpes lagopus): a matter of maternal
experience and litter attendance. Canadian Journal of Zoology. 95: 239–246.
Green, C. (2019). Naturens rättigheter: revolution eller mer av samma sak? Biodiverse 1: 8-9.
Hanley, N., Shogren, J., & White, B. (2013). Introduction to environmental economics. (2. uppl.). Oxford: Oxford University Press.
Hökby, S., & Söderqvist, T. (2003). Elasticities of Demand and Willingness to Pay for Environmental Services in Sweden. Environmental and Resource Economics 26: 361–383.
IPBES Science-Policy Platform On Biodiversity and Ecosystem Services. (uå). IPBES Global Assessment Preview. Hämtad 2019-04-05 från,
https://www.ipbes.net/news/ipbes-global-assessment-preview
Konjunkturinstitutet. (2007). Monetär värdering av biologisk mångfald. En sammanställning av metoder och erfarenheter. Hämtad 2019-05-02, från
https://www.konj.se/download/18.75c1a082150f472195811fc2/1447232177759/Specialstudi e-14.pdf
Konventionen (SÖ 1983:30) om skydd av europeiska vilda djur och växter samt deras naturliga miljö.
Larkeson Nowostawski, A. (2009, 16 mars). Jakten på flaggskeppsarten. (Blogginlägg). Hämtad 2019-02-15 från,
https://miljodoktorand.wordpress.com/2009/03/16/jakten-pa-flaggskeppsarten/
Larm, M., Elmhagen, B., Granquist, S M., Brundin, E., & Angerbjörn, A. (2018). The role of wildlife tourism in conservation of endangered species: Implications of safari tourism for conservation of the Arctic fox in Sweden. Human Dimensions of Wildlife. 23 (3), 257-272.
Larsen, A. K. (2009). Metod helt enkelt. En introduktion till samhällsvetenskaplig metod, 1. Malmö: Gleerups utbildning AB
Larsson, M. & Bratt, L. (2016). Modern miljöekonomi: Ekonomiska teorier om hållbar utveckling. Lund: Studentlitteratur.
Lynn, W.S. (1998). Animals, Ethics and Geography. I J. Wolch och J. Emel (Red.) Animal Geographies: Place, Politics and Identity in the Nature-Culture Borderlands. (s. 280-298). London: Verso.
Länsstyrelsen i Skåne län (u.å). Regional förvaltningsplan för kronhjort (kronvilt), nominatunderarten (Cervus elaphus elaphus). Hämtad 2019-05-30 från,
https://www.lansstyrelsen.se/download/18.7b397dca164899bd38afd34/1532518786708/F%C 3%B6rvaltningsplan%20kronhjort%20beslut.pdf
Ma, K., Liu, D., Wei, R., Zhang, G., Xie, H., Yan Huang, Y., Li, D., Zhang, H., & Xu, H. (2016). Giant panda reintroduction: factors affecting public support. Biodivers Conserv. 25: 2987–3004.
Melin, A. (2011, maj). Varför bevara hotade arter? Om biologisk mångfald och etik. Religonsvetenskaplig internettidskrift, (11). Tillgänglig:
https://www.ctr.lu.se/fileadmin/user_upload/ctr/pdf/rit/11/67%20-%20Varfor%20bevara%20 hotade%20arter.pdf
Nilsson, A,. & Martinsson, J. (2012). Attityder till miljöfrågor. Lund: Studentlitteratur AB.
Naturvårdsverket. (2018). Sverige och konventionen om biologisk mångfald. Hämtad 2019-04-05 från,
https://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/EU-och-internationellt/Internationel lt-miljoarbete/miljokonventioner/Konventionen-om-mangfald/Sveriges-arbete/
