Vilka aktörer kan idag stödja förändringsprocesser i småföretag?

7.7.1 Exemplet potatispackerier

Hållbar tillväxt kan stödjas effektivt av centrala aktörer i nätverk, speciellt om de har en helhetssyn och kan anpassa arbetet med hållbar tillväxt till de små företagens förut- sättningar.

För livsmedelsindustrin har miljö-, hygien- och kvalitetsarbete stor betydelse för hållbar utveckling. I projektet ”Nya riktlinjer för hygien-, miljö- och kvalitetsarbete på potatis- packerier” har SIK (Institutet för Livsmedel och Bioteknik AB) och SMAK i samverkan med tio potatispackerier arbetat fram en rad riktlinjer som alla SMAK-anslutna potatis- packerier skall arbeta efter. Den huvudsakliga arbetsformen har varit en rad seminarier där också experter inom olika områden deltagit. Riktlinjerna utgör ett kvalitetssäkrings- program där även miljö ingår. Detta program har antagits av Stiftelsen Potatisbranschen som branschstandard. ICA/Axfood/Coop (detaljhandelsblocken) kommer att kräva detta att deras leverantörer följer detta program (Andersson Y 2001). Med detta upplägg har hittills 26 små företag genomfört ett gediget arbete med hållbar utveckling och många fler är på väg in i arbetet.

Den metod som använts i projektet bygger på några viktiga element som sannolikt haft stor betydelse för det lyckade resultatet.

Ø Programmet har utvecklats tillsammans med tio företag i branschen, vilket innebär att det är anpassat till branschen och även kunnat anpassas till att det förekommer varia- tioner inom branschen.

Ø En helhetssyn, där kvalitet, miljö och hygien behandlas i ett sammanhang. Man kan notera att arbetsmiljön inte ingått som ett utpekat område, även om arbetsmiljön sannolikt berörts i en del diskussioner.

Ø En förankring av arbetet i det innovationssystem som potatispackerier ingår i. Kun- derna dvs detaljhandeln kommer att kräva programmet och Stiftelsen Potatis- branschen stöder programmet genom att utnämna det till en branschstandard. De seminarier som genomförts har stora likheter med att arbeta i nätverk.

7.7.2 Externa aktörer som stöd för hållbar tillväxt

Bland de aktörer som idag arbetar med arbetsmiljö och miljö, finns ett behov av att ut- veckla kompetensen att stödja förändringsprocesser och inte enbart bistå med att lösa arbetsmiljö- eller miljöproblem. Det finns få aktörer som kan arbeta med förändrings- processer. För att stödja arbetet med hållbar utveckling, är det av mycket stor vikt att arbeta med kompetensutveckling av de utomstående aktörer som ska arbeta med håll- bar tillväxt, så att de blir bättre på att stödja förändringsprocesser.

I en utvärdering av Mål 4 (Berger 1999) konstateras att 70 % av arbetsplatser som fått stöd från Mål 4, har använt en konsult eller annan resursperson under Steg-1-arbetet (dvs den inledande analysfasen). Detta visar hur stor betydelse externa aktörer har i föränd- ringsarbete i företag. Vad resurspersonerna gjort, varierar dock. Det är dock intressant att relativt få av företagen har använt konsulten för att göra själva arbetet med Steg 1. Vanli- gare var att konsulten hjälpte till med de mer formella inslagen, t ex att skriva ansökan eller hjälpa till med redovisningen. Detta innebär att företagen själva till stor del klarat av att driva sitt förändringsarbete själva. De externa aktörerna verkar också ha haft en viktig funktion som bollplank.

Det finns olika åsikter om nyttan av en extern aktör. En del anser att det är viktigt att företaget själv får brottas med sin utvecklingsprocess. Andra menar att en utomstående behövdes för att få fart på arbetet och på en del arbetsplatser som motvikt till en dominant chef.

I en litteraturstudie om externa aktörers betydelse för arbetsmiljön i små företag, konsta- teras att många av de traditionella aktörerna som regionala skyddsombud och arbets- miljöingenjörer inom företagshälsovården, huvudsakligen arbetar med den fysiska

arbetsmiljön. Det är till stor del tack vare dessa aktörer som svenska arbetsmiljöer är bra i en internationell jämförelse. Dessa aktörer är dock mindre aktiva när det gäller frågor om arbetsorganisation, som ju har stor betydelse för den psykosociala arbetsmiljön. Nya aktörer som Arbetslivsfonden och Växtkraft Mål 4 är mer inriktade på att initiera denna typ av förändringar och lyckas också bra i det arbetet (Antonsson A-B, Birgersdotter L, Bornberger-Dankvardt S 2002).

I ett femårigt projekt har bl a skyddsingenjörer och konsulter anlitats för att stödja små företag dels med konkreta råd om arbetsmiljön, dels för att hjälpa små företag att få igång fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM. Erfarenheterna från detta projekt visar att projektet fungerat bra när det gäller råd om arbetsmiljö men mindre bra när det gäller arbetsmiljöarbetet. Detta förklaras av att de anlitade skyddsingenjörerna / arbetsmiljö- ingenjörerna och konsulterna inte klarat av att stödja den förändringsprocess i företagen som införande av SAM är. De har istället varit inriktade på att lösa problem och har han- terat införandet av SAM på samma sätt, som ett problem som löses när företaget har en pärm med de dokument som krävs enligt SAM. Detta arbetssätt har inneburit att de små företagen inte själva lärt sig arbeta med SAM och därmed fungerar inte heller SAM som en del av det dagliga arbetet (Antonsson A-B, Ståhl J-E 2002).

På liknande sätt arbetar en del konsulter med miljöledningssystem. De hjälper till att bygga upp den dokumentation som krävs för ett miljöledningssystem, men klarar inte av att arbeta så att personalen blir delaktig eller så att systemet anpassas efter företaget (Antonsson A-B 2000).

Det är viktigt att inte lägga skulden för det arbetssätt som beskrivs ovan enbart på kon- sulter eller arbetsmiljöingenjörer. I många fall är det de små företagen själva som inte tycker att de har tid och ber någon utomstående om hjälp med att lösa det som de upp- lever som ett problem, att de t ex måste ha SAM eller ett miljöledningssystem. Att låta en konsult göra jobbet är ett sätt att köpa sig fri. Tyvärr brukar den metoden straffa sig på sikt, eftersom systemet inte fungerar i praktiken, kan det vara svårt att få systemet att fungera och därmed att förnya sitt certifikat.