Vilka biologiska begrepp används i bilderböckerna?

Resultatet visar på att det används få biologiska begrepp i bilderböckerna. Det framkom att det endast förekom begrepp i sju av 16 bilderböcker. Dessa begrepp förekom endast i kolets kretslopp. Thulin (2011) förklarar att barn behöver få begrepp presenterade för sig genom att höra och uppleva begreppen i betydelsefulla aktiviteter. Detta blir grunden för att sen kunna sätta och använda begreppen i ett sammanhang. Även Fleer (2009) påpekar att undervisning som är strukturerad på ett lekfullt sätt och som sammanflätas med naturvetenskapligt innehåll, främjar begreppsförståelsen för barnen. En slutsats som dras av resultatet är att om bilderböcker läses utan boksamtal som kan vidga innehållet, så minskar möjligheterna till ett lärande av biologiska begrepp.

Resultatet visar också att begrepp ibland förekom i förenklade beskrivningar exempelvis inom vattnets kretslopp. Andersson och Gullberg (2012) menar att kunskap om naturvetenskapliga begrepp är ett grundläggande steg i lärandet om naturvetenskap. Författarna menar att man först behöver lära sig begreppen och förstå dem för att sedan kunna nå nya och fördjupade kunskaper inom ämnet. Resultatet visar att bilderböckerna använder relativt få biologiska begrepp. Detta kan leda till att kunskap som har möjlighet att förmedlas genom böckerna förbises. En slutsats blir då att det ställs krav på att den som läser boken kan synliggöra och uppmärksamma de begrepp som finns omskrivna med andra ord i boken. Begreppsbildning stärks när barn använder begrepp i samtal och begreppsförståelsen främjas med hjälp av bilder som kan synliggöra dessa begrepp. Vidare framhålls att en närvarande förskollärare har stor betydelse som stöd när barn utforskar bilder då detta kan utveckla barns ordförråd samt begreppsförståelse (Bergnell & Åberg-Bengtsson, 2019; Thuresson, 2013).

5.1.4 Slutsatser

Slutsatser som dras från vårt resultat är att text och bilder i bilderböcker kan åskådliggöra kolets och vattnets kretslopp i förskolans undervisning. Böckernas innehåll kan åskådliggöra de olika kretsloppen men det krävs ämneskunskap och reflektion hos förskolläraren. Utan detta kan det vara svårt att se de olika biologiska processerna som finns i böckernas texter och bilder. Thulin och Gustavsson (2017) menar att förskollärares utbildning och kunskap inom naturvetenskap har en betydande roll för deras undervisning och hur de kan synliggöra lärandeobjektet. Akerson m.fl. (2011) belyser att förskollärares undervisningsstrategier har betydelse för att barn ska kunna

26

tillgodose sig naturvetenskaplig undervisning på ett adekvat sätt. Genom att planera sin undervisning så att den anpassas för den aktuella barngruppen kan förskollärare främja barnens lärande i de naturvetenskapliga ämnena (Akerson m.fl., 2011).

En ytterligare slutsats som dras är att bilder oftare kan användas för att utvidga innehållet i boken och synliggöra naturliga kretslopp än vad enbart texten gör. I kompletterande bilderböcker kan bilder eller text berätta mer än vad enbart bild/text gör. Detta är betydande för att förstå bilder och texters potentiella möjligheter att förmedla olika budskap (Skolverket, 2018b). Hansson m.fl. (2014) menar att gemensamma samtal där barns tankar och funderingar kring biologi ges utrymme bidrar till att barn blir delaktiga i sitt lärande. Studiens resultat visar att bilderböcker kan användas för att lyfta fram biologiska lärandeobjekt ur texter och bilder samt synliggöra dessa. Bilderböckerna kan då bli en gemensam ingång till det lärande som förskolläraren vill förmedla.

Bilderbokens innehåll och vad för lärande som ska förmedlas med hjälp av den behöver reflekteras över och noga planeras innan undervisningen påbörjas (Sackes m.fl., 2009; Van den Heuvel-Panhuizen m.fl., 2009). Resultatet styrker att bilderböcker kan utgöra en grund för samtal och lärande om biologi. För att detta ska bli möjligt behöver förskolläraren ha en medveten strategi och reflektion i både val av bok och hur lärandeobjektet ska presenteras.

Biologiska begrepp i bilderböckerna användes i liten omfattning. Skolinspektionen (2017) har uttryckt att många förskolor brister i använda naturvetenskapliga begrepp i undervisningen. Eshach och Fried (2005) lyfter fram att barn lär sig naturvetenskap genom att först få begrepp synliggjorda för sig. Resultatet indikerar att bilderböcker generellt inte bidrar till ett lärande av biologiska begrepp.

Användning av antropomorfism i undervisning kan försvåra lärandet om biologi (Geerdts m.fl., 2016; Gustavsson & Pramling, 2014). Dock menar Thulin (2011) att det inte bara är negativt, det finns även positiva effekter av undervisning med antropomorfiska inslag. Av studiens resultat dras slutsatsen att de naturliga kretsloppen går att synliggöra i bilderböcker som innehåller antropomorfism såväl som de som inte innehåller detta.

27

5.2 Metoddiskussion

Den metod som användes i detta arbete var kvalitativ text och innehållsanalys, där text och bild i 16 bilderböcker analyserats för att finna svar på syfte och frågeställningar. Widén (2019) beskriver hur vi genom att använda oss utav en kvalitativ textanalys kan söka efter budskap och mening som finns i olika texter. Den valda metoden har hjälpt oss att få svar på vårt syfte där vi ville belysa hur bilderböcker kan åskådliggöra naturliga kretslopp i förskolans undervisning. Vi har analyserat bilderböckers innehåll och noterat koder. Koderna har därefter sorterats i underkategorier som sedan kategoriserats och avslutningsvis delats in i större teman. De koder som framkom under analysen utgår från vår egna förförståelse om kolets och vattnets kretslopp. Det är därför inte säkert att samma resultat skulle framkomma om någon annan gjorde om studien. Då vi ändå är två som utfört analysen menar vi att reliabiliteten stärks gentemot om analysen enbart utförts av en person. Boréus och Kohl (2018) poängterar att en kvalitativ textanalys är en metod som nyttjas då man genom analys och kategorisering vill hitta svar på sina problemformuleringar i till exempel böcker. Vi anser utifrån detta att vår valda metod är lämpad för att finna svar på vårt syfte och frågeställning. Genom denna metod har vi analyserat bilderböcker för att åskådliggöra hur kolets och vattnets kretslopp kan synliggöras.

Vårt urval valdes genom att vi kontaktade bibliotekarier på två bibliotek för att få ett urval av bilderböcker som innehöll något av följande kriterier: miljö eller natur alternativt utspelade sig i naturen. Bilderböckerna skulle vara riktade till barn mellan tre till sex år och bibliotekarierna fick också läsa vårt syfte och frågeställningar för att få en ökad förståelse kring det urval vi sökte. Efter att vi fick bibliotekariernas rekommendationer så kompletterade vi urvalet ytterligare med bilderböcker som vi själva bläddrade i och valde på biblioteken. Detta gjordes då vissa av de rekommenderade bilderböckerna var utlånade och ej tillgängliga inom ramen av den tid som vi hade att röra oss med. Vi har i efterhand reflekterat kring att vi kunde ha specificerat urvalskriterierna ytterligare. Vi hade endast kriterier som handlade om natur och miljö, där kolets och vattnets kretslopp ingår. I efterhand har vi tänkt att vi borde ha specificerat urvalskriterierna ytterligare för att påvisa trovärdigheten av vår undersökning. För att få en större spridning i urvalet skulle vi till exempel ha låtit hälften av bilderböckerna utspela sig i och kring vatten och hälften i och kring skog/naturen. En möjlig följd av detta skulle kunna vara att fler kategorier inom vattnets kretslopp skulle framkomma. Detta är något som vi hade förändrat om vi hade gjort om vår studie.

28