3. Tolkning och resultat
3.2 Vilka diskurser framträder i gruppens samtal om design?
I undersökningens material blir det synligt att en av de viktigaste aspekterna i elevernas samtal rör objektens och modellernas utseende. Den diskursen tar som exempel upp
synpunkter om att det är stilrent, elegant, plastigt, snyggt, extremt och såg bäst ut. En annan diskurs i materialet är utsagor kring objektets funktion. Här har elever beskrivit aspekter såsom att det är flex, går att gunga och att det är rörligt. Ytterligare en diskurs är att eleverna väljer att lyfta fram objektets form. Här används uttryck som kurvor, kantig och högt
ryggstöd. I stycket där jag beskriver bakgrunden till min studie belyser jag frågan kring olika anspråk på begreppet design. Stiftelsen svensk industridesign, SVID, definierar frågan såsom att design är en arbetsprocess för att utveckla lösningar på ett medvetet och innovativt sätt där både funktionella och estetiska krav ingår med utgångspunkt från brukarens behov.48 I de ovan nämnda diskurserna uppfattar jag att informanternas i sina utsagor ger uttryck för definitionen och tillika anspråket.
I andra utsagor uttrycker eleverna aspekter där de kopplar känslor och associationer till sin upplevelse och i en värdering av objekten. En personlig upplevelse kan beskrivas som att objektet är obekvämt, skönt, hård och att rumpmusklerna gillar den. Utsagor där associationer lyfts fram, talar om castingsstolar inom film, en restaurangstol i Italien där man inte har några pengar och en stol för mosstanter.
Min förhoppning har även varit att kunna utläsa några skilda diskurser angående hur
informanterna uttryckte sig. Som jag tidigare har varit inne på i min beskrivning av resultatet, finns en variation på sättet att uttrycka sig hos de olika informanterna. I några fall används relevanta begrepp och uttryck och jag finner en diskurs med en förförståelse och där man kan utläsa vissa förkunskaper. I andra fall är utsagorna mer svävande och ger uttryck för att det finns färre förkunskaper inom fältet.
48 http://www.svid.se
Elev A; ”Ja här har vi en stol (visar bild) Färgglad. (visar modell) Den här ser lite mer färglös ut. Eh, men det här känns lite mer som om nån inte riktigt har tänkt till (bild), på nåt sätt, nån har bara gjort liksom. Eh, den här (modell) känns mer som vi gör nåt som inte är så djärvt.”
I det här sammanhanget är det naturligt att lyfta fram det anspråk kring vad som är kan vara design som beskrivs i inledningen av boken om Design S Lab. Där framhålls att
verksamhetens ambition är att vara en transparent mötesplats som introducerar ett
designbegrepp för oinvigda grupper och skapar förebilder.49 Arbetet i projektet Design S Lab skall fungera som en plattform där fantasi och kreativitet tillåts gro utan att det görs skillnad på professionella och nybörjare.
4. Slutdiskussion
På Konstfackskolans bildlärarutbildning finns sedan några år tillbaka en möjlighet att välja en inriktning mot att utbilda sig till gymnasielärare i bild och design. I samband med införandet av gymnasieskolans teknikprogram med inriktning på design- och produktutveckling, har det möjliggjorts tillfällen för bildlärare att undervisa i några olika designkurser.50 Dessutom efterfrågas och erbjuds designkurser inom ramen för elevens individuella val på ett flertal gymnasieskolor i landet. Att arbeta med design som ett verktyg för lärande ger bildläraryrket nya möjligheter och utmaningar. I min översikt av tidigare forskning inom det område som jag har valt att behandla, uppfattar jag forskningsfältet som ganska obearbetat i Sverige. Genom mitt deltagande i den internationella konferensen LearnxDesign, som hölls sommaren 2015 i Chicago, kom jag däremot i kontakt med många internationella forskare som bearbetat frågeställningar om design, didaktik och lärande.51 I mitt stycke om tidigare forskning lyfter jag fram den amerikanska forskaren Delene Ingalis Vanada, som i sin forskning belyser en pedagogisk modell som benämns som THINK. Modellen är tänkt som ett verktyg för
utveckling av ett kreativt tänkande och Ingalis Vanada menar i sin rapport att metoden hjälper läraren att utveckla den kreativa processen hos eleverna och tar bort fokus och förväntningar på en slutgiltig produkt.
I min studie har jag haft som avsikt att undersöka hur en grupp gymnasieelever värderar och
49 Sandegård (2014) Design Lab S, sid 10. 50 Design1, Design2, Designmodeller.
beskriver design genom att de undersöker stolar och arbetar med modeller av stolar. I Ingalis Vanadas modell beskrivs vikten av att eleverna får arbeta med observationer, planering och undersökning som verktyg för att generera nya idéer och att det därigenom skapas en
förståelse. Metoden är intressant för min studie, då den lyfter fram ett arbetssätt där eleverna får möjligheter att utveckla idéer oavsett förkunskaper och tidigare erfarenheter. I resultatet av studien jag genomfört, framträder några diskurser där informanterna uppehåller sig kring objektens utseende och dess funktioner. Förmågan att uttrycka sig och att använda olika begrepp och formuleringar varierar och skapar olika diskurser. Jag finner även utsagor där informanterna för fram mer personliga upplevelser av att undersöka och arbeta och där de återger känslor av objekten samt beskriver en del privata associationer i relation till sin
upplevelse. Andra utsagor koncentrerar sig på objektens material och konstruktion. Materialet har gett tillgång till en fördjupad inblick i en grupp gymnasieelevers arbetsprocess och uttalad upplevelse av design. I en utökad studie skulle möjligen jämförelser mellan skolor i olika stadsdelar i Stockholm eller mellan olika delar i Sverige, ge en större variation och ett utförligare material att analysera och diskutera.
I inledningen till min studie belyser jag olika anspråk på begreppet design och ger ett par exempel från 2000-talet52. Där lyfts ett ifrågasättande av traditioner och normer fram och en syn på en utvidgad designprocess förespråkas. Begreppet inkludering är ett centralt. Samtidigt har det under det senaste året pågått en debatt i Sverige kring något som kan benämnas som exkluderande design eller som disciplinär arkitektur. I en artikel i Dagens Nyheter ställs frågan kring vem som har rätt till staden och där ges exempel på design som används för att mota bort ovälkomna.53 Kunskap och insikt hos barn och ungdomar angående vilka faktorer som styr den materiella kultur som omger dem, anser jag är avgörande för att de skall kunna vara med och påverka i samhällsdebatten. Att nå ut brett till barn och ungdomar är en
förutsättning för att kunna utrusta många med de verktyg och den visuella kompetens som är behövs. Att arbeta med design som ett verktyg för lärande ger möjlighet att bredda anspråket och att nå flera. Elevernas bakgrund vad det gäller klass och etnicitet ger tillgång till variation och mångfald. Inslag av problemlösning gynnas av nyfikenhet och kreativitet och
förkunskaper är inte självklart nödvändiga. Ett breddat och utvidgat designanspråk ger utrymme för ett arbetssätt och ett lärande som bör vara en självklarhet i en skola och ett bildämne i vår samtid.
52 Ahl/Olsson, (2002) Svensk smak – myter om den moderna formen; Anders Jakobson/Lagombra; Samir Alj Fält/Radikalslöjd.
Studien har gett en inblick i hur en grupp gymnasieelever samtalar och uttrycker sig om design. Genom att synliggöra ett antal diskurser skapas kunskap och ett breddat synsätt som är värdefull i ett pedagogiskt arbete med ungdomar. Förmågan att belysa olika anspråk inom ämnet ökar och ämnesområdet kan bli tillgängligt för flera, oavsett bakgrund och
Källförteckning
Ahl, Zandra & Olsson, Emma (2002) Svensk smak – myter om den moderna formen, Ordfront förlag, Stockholm.
Burr, Vivien (2003), Social constructionism, 2:e edition, Routledge, London.
Hedqvist, Hedvig (2002), 1900-2002 svensk form och internationell design, Bokförlaget DN, Stockholm.
Kullberg, Birgitta (2014) Etnografi i klassrummet, 3[rev.] uppl., Studentlitteratur, Lund.
Nordqvist, Sven (1988) Nasse hittar en stol, Opal, Bromma.
Robach, Cilla (red.) (2005) Konceptdesign – Nationalmuseum utställningskatalog, Helsingborg.
Rose, Gillian (2007) Visual Methodologies
,
2:e edition, London, Sage. Sandegård, Frida (red.) (2014) Design Lab S, Nilleditions, Malmö.Sohlberg, Peter & Sohlberg, Britt-Marie (2002) Kunskapens former: vetenskapsteori och forskningsmetod, 1 uppl. Liber, Stockholm.
Söderholm, Carolina (2005) Svenska formgivare, Historiska Media, Lund.
Winther Jørgensen, Marianne & Phillips, Louise (2000) Diskursanalys som teori och metod, Studentlitteratur, Lund.