Enligt Trageton (2005:174) har alla läsmetoder sina för- och nackdelar. När jag ställde frågan till pedagogerna om för- och nackdelar med ASL, fick jag till svar att det är flest fördelar. Den enda nackdelen som Emma kunde säga, var att när den tekniska biten inte fungerade då blir det ett problem. Men Emma anser inte att det har varit något större problem i det stora hela, utan att allting har ordnat sig. En synpunkt till detta är att lärarna och ledningen inte har gjort några utvärderingar kring ASL. Det är möjligt att det finns nackdelar men som inte har kommit fram. Det kan också vara så att lärarna bara rättar sig efter detta och inte ser nackdelarna. Vidare kan det vara så att det skulle behövas fler läs- och skrivinlärningsmetoder oftast är det att det inte bara är en metod som passar till alla elever.
Fördelarna är många; framförallt som Emma uttrycker det, är det väldigt individualiserat och intresset har ökat samt pedagogerna kan se en glädje i elevernas läsning och skrivande. Emma vill också trycka på att finmotoriken ökar samt det är fokus på språket istället för bokstäver.
Sara anser att ASL är en bättre metod för de svaga eleverna. Eleverna behöver inte tänka på de olika momenten som att forma bokstäver och få dessa snygga. Det pga när fantasin sprudlar hos eleverna kan de skriva ner vad de tänker direkt utan att först forma bokstäver och därefter sedan glömt vad de skulle skriva.
Jag har fått fram att enligt pedagogerna är en del föräldrar oroliga över att eleverna inte skriver för hand men precis som Erica Lövgren (2009:71) menar är det bra att vänta med att forma bokstäver till årskurs 2 och lärarna känner ingen oro alls över detta. Eleverna har då
32
förberett sig på bokstäver och kan en hel del, vilket gör det lättare att skriva och formulera bokstäverna.
Sara pratar om att individualisera i skolan. Hon anser att ASL är en perfekt metod för individualisering. Enligt Grevholm och Rönnberg (2011:17) anser Piaget att man som lärare skall möta eleven på dess nivå; blir det som Piaget uttrycker det; ”elevens grund”.
Elevens grund blir att man som lärare möter eleven på dess nivå, inom all personlig utveckling. Lövgren (2009) menar att arbetet hela tiden utgår ifrån elevens kunskapsnivå får eleven en tillit till sin egen förmåga. Vidare fortsätter Lövgren (2009) med att eleven blir trygg och lär sig att uppskatta att andra kan andra saker samt att man tar hänsyn till det. Om man jämför ASL med Rydaholmsmetoden finns det en del likheter; båda arbetar för att individualisera som enligt lärarna är en väldigt bra metod för att individualisera. Likadant skriver Hedström (2009) om Rydaholmsmetoden där det menas att man jobbar med att individualisera samt att eleverna jobbar i korta men intensiva lektionspass. Det finns också olikheter; en av pedagogerna förespråkade att jobba med långa pass så att eleverna blev klara, och som det nämndes tidigare så jobbar Rydaholmsmetoden, med korta och intensiva arbetspass.
Slutligen kan jag dra slutsatsen att alla pedagoger utom en som jag har intervjuat är positiva till ASL. Det är en pedagog som inte är lika positiv på grund utav att det sker på dator och de tekniska problemen som det för med sig. Egentligen ser hon fördelar med ASL, men vill inte själv arbeta med det. På frågan om det finns något problem med läs- och skrivinlärning fick jag ett stort nej! Pedagogerna kan inte se några som helst problem med läs- och skrivinlärningen på skolan. Alla lärarna som jag intervjuade var ense om att den enda nackdelen som fanns var den tekniska biten, som förhoppningsvis bara blir bättre och bättre. I dagsläget som det är nu används bara ASL som läs- och skrivinlärningsmetod på skolan där min undersökning är gjord och det är ledningen som har bestämt detta. Samarbete och individualisering av eleverna står högt upp på listan. Eleverna får då god självkänsla och ett bra självförtroende, bland annat genom att lägga upp egna redovisningar och därefter genomföra redovisningar för klassen och för läraren.
33
Så här kan man se på lärarnas lust att undervisa, och deras lärandesituationer. Man får se både en kreativ och stimulerande undervisning. Men man får också se att det finns en oreflekterad undervisning där lärarna inte stannar upp och reflekterar. Enligt lärarna som är utbildade inom ASL så har de en vilja att lära sig nya saker och att föra det vidare till eleverna. Det är ett arbetsätt som är bra för de flesta där alla elever kan arbeta i sin egen takt och på sin egen nivå. Man kan inte säga vilken metod som är bäst men vad som framgår av lärarna är att denna metod passar de allra flesta.
Eleverna lär sig att samspela med varandra och skapa en bra kommunikativ förmåga, där det språkliga stärks av diskussioner sinsemellan eleverna för med varandra. Det blir även ett samarbete lärarna emellan då de får lära sig av varandra, lärarna agerar som handledare till eleverna, och eleverna får även hjälpa varandra i olika situationer.
34
6 Slutsats och diskussion
Jag som blivande lärare har fått en insikt om hur skolan arbetar med läs- och skrivinlärning genom ASL, men även hur det ser ut i skolan med läs- och skrivsvårigheter. Det är en viktig del för oss lärare och för vår profession hur vi ska hantera olika situationer.
Under arbetets gång har jag kommit fram till svar på mina frågor men skulle önska att frågorna gett mig mer utvecklande svar. Det är möjligtvis mitt eget fel då jag skulle ställt fler följdfrågor och kommit med flera argument. Jag anser ändå att jag varit tydlig och klar ifråga om vad jag vill komma fram till och vad frågorna skulle leda till. Idag är lärarna är stressade tyvärr och känner kanske att de egentligen inte har tid med att ta emot studenter. Detta tycker jag leder till att man som student känner sig stressad och vill inte försumma deras tid avsedd för planering och reflektion.
Jag har valt att undersöka ASL; ett relativt nystartad läs- och skrivinlärningsmetod som tyvärr inte finns i många skolor ännu. Mitt val av skola blev en skola med högutbildade och akademiska föräldrar. Det kanske inte var jättebra, då jag tyvärr inte fick fram om det hade skett någon större förändring inom läs- och skrivinlärningen. Lärarna kan se att eleverna har fått ett större intresse för skrivningen och eleverna tycker inte att det är jobbigt att skriva längre eftersom de inte behöver forma bokstäver. Istället fick jag fram utifrån mina resultat att eleverna låg steget före i läs- och skrivutvecklingen, det är visserligen en bra merit som kan vara en ASL förtjänst här men det kan också vara föräldrarnas förtjänst. Jag tror på ASL eftersom skrivningen har ökat till ett positivt engagemang som gör att eleverna brinner för att skriva. Det i kombination med föräldrar som är utbildade samt är engagerade.
En datakurs till alla lärarna hade varit bra, och en till en dator bland elever redan i åk 1, på detta viset tror jag att även den läraren som inte använder sig av ASL möjligtvis skulle ändrat sig.
35
Klart och tydligt kan jag se att ASL ger ett väldigt positivt intryck, där alla både lärare, elever och föräldrar trivs med metoden. Nu har jag haft turen och få vara i en av dessa klasser på min VFT och har därför sett hur upplägget av ASL ser ut. Om jag går tillbaks till min egen son som har det jobbigt med att läsa och skriva, tror jag det hade varit fördelaktigt för honom med ASL. Han hade då kunnat utvecklas i sin egen takt, jobbat i par vid tillfällen då han känt sig osäker samt att eleverna hela tiden hade haft en klasskamrat att diskutera med.
Hur ställer sig Trageton (2010) till ASL som metod till de svagare elever, har jag tyvärr inte fått fram men det är en fråga värd att föra vidare inom forskningen. Lärarna jag varit i kontakt med samt personligen anser jag det vara en bra metod då den är individanpassad men tyvärr inte har dokumenterats framgångsrik bland svagare elever. Jag tror att man i skolan behöver använda sig av olika sorters metoder för att alla elever lär sig på olika sätt. Jag tror inte det är en metod som passar till alla elever utan en kombination av olika metoder är säkert det bästa.
36
Referenslista
Bråten, Ivar (red.) (2010). Vygotskij och pedagogiken. Lund: Studentlitteratur
Evenshaug, Oddbjørn & Hallen, Dag (2001). Barn- och ungdomspsykologi. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur
Hedström, Hasse (2009). L som i läsa, M som i metod: om läsinlärning i förskoleklass och skola. Stockholm: Lärarförbundets förlag
Høien, Torleiv & Lundberg, Ingvar (1990). Läsning och lässvårigheter. Stockholm: Natur och kultur
Ladberg, Gunilla (2000). Skolans språk och barnets: att undervisa barn från språkliga minoriteter. Lund: Studentlitteratur
Liberg, Caroline (2006). Hur barn lär sig läsa och skriva. 2., [utök.] uppl. Lund: Studentlitteratur
Lundberg, Ingvar (1984). Språk och läsning. 1. uppl. Malmö: Liber Förlag
Lundberg, Ingvar & Herrlin, Katarina (2003). God läsutveckling: kartläggning och övningar. 1. uppl. Stockholm: Natur och kultur
Lövgren, Erica (2009). Med datorn som skrivverktyg: språk, motorik och bokstavsformer. 1. uppl. Stockholm: Bonnier Utbildning
Stadler, Ester (1998). Läs- och skrivinlärning. Lund: Studentlitteratur
Stukát, Staffan (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur
Trageton, Arne (2005). Att skriva sig till läsning: IKT i förskoleklass och skola. 1. uppl. Stockholm: Liber
37
Strandberg, Leif (2006). Vygotskij i praktiken: bland plugghästar och fusklappar. Stockholm: Norstedts akademiska förlag
Elektroniska källor
Skolverket.se/content/1/c6/02/38/94/Svenska.pdf
http://www.uppsatser.se/uppsats/9765b7ed28/, Tillgänglig 2011-10-11
38