Vilka implikationer har detta för marknadsförare av träningsprodukter?

4.3.1 Informationsbehov 1: Är Crossfittare priskänsliga?

Av de åtta som vi intervjuat uppfattar alla att de lägger mycket pengar på träning och fyra av dem uppfattar att de lägger mer pengar än tidigare och fyra att de lägger samma pengar som innan de började träna crossfit. Under intervjuernas gång blir vi varse om att Reeboks crossfit-linje är sällsynt i Sverige och att det kostar ganska mycket extra att beställa hem kläder och skor. Henric berättar om sin upplevelse av priserna i Sverige: “Ja, om man säger så här, jag jobbar en del i Hong Kong, där ser man ju vad det borde kosta, sjuka påslag här hemma!”. (Henric Fong, 2014) Trots detta så äger alla av de intervjuade något plagg eller skor från Reebok-Crossfit. Therése menar på att om hon ens skulle fundera på att köpa något annat än Reebok-skor så skulle “det behöva vara minst halva priset på de skorna jämfört med Reebok skorna om jag ens skulle kunna tänka mig att köpa något annat märke” När vi frågar om de tycker att det är dyrare med crossfit-kläder säger Robert: ja, men det känns naturligt. Jätte naturligt, det är värt det och något ska man lägga pengarna på. Att det kostar mer verkar inte vara något problem för de flesta då de anser att de spenderar så mycket tid i boxen att det är värt pengarna.

4.3.2 Informationsbehov 2: Vilka egenskaper värderar de högst, funktion, stil, varumärke?

Cova (1997) menar att det är viktigt för företag som marknadsför sig till en tribe att veta på vilket sätt deras produkt eller tjänst kan stödja triben i dess existens. Vad som är viktigast för medlemmarna verkar vara funktion och att de sitter snyggt; det är en av förklaringarna till varför medlemmarna har ändrat sina varumärkes preferenser. Flera av de intervjuade säger att varumärket inte är så viktigt när de får en fråga om just varumärket, men när de sedan ska svara på vilka märken de konsumerar idag är det övervägande Reebok. Men att Reebok-kläderna skulle besitta några funktionella fördelar gentemot Nike är få beredda att hålla med om. Däremot så är de överens om att crossfit-skor bör vara utformade på ett visst sätt som passar tunga lyft. När vi diskuterade priskänslighet så menar Therése att det är värt att betala ett högre pris så länge det syns: “det som syns är värt, jag skulle nog inte köpa en Reebok-top att ha under mitt linne utan då kan jag lika gärna gå till H&M och köpa det men det som syns [med betoning på ordet syns] som skor och tights å linnen eller t-shirtar där tycker jag det är

32 värt”. (Therése Andersson, 2014) Detta innebär i sin tur att varumärket och vad det

symboliserar också är ganska viktigt för medlemmarna.

4.3.3 Informationsbehov 3: Vem i gruppen är opinonsledare?

Då individer med en högre status kan fungera som opinionsbildare och har möjlighet att tillskriva en produkt eller ett varumärke, ett ”högre värde” i en konsumtionskultur (Schouten & McAlexander, 1995) anser att vi det finns ett värde i att avgöra vem som är opinionsbildare på Crossfit Göta för att bidra med värdefull kunskap åt praktiker. Vi ser genomgående i våra intervjuer att coacherna tillskrivs egenskaper som expertis och medlemmarna litar på deras rekommendationer. Therése menar på att hon hellre hade tagit råd från sin head-coach gällande kost än en dietist: “Asså hade vår head-coach på boxen sagt en sak och hon hade sagt en sak skulle jag så hade jag nog lyssnat på honom före henne” (Therése Andersson, 2014) I citatet är det dietisten som Therése referera till när hon använder “hon” och “henne” som henne. Just när det gäller kost så säger även Robert att han “kollade på vad coacherna åt”. (Robert Näshammar, 2014) Som citaten ovan visar så har coacherna stor påverkan på medlemmarnas val av kost och vilka livsmedel de konsumerar. Medlemmarna tycker dock inte att de blir lika påverkade av vilka kläder coacherna har på sig men tror ändå att de hämtar inspiration därifrån.

33

Kapitel 5: Slutsats

Detta är uppsatsens sista kapitel och här presenteras de slutsatser som vi kommit fram till med hjälp av det analyserade materialet i tidigare kapitel tillsammans med en egen modell. Därefter görs rekommendationer till praktiker. Avslutningsvis presenteras förslag till fortsatt forskning.

Det huvudsakliga syftet med vår uppsats var att och analysera Crossfit Göta med

utgångspunkt i teorier inom marketplace culture för att belysa skillnaderna mellan ett brand community en consumer tribe en consumption subculture. Ytterligare bidrar uppsatsen med att belysa vilka implikationer detta har för marknadsförare av träningsprodukter. Med de material vi samlat in och analyserat kan vi dra följande slutsatser för att svara på studiens

forskningsfrågor.

5.1 Slutsats

Mycket av det analyserade materialet har kunnat kopplas till förankrade teorier inom marketplace culture. Vi anser att de insamlade materialet ger oss möjligheten att definiera Crossfit Göta som främst en consumer tribe då människorna på Crossfit Göta samlas kring en gemensam konsumtion. Konsumtionen i sig består av en aktivitet i form av träning

tillsammans med en delad passion vilket gör att det är upplevelsen i helhet som är i fokus. Detta är förenligt med Cannifords (2011b) definition av skillnaderna och likheterna mellan brand communities, consumption subcultures, consumer tribes. Vi vill understryka att trots likheterna som presenterats i teorin och analyserats i empirin så är ett brand community, consumption subculture och consumer tribe inte samma sak. Vi anser därför att man med försiktighet bör undvika att märka kulturella områden som endast en av dessa tre kulturella diskurser, och att de ibland bör appliceras parallellt för att inte gå miste om värdefull kunskap om vad som är viktigt för de olika diskurserna inom marketplace cultures. Vi likt Canniford (2011b) anser att teorierna om brand communities har hjälpt till att ge bra förklaringar till varför konsumenter samlas kring ett varumärke men som vi upptäckt finns det gemenskaper där konsumtionen inte bara kretsar kring endast ett varumärke. Vi ser därför att forskning kring subkulturer och tribes kan erbjuda mer omfattande förklaringar till varför människor

34 konsumerar som de gör. Vi presenterar därför denna modell som är en alternativ variant till Canniford (2011b), (se figur 2).

Figur 3 (egentillverkad)

Den föreslagna modellen separerar brand communities från ekvationen och denna modell avser att belysa skillnaderna och likheterna i hur de väljer att konsumera varumärken och vilken betydelse varumärken har för dessa två kulturella diskurser.