Respondenterna berättar att deras fastighetssystem klarar att kodifiera och använda CoClass som grunddata och att det inte finns några begränsningar i systemet. Deltagarna ser alltid fördel med att använda standarder, då de som systemförvaltare kan arbete med flera smarta funktioner då alla skulle använda sig av samma typ av klassifikation. Respondenterna menar att den stora utmaningen ligger hos, fastighetssystemsutvecklarna att få in all data i system, dvs med import och export samt att uppdatera data när det blir framtida ändringar och tillägg. Systemleverantörer ser fördelen och har redan ställt om men det kommer ta några år för branschen att tillämpa CoClass fullt ut. Det finns delar i BSAB 96 som inte går att använda idag i och med digitaliseringen och med CoClass är det friare i och med att CoClass baseras på olika internationella standarder. I framtiden hoppas respondenterna på att det blir en europeisk standard, vilket skulle underlätta för ett mer långsiktigt perspektiv.
Det är vår uppgift att förklara för kollegor att se fördelen. Ibland är det frustrerande att de med yttersta ansvaret inte ser fördelen. (R2)
Nyttan ligger hos förvaltarna och i deras dagliga arbete, men om de ser att informationen inte stämmer med verkligheten så kommer de inte använda systemet. (R4)
Flera respondenter anser att nyttan av klassificeringen måste presenteras för chefer och beslutade personer, där den faktiska ekonomiska nyttan med CoClass måste understreckas. Kan nyttan presenteras för rätt personer kommer omställningen gå snabbare. Det finns stor potential med CoClass men det kostar pengar så bra argument måste fram för att
implementeringen sker till branschen och att bolagen köper in CoClass. Idag tittar Tyskland, Ryssland och USA på att börja använda CoClass och så att det ska vara kompatibelt mellan länder vilket deltagarna anser som en möjlighet till utveckling.
Den stora utmaningen ligger i att förändra folk sätt att arbeta och ändra processen i deras dagliga arbete. Att ändra på arbetssättet är förmodligen den svåraste biten för att
Resultat
27
4.4 Vad krävs för implementering av CoClass hos fastighetsförvaltare?
För att kunna kravställa CoClass i byggbranschen behöver först nyttan med CoClass lyftas fram och utifrån det forma kraven. När krav Ställs på CoClass i projektupphandlingar anser respondenterna att det måste finnas kunskap hos arkitekter, konsulter och entreprenörer. Digitala kravspecifikationer borde följa med i upphandlingen för att kunna handla upp aktörer och då får inte kraven vara för höga eller för detaljerade. När informationsflödet ökar, ökar administrationen vilket ger merarbete. För att kunna kravställa detta behöver en del i krävningen vara inriktad på att minimera arbetet genom till exempel import och export av data mellan CoClass och till exempel modelleringsprogram. Detaljnivån ökar när en fasad skiktas till mindre beståndsdelar och komponenter, vilket är fullt möjligt i CoClass, med det ökar även den administrativa bördan för förvaltaren och kunden anser flera respondenter. Två av fem respondenter anser att kunna skikta en vägg väldigt detaljerat är bara intressant för fastighetsägare om det går att automatisera. Det skulle dock vara användbart med en hög detaljnivå om till exempel ett nytt direktiv om farliga ämnen uppkom, och förvaltaren kunde se vilka material som finns i väggen och kunna hantera detta på ett säkrare sätt vid eventuell rivning och ombyggnad. Ett annat exempel när krav ställs på informationsmängden är
egenskaper på ett rum, area eller vilket ventilationsflöde som krävs i ett utrymme. För att inte göra kravlistan till projektören för lång och detaljerad och skapa problem vid uppdatering, krävs att informationsmängden och detaljnivån hålls ner.
”…Våra kunder (fastighetsägare) är endast intresserade av de större komponenterna som till exempel fasad och yttertak. Våra kunder redan har testat ändra alla data till en
standardisering tidigare, men de insåg rätt snabbt att inte hade större nytta av det. Det blev istället en stor administrativ apparat och kostnad varje gång de bytte tex en hängränna och behövde gå in och göra en uppdatering, vilket i sig inte var intressant för kunden.” (R1) Det krävs att kraven drivs genom hela branschen på en lagom nivå, annars blir tröskeln för hög att implementera CoClass för branschens entreprenörer och byggherrar. (R4)
Det ligger eventuellt på systemleverantörerna att göra det enkelt men det ligger även hos kunderna att de inte har efterfrågat det så pass mycket. Enligt respondenterna krävs att ambitionsnivån sänks något för att kunna uppdatera befintliga data i fastighetssystemen och då kan det handla om att endast hantera de större beståndsdelarna i ett hus till exempel. Att arbeta med digital orderhantering är en förutsättning för att data ska kunna hållas uppdaterat och med standardisering med CoClass krävs att systemleverantörer anammar det för att arbeta fram metoder som passar.
Beslutar branschen att börja använda CoClass så måste det nyttjas fullt ut. Vid eventuellt slarv eller om genvägar nyttjas i systemet och går ifrån standarden så fallerar systemet ganska snabbt. (R1)
Flera respondenter är eniga om att det är viktigt att spara historiken så att det finns en
förändringslogg på allt som utförts. Att använda CoClass vid nyproduktion där entreprenören kan specificera enligt CoClass i ett tidigt skede är en fördel, då det skulle gå att länka data i form av dess strukturer direkt in i fastighetssystemet. Samtidigt finns ett problem, och det är
Resultat
28
att i nyproduktion krävs en mer detaljerad nivå än vad som krävs vid överlämningen till förvaltaren. Enligt respondenterna behöver informationen skiljas från projektfasen till förvaltningsfasen. Entreprenören och förvaltaren har olika krav på vad en
projektinformationsmodell (PIM) ska innehålla för information. Steget PIM-fasen mot entreprenören till förvaltande sidan är en förenkling, en generalisering mot det som är byggt. Två av respondenterna anser att ta över en modell och försöka upprätthålla en BIM-modell är ett för stort jobb då det idag innehåller för mycket information. Att använda sig av BIM går bra i mindre projekt men i stora utbredda projekt gör att BIM inte går att införa innan standardiserade överföringsformat finns tillgängligt, till exempel IFC. Samtliga deltagare är eniga om det behövs ett överföringsformat, som till exempel IFC för att kunna öppna upp filerna om 20–30 år. IFC är en förutsättning, då det är ett godkänt standardformat. Samtliga respondenter eftersöker en ”brygga” i detaljeringsgraden för CoClass mellan nybyggnation och när det ska in i förvaltningsskedet.
Det är nästan bättre med ingen information alls än för mycket information, stämmer inte informationen kommer felaktiga beslut att tas och misstag lätt göras. Det krävs ett ”kugghjul” och ”brygga” som gör den här transformeringen mellan de olika stegen. (R3) Detta är frågor som hanteras just nu där vi söker lösningar på vad vi kan standardisera. (R2)
Flera respondenter menar att om det ska gå att korta ner arbetstiden och att CoClass ska bli mer konkurrenskraftig krävs fler test i verkligheten och att det finns exempel att tillgå. För att det ens ska vara möjligt behöver byggnadsinformationsmodeller hanteras på ett sätt där tydlighet kring hur objekt ska modelleras med CoClass.
Det blir snabbt komplext och abstrakt. (R3)
Respondenterna anser att med CoClass kommer det bli enklare att hantera ändringsarbeten när det finns standardisering och tanken är att en databas ska finnas där all information sparas. Det kommer bli enklare för förvaltare att göra sökningar vad som finns i det specifika utrymmet. Men för att det ska fungera krävs också att plugin-program till BIM-program utvecklas då mer information krävs in i projekten. Det kommer också behövas ny kompetens för att kunna arbeta med detta och mer utbildning.
Det är med kravställningar på hur CoClass ska tillämpas drivs digitaliseringen framåt. Men det är oklart vem som ska hantera och ansvara för att ändringar blir rätt. Det behöver vara klart vem som ska göra ändringarna innan driftsättningen av en byggnad påbörjas. (R4) 4.5 Sammanställning av resultat
Syftet med arbetet är att undersöka den potentiella nyttan av att använda CoClass i ett förvaltningsskede (frågeställning 1) och vad som krävs för att underlätta implementering av CoClass för fastighetsförvaltare (frågeställning 3). Detta har gjorts genom att identifiera möjligheter och hinder som uppkommer med tillämpning av CoClass i ett förvaltningsskede (frågeställning 2).
Resultat
29
CoClass användning i förvaltningsfasen skulle underlätta för fastighetssystemsutvecklare, beställare och förvaltare. Enligt de dokument, rapporter och artiklar som finns tillgängliga och det erhållna resultatet är det bra om en standard av klassificering i den byggda miljön finns men att den potentiella nyttan och fördelarna är hos det enskilda företaget och organisation. Det krävs att det utvecklas en standardisering för hur import och export av data hanteras mellan system för att underlätta för förvaltare och systemleverantörer. Detta skulle minska den administrativa tunghet förvaltare och beställare upplever att det är idag.
De hinder CoClass har i förvaltningsfasen för att underlätta tillämpningen är att beställare och förvaltare saknar kunskap och kompetens i hur det används och fungerar, det blir för hög tröskel att ta sig över. Det saknas färdiga recept och mallar för att underlätta för användarna då det är hög detaljeringsgrad i CoClass. Som det är idag är det arbetskrävande att flytta informationen mellan CoClass och BIM-modeller och upprätthålla den. Efterfrågan för en branschstandard är låg och det medför att systemleverantörer av tilläggsprogram avvaktar med utveckling.
Möjligheter med CoClass är att ny kompetens och utbildningen behövs och det medför nya tjänster och arbeten. Systemleverantörer av förvaltning- och fastighetssystem ser fördelar med en gemensam klassificering och har börjat ställa om. Möjligheterna ligger i beslutfattande personer och chefer som har mandat att kravställa CoClass men de ekonomiska aspekterna bör undersökas för en kunna påvisa nyttan.
Det krävs att de underliggande klasserna i CoClass tabeller blir mer intuitivt uppbyggda och det upplevs vilseledande att det inte finns något rätt eller fel i hur man bygger sina
kodstrukturer, vilket också är syftet enligt Svensk byggtjänst, att det inte finns något rätt eller fel, användarna ser ingen fördel med att det är så. Det krävs att kravställning av att använda CoClass kommer från beställare och samtidigt att kravställning på CoClass strukturer är för hög. Syftet med CoClass är det tabellerna ska vara detaljerade och innehålla många nivåer av komplexitet, vilket inte uppskattas av användarna. Ändringsarbeten skulle underlätta när det finns standardisering som CoClass där det kommer bli enklare för förvaltare att göra
sökningar vad som finns i det specifika utrymmet. Det behövs överföringsformat som IFC för att kunna öppna upp filerna i framtiden, vilket är en förutsättning för att det ska fungera.
Resultat
30
5 Diskussion
I detta kapitel analyseras insamlade data från genomförda intervjuer och frågeställningarna besvaras. Insamlade data från intervjuerna tolkas och ställs i relation till bakomliggande teori. Avslutningsvis diskuteras metod, validitet och begränsningar.
5.1 Resultatdiskussion
Svensk byggtjänst menar att CoClass är det gemensamma digitala språket som ska förbättra informationen och kommunikationen mellan alla parter i samhällsbyggnadsbranschen under byggnadsverkets livscykel, där miljardbesparingar finns att hämta (Svensk Byggtjänst, 2016). Att administrera och dra nytta av digital information som är inkonsekvent sorterad och
strukturerad är svårt samt att missförstå varandra är dyrt menar (Dahlberg, 2016).
Intervjurespondenterna är eniga om att en ny standard av klassificering som CoClass är det gemensamma ”alfabetet” och skulle underlätta för fastighetssystemsutvecklare, beställare och förvaltare men att nyttan främst finns i den enskilda organisationen. Svensk byggtjänst (2016) vision är att CoClass ska vara internationellt gångbart för att lättare kunna integreras med andra länders klassifikationssystem. Intervjurespondenterna menar dock att klassificera på global nivå blir alldeles för komplext och tungt administrativt. Denna studie visar också att arbetet med att införa CoClass som standardiserad kodifiering anses för tungt, detaljnivån i systemet är för detaljerat och det saknas kunskap i hur CoClass är uppbyggt och hur det används.
CoClass är indelat i kategorier och uppbyggt av tabeller och klasskoder. Samma kombination av klasskoder kan förekomma i flera tabeller då samtliga koder för de olika tabellklasserna är helt fristående från varandra och öppna strukturer är syftet (Svensk Byggtjänst, 2016). Svensk Byggtjänst (2016) menar att det är få men stabila klasser som ska fungera enkelt, öppet och flexibelt. I denna studie visar dock resultatet att CoClass tabeller och dess funktion som system är för öppet och för flexibelt, det finns inget rätt eller fel i hur kodstrukturer byggs upp, vilket gör att många användare känner sig vilsna i användandet och tröskeln att börja tillämpa blir därför för hög. Det finns få exempel och mallar att använda och anamma i sitt eget arbete vilket gör tillämpningen trög. Respondenterna är eniga om att det hade varit bra om det fanns fler färdiga recept och enhetliga definitioner (mallar) det skulle underlätta för samtliga användare och synnerhet för beställare och förvaltare. CoClass utgör en viktig del i att premiera enhetliga definitioner för begrepp, metoder och processer. Riktlinjerna ska minimera behovet av att utveckla och förvalta organisationsspecifika anvisningar för informationshantering (Nationella riktlinjer, (u.å.).
CoClass kan ses som ett antal legobitar av olika komplexitet där tanken är att användaren kombinerar olika bitar och det är kombinationen av dessa bitar som utgör information, inte respektive bit var för sig (Dahlberg, 2016). Ett fönster ”vet” att det är placerat i en yttervägg, i en bostad, i ett bostadsområde där fönstrets funktion inte ändras om det skulle flyttas till en ny yttervägg (Dahlberg, 2016). I enighet med Dahlberg (2016) och Smart Built Environment (2019) menar respondenterna att nyttan i ett förvaltningsskede är att en
Resultat
31
fastighetssystemleverantör kan bygga enhetliga funktioner i systemet där det går att förutsätta hur vissa byggdelar och komponenter sätts samman, för till exempel en yttervägg och fönster. Det skulle spara tid och pengar för förvaltaren. Dock behöver import och export av data hanteras på ett bättre sätt till fastighetssystem för att det skulle underlätta för användarna (fastighetsförvaltarna) och den administrativa tunghet som upplevs idag skulle minimeras. Svensk byggtjänst menar att egenskaper och förvaltningsaktiviteter kan kopplas till
byggnaden, till valda utrymmen och specifika byggdelar i CoClass som utgör en viktig del av till exempel drift- och underhållsarbeten, och blir därmed värdefull under förvaltningsfasen (Svensk Byggtjänst, 2016). I intervjuerna framkommer att användningen av CoClass i förvaltningsfasen skulle göra att det går att identifiera fel i driften på ett effektivare sätt genom att objekt ”vet” var i fastigheten objektet är placerat. Det gör att det blir lättare att söka i fastighetssystemet då det inte finns flera beteckningar för samma sak.
CoClass Stödjer IFC genom att det går att länka informationen från CoClass-tabeller till BIM-modeller (Svensk Byggtjänst, 2016). Men respondenterna i föreliggande arbete menar att hindret ligger i att mappningen/länkningen mellan CoClass och branschens informations-modeller är arbetskrävande och att olika aktörer i byggprocessen har olika stort behov av informationen genom en byggnads livstid. Det behövs överföringsformat som IFC för att kunna öppna upp filerna i framtiden och ha nytta av informationen, vilket är en förutsättning för att det ska fungera i teorin. Syftet med arbetsmetoden BIM är att minimera informations-glappet mellan de olika disciplinerna i byggprocessen där arbetssättet ska fungera som en röd tråd från projektering till förvaltning (Granroth, 2011). Att skapa ett obrutet informationsflöde mellan olika parter i byggprocessen och att förbättra överföringen av information inom
organisationers egna system, till exempel fastighetssystem är något som Smart Built
Environment (2019) ser ett stort intresse och behov av. I erhållet resultat är Samtliga
respondenter överens om att det skulle finnas en ”brygga” mellan de olika aktörerna i byggprocessen, till exempel från nybyggnation och när informationen ska in i ett
förvaltningsskede, det krävs ett mellansteg ”brygga” för att revidera informationen, dvs att kunna filtrera rätt information. I figur 1 nedan illustreras en schematisk bild på vad som menas med mellansteg ”brygga” mellan de olika faserna i byggprocessen och i synnerhet i mellan produktionsfasen och förvaltningsfasen. Den streckade fyllningen symboliserar informationsflödet och de två vertikala punktade linjerna illustrerar den så kallade ”brygga” där informationen behöver filtreras ner till en lägre detaljeringsgrad för att bli hanterbart.
Figur 1. Illustrativ bild över informationshantering mellan produktionsfasen och förvaltningsskedet. (Wahlström, 2020)
Resultat
32
Enligt respondenterna finns teorin för att revidera data mellan de olika stegen i byggprocessen då olika aktörer har olika kravspecifikationer gällande information och data ur en
BIM-modell, vilket respondenterna påstår inte fungerar i praktiken. För att upprätthålla ett obrutet informationsflöde beskriver majoriteten av respondenterna att det endast är intressant att klassificera större byggdelar och ett fåtal komponenter för att inte göra kravlistan till projektören lång och detaljerad.
Informanterna lyfter även att nyttan av klassificeringen bör presenteras för chefer och beslutfattande personer. Att kravställa CoClass-koder i ett tidigt skede och sen skala av koderna längre fram i projektet skulle underlätta implementeringen, att kravställa CoClass-koder i hela kedjan anses vara för komplext idag. Den tröga delen i processkartan ligger i förvaltningsskedet, beställare måste börja kravställa CoClass i projekten och dit har inte branschen kommit ännu. Enligt Svensk Byggtjänst, 2016 behövs ett antal steg tas för att realisera möjligheterna där ett av stegen innebär att ta fram systematiska kravställningar och tillämpningsstrukturer för att underlätta införande hos byggherrar och förvaltare. CoClass är en viktig tillämpning när det handlar om levande informationshantering i byggd miljö. För att kunna kommunicera mellan olika aktörer i byggprocessen är det viktigt att alla pratar om samma sak med samma ord/begrepp. Behovet av utbildning är något som Smart Built Environment (2019) anser viktigt. Intervjurespondenterna anser att utbildning och
kompetensutveckling är något som skulle driva på utvecklingen av digitaliseringen och användning av CoClass.
5.2 Metoddiskussion
I denna studie har semistrukturerade intervjuer används som kvalitativ datainsamlingsmetod, för att ta del av erfarenheter, uppfattningar och upplevelser från experter i ämnet för att kunna besvara studiens syfte. Syftet med studien var att undersöka den potentiella nyttan av att använda CoClass i ett förvaltningsskede och vad som krävs för att underlätta implementering av CoClass för fastighetsförvaltare. Intervjuerna valdes att spelas in för att inte nödvändig och viktig informationen skulle gå förlorad (Säfsten, K. & Gustavsson, M, 2019, s.157). Det är svårt att uppskatta hur många intervjuer som behövs genomföras men när nya relevanta data för det som undersöks upphör kan teoretisk mättnad antas (Säfsten, K. & Gustavsson, M, 2019, s.152). I denna studie kunde teoretisk mättnad antas redan efter tre utförda intervjuer då återkommande teman och mönster upprepades men ytterligare en intervju genomfördes för att säkerställa teoretisk mättnad.
En Workshop är ett förslag på annan datainsamlingsmetod och är vanlig som när interaktiv forskning bedrivs, då mötet mellan forskaren och praktiker har stor betydelse för
undersökningens resultat, samt att tidiga workshopar kan vara ett tillvägagångssätt för att stimulera lärande och lösa problem (Säfsten, K. & Gustavsson, M, 2019, s.165). En workshop i ett tidigt skede där sakkunniga personer i byggbranschen och inom CoClass deltar för att
Diskussion
33
diskutera CoClass användning inom teknisk förvaltning skulle vara en god metod för
datainsamling för att förankra ny kunskap, både praktisk och teoretisk. Detta skulle utgöra en samverkansplattform där teoretiker och praktiker gemensamt arbetar fram nya lösningar, idéer, och identifierar tänkbara problem med CoClass tillämpning inom teknisk förvaltning. Denna metod skulle kunna påverka erhållet resultat då ett begränsat antal deltagare, som särskilt inbjudits på grund av kompetens för att samverka med varandra istället för att delge sin expertis enskilt, som i denna studie där intervjuer användes som datainsamlingsmetod.
Intern validitet handlar på övergripande nivå om den undersökning som faktiskt utförts ger underlag för att besvara studiens frågeställningar eller om det finns alternativa förklaringar till resultatet (Säfsten, K. & Gustavsson, M, 2019, s.225). Studiens Interna validitet i arbetet anses styrkas då intervjurespondenterna valdes utifrån kompetens i undersökningens
ämnesområde, för att kunna dra slutsatser om hur något faktiskt förhåller sig. Extern validitet är överförbarhet/tillämpning/generaliserbarhet, vilken kan ökas genom representativt urval och att urvalet är tillräckligt stort. Det kan dock inte göras helt säkert att personerna som valts ut för intervjun har tillräcklig stor spridning i kompetens och erfarenhet av CoClass för att få