Examensarbete i Byggteknik
Högskoleingenjörsexamen
Tillämpning av CoClass i teknisk förvaltning
Kartläggning av klassifikationssystemet CoClass i teknisk
förvaltning
Mapping the classification system CoClass in technical management
Författare: Simon Wahlström Handledare: Hans Persson Examinator: Susanne Römsing Ämne/huvudområde: Byggteknik Kurskod: BY2016
Poäng: 15 hp
Examinationsdatum: 2020-06-04
Vid Högskolan Dalarna finns möjlighet att publicera examensarbetet i fulltext i DiVA. Publiceringen sker open access, vilket innebär att arbetet blir fritt tillgängligt att läsa och ladda ned på nätet. Därmed ökar spridningen och synligheten av examensarbetet. Open access är på väg att bli norm för att sprida vetenskaplig information på nätet. Högskolan Dalarna rekommenderar såväl forskare som studenter att publicera sina arbeten open access.
Jag/vi medger publicering i fulltext (fritt tillgänglig på nätet, open access):
Ja ☒ Nej ☐
Sammanfattning
I
Sammanfattning
Digital informationsmodellering i anläggningsarbeten och byggnader har blivit allt vanligare i byggbranschen. Detta till följd av branschens teknikutveckling, nya standarder och behov av att se byggnadsobjekten i ett livscykelperspektiv. Det har resulterat i att allt större krav ställs på att kunna samordna och klassificera informationen under hela bygg- och
förvaltningsprocessen. Syftet med denna studie är att undersöka den potentiella nyttan av att använda CoClass i ett förvaltningsskede och vad som krävs för att underlätta implementering av CoClass för fastighetsförvaltare.
Studiens design har utformats som en fallstudie för att uppnå studiens syfte. Som
datainsamlingsmetod har semistrukturerade intervjuer gjorts där fem personer som arbetar med systemförvaltning intervjuats. Det erhållna resultatet visar att systemleverantörer av fastighetssystem är redo att tillämpa CoClass men att det saknas kunskap och kompetens vilket medför att det är svårt för förvaltare att kravställa CoClass.
Studien har bidragit till djupare förståelse för hur det nya klassifikationssystemet CoClass är uppbyggt och hur det är tänkt att tillämpas. Studien har också visat att CoClass har potentialen att vara det framtida klassifikationssystemet för all bebyggd miljö i Sverige men det krävs att branschen är eniga och har kunskapen som krävs för att nyttja det.
Abstract
II
Abstract
Digital information modeling in civil engineering works and buildings have become common in the construction industry. This is due to the industry's technological development, new standards and the need to see the building objects in a life-cycle perspective is important. This has resulted in increasing demands on the ability to coordinate and classify the information throughout the construction and management process. The purpose of the study is to
investigate the potential benefits of using CoClass in a management phase and what is needed to facilitate the implementation of CoClass for property managers.
The study's design has been designed by achieving a case study. This has been done with literature studies and semi-structured interviews as a data collection method. These methods have contributed to results in this study showing that system suppliers of realestate systems are ready to apply but that there is lack of knowledge and skills, which makes it difficult for managers to demand CoClass.
The study has contributed to a deeper understanding of how the new classification system CoClass is designed and how it is intended to be applied. The study has also shown that CoClass has the potential to be the future classification system for all built environment in Sweden, but it is necessary for the industry to agree and have the knowledge required to use it.
Förord
III
Förord
Detta examensarbete om 15 hp är utfört vid Högskolan Dalarna i Borlänge och avslutar utbildningen inom ämnesområdet byggnadsteknik.
Vill börja med att tacka samtliga intervjurespondenter från Momentum, Specialfastigheter, Trafikverket och Familjebostäder för den tid de lagt ner genom intressanta diskussioner och att besvara frågorna. Stort tack till Klas Eckerberg på Svensk Byggtjänst för vägledning och till Svensk Byggtjänst för fri tillgång till CoClass Studio. Till Hans Persson för handledning och stöttning och avslutningsvis ett extra stort tack till min sambo, Emma Graaf för stöttning under arbetets gång och min son Erik som kom till världen under tiden av den inledande fasen av det här arbetet.
Simon Wahlström
Ordlista
IV
Ordlista
AF – Allmänna föreskrifter
AMA – Allmänna material- och arbetsbeskrivning
API – Applikationsprogram för att kommunicera med en specifik programvara BIM – Byggnads informationsmodell
BSAB – Byggandets samordning AB
CoClass – Det gemensamma klassifikationssystemet
IEC – International Electrotechnical Commission är en kommission vars syfte är att fastställa
internationella standarder
IFC – Industry Foundation Classes, ett överföringsformat. ISO – Internationella standardiseringsorganisationen SFB – Samarbetskommittén för byggnadsfrågor
Innehållsförteckning
Innehållsförteckning
1 Inledning 9 1.1 Bakgrund ...9 1.2 Syfte ...10 1.3 Frågeställningar ...10 1.4 Avgränsningar ...10 1.5 Disposition ...10 2 Teori 11 2.1 Byggnadsinformationsmodellering ...112.1.1 Förvaltning med BIM ... 11
2.2 Klassifikationssystem ...12
2.2.1 Byggandets samordning AB ... 12
2.2.2 BSAB 96 ... 13
2.2.3 CoClass – Det gemensamma klassifikationssystemet ... 13
2.2.4 CoClass principer ... 14
2.2.5 Tabellindelning i CoClass ... 15
2.2.6 Uppbyggnad av CoClass-kod ... 16
2.2.7 Kodskillnader mellan BSAB 96 och CoClass ... 17
2.2.8 Sammansatt CoClass-kod ... 17
2.2.9 Integration med byggnadsinformationsmodellering ... 18
2.2.10 Användning av CoClass i förvaltningsskedet ... 18
3 Metod 19 3.1 Genomförande ...19 3.1.1 Litteraturstudie ... 19 3.1.2 Urval ... 20 3.1.3 Intervjuer ... 20 3.1.4 Analys av empiri ... 21 3.2 Trovärdighet ...22 3.3 Etiska riktlinjer ...22 4 Resultat 23 4.1 Hur kan CoClass användas i förvaltningsfasen? ...23
4.2 Vilka hinder har CoClass i förvaltningsskedet? ...24
Innehållsförteckning 4.4 Vad krävs för implementering av CoClass hos fastighetsförvaltare?27
4.5 Sammanställning av resultat ...28 5 Diskussion 30 5.1 Resultatdiskussion ...30 5.2 Metoddiskussion ...32 5.3 Begräsningar ...33 6 Slutsatser 34 6.1 Slutsatser ...34 6.2 Rekommendationer ...34 6.3 Förslag till fortsatt arbete ...35
Litteraturförteckning 36
Bilagor
Inledning
9
1 Inledning
I det inledande kapitlet ges en övergripande förståelse till bakgrund och problemformulering för det undersökta ämnet. Syfte, frågeställning och disposition presenteras också.
1.1 Bakgrund
Digital informationsmodellering i anläggningsarbeten och byggnader (BIM-modell), har blivit allt vanligare i byggprocessen och i byggbranschen. Detta till följd av branschens
teknikutveckling, nya standarder samt behov av att se byggnadsobjekten i ett
livscykelperspektiv. Det har resulterat i att allt större krav ställs på att kunna samordna
informationen under hela bygg- och förvaltningsprocessen i byggnadsinformationsmodellerna (Svensk byggtjänst, 2016). Den längsta och mest betydande delen i byggprocessen för ett byggnadsverk är förvaltningsfasen, där utredning, projektering och produktion endast utgör en bråkdel av byggnadsverkets livslängd. Att implementera digital informationshantering i tidigt skede har störst inverkan på de totala drift- och underhållskostnaderna (Svensk byggtjänst, 2013, s.64).
Traditionell projektering innebär oftast att upprätta och revidera tvådimensionella ritningar, så som planer, sektioner, elevationer och detaljer (Sveriges kommuner och regioner, 2017). Problemet med den traditionella projekteringen är därmed att ritningar snabbt kan bli inaktuella om det utförs revideringar och tilläggsarbeten samt att informationen kring ändringar riskerar att falla bort. Risken är därmed att handlingar som följer med till förvaltningsskede är inaktuella.
Idag används BSAB 96 (Byggandets Samordning AB) som klassifikationssystem för all byggd miljö men tanken är att det nuvarande systemet ska fasas ut och ersättas av BSAB 2.0 eller CoClass som det också benämns (Svensk byggtjänst, 2016). Enligt Svensk byggtjänst (2016) är CoClass det nya Svenska klassifikationssystemet som ska ge ett gemensamt språk för all bebyggd miljö genom hela livscykeln, från projektering till förvaltning. CoClass ska användas digitalt genom processen så att information inte försvinner eller kan feltolkas. Enligt Svensk Byggtjänst har CoClass potential att förbättra informationshanteringen inom både byggande och senare förvaltning vilket kan leda till stora ekonomiska besparingar. Bristande informationshantering och kommunikation fördyrar produktionen inom byggbranschen med cirka 40 miljarder om året och motsvarar 13 procent av byggvärdet (Dahlberg, 2016). Används CoClass av samtliga aktörer i branschen kommer all framtida dokumentation vara redo för en digital förvaltning och på sikt bidra till besparingar genom en effektivare kommunikation.
Inledning
10
som är tidskrävande att lära sig och aktörerna har ännu inte kunskap i hur implementeringen av CoClass ska gå till och för vem som systemet gör mest nytta för. Men ett nytt system som CoClass är nödvändigt menar Svensk byggtjänst då BSAB 96 inte klarar att hanterar den mängd data och information som ställs med dagens nya digitala system och krav.
1.2 Syfte
Syftet med arbetet var att undersöka den potentiella nyttan av att använda CoClass i ett förvaltningsskede och vad som krävs för att underlätta implementering av CoClass hos fastighetsförvaltare.
1.3 Frågeställningar
• Hur kan CoClass användas i förvaltningsfasen?
• Vilka hinder och möjligheter har CoClass i förvaltningsskedet? • Vad krävs för implementering av CoClass hos fastighetsförvaltare?
1.4 Avgränsningar
Den här studien kommer endast behandla CoClass som klassifikationssystem och studien begränsas till förvaltningsfasen där systemets tillämpning och användning undersöks.
1.5 Disposition
Kapitel ett inleder arbetet med en kortare bakgrund i ämnet för att sedan övergå i problembeskrivning och branschnytta med undersökningen. Detta ligger till grund för rapportens syfte och frågeställningar. Kapitlet avslutas med avgränsningar och rapportens disposition.
Kapitel två beskriver de teorier som ligger till grund för att besvara arbetets frågeställningar och koppling till resultatet.
Kapitel tre redovisar metod och beskriver genomförande av studien. Analysmetod, urval, empirisk analysmetod, trovärdighet och etiska riktlinjer beskrivs.
Kapitel fyra redovisar resultatet av insamlade data från studiens intervjuer och i slutet av kapitlet sammanfattas och sammanställs resultatet kortfattat kopplat till studiens
frågeställningar.
Kapitel fem innehåller diskussion och analys av erhållet resultat samt att metodval diskuteras. Kapitlet avslutas med att presentera begränsningar/utmaningar under studiens gång.
Teori
11
2 Teori
I detta kapitel sammanställs och presenteras litteratur som är kopplad till frågeställning och syfte i det inledande kapitlet. För att kunna ge läsaren kunskap och förståelse i ämnet beskrivs teorin bakom klassifikationssystemen CoClass, BSAB och
byggnadsinformationsmodellering i sin helhet.
2.1 Byggnadsinformationsmodellering
En byggnadsinformationsmodell (BIM) är en virtuell modell av verkligheten där information kan samlas och organiseras. Modellen innehåller data om objektens sammansättning samt information om byggnadsverket i sin helhet (Granroth, 2011, s.12). Den viktigaste
beståndsdelen i ordet BIM är I:et, då informationen som lagras i modellen kan vara geometrisk, till exempel höjd, bredd och area. Det kan även utgöra mer omfattande information som till exempel egenskaper, ingående material och information gällande förvaltning av byggnadsverket (Svensk byggtjänst, 2013, s.24).
För att möjliggöra informationsutbyte mellan BIM-modeller krävs att olika datorverktyg är kompatibla med varandra. Det pågår olika standardiseringsarbeten på internationell nivå för att möjliggöra en sådan koppling mellan olika datorverktyg. Ett neutralt filformat som till exempel IFC (Industry Foundation Classes) är ett sådant format där programvaror inte är knutna till en specifik leverantör och filformat och möjliggör import och export av data
mellan olika programvaror (Granroth, 2011, s.14).
2.1.1 Förvaltning med BIM
Syftet med arbetsmetoden BIM är att minimera informationsglappet mellan de olika disciplinerna, faserna i byggprocessen, där arbetssättet ska fungera som en röd
sammanhängande tråd från projektering till förvaltning och slutligen rivning. Tanken är att den lagrade informationen i modellen kompletteras och uppdateras löpande genom hela byggprocessen. Den strukturerade informationen kan då återanvändas i förvaltningsskedet vilket ska underlätta för framtida ombyggnationer och ändringsarbeten samt bidra till stora ekonomiska vinster för fastighetsägare och förvaltare. Med en objektsbaserad BIM-modell kan förvaltare bruka drifts- och underhållsinformation direkt från byggnadsmodellen
(Granroth, 2011, s. 19). Ett antal samarbeten och examensarbeten med tekniska högskolor har visat att värdet av att återanvända informationen i BIM-modeller från projekteringen i
förvaltningen motsvarar 10–60 % av projekteringskostnaderna (Sveriges landsting och regioner, 2017, s. 30).
Teori
12
I traditionell förvaltning inventerats information efter att fastigheten är byggd, vilket i det nya systemet, CoClass skulle utföras redan i projekteringsfasen (Sveriges landsting och regioner, 2017, s. 30).
För en förvaltare finns en stor vinst i att all information är sammankopplad, vilket underlättar vid förändringar i byggnaden då denne kan vara säker på att alla tillhörande handlingar automatiskt ändras utefter förändringarna (Sveriges landsting och regioner, 2017, s. 30).
2.2 Klassifikationssystem
Klassifikationssystem används till att sortera information och dela upp objekt på ett
strukturerat och hierarkiskt tillvägagångssätt, det vill säga från generell till specifik ordning. Detta oberoende av i vilken tillämpning informationen finns eller vilken aktör som hanterar informationen, det ska vara enhetligt (Svensk byggtjänst, 2016).
Gemensamt för klassifikation av bebyggd miljö och byggnadsobjekt är att funktionella- och konstruktiva egenskaper står i fokus, men klassifikationen syftar även till hur byggnadsverket ska produceras och förvaltas. Klassifikation av byggdelar är nödvändig då byggnadsverk är komplexa och innefattar en mängd komponenter, då behövs klassifikationssystem för att urskilja och samordna dessa objekt i strukturella tydliga nivåer. (Ekholm, A., Eckerberg, K., & Häggström, L. 2015b, s.8).
2.2.1 Byggandets samordning AB
För att få förståelse för uppkomsten av det Svenska klassifikationssystemet behöver historien om Svensk klassifikation beaktas inledningsvis. Vid 1900-talets början, då byggandet ökade i takt med industrialiseringen och behov av en gemensam struktur för att klassificera byggdelar ansågs nödvändigt (Ekholm, A., Eckerberg, K., & Häggström, L. 2015b, s.8). Arbetet med en gemensam struktur resulterade i SFB-systemet (Samarbetskommittén för byggnadsfrågor) och var det första klassifikationssystemet för byggd miljö i Sverige. SFB ligger till grund för dagens BSAB-system, det väl använda BSAB 96 och det nya systemet CoClass. BSAB- systemet ägs och förvaltas av Svensk byggtjänst sedan tidigt 1970-tal (Sveriges kommuner och regioner, 2017). BSAB-systemet har sedan start uppdaterats tre gånger med följande versioner, BSAB 72, BSAB 83 och den nuvarande generationen BSAB 96 där siffrorna bakom är startåret systemen lanserades (Svensk byggtjänst, 2013, s12).
BSAB har funnits som branschstandard för kodning inom byggdelar en lång tid innan
Teori
13
krävs att allt bygger på att samma begrepp och beteckningar används av alla aktörer, vilket ställer höga krav på den bebyggda miljön. De gemensamma begreppen och beteckningarna kallas i folkmun för AMA-koder (Svensk byggtjänst, 2016).
2.2.2 BSAB 96
BSAB 96 består av tabeller som i sin tur innehåller koder och begrepp som samverkar med varandra och ger informationen i en förutbestämd hierarkisk ordning, där
användningsområdet i byggprocessen är projektering och en liten del av produktionsfasen. De tabeller som bygger upp BSAB-systemet är infrastrukturella enheter, byggnadsverk,
utrymmen, byggdelar och produktionsresultat (Svensk Byggtjänst, 2020). Tabellen för produktionsresultat är mest känd för de otaliga klasserna som beskriver material och utförande för alla typer av konstruktioner i handboken AMA (allmänna material och arbetsbeskrivning) (Eckerberg, K, 2019).
CoClass är uppbyggd som en utveckling av BSAB 96 och kallas därför för ”det nya BSAB”. CoClass struktur ses i kapitel 2.2.4. Objektstabellen, Produktionsresultat uppdateras parallellt i CoClass och BSAB 96 idag och är det som är allmänna material- och arbetsbeskrivning (AMA) men på sikt är det endast CoClass som ska uppdateras.
2.2.3 CoClass – Det gemensamma klassifikationssystemet Resultatet av ett gemensamt branschutvecklande projekt är det relativt nya
klassifikationssystemet CoClass, eller BSAB 2.0 som det kallades för under utvecklingsfasen. Det är en vidareutveckling av BSAB-96 med bland annat fler tabeller, bättre stöd för
anläggningar, egenskaper och förvaltningsdata kopplade till objekt. CoClass utgör en viktig del för de nationella riktlinjer som arbetats fram där syftet är att premiera enhetliga
definitioner för begrepp, metoder och processer i byggskedet. Riktlinjerna ska minimera behovet av att utveckla och förvalta organisationsspecifika anvisningar för
informationshantering (Nationella riktlinjer, u.å.). CoClass potential är det gemensamma digitala språket som ska förbättra informationen mellan alla parter i
samhällsbyggnadsbranschen under byggnadsverkets livscykel genom att strukturera och sortera digital information (Dahlberg, 2016). Efter produktionsfasen inleds det långa förvaltningsskedet där ett byggnadsverk kan genomgå en rad olika ombyggnader,
tillbyggnader och anpassningar. Där anses CoClass vara en viktig tillämpning när det handlar om levande informationshantering i redan byggd miljö och för att det ska fungera behöver landets byggherrar tillämpa det nya Svenska klassifikationssystemet CoClass (Dahlberg, 2016, Svensk byggtjänst, 2016, s.5,13).
Vid framtagning av CoClass var en av utgångspunkterna att det skulle vara Internationellt gångbart och baseras på Internationella standardiseringsorganisationen (ISO) 12006–2 som ger principerna för klassifikation. För att klassificera världens beståndsdelar gäller det att välja ett sätt, och då helst det som ger störst nytta när systemet används för samtliga användare, vilket är en stor utmaning. Tabellerna i CoClass är primärt indelade i funktion,
Teori
14
vara indelningsgrundande i from av egenskaper och förvaltningsaktiviteter (Dahlberg, 2016). Ytterligare en standard som ligger till grund för CoClass är den internationella standarden IEC 81346–1, som ger principer för hur CoClass referensbeteckningar byggs upp vilket innebär att objekten i BIM-modellen får en unik identitet. (Smart Built Environment, 2019). IEC 81346– 1 beskriver hur kodstrukturer sätts samman för objektens olika funktioner. IEC 81346–2 används för komponenter och utrymmen och är under uppbyggnad. CoClass har utgått ifrån IEC 81346–2 och sedan byggt vidare på den standarden. ISO 81346–12 är en ny standard som har utvecklats inom ISO och ger Standarden klasser samt funktionella och konstruktiva system i CoClass (Svensk byggtjänst, 2016, s.24). CoClass kan ses som ett antal legobitar av olika komplexitet där tanken är att användaren kombinerar olika bitar och det är
kombinationen av dessa bitar som utgör information, inte respektive bit var för sig, vilket skapar flexibilitet (Dahlberg, 2016). Ett fönster kommer ”veta” att det är placerat i en
yttervägg, i en bostad, i ett bostadsområde vilket också innebär att byggkrav som är bestämd på ett bostadsområde ärvs ner till bostaden, ner till ytterväggen och slutligen till fönstret (Dahlberg, 2016).
Det som skiljer BSAB 96 mot det nya systemet CoClass är att byggdelstabellen i BSAB 96 motsvaras av 3 tabeller i CoClass samt att Infrastrukturella enheter i BSAB 96 är utbytt i CoClass av tabellen Byggnadsverkskomplex (Svensk byggtjänst, 2016).
2.2.4 CoClass principer
Vid uppbyggnad av CoClass har följande principer varit riktmärken och utgör grunden i det nya gemensamma klassifikationssystemet:
• Tydlig indelningsgrund: Med tydlig indelningsgrund är det standarden ISO-12006-2 som bestämmer funktion, form eller läge och ska utgöra grunden vid skapandet av byggdelar, där objekten ska vara hierarkiska och entydiga.
• Entydiga klasser: Det är koden som styr vilken klass, inte benämningen då den kan variera beroende på sammanhang i byggskedet.
• Få men stabila klasser: Indelningen ska vara funktionell vilket skapar en öppen och flexibel kodstruktur.
• Lättanvänt: Det ska gå att tillämpa kodstrukturen i CoClass efter organisationens behov.
• Flexibelt: Fristående tabeller ger lokal och öppen anpassning. • Internationellt gångbart: Bygger på internationell standard.
Teori
15 2.2.5 Tabellindelning i CoClass
CoClass är indelad i kategorier och uppbyggt av tabeller och klasskoder. Samma kombination av klasskoder kan förekomma i flera tabeller då samtliga koder för de olika tabellklasserna är helt fristående ifrån varandra och öppna strukturer är syftet. I tabell 1 nedan ses
sammanfattning av respektive tabell, funktion och klasskod (Svensk Byggtjänst, 2016, s.33– 47):
Tabell 1. Redovisning av CoClass tabellstruktur, funktion och kodbeteckningar
Tabell funktion Klasskod
Byggnadsverks-
komplex Byggnadsverkskomplex är en samling av närliggande byggnadsverk som samverkar för att stödja minst en funktion eller verksamhet. Består av 78 klasser.
BX Byggnadsverk Självständig enhet i byggd miljö med karakteristisk form
och rumslig struktur, avsedd att stödja minst en funktion eller verksamhet. Det finns två huvudtyper:
• Byggnad
• Anläggning
BV
Utrymmen Ett avgränsat tredimensionellt utrymme definierat av byggd eller naturgiven omgivning för vistelse eller aktivitet. Det finns två huvudtyper:
• Byggt utrymme som är avsett för brukaraktivitet och utrustning.
• Utrymme för mänsklig aktivitet.
UT
Byggdelar Kan vara av olika komplexitet, från hela system till de minsta komponenter som bygger upp byggnadsverk. De klassificeras i tre tabeller enligt nedan:
Funktionella system Ett funktionellt system används till exempel för att bestämma strukturell uppbyggnad och styrning av ett byggnadsverk. Det finns tre huvudtyper:
• Utrymmesskapande • Installationer
• Utrustande system
FS
Konstruktiva system De funktionella systemen består av ett eller flera konstruktiva system, som utgör sammanhängande tekniska lösningar. Här ställs krävs på byggnadsverket och val av komponenter, dimensionering och gestaltning görs.
KS
Komponenter De konstruktiva systemen byggs upp av en eller flera komponenter och dessa byggdelar klassificeras efter
form, funktion och läge.
Teori
16
Produktionsresultat Tabellen ligger till grund för AMA-publikationerna, där material och utförande av byggresultat beskrivs för samtliga teknikområden inom bygg och är en kombination av aktivitet och resurs.
PR
Egenskaper Uppgifter och kännetecken av en specifik egenskap hos ett objekt. Exempel på egenskapsvärden kan vara kulör, höjd, bredd, ljudklass, brandklass och luftflöde i ett ventilationssystem. Egenskaper ska finnas för att kunna hantera objekt över hela livscykeln.
-
Förvaltningsaktiviteter En förvaltningsaktivitet syftar till att upprätthålla en funktion hos ett objekt över tid och så att den byggda miljön fungerar enligt aktuell verksamhet.
Förvaltningsaktiviteter delas in i två typer:
• Drift, syftar till att upprätta hålla funktionen
• Underhåll, syftar till att bibehålla i brukbart skick.
FA
2.2.6 Uppbyggnad av CoClass-kod
Vid uppbyggnad av CoClass-koder krävs strukturer av indelningsprinciper och det utgörs av olika prefix, toppnoder och klasskoder.
Det går att tillämpa fyra olika strukturer i uppbyggnad. Indelningsprinciper enligt Svensk byggtjänst (2016a) är:
• funktionsorienterad (=), som används till vad byggdelen är avsedd att göra • produktorienterad (-), som används för hur en viss funktion hos en byggdel
uppnås
• typorienterad (%) identifikation, som används för att fastställa ett specifikt objekt
• placeringsorienterade (+), som används för placering av ett objekt
Med funktionsorienterad struktur utgår CoClass från huvudsystemet (t. ex. ett hus) som sedan bryts ner till mindre komponenter (t. ex. en vägg eller en bärande balk), även kallad Top-down struktur. Produktionsorienterad struktur utgår ifrån en komponent (t. ex. en bärande balk i en vägg) och så kodas allt därefter uppåt i systemet, även kallad bottom-up struktur. Ingen av dessa strukturer tar hänsyn till placering av objekten.
Toppnoder visar vilket som är det totala och styrande systemet. Toppnoden är den första delen i koden och tillhör alla objekt. Exempel på toppnod:
Teori
17
2.2.7 Kodskillnader mellan BSAB 96 och CoClass
I tabell 2 nedan påvisas kodmässiga skillnader mellan det gamla klassifikationssystemet BSAB 96 och det framtida CoClass för en grundkonstruktion (byggdel) i form av en grundplint.
Tabell 2. Kodskillnader mellan BSAB 96 och CoClass
Byggdel BSAB 96 CoClass
Grundplint 15.SC A20.AB30.ULC
I BSAB 96 finns koden för grundkonstruktioner i tabell nummer 15 och bokstäverna SC bestämmer att det är en grundplint, och generera koden 15.SC (Svensk Byggtjänst, 2005). I CoClass specificeras byggdelen ytterligare några steg där den första delen av koden, A20 bestämmer att det är grundläggning. AB30 beskriver att det är metoden plintgrundläggning och avslutande delen ULC beskriver att det är komponenten markfundament som används (CoClass Studio, 2020).
2.2.8 Sammansatt CoClass-kod
I tabell 3 nedan presenteras ett exempel på hur en kodstruktur skulle kunna se ut för till exempel en elcentral i ett teknikutrymme med avseende på prefixens användning där placering, funktion och typ i byggnadsverket bestäms (Svensk byggtjänst, 2016a).
Tabell 3. Exempel på sammansatt CoClass-kod
Tabell i CoClass Prefix Kod
Toppnod för systemet: < > övergripande system <Hus 1>
El-teknikutrymme + placering +UT: DAA
Elkraft (K) Elkraftöverföringssystem (JK)
Elcentral nr 1 (QAE1) = funktion =K.JK.QAE1
Kraftöverföring % typ % JK
Sammansatt kod
<HUS 1> + UT: DAA = K.JK.QAE1 % JK
I textform utläses koden: Hus 1 har ett el-teknikutrymme där funktionen i utrymmet utgörs
Teori
18
2.2.9 Integration med byggnadsinformationsmodellering
För att använda CoClass på det sätt som det är avsett för, krävs att en tvådimensionell eller tredimensionell modell används där informationen läggs in. Så länge modelleringen
åstadkommer någon form av objekt att lagra information till så fungerar CoClass i två eller tre dimensioner. BIM-modellen är tredimensionell.
CoClass som standardiserad klassifikation gör det enklare att bygga digitala
informationsmodeller. Den digitala överföringen av information till nästa skede säkerställs och görs enklare i kombinationen CoClass med BIM. I modellen kopplas egenskaper till objekt, vilket inte kunnat utföras enligt tidigare klassifikationssystem BSAB 96. CoClass stödjer även BIM genom att det är länkat till bland annat IFC, den internationella standarden för dataöverföring (Svensk Byggtjänst, 2016)
I samband med ombyggnationer finns det ett behov att ha tillgång till all byggnadsteknisk information och dokumentation relaterat till den befintliga byggnationen. En delmängd av den information och dokumentation som skapats måste finnas i Förvaltningssystemen, helst redan innan fastigheten/anläggningen överlämnas till beställaren. Det finns ett behov av att enkelt kunna markera de objekt som ska förvaltas i byggnadsinformationsmodellen, att enklare kunna exportera informationen till förvaltarens fastighetssystem och skapa ett obrutet informationsflöde över hela byggprocessen, (Smart Built Environment, 2019).
2.2.10 Användning av CoClass i förvaltningsskedet
Enligt Svensk byggtjänst (2016, s.18) ska slutanvändaren, fastighetsägaren i samråd med förvaltaren, kunna fylla sina byggnadsinformationsmodeller med relevanta objekt där kodstrukturen från CoClass ska integreras per automatik. Det ska även höja kvaliteten och spara tid för förvaltaren vid ombyggnationer av en fastighet där till exempel en dörr behöver flyttas till en ny vägg (placering) ska inte det påverka dörrens funktioner (Smart Built Environment, 2019). Aktiviteten för förvaltningsåtgärder i CoClass tabellstruktur kan direkt kopplas till byggnadsverket, till valda utrymmen och specifika byggdelar som utgör en viktig del av till exempel drift- och underhållsarbeten. Objektens egenskapsvärden och information gällande till exempel material och underhållsinformation blir därmed värdefull under
förvaltningsfasen och vid framtida ändrings- och tilläggsarbeten (Svensk Byggtjänst, 2016, s.18).
Metod
19
3 Metod
I detta kapitel redovisas beskrivning av studiens undersökningsmetoder samt redovisning av genomförande, trovärdighet och urvalsmetoder som gjorts i examensarbetet.
Det inledande arbetet har bestått av att teoretiskt fördjupa sig i klassifikationssystemet CoClass genom att studera befintliga dokument, litteratur, tidigare examensarbeten,
webbinarium med Svensk Byggtjänst samt samtal med sakkunniga personer i ämnet. För att kunna besvara aktuell frågeställning krävdes också fördjupning i systemets koppling till digital informationshantering. Därefter hölls semistrukturerade intervjuer där svaren bearbetades enligt logiken av induktiv ansats och med en kvalitativ analysmetod. Enligt Säfsten och Gustavsson (2019) tillämpas induktiv ansats vid genomförande av empirisk studie, utifrån det problem som har identifierats och därefter utgår från teorin för att utveckla bättre förståelse av det erhållna resultatet. En kvalitativ datainsamlingsmetod som till exempel intervjuer är en lämplig teknik för datainsamling. Syftet är att få information om
uppfattningar, erfarenheter och upplevelser och gå på djupet i ett specifikt fall där kontextuell förståelse i form av ord eftersöks (Säfsten, K. & Gustavsson, M, 2019, s.37).
Enligt Säfsten och Gustavsson (2019) är kvalitativa datainsamlingsmetoder, till exempel intervjuer, lämpligt att använda som undersökningsmetod vid fallstudie där syfte är att besvara frågorna varför, hur och vad. Beroende på hur frågorna utformas och ställs kan fallstudien resultera i en beskrivande och förklarande kunskap samt göra det möjligt att i detalj undersöka ett specifikt samband där djupare förståelse söks. Metoden anses explorativ
och även när mindre samband ska studeras är fallstudie att föredra (Säfsten, K. & Gustavsson,
M, 2019, s.105).
I föreliggande studie har kvalitativ datainsamling och fallstudie nyttjats som metod där logiken utgörs av induktiv ansats för att beskriva relationen mellan empiri, resultat och teori.
3.1 Genomförande
Under denna rubrik beskrivs vilka moment som har ingått i studien samt hur datainsamling och analys av insamlad empiri analyserats och tolkats. I slutet av kapitlet diskuteras studiens giltighet, överförbarhet och etiska riktlinjer.
3.1.1 Litteraturstudie
För att få en teoretisk grund gjordes en litteraturstudie där syftet var att få en helhetsbild av nuvarande kunskapsläge inom ämnet. För litteratursökning har Högskolan Dalarnas bibliotek använts. Den inledande studien bestod av att läsa rapporter, dokument, artiklar och litteratur där syftet med litteraturstudien var att granska det nya klassifikationssystemet, CoClass utifrån rapporter som publicerats av Svensk byggtjänst och litteratur som behandlar
Metod
20
litteraturs källhänvisning använts för vidare sökning. Avslutningsvis lästes litteraturen i sin helhet, extraherade irrelevant data för att kunna presentera studiens teoretiska referensram. 3.1.2 Urval
Icke-sannolikhetsurval är när urvalet av det som ska undersöka inte är slumpmässigt och resultatet inte kan generaliseras. En form av icke-sannolikhetsurval är kriterie- och inriktat urval som används när det finns en tydlig avsikt med urvalet, där urvalet uppfyller särskilda kriterier eller utmärker sig typisk för det som ska undersökas (Säfsten, K. & Gustavsson, M,
2019, s.136). Den här urvalsmetoden är bra för kunskapsinsamling och förståelsesökande
studier som handlar om komplexa frågor, informationssökning och uppfattningar som ska undersökas (Säfsten, K. & Gustavsson, M, 2019, s.125).
I det här arbetet har urvalet varit ett icke-sannolikhetsurval och varit inriktat för att få djupare förståelse och kunskap i ämnet där experter med rätt kompetens valts ut. Urvalet har varit strategiskt och målinriktat under arbetets genomförande.
3.1.3 Intervjuer
Förutom litteraturstudien valdes intervjuer att göras som datainsamlingsmetod, för att skapa en helhetsbild i ämnet, då denna studie eftersträvar att undersöka underliggande mönster och samband kopplat till CoClass användning i förvaltningsskedet. Det huvudsakliga syftet med kvalitativa metoder, som till exempel intervjuer, är att få en djupare förståelse i ett särskilt sammanhang. Intervjuerna var semistrukturerade där semistrukturerade intervjuer är särskilt lämplig att använda när mjukdata ska tolkas och analyseras. Men att uppskatta hur många intervjuer som behöver genomföras är svårt, men när nya relevanta data för det som
undersöks upphör kan teoretisk mättnad antas. (Säfsten, K. & Gustavsson, M, 2019, s.152).
Innan intervjuerna utfördes skickades informationsbrev (bilaga 2) om studien och intervjufrågorna (bilaga 1) ut via elektronisk post, till tillfrågade personer på respektive företag. Detta för att personen i fråga skulle kunna läsa och gå igenom frågorna innan själva intervjun samt ta del av vilken studie de skulle delta i. Detta gjordes på samma sätt för samtliga deltagare. Alla intervjuer utfördes via Skype och samtalen spelades in med inspelningsfunktionen som finns att tillgå på Skype. Intervjun utformades med tio frågor (bilaga 1) och pågick cirka 60 minuter.
3.1.3.1 Intervjurespondenternas bakgrund
Metod
21
Respondent 1: Momentum förvaltning- och fastighetssystem har cirka 100 kunder och har byggts ut sedan 90-talet och arbetar kontinuerligt med utveckling av fastighetssystemet för att hänga med teknikutvecklingen. På företaget intervjuades produktchefen.
Respondent 2: Specialfastigheter äger och förvaltar flera av landets säkraste fastigheter, bland annat välkända anstalter, polisfastigheter, försvarshögkvarter och domstolar. På Specialfastigheter intervjuades
byggnadsinformationsansvarige.
Respondent 3: Trafikverket är en statlig förvaltningsmyndighet som ansvarar för långsiktig planering av transportsystemet för vägtrafik, järnvägstrafik, sjöfart och luftfart. Båda respondenterna har tidigare suttit med i förvaltningsgruppen för utvecklingen av BSAB 2.0, dvs CoClass. På Trafikverket intervjuades verksamhetsutvecklare inom
informationshantering och tillgångsförvaltning.
Respondent 4: Familjebostäder AB är både byggherre och förvaltare och har i uppdrag av Svensk byggtjänst att beskriva utrymmen och de komponenter som ingår i ett flerbostadskomplex, Svensk byggtjänst ansvarar för helheten. Familjebostäder äger 392 fastigheter och bolaget ägs av Stockholms stad. På företaget intervjuades den digitala data- och
informationssamordnaren.
3.1.4 Analys av empiri
Efter att urval skett och intervjuerna hållits med respektive respondent sammanställdes det inspelade materialet. Det utfördes genom att det inspelade materialet transkriberades ned i text på datorn och strukturerades därefter för att underlätta analysen.
Enligt Säfsten och Gustavsson (2019, s.212) är kvalitativ dataanalys en mix av tematisk- och innehållsanalys och består av tre delsteg, göra insamlade data hanterbart, strukturera och summera materialet och systematiserat dra slutsatser. Arbetsgången för att analysera kvalitativ insamlade data i det här arbetet har delats upp i följande tre steg:
• Insamlad data i form av intervjuer transkriberades ordagrant på dator för att lättare kunna ordna och skapa systematik.
• Den transkriberade texten lästes och text som saknade relevans mot syfte och aktuella frågeställningar togs bort.
Metod
22
3.2 Trovärdighet
Validitet används för att beskriva giltigheten av de resultat som uppnås och om det som studeras faktiskt är det som ska mätas (Säfsten, K. & Gustavsson, M, 2019, s.222). Det finns två övergripande sätt att se på validitet, intervaliditet och externvaliditet. Intervaliditet handlar om att utesluta så många alternativa förklaringar till resultatet som möjligt och ger ett mått på trovärdighet. Den kan ökas genom att detaljerat beskriva hur datainsamlingen gått till, hur urvalet gått till och hur materialet tolkas. Externvaliditet handlar om möjligheten till att tolka det erhållna resultatets överförbarhet, om det är giltigt för fler och i andra situationer.
(Säfsten, K. & Gustavsson, M, 2019, s.125)
Reliabilitet handlar om tillförlitligheten i det som undersöks och i vilken utsträckning det går att upprepa studien. Reliabiliteten påverkas av slumpmässiga fel som uppstår när en
undersökning genomförs. Det kan till exempel handla om hur frågorna är formulerade och hur respondentens kunskap och intresse i frågorna samt om respondenten svarar på frågorna enligt verkliga åsikter eller hur de ”borde” svara. (Säfsten, K. & Gustavsson, M, 2019, s.230)
3.3 Etiska riktlinjer
Resultat
23
4 Resultat
I detta kapitel redovisas insamlade data från de intervjuer som gjorts. Kapitlet är uppdelat i studiens frågeställningar och avslutningsvis sammanfattas erhållen empiri för att lyfta fram en helhetsbild av resultatet.
4.1 Hur kan CoClass användas i förvaltningsfasen?
Hur CoClass kan användas i ett förvaltningsskede är samtliga intervjurespondenter eniga om och det är att med en tillämpning av CoClass skapas ett gemensamt alfabet vilket skulle underlätta för branschens aktörer. Användningen av CoClass skulle göra att det är lättare för den enskilda organisationen att strukturera data då den är konsekvent beskriven i CoClass. Tre av fem respondenter menar också att beroende på vilken yrkesgrupp man tillhör och vad man gör, betraktar individen företeelser på olika sätt och därav är det en fördel om att kunna enas om ett gemensamt system, likt ett alfabet. Med en standardisering som CoClass skulle det vara lättare att göra importer och exporter av data från till exempel en entreprenör i produktionsfasen till förvaltningsskedet anser fyra av fem respondenter.
Med en standard av klassificering skulle till exempel vi kunna förutsätta att en fasad alltid ”byggs” upp med samma komponenter i systemet och det skulle underlätta för att kunna göra importer och exporter av data. (R1)
Rent tekniskt är branschen inte där ännu och det krävs att nivån måste göras om så att det blir intressant för ett förvaltningsskede. (R1)
Målsättningen är att strukturerade recept med CoClass-koder ska finnas att hämta på Svensk byggtjänst i det webbaserade verktyget, CoClass studio. Syftet är att med dessa recept kunna handla upp entreprenörer på europeisk nivå och därav handla upp på en större geografisk yta, vilket tre av fem respondenter menar är en möjlighet till en framtida utveckling. Enligt respondenterna kommer användningen av CoClass i förvaltningsfasen göra att det går att identifiera fel i driften på ett bättre sätt och åtgärda dessa genom att kunna prognostisera den data som finns tillgänglig.
När byggnader blir mer och mer ”smarta” kommer strukturerade byggnadsrecept göra att data som kommer från till exempel en fuktsensor ”veta” vilket utrymme den tillhör och blir lättare att spåra. (R4)
Resultat
24
Enligt samtliga respondenter behöver branschens byggherrar och förvaltare kravställa CoClass i ett tidigt skede, redan i upphandlingsfasen. Istället för en kravställning i hela byggprocessen för att CoClass ska tillämpas fullt ut. Fyra av fem respondenter anser att CoClass bör kravställas i projekten, på utrymmesnivå, dvs med utrymmesklasskoder, det för att kunna klassificera utrymmen i byggnadsväg från början. Detta för att skapa en bättre helhetsbild av fastigheten och för att kunna verifiera och tillhandahålla data till
fastighetsägaren.
En önskan skulle varit att vi kommit längre i användandet av CoClass. En strategi för vilken nivå CoClass ska lägga sig på håller på att ta form i detta nu så att det kan förankras i bolaget. (R3)
Det är enklare att kravställa CoClass-koder i ett tidigt skede och sen skala av koderna längre fram i projektet, det går inte att ställa krav på CoClass-koder i hela kedjan, det blir för komplext. (R4)
Svårigheten ligger i kravställningen när en mer detaljerad nivå ska uppfyllas, ner på funktionella system och komponentnivå för att underlätta förfarandet. Enligt fyra av fem respondenter är det i dagsläget svårt att söka efter ett utrymme då samma utrymme i en byggnad kan benämnas olika. Respondenterna menar också att om inte branschens aktörer kravställer gentemot CoClass så kan inte projekten leverera någonting och beställaren har således ingen nytta av systemet.
Eftersom en byggnad ska stå minst 50 år så måste beställaren vara säker på vad de vill ha, och de är svårt. (R2)
Då kommer de stora utmaningarna, men samtidigt är det där nyttan med CoClass finns, en bättre helhetsbild skapas. (R3)
4.2 Vilka hinder har CoClass i förvaltningsskedet?
Det administrativa arbetet med att införa en standardisering som CoClass anser samtliga respondenter är en mäktig uppgift, och dessutom finns det flera standarder idag vilket gör det svårt att enas om ett klassifikationssystem. Detaljnivån i CoClass anser deltagarna är för stor och det saknas kunskap i hur klassifikationssystemet ska användas. Enligt respondenterna är det i dagsläget svårt att hitta i tabellerna vilket gör det svårt att förstå hur CoClass hänger ihop. Respondenterna är eniga om att det krävs fler exempel för hur CoClass ska användas finns tillgängligt för att det ska gå bygga ihop strukturer som beskriver den bebyggda miljön. Till skillnad från BSAB 96 som är enkel med dess pyramidstruktur har CoClass en öppen struktur vilket gör att det är upp till utövaren att bygga upp strukturen själv.
Resultat
25
När strukturer byggs i CoClass har användaren relativt fria händer, det är öppna strukturer vilket leder till att många är vilsna i användandet. (R2)
Den som projekterar ska inte behöva förstå hur alla tabeller hänger ihop för att klara av sitt arbete, det är en stor utmaning med CoClass. (R3)
Det är ett tungt arbete att ta fram färdiga strukturer och att det är svårt eftersom samhället hela tiden kommer med nya krav anser respondent fyra. Till exempel kan det ta 40 timmar för en expert att skapa en struktur för ett visst objekt och att fokuset bör ligga på själva utrymmet istället, för det går att standardiseras.
Finns det elektroniskt i byggnadsinformationsmodellerna så blir det lättare att lägga in ändringarna i befintliga byggnader. (R4)
För en byggare i produktionsfasen och för en projektör i projekteringsfasen är det viktigt med en hög detaljnivå men samma detaljeringsnivå behövs inte för en förvaltare i
förvaltningsfasen. Olika aktörer har alltså olika behov av detaljnivån i byggprocessen. Respondenterna anser att baksidan med en standard är att det blir för omfattande och ska hantering bli mer effektiv behövs en systemflora som kan dra nytta av de nya koderna, vilket också innebär ett stort arbete att byta kodifiering.
Ska kunden lägga ner tiden för detta måste tydliga fördelar framgå, vilket inte jag upplever att det finns idag för förvaltningsskedet. (R1)
Ytterligare ett hinder ses vid hur strukturer d.v.s. koder byggs ihop, eftersom det inte finns något rätt eller fel. Systematik byggs upp genom standardisering men då rätt eller fel inte finns så minskar även standardiseringen i detta, det är ett misslyckande med hur koderna och klassifikationerna ska skiljas från varandra då utövaren behöver vara väldigt insatt i systemet vilket gör att användarvänligheten minskar anser deltagarna. Respondenterna är eniga om att det krävs att koderna i CoClass sätts samman på ett generellt sätt, så att det fungerar för alla. Samtidigt måste nivåerna backa tillbaka något så att de inte går för djupt ner på detaljerna, i och med det ökar svårighetsgraden att använda systemet och det blir svårare att göra rätt. Med mindre detaljerade kodstrukturer är det lättare att göra rätt och bygga egna strukturer. Att ha ambitionen för hur en organisation ska bygga sina specifika koder fungerar inte påstår en respondent.
Hur koder byggs ihop beror i princip på vilket humör utövaren är på och hur denne själv ser på koderna, då har man misslyckats med själva definitionen av klassifikation. (R3).
Ytterligare ett hinder är att ritningar är juridiskt bindande och om strävan att gå mot en mer BIM-orienterad processutveckling är det svårare att klargöra den juridiska biten i
Resultat
26
i samma modeller. Samtliga respondenter är eniga om att det krävs också att mappningen, länkningen av informationen från CoClass till byggnadsinformationsmodeller utvecklas och att det inte krävs att CoClass behöver vara versionsuppdaterat för att koderna ska vara aktuella. Samtliga respondenter ser fördelen med CoClass men i processkartan är
förvaltningen den tröga delen och där finns en tröghet att ta till sig systemet och att kravställa i nya projekt.
Eftersom det rör på sig för att det är nytt är det svårt för en organisation att implementera då nya versioner och uppdateringar gör att koderna uppdateras kontinuerligt. (R3)
4.3 Vilka Möjligheter har CoClass i förvaltningsskedet
Respondenterna berättar att deras fastighetssystem klarar att kodifiera och använda CoClass som grunddata och att det inte finns några begränsningar i systemet. Deltagarna ser alltid fördel med att använda standarder, då de som systemförvaltare kan arbete med flera smarta funktioner då alla skulle använda sig av samma typ av klassifikation. Respondenterna menar att den stora utmaningen ligger hos, fastighetssystemsutvecklarna att få in all data i system, dvs med import och export samt att uppdatera data när det blir framtida ändringar och tillägg. Systemleverantörer ser fördelen och har redan ställt om men det kommer ta några år för branschen att tillämpa CoClass fullt ut. Det finns delar i BSAB 96 som inte går att använda idag i och med digitaliseringen och med CoClass är det friare i och med att CoClass baseras på olika internationella standarder. I framtiden hoppas respondenterna på att det blir en europeisk standard, vilket skulle underlätta för ett mer långsiktigt perspektiv.
Det är vår uppgift att förklara för kollegor att se fördelen. Ibland är det frustrerande att de med yttersta ansvaret inte ser fördelen. (R2)
Nyttan ligger hos förvaltarna och i deras dagliga arbete, men om de ser att informationen inte stämmer med verkligheten så kommer de inte använda systemet. (R4)
Flera respondenter anser att nyttan av klassificeringen måste presenteras för chefer och beslutade personer, där den faktiska ekonomiska nyttan med CoClass måste understreckas. Kan nyttan presenteras för rätt personer kommer omställningen gå snabbare. Det finns stor potential med CoClass men det kostar pengar så bra argument måste fram för att
implementeringen sker till branschen och att bolagen köper in CoClass. Idag tittar Tyskland, Ryssland och USA på att börja använda CoClass och så att det ska vara kompatibelt mellan länder vilket deltagarna anser som en möjlighet till utveckling.
Den stora utmaningen ligger i att förändra folk sätt att arbeta och ändra processen i deras dagliga arbete. Att ändra på arbetssättet är förmodligen den svåraste biten för att
Resultat
27
4.4 Vad krävs för implementering av CoClass hos fastighetsförvaltare?
För att kunna kravställa CoClass i byggbranschen behöver först nyttan med CoClass lyftas fram och utifrån det forma kraven. När krav Ställs på CoClass i projektupphandlingar anser respondenterna att det måste finnas kunskap hos arkitekter, konsulter och entreprenörer. Digitala kravspecifikationer borde följa med i upphandlingen för att kunna handla upp aktörer och då får inte kraven vara för höga eller för detaljerade. När informationsflödet ökar, ökar administrationen vilket ger merarbete. För att kunna kravställa detta behöver en del i krävningen vara inriktad på att minimera arbetet genom till exempel import och export av data mellan CoClass och till exempel modelleringsprogram. Detaljnivån ökar när en fasad skiktas till mindre beståndsdelar och komponenter, vilket är fullt möjligt i CoClass, med det ökar även den administrativa bördan för förvaltaren och kunden anser flera respondenter. Två av fem respondenter anser att kunna skikta en vägg väldigt detaljerat är bara intressant för fastighetsägare om det går att automatisera. Det skulle dock vara användbart med en hög detaljnivå om till exempel ett nytt direktiv om farliga ämnen uppkom, och förvaltaren kunde se vilka material som finns i väggen och kunna hantera detta på ett säkrare sätt vid eventuell rivning och ombyggnad. Ett annat exempel när krav ställs på informationsmängden är
egenskaper på ett rum, area eller vilket ventilationsflöde som krävs i ett utrymme. För att inte göra kravlistan till projektören för lång och detaljerad och skapa problem vid uppdatering, krävs att informationsmängden och detaljnivån hålls ner.
”…Våra kunder (fastighetsägare) är endast intresserade av de större komponenterna som till exempel fasad och yttertak. Våra kunder redan har testat ändra alla data till en
standardisering tidigare, men de insåg rätt snabbt att inte hade större nytta av det. Det blev istället en stor administrativ apparat och kostnad varje gång de bytte tex en hängränna och behövde gå in och göra en uppdatering, vilket i sig inte var intressant för kunden.” (R1) Det krävs att kraven drivs genom hela branschen på en lagom nivå, annars blir tröskeln för hög att implementera CoClass för branschens entreprenörer och byggherrar. (R4)
Det ligger eventuellt på systemleverantörerna att göra det enkelt men det ligger även hos kunderna att de inte har efterfrågat det så pass mycket. Enligt respondenterna krävs att ambitionsnivån sänks något för att kunna uppdatera befintliga data i fastighetssystemen och då kan det handla om att endast hantera de större beståndsdelarna i ett hus till exempel. Att arbeta med digital orderhantering är en förutsättning för att data ska kunna hållas uppdaterat och med standardisering med CoClass krävs att systemleverantörer anammar det för att arbeta fram metoder som passar.
Beslutar branschen att börja använda CoClass så måste det nyttjas fullt ut. Vid eventuellt slarv eller om genvägar nyttjas i systemet och går ifrån standarden så fallerar systemet ganska snabbt. (R1)
Flera respondenter är eniga om att det är viktigt att spara historiken så att det finns en
Resultat
28
att i nyproduktion krävs en mer detaljerad nivå än vad som krävs vid överlämningen till förvaltaren. Enligt respondenterna behöver informationen skiljas från projektfasen till förvaltningsfasen. Entreprenören och förvaltaren har olika krav på vad en
projektinformationsmodell (PIM) ska innehålla för information. Steget PIM-fasen mot entreprenören till förvaltande sidan är en förenkling, en generalisering mot det som är byggt. Två av respondenterna anser att ta över en modell och försöka upprätthålla en BIM-modell är ett för stort jobb då det idag innehåller för mycket information. Att använda sig av BIM går bra i mindre projekt men i stora utbredda projekt gör att BIM inte går att införa innan standardiserade överföringsformat finns tillgängligt, till exempel IFC. Samtliga deltagare är eniga om det behövs ett överföringsformat, som till exempel IFC för att kunna öppna upp filerna om 20–30 år. IFC är en förutsättning, då det är ett godkänt standardformat. Samtliga respondenter eftersöker en ”brygga” i detaljeringsgraden för CoClass mellan nybyggnation och när det ska in i förvaltningsskedet.
Det är nästan bättre med ingen information alls än för mycket information, stämmer inte informationen kommer felaktiga beslut att tas och misstag lätt göras. Det krävs ett ”kugghjul” och ”brygga” som gör den här transformeringen mellan de olika stegen. (R3) Detta är frågor som hanteras just nu där vi söker lösningar på vad vi kan standardisera. (R2)
Flera respondenter menar att om det ska gå att korta ner arbetstiden och att CoClass ska bli mer konkurrenskraftig krävs fler test i verkligheten och att det finns exempel att tillgå. För att det ens ska vara möjligt behöver byggnadsinformationsmodeller hanteras på ett sätt där tydlighet kring hur objekt ska modelleras med CoClass.
Det blir snabbt komplext och abstrakt. (R3)
Respondenterna anser att med CoClass kommer det bli enklare att hantera ändringsarbeten när det finns standardisering och tanken är att en databas ska finnas där all information sparas. Det kommer bli enklare för förvaltare att göra sökningar vad som finns i det specifika utrymmet. Men för att det ska fungera krävs också att plugin-program till BIM-program utvecklas då mer information krävs in i projekten. Det kommer också behövas ny kompetens för att kunna arbeta med detta och mer utbildning.
Det är med kravställningar på hur CoClass ska tillämpas drivs digitaliseringen framåt. Men det är oklart vem som ska hantera och ansvara för att ändringar blir rätt. Det behöver vara klart vem som ska göra ändringarna innan driftsättningen av en byggnad påbörjas. (R4) 4.5 Sammanställning av resultat
Resultat
29
CoClass användning i förvaltningsfasen skulle underlätta för fastighetssystemsutvecklare, beställare och förvaltare. Enligt de dokument, rapporter och artiklar som finns tillgängliga och det erhållna resultatet är det bra om en standard av klassificering i den byggda miljön finns men att den potentiella nyttan och fördelarna är hos det enskilda företaget och organisation. Det krävs att det utvecklas en standardisering för hur import och export av data hanteras mellan system för att underlätta för förvaltare och systemleverantörer. Detta skulle minska den administrativa tunghet förvaltare och beställare upplever att det är idag.
De hinder CoClass har i förvaltningsfasen för att underlätta tillämpningen är att beställare och förvaltare saknar kunskap och kompetens i hur det används och fungerar, det blir för hög tröskel att ta sig över. Det saknas färdiga recept och mallar för att underlätta för användarna då det är hög detaljeringsgrad i CoClass. Som det är idag är det arbetskrävande att flytta informationen mellan CoClass och BIM-modeller och upprätthålla den. Efterfrågan för en branschstandard är låg och det medför att systemleverantörer av tilläggsprogram avvaktar med utveckling.
Möjligheter med CoClass är att ny kompetens och utbildningen behövs och det medför nya tjänster och arbeten. Systemleverantörer av förvaltning- och fastighetssystem ser fördelar med en gemensam klassificering och har börjat ställa om. Möjligheterna ligger i beslutfattande personer och chefer som har mandat att kravställa CoClass men de ekonomiska aspekterna bör undersökas för en kunna påvisa nyttan.
Det krävs att de underliggande klasserna i CoClass tabeller blir mer intuitivt uppbyggda och det upplevs vilseledande att det inte finns något rätt eller fel i hur man bygger sina
kodstrukturer, vilket också är syftet enligt Svensk byggtjänst, att det inte finns något rätt eller fel, användarna ser ingen fördel med att det är så. Det krävs att kravställning av att använda CoClass kommer från beställare och samtidigt att kravställning på CoClass strukturer är för hög. Syftet med CoClass är det tabellerna ska vara detaljerade och innehålla många nivåer av komplexitet, vilket inte uppskattas av användarna. Ändringsarbeten skulle underlätta när det finns standardisering som CoClass där det kommer bli enklare för förvaltare att göra
Resultat
30
5 Diskussion
I detta kapitel analyseras insamlade data från genomförda intervjuer och frågeställningarna besvaras. Insamlade data från intervjuerna tolkas och ställs i relation till bakomliggande teori. Avslutningsvis diskuteras metod, validitet och begränsningar.
5.1 Resultatdiskussion
Svensk byggtjänst menar att CoClass är det gemensamma digitala språket som ska förbättra informationen och kommunikationen mellan alla parter i samhällsbyggnadsbranschen under byggnadsverkets livscykel, där miljardbesparingar finns att hämta (Svensk Byggtjänst, 2016). Att administrera och dra nytta av digital information som är inkonsekvent sorterad och
strukturerad är svårt samt att missförstå varandra är dyrt menar (Dahlberg, 2016).
Intervjurespondenterna är eniga om att en ny standard av klassificering som CoClass är det gemensamma ”alfabetet” och skulle underlätta för fastighetssystemsutvecklare, beställare och förvaltare men att nyttan främst finns i den enskilda organisationen. Svensk byggtjänst (2016) vision är att CoClass ska vara internationellt gångbart för att lättare kunna integreras med andra länders klassifikationssystem. Intervjurespondenterna menar dock att klassificera på global nivå blir alldeles för komplext och tungt administrativt. Denna studie visar också att arbetet med att införa CoClass som standardiserad kodifiering anses för tungt, detaljnivån i systemet är för detaljerat och det saknas kunskap i hur CoClass är uppbyggt och hur det används.
CoClass är indelat i kategorier och uppbyggt av tabeller och klasskoder. Samma kombination av klasskoder kan förekomma i flera tabeller då samtliga koder för de olika tabellklasserna är helt fristående från varandra och öppna strukturer är syftet (Svensk Byggtjänst, 2016). Svensk Byggtjänst (2016) menar att det är få men stabila klasser som ska fungera enkelt, öppet och flexibelt. I denna studie visar dock resultatet att CoClass tabeller och dess funktion som system är för öppet och för flexibelt, det finns inget rätt eller fel i hur kodstrukturer byggs upp, vilket gör att många användare känner sig vilsna i användandet och tröskeln att börja tillämpa blir därför för hög. Det finns få exempel och mallar att använda och anamma i sitt eget arbete vilket gör tillämpningen trög. Respondenterna är eniga om att det hade varit bra om det fanns fler färdiga recept och enhetliga definitioner (mallar) det skulle underlätta för samtliga användare och synnerhet för beställare och förvaltare. CoClass utgör en viktig del i att premiera enhetliga definitioner för begrepp, metoder och processer. Riktlinjerna ska minimera behovet av att utveckla och förvalta organisationsspecifika anvisningar för informationshantering (Nationella riktlinjer, (u.å.).
Resultat
31
fastighetssystemleverantör kan bygga enhetliga funktioner i systemet där det går att förutsätta hur vissa byggdelar och komponenter sätts samman, för till exempel en yttervägg och fönster. Det skulle spara tid och pengar för förvaltaren. Dock behöver import och export av data hanteras på ett bättre sätt till fastighetssystem för att det skulle underlätta för användarna (fastighetsförvaltarna) och den administrativa tunghet som upplevs idag skulle minimeras. Svensk byggtjänst menar att egenskaper och förvaltningsaktiviteter kan kopplas till
byggnaden, till valda utrymmen och specifika byggdelar i CoClass som utgör en viktig del av till exempel drift- och underhållsarbeten, och blir därmed värdefull under förvaltningsfasen (Svensk Byggtjänst, 2016). I intervjuerna framkommer att användningen av CoClass i förvaltningsfasen skulle göra att det går att identifiera fel i driften på ett effektivare sätt genom att objekt ”vet” var i fastigheten objektet är placerat. Det gör att det blir lättare att söka i fastighetssystemet då det inte finns flera beteckningar för samma sak.
CoClass Stödjer IFC genom att det går att länka informationen från CoClass-tabeller till BIM-modeller (Svensk Byggtjänst, 2016). Men respondenterna i föreliggande arbete menar att hindret ligger i att mappningen/länkningen mellan CoClass och branschens informations-modeller är arbetskrävande och att olika aktörer i byggprocessen har olika stort behov av informationen genom en byggnads livstid. Det behövs överföringsformat som IFC för att kunna öppna upp filerna i framtiden och ha nytta av informationen, vilket är en förutsättning för att det ska fungera i teorin. Syftet med arbetsmetoden BIM är att minimera informations-glappet mellan de olika disciplinerna i byggprocessen där arbetssättet ska fungera som en röd tråd från projektering till förvaltning (Granroth, 2011). Att skapa ett obrutet informationsflöde mellan olika parter i byggprocessen och att förbättra överföringen av information inom
organisationers egna system, till exempel fastighetssystem är något som Smart Built
Environment (2019) ser ett stort intresse och behov av. I erhållet resultat är Samtliga
respondenter överens om att det skulle finnas en ”brygga” mellan de olika aktörerna i byggprocessen, till exempel från nybyggnation och när informationen ska in i ett
förvaltningsskede, det krävs ett mellansteg ”brygga” för att revidera informationen, dvs att kunna filtrera rätt information. I figur 1 nedan illustreras en schematisk bild på vad som menas med mellansteg ”brygga” mellan de olika faserna i byggprocessen och i synnerhet i mellan produktionsfasen och förvaltningsfasen. Den streckade fyllningen symboliserar informationsflödet och de två vertikala punktade linjerna illustrerar den så kallade ”brygga” där informationen behöver filtreras ner till en lägre detaljeringsgrad för att bli hanterbart.
Resultat
32
Enligt respondenterna finns teorin för att revidera data mellan de olika stegen i byggprocessen då olika aktörer har olika kravspecifikationer gällande information och data ur en
BIM-modell, vilket respondenterna påstår inte fungerar i praktiken. För att upprätthålla ett obrutet informationsflöde beskriver majoriteten av respondenterna att det endast är intressant att klassificera större byggdelar och ett fåtal komponenter för att inte göra kravlistan till projektören lång och detaljerad.
Informanterna lyfter även att nyttan av klassificeringen bör presenteras för chefer och beslutfattande personer. Att kravställa CoClass-koder i ett tidigt skede och sen skala av koderna längre fram i projektet skulle underlätta implementeringen, att kravställa CoClass-koder i hela kedjan anses vara för komplext idag. Den tröga delen i processkartan ligger i förvaltningsskedet, beställare måste börja kravställa CoClass i projekten och dit har inte branschen kommit ännu. Enligt Svensk Byggtjänst, 2016 behövs ett antal steg tas för att realisera möjligheterna där ett av stegen innebär att ta fram systematiska kravställningar och tillämpningsstrukturer för att underlätta införande hos byggherrar och förvaltare. CoClass är en viktig tillämpning när det handlar om levande informationshantering i byggd miljö. För att kunna kommunicera mellan olika aktörer i byggprocessen är det viktigt att alla pratar om samma sak med samma ord/begrepp. Behovet av utbildning är något som Smart Built Environment (2019) anser viktigt. Intervjurespondenterna anser att utbildning och
kompetensutveckling är något som skulle driva på utvecklingen av digitaliseringen och användning av CoClass.
5.2 Metoddiskussion
I denna studie har semistrukturerade intervjuer används som kvalitativ datainsamlingsmetod, för att ta del av erfarenheter, uppfattningar och upplevelser från experter i ämnet för att kunna besvara studiens syfte. Syftet med studien var att undersöka den potentiella nyttan av att använda CoClass i ett förvaltningsskede och vad som krävs för att underlätta implementering av CoClass för fastighetsförvaltare. Intervjuerna valdes att spelas in för att inte nödvändig och viktig informationen skulle gå förlorad (Säfsten, K. & Gustavsson, M, 2019, s.157). Det är svårt att uppskatta hur många intervjuer som behövs genomföras men när nya relevanta data för det som undersöks upphör kan teoretisk mättnad antas (Säfsten, K. & Gustavsson, M, 2019, s.152). I denna studie kunde teoretisk mättnad antas redan efter tre utförda intervjuer då återkommande teman och mönster upprepades men ytterligare en intervju genomfördes för att säkerställa teoretisk mättnad.
En Workshop är ett förslag på annan datainsamlingsmetod och är vanlig som när interaktiv forskning bedrivs, då mötet mellan forskaren och praktiker har stor betydelse för
Diskussion
33
diskutera CoClass användning inom teknisk förvaltning skulle vara en god metod för
datainsamling för att förankra ny kunskap, både praktisk och teoretisk. Detta skulle utgöra en samverkansplattform där teoretiker och praktiker gemensamt arbetar fram nya lösningar, idéer, och identifierar tänkbara problem med CoClass tillämpning inom teknisk förvaltning. Denna metod skulle kunna påverka erhållet resultat då ett begränsat antal deltagare, som särskilt inbjudits på grund av kompetens för att samverka med varandra istället för att delge sin expertis enskilt, som i denna studie där intervjuer användes som datainsamlingsmetod.
Intern validitet handlar på övergripande nivå om den undersökning som faktiskt utförts ger underlag för att besvara studiens frågeställningar eller om det finns alternativa förklaringar till resultatet (Säfsten, K. & Gustavsson, M, 2019, s.225). Studiens Interna validitet i arbetet anses styrkas då intervjurespondenterna valdes utifrån kompetens i undersökningens
ämnesområde, för att kunna dra slutsatser om hur något faktiskt förhåller sig. Extern validitet är överförbarhet/tillämpning/generaliserbarhet, vilken kan ökas genom representativt urval och att urvalet är tillräckligt stort. Det kan dock inte göras helt säkert att personerna som valts ut för intervjun har tillräcklig stor spridning i kompetens och erfarenhet av CoClass för att få en objektiv bild. Dock kan metoden, att använda intervjurespondenter med stor kompetens och kunskap inom ämnet, bidra till hög reliabilitet beroende på hur frågorna utformas och ställs till intervjurespondenterna. För att eftersträva hög reliabilitet har frågorna haft samma innebörders ordning, medan följdfrågorna varit öppna för att ge utrymme efter
intervjurespondenternas svar och inte hindra, dvs följdfrågorna har ställts med låg struktur så att intervjurespondenten kunnat svara fritt för att kunna få djup i svaren. Tillförlitligheten, dvs. reliabiliteten i det här examensarbetet bedöms relativ hög. Detta då en upprepning av intervjun kan göras vid flera tillfällen, eller omgångar med samma eller liknande frågor.
5.3 Begräsningar
Arbetet är avgränsat till CoClass implementation i fastighetsförvaltning där undersökningen riktats mot vad som krävs för att underlätta för beställare och förvaltare. Den största
utmaningen med den här studien har varit att det finns begränsat med tidigare utförda
