5.3 Vilka matematiska begrepp tror föräldrarna används i
förskolan?
Av de föräldrar (50 %) som svarade på fråga 10 i enkäten (Vilka matematiska begrepp tror du pedagoger kan arbeta med i förskolan?) var det många som gav de fyra räknesätten som exempel men även de geometriska formerna. Några enskilda exempel som gavs var bland annat, prata naturkunskap med barnen och alla begrepp med hänvisning till att det är viktigt att de lär sig korrekt terminologi. Det kan också arbetas med siffran/antal noll och om vad eller hur mycket/många som saknas.
Det interna bortfallet (8 %) hänvisade sitt svar till nästkommande fråga med svaret se nedan det jag har satt kryss i eller vet ej. Det förekom även ett svar där det hänvisades till föregående fråga med svaret se ovan. Är det något liknande de föräldrarna har tänkt som inte har svarat?
31
Det var 100 % (36) deltagande i denna fråga sett till att alla hade valt något, några eller många av de alternativa begreppen som fanns (se figur 5). Det var endast några (8 %) som bara hade valt 2 av de 10 begreppen. Ingen hade valt alla 10 begrepp men ett antal (14 %) hade valt antingen 8 eller 9 av alla begreppen. Den största mängden hade antingen valt 7 begrepp (19 %) eller 4 begrepp (22 %). Det begreppet som majoriteten (89 %) valde som ett alternativ är antalsuppfattning. Det begreppet som är minst antal hade valt (17 %) som ett alternativ är tabeller och diagram.
Figur 5 Svarar på fråga 11) Vilka begrepp tror du är grundläggande för barns matematiska utveckling?
5.4 Övrigt
Av de föräldrar (44 %) som uppgav något svar på fråga 12 (Vet du något mer om
matematikområdet i förskolan?) var det en del (25 %) som svarade nej/vet ej och några (19 %) som hade skrivit en kommentar i någon form. Det var bland annat kommentarer som: ”Att barn tycker det är roligt och hålla på med matematik bara man ger dem tid och
32
uppmärksamhet och gör det på ett lekfullt sätt. Beröm är väldigt viktigt”. ”Jag vet att det finns stora brister senare (Ma på gymnasiet) som grundas tidigt. Till stor del pga inkorrekt presentation i tidigare stadier. Slarvigt språkbruk leder ofta till helt felaktiga uppfattningar hos barn/elever”.
Den största (56 %) andel av föräldrar valde att inte svara något alls. Detta kanske med anledning av att de inte vet mer?
Detta är endast ett relevant resultat för de föräldrarna i denna deltagande grupp inte för den allmänna uppfattningen hos föräldrar.
33
6 Diskussion
Syftet med mitt arbete har varit att ta reda på vilken uppfattning föräldrar har om matematikverksamhet i förskolan gällande Läroplanen, vardagssituationer och olika matematiska begrepp. Detta har jag valt att ta reda på genom huvudfrågan: Vad vet
föräldrar om matematikverksamheten i förskolan? Huvudfrågan följs av tre följdfrågor: Hur insatta är föräldrarna i Läroplanen för förskolan gällande matematik? Hur tror föräldrar att matematik används i förskolans verksamhet? Vilka matematiska begrepp tror föräldrarna används i förskolan? För att få svar på mina frågeställningar valde jag att använda mig av en enkätundersökning. Vissa frågor i enkäten har visat sig vara mer relevanta än andra. Där av har jag valt ut specifika frågor från enkäten som besvarar frågeställningen.
Under arbetets gång har flera frågor kommit upp, vilka har skapat flera tankar hos mig. De i sin tur har skapat nya frågor. Under resultat- och analysarbetet av
enkätundersökningen har det kommit upp frågor som jag har ställt i resultatavsnittet. Här i avsnittet diskussion ska jag till viss del svara på dem. Det finns dock inga enkla svar på frågorna. De besvaras utifrån mina erfarenheter inom professionen som förskollärare och visionen om hur jag vill arbeta i framtiden som förskollärare. Litteraturen som jag har tagit upp i avsnittet litteraturgenomgång har givit mig ytterligare kunskap och påverkat mig Varför det stora bortfallet på 74 % (102) av deltagande föräldrar/enheter?
Den frågan ställde jag mig främst för att jag förutsatte en större grupp av respondenter. Jag hade en vision om att kunna göra ett statiskt resultat därmed göra jämförelser, mellan de båda deltagande förskolorna så som bostadsområde och kön. För att få en klarare bild av de båda förskolornas deltagande tog jag reda på deras deltagande i Stadskontorets (2011) enkätundersökning. Först när jag läst resultatet om förskolornas deltagande förstod jag att en större grupp av föräldrar hade tagit sig tid till min enkätundersökning i jämförelse med deltagandet av Stadskontorets (2011). Det är klara skillnader i det totala deltagandet i de båda enkätundersökningarna. Det var totalt 11 respondenter/föräldrar i Stadskontorets (2011) attitydundersökning och 36 respondenter/föräldrar i min undersökning. När jag jämför vilken förskola som hade flest deltagande i respektive enkätundersökning, hade
34
Förskola 1 flest respondenter (deltagare/föräldrar) i Stadskontorets (2011)
enkätundersökning medan Förskola 2 hade flest respondenter i min enkätundersökning. En annan fråga som enligt mig är intressant gällande resultatet för individdeltagandet är: Varför denna stora procentuella skillnad på kön, 20 % män och 80 % kvinnor? Något teoretiskt svar finner jag inte. Jag kan endast spekulera: är det färre män än kvinnor som hämtar barnen på förskolan, därmed tar enkäten och svarar på den? Har helt enkelt fler kvinnor än män tagit sig tiden att svara på enkäten? Är män mer ointresserade av förskolan?
Min huvudfrågeställning är: Vad vet föräldrar om matematikverksamheten i förskolan? Den besvaras med hjälp av tre följdfrågor som i sin tur besvaras av specifika frågor från enkäten.
Den första följdfrågan är: Hur insatta är föräldrarna i Läroplanen för förskolan gällande matematik? Frågan besvaras med enkätfrågorna: Har du läst förskolans läroplan? Kommer du ihåg vad som står i förskolans läroplan? Förklaringen till resultatet (figur, 1) tror jag stämmer till stor del. Anledningen till detta kan vara att information som har lästs glöms bort med tiden om den inte underhålls och uppdateras. En fråga som jag tycker är viktig att försöka besvara är: Varför har så stort antal föräldrar inte läst förskolans läroplan? Jag har tyvärr inte något enkelt och klart svar på denna fråga utan har endast föreställningar om varför det är så: Har inte haft tid eller inte tagit sig tiden att läsa den? Intresse saknas till att läsa den? Känner att det inte behövs, är nöjd med förskolan? Detta är några av alla de förklaringar som kan finnas. Jag tror att om fler föräldrar hade läst och kommit ihåg vad Förskolans läroplan handlar om och dess syfte, hade troligtvis fler föräldrar vetat mer om matematikområdet i förskolan.
Vidare i enkäten ställs frågan: Kan du formulera något mål för matematikverksamheten i förskolan? Den största gruppen (58 %) (figur, 2) var den som hade angett nej eller inte angett något svar alls. För mig kom då frågan: Varför är det så? Jag tror klart att det hänger ihop med resultatet i de föregående nämnda frågorna. Resultatet i dessa frågor visar enligt min mening att det gemensamma ansvaret från förskolan och föräldrarna kan/bör förbättras. Resultatet i Stadskontorets undersökning (2011), gällande frågan om hur insatta
föräldrarna är i förskolans verksamhet, visar att en majoritet hade valt svarsalternativet ganska bra. Den svarar inte på om respondenterna har läst och/eller är insatt i förskolans
35
läroplan. Frågan kan dock svara på att respondenterna har ett intresse för den pedagogiska verksamheten i förskolan. Därmed har föräldrarna kanske också ett intresse för
matematiken i förskolan.
Min andra följdfråga i frågeställningen är: Hur tror föräldrar att matematik används i förskolans verksamhet? Den besvaras med hjälp av enkätfrågorna: När tror du matematik kan förekomma i förskolan? Ge exempel på andra situationer än ovan när det förekommer matematik i förskolan? Hur tror du pedagoger kan presentera matematiken i förskolan? Förklaringen till varför föräldrarna valde de situationerna (figur, 3) som de valde kan jag endast spekulera i. Faktorer som jag tror spelar in i valet är vilken föreställning de själva har om den specifika situationen i sig. Att det även fanns specifika alternativ, tror jag spelar in i valet, då jag redan hade avgränsat deras möjliga uppfattning till alternativen.
Förklaringar till resultatet på de två andra frågorna i enkäten vet jag ej klart och tydligt utan kan bara göra antagande och gissningar. Det jag kan se är att vissa föräldrar har
föreställningar om hur matematikområdet kan användas på förskolan. De kanske tyckte det var tidsödande att svara på frågorna och gick där med vidare till de efterföljande frågorna. Resultatet på det interna bortfallet skapade frågan: ”Är det så resterande har tänkt” som inte har svarat? Deltagarna hänvisar då till det svaret som gavs i föregående fråga. Varför då sådan skillnad i deltagandet i de båda frågorna 44 % respektive 61 % (Figur, 4)? Det jag kan tänka mig är anledningen/förklaringen till detta är att frågorna skiljer sig åt och den ena frågan är lik den föregående.
Min tredje följdfråga är: Vilka matematiska begrepp tror föräldrarna används i förskolan? Den frågan besvaras med enkätfrågorna: Vilka matematiska begrepp tror du pedagoger kan arbeta med i förskolan? Vilka matematiska begrepp tror du är
grundläggande för barns matematiska utveckling? Resultatet från de deltagande föräldrarna var bland annat att de uppgav de fyra räknesätten, angett med dess symboler. Det är
svårtolkat hur de exat menar om de bokstavligt - menar de symbolerna eller betydelserna av dem? Min förhoppning är att föräldrarna menar betydelserna av dem, för där ser jag ett samband med de matematiska begreppen men inte sett ur ett symbolperspektiv. Om de föräldrarna som inte har uppgett något exempel har indirekt tänkt som förklaringarna till det interna bortfallet om att de hänvisar till näst kommande fråga (anger exempel på matematiska begrepp) så blir resultatet något helt annat. Jag tror dock inte fallet är så,
36
tyvärr. Diagrammet (figur, 5) talar ett tydligt språk, enligt min uppfattning, om vilka matematiska begrepp som uppgivits av flest respektive minst antal föräldrar. Vilka faktorer som är bakomliggande till varför de olika matematiska begreppen är valda kan jag inte helt klart och tydligt se. Min gissning är dock att föräldrarna har föreställt sig om vad som är möjligt för ett barn att lära sig och vilka egna föreställningar och associationer de har gjort till respektive begrepp.
Som pedagog anser jag att alla de matematiska begreppen bör användas i förskolan samt att de är grundläggande för barns matematiska utveckling. Det hör till mitt uppdrag som förskollärare att utveckla dessa matematiska begrepp. Som jag nämner i
litteraturgenomgången har jag fastställt de matematiska begreppen med hjälp av
Läroplanen för förskolan (Lpfö 98) (Skolverket 2010) och Analysschemat i matematik för åren före skolår 6 (Skolverket, 2000). För att kunna förtydliga de matematiska begreppen
var boken Matematiska Medvetenhet (Ljungblad 2001) till stor hjälp att urskilja vilka de ”faktiska” matematiska begreppen är. Detta kan eventuellt även ha medfört en risk att jag har gjort feltolkningar i val av de matematiska begreppen. Givet vis är min förhoppning att jag har gjort en ”rätt” tolkning/utläsning av begreppen.
Frågan som ställs sist i enkäten är: Vet du något mer om matematik i förskolan? Få antal föräldrar valde att uppge något svar på denna fråga. Av de svar som framkom var det flesta personliga åsikter. Det var en stor grupp som inte uppgav något svar alls. Det kan vara av de anledningarna att de inte vet något mer och/eller såg ingen anledning att uppge något mer än det som redan framkommit tidigare i enkäten. Resultatet visar att några föräldrar har åsikter om matematikområdet och därmed även kanske ett intresse för matematikområdet i förskolan.
Vad visar då resultatet i enkätundersökningen att föräldrar har för kunskap om
matematikverksamheten i förskolan? Resultatet påvisar att många föräldrar vet till en viss del något om matematikverksamheten i förskolan. Detta även om deltagarna/föräldrarna inte har läst Läroplanen för förskolan.
Hur skulle förskolan kunna öka kunskaperna och intresset hos föräldrarna för matematikverksamheten i förskolan? Det är pedagogerna på förskolan som bör/ska intressera sig vad för föräldrarnas engagemang i förskolan vilket styrks av författarna Ekman och Sundell (1992). Författarna tar upp hur förskolepersonalen måste ta reda på hur
37
föräldrarna vill ha det för sina barn i förskolan. De tar även upp att föräldrars förväntningar på förskolan har betydelse. För att på bästa sätt kunna uppfylla föräldrarnas förväntningar, är enligt min personliga åsikt, att i första hand ta reda på dessa och sedan bryta ner dem till något som blir möjligt att förverkliga. Samma författare (Ekman & Sundell, 1992) tar även upp vilken sammansättning som förskolan består av. Deras tolkning på sammansättningen är att den består av tre faktorer: personalen med dess kunskap och erfarenheter, barnens behov samt föräldrarnas önskemål. Detta tycker jag är en bra förklaring på vad
grundstommen ska bestå av i förskolans uppbyggnad. Detta är även bra att ta i beaktning vid det dagliga bemötandet av föräldrarna.
Det som Prior och Gerard (2007) belyser är att föräldrarnas engagemang är väsentligt för barns kunskapsbyggande och därmed utveckling. För att detta ska vara möjligt anser jag att pedagoger bör vara förtroendeingivande och även skapa ett samarbete med föräldrarna. I och med detta har pedagoger ett stort ansvar gällande den pedagogiska verksamheten samt att förtydliga ansvaret hos föräldern gällande barnets kunskapsutveckling. Förskolans styrdokument Lpfö (Skolverket 2010) tar även upp vikten av detta.
Vardagliga situationer som ofta förekommer i förskolan är: Samling, måltider, inne-
utelek, på- avklädning, skapande verksamhet samt blöjbyte och toalettbesök. Alla dessa olika situationer i förskolan utgör flera tillfällen där vardagsmatematik och dess begrepp kan användas i den pedagogiska verksamheten. Klara exempel på det har jag beskrivit i avsnittet Litteraturgenomgången ”Matematik i förskolans vardag” (s, 17). För pedagogen som vill/ska tydliggöra matematiken i förskolan finns det hela tiden tillfällen/situationer att ta vara på. Det är även en pedagogs uppgift att tydliggöra och synliggöra matematiken för barnen i förskolan. Det är vi pedagoger som sätter var gränserna ska gå vad som är möjligt eller inte. För att det ska kunna göras på bästa sätt anser jag att samarbetet med föräldrarna är ”A och O”.
Vidare vill jag diskutera om jag borde/kunde ha gjort något annorlunda i min
undersökning. Skulle jag ha använt en annan metod? Jag skulle ha kunnat använda mig av intervju som undersökningsmetod. Jag anser att det inte hade gett samma möjlighet till analys av resultatet, med anledningen av att antalet föräldrarna i undersökningen hade blivit för få för att ge några generella resultat. Dock hade jag kunnat få ett mer detaljerat svar på varje fråga. Hade jag haft mer tid hade intervju varit ett alternativ att komplettera
38
enkätundersökningen med för att få tydligare klarhet i vissa frågor. Det hade kunnat ge svar på vad föräldrarna hade för bakomliggande tankar/uppfattningar. Borde jag haft ett större antal enkäter? Ja det borde jag haft för att därmed få fler deltagare i undersökningen och då kunnat göra statiska analyser av resultatet. Då hade jag valt två förskolor i respektive bostadsområde. Jag anser dock att tiden som har funnits till mitt förfogande att utföra undersökningen hade inte varit tillräcklig. Om antalet frågor i enkäten hade varit färre, hade då också antalet deltagande varit större? Svårt att egentligen svara på, men visst hade det funnits en möjlighet till det. Hade enkäten endast bestått av ”alternativvalsfrågor” hade kanske slutresultatet sett annorlunda ut? Resultatet för varje enskild fråga hade kanske varit lättare att se ett tydligt svar på, men det betyder inte att det hade varit lättare att analysera. Kanske skulle jag ha skrivit motivera ditt svar istället för kommentar? Då hade jag kanske fått fler och mer djupgående svar på frågorna. Jag vet inte om resultatet/deltagandet hade blivit annorlunda om jag hade gjort alla eller några förändringar i enkäten. Det jag vet är att vissa frågor som ställdes i enkäten hade varit mer relevanta om deltagandet hade varit större Som tidigare nämnts i arbetet om Larsens (2009) beskrivning att det måste vara minst 30 individer i gruppen eller i varje respektive grupp om resultatet ska vara statiskt. Då måste respondenterna i min enkätundersökning ses som en enda grupp vilket de också har gjorts. Det totala deltagandet på 36 respondenter är precis över gränsvärdet på den accepterade nivån, vilket inte gör det möjligt att tolka det som ett statiskt resultat. Individdeltagandet i min enkätundersökning ger inget tillförlitligt resultat för föräldrar i allmänhet. Det är endast tillförlitligt för de responderande föräldrarna i den deltagande gruppen. Förklaringen till detta är att jag anser att mitt metodval är tillförlitlig. Detta med anledning av att i avsnittet metod har jag förklarat och utfört det med de restriktioner och tillvägagångssätt som har angivits och beskrivits. Med det hänvisar jag till det som beskrivits tidigare i arbetet gällande Backman (2008), Larsen (2009) samt Vetenskapsrådet (2002). Utifrån denna litteratur har jag grundat mitt tillvägagångssätt för undersökningen och metodvalet. Det har inneburit att jag har respekterat de forskningsetiska principerna som finns gällande för denna typ av undersökning. Vidare i boken Rapporter och uppsatser förklarar Backman (2008) att det utifrån metodvalsbeskrivningen ska det vara möjligt att genomföra en identisk undersökning. Att göra en replikation av min enkätundersökning anser jag är möjlig utifrån min metodvalsbeskrivning.
39
6.1 Slutsats
Slutsatsen är att i att föräldrar har till viss del kunskap om matematikområdet i förskolan även om de inte har läst Läroplanen för förskolan. Föräldrarna har även uppfattningar om vardagssituationerna och begreppen gällande matematikområdet i förskolan. Arbetet och undersökningen har givit mig fler frågor gällande min framtida profession som legitimerad förskollärare. En fråga som har varit återkommande under arbetets gång är: Behöver föräldrar veta något om matematikområdet i förskolan? Det jag anser/kommer fram till är att det handlar om ansvaret och intresset från den enskilda föräldern om förskolans
verksamhet och dess barns utveckling. Intresset hos föräldrarna kan utvecklas genom att det först skapas en ”förtroenderelation” mellan föräldrarna och pedagogen. Det innebär en bra kommunikation om barnets behov, utveckling och förälderns behov. För att skapa detta måste jag som pedagog förmedla ”vad/varför/hur” om den pedagogiska verksamheten och dess betydelse för barnens utveckling samt hur barnens omsorg tillgodoses. Med detta, menar jag, påvisar pedagogen vikten av förskolans pedagogiska verksamhet och de olika områdena/situationerna i förskolans vardag, ökar också intresset för förskolans verksamhet hos föräldrar. Det räcker troligen inte med ett försök att skapa intresse hos föräldrarna och därmed utveckla deras intresse för förskolans verksamhet utan det är ett ständigt pågående arbete som pedagog i förskolan. Jag som pedagog har ett mångsidigt uppdrag att arbeta med barnen utifrån deras enskilda förmågor, tankar och intressen samt deras nyfikenhet. Det ska i sin tur pareras det med föräldrarna och deras behov samt verksamhetens miljö. Även om deltagandet i enkätundersökningen slutligen inte blev mer än 26 % totalt, har jag kanske/förhoppningsvis fått fler föräldrar intresserade för matematikområdet i förskolan och Läroplan för förskolan Lpfö 98.
Min hypotes var att en del föräldrar vet något om matematikområdet i förskolan men att det inte har någon påverkan ifrån vilket bostadsområde de är ifrån. Den stämmer gällande att en del föräldrar vet något om matematikområdet i förskolan. Om det har någon påverkan om vilket bostadsområde föräldrarna bor i går inte att utläsa eftersom deltagandet var för lågt för att göra den jämförelsen i resultatanalysen
Ett område som hade varit intressant att gå vidare med är att undersöka en aspekt på de matematiska begreppen. Det skulle kunna vara aspekten på de matematematiska
40
begreppens påverkan hos barn. Till exempel om/hur rumsuppfattningen påverkar barn när de skolas in på förskolan. Vilken påverkan det har och hur det kan hjälpa till för en bättre inskolning.
41
7 Referenser
Andersson, Britt-Marie & Kowalski, Susanne (2010). Så mattefrön Matematik i förskolan. Stockholm: Bonnier Utbildning AB
Backman, Jarl (2008). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur AB