Hur föräldrar uppfattar matematikområdet i förskolan

Examensarbete

15 högskolepoäng, grundnivå

Hur föräldrar uppfattar

matematikområdet i förskolan

How parents experience the area of mathematics in preschool

Christine Gripenbrand

Lärarexamen 210hp Handledare: Ange handledare

Matematik och lärande 2011-12-21

Examinator: Peter Bengtsson Handledare: Anders Jakobsson

Lärarutbildningen

2

3

Sammanfattning

Syftet med det här arbetet är att undersöka vilken uppfattning föräldrar har om

matematikverksamheten i förskolan. Undersökningsmetoden som har använts är enkät för att nå ut till så många föräldrar som möjligt. Två förskolor i södra Sverige har deltagit i undersökningen. Resultatet visar att föräldrarna har en del kunskap om

matematikverksamheten i förskolan. Det finns även ett behov att från pedagogernas sida öka informationen till föräldrarna. Resultatet är endast relevant för den deltagande gruppen och inte ett generellt resultat. Slutsatsen är att föräldrarna bör ha ett eget ansvar och intresse för att skapa sig en uppfattning om matematikområdet i förskolan. Pedagogen har även i uppgift att intressera föräldrar för matematikområdet i den pedagogiska verksamheten i förskolan.

Nyckelord: barn, kunskap, matematik, matematiska begrepp, föräldrar, förskolan, uppfattning, vardag, verksamhet

5

Innehållsförteckning

1 Inledning………...7

2 Syfte och frågeställning………8

3 Litteraturgenomgång………....9

3.1 Styrdokument………...9

3.2 Kunskapssyn i förskolan……….10

3.3 Föräldrarnas inflytande i förskolan……….13

3.4 Definition av de matematiska begreppen………14

3.5 Matematik i förskolans vardag………...18

4 Metod………...22

4.1 Val av metod………...22

4.2 Val av enheter och variabler………..22

4.3 Datainsamlingen………23

4.4 Bearbetning, analys av data och bortfall..……….24

5 Resultat………...26

5.1 Hur insatta är föräldrarna i Läroplanen för förskolan gällande Matematik?..………..26

5.2 Hur tror föräldrar att matematik används i förskolan?..……….28

5.3 Vilka matematiska begrepp tror föräldrar används i förskolan?..…..30

5.4 Övrigt……….31

6 Diskussion………...33

6.1 Slutsats………...39

7 Referenser………...41

7

1 Inledning

Mitt personliga skäl till att jag valt denna inriktning på mitt examensarbete är min tidigare erfarenhet som förskollärare. Examensarbetet skriver jag nu för att kunna fortsätta min profession som förskollärare och därmed ansöka om legitimation. Med denna bakgrund så ser jag skrivandet av examensarbetet i mitt huvudämne som ett tillfälle att förstärka min kunskap om matematikområdet i förskolan. Detta ger mig också en möjlighet att bli upplyst om den nya forskningen som har tillkommit inom området. Matematikområdet ses och därmed tas in med andra ”matematikglasögon” än tidigare. Erfarenheten från att ha arbetat som förskollärare ger mig möjlighet att se matematikområdet i förskolan från perspektiven; den pedagogiska verksamheten och yrkesrollen.

Det som i första hand intresserar mig och som jag vill veta mer om inom

matematikområdet i förskolan är föräldrarnas förståelse av verksamheten. Från föräldrarnas perspektiv vill jag undersöka vilken uppfattning de har inom matematikverksamheten i förskolan. Det intresseperspektivet kom upp i mina funderingar på hur jag kan bli bättre i min profession som legitimerad förskollärare.

Min hypotes är att en del föräldrar har lite kunskap om matematikverksamheten i förskolan men att detta egentligen inte påverkas av vilket bostadsområde de är ifrån. Med det menar jag att en del föräldrar har kunskap om förskolans läroplan, när matematik kan förekomma i förskolans vardag samt om vissa matematiska begrepp. Genom min

huvudfråga med dess följdfrågor tänker jag undersöka samt ta reda på huruvida hypotesen stämmer eller inte. I en av följdfrågorna kommer förskolans styrdokument Läroplan för förskolan Lpfö 98 (Skolverket 2010) ha betydelse, detta med anledning av att förskolans pedagogiska verksamhet och kunskapssyn speglas utifrån den. Därför vill jag att den ska vara en del av mitt examensarbete.

8

2. Syfte och frågeställningar

Att vara legitimerad förskollärare i sin profession är att ha Läroplan för förskolan Lpfö 98 (Skolverket 2010) som sitt regelverk och underlag för hur arbetet i förskolan ska

genomföras. Styrdokumentet, barnen och dess föräldrar samt arbetsmiljön utgör

förutsättningarna för den pedagogiska verksamheten i förskolan. Min intention är att inom mitt huvudämne matematik undersöka matematikområdet i förskolan. Målet är att få så tydlig bild som möjligt av föräldrars uppfattning om matematikverksamheten i förskolan. Syftet med mitt arbete är att ta reda på vilken uppfattningföräldrar har om

matematikområdet i förskolan gällande Läroplanen, vardagssituationer och olika matematiska begrepp.

Min huvudfråga är:

 Vad vet föräldrar om matematikverksamheten i förskolan? Följdfrågorna är:

o Hur insatta är föräldrarna i Läroplanen för förskolan gällande matematik?

o Hur tror föräldrar att matematik används i förskolans verksamhet? o Vilka matematiska begrepp tror föräldrarna används i förskolan?

9

3. Litteraturgenomgång

3.1 Styrdokument

Förskolans styrdokument från Skolverket är Läroplan för förskolan Lpfö 98 (2010). Den 25 september 2008 fick Skolverket ett uppdrag av Regeringen att förtydliga Läroplanen för förskolan. Grunden till beslutet var att regeringen bedömde var att potentialen för förskolan att stimulera den naturliga lusten att lära inte har blivit utnyttjad till fullo. Förskolans läroplan ska enligt beslutet bli tydligare gällande vissa mål. Detta innebär bland annat att förskolan ska ge tidig pedagogisk stimulans i högre utsträckning gällandebarns språkliga och matematiska utveckling (Utbildningsdepartementet 2008). Läroplanen för förskolan Lpfö 98 reviderades hösten 2010 och började gälla den 1 juli 2011 (Skolverket 2010). I Läroplan för förskolan Lpfö 98 (Skolverket 2010) står det att uppdraget för förskolan är att grundlägga ett lärande för livet. Detta ska uppstå ur en verksamhet som ska bestå i något roligt, tryggt och lärorikt. Helheten i förskolans pedagogiska verksamhet ska medföra omsorg, fostran och lärande. Tillsammans med föräldrarna ska förskolan utveckla barnen till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar (Skolverket 2010).

Under rubriken Utveckling och lärande i Läroplan för förskolan Lpfö 98 (Skolverket 2010) nämns hur och i vilken miljö den pedagogiska verksamheten ska bedrivas. Den ska på ett stimulerade och utmanande sätt lära och utveckla barnet. I detta ska bland annat leken främjas och intresset till att barn vill erövra kunskaper och färdigheter ska stärkas. Detta ska göras i en inbjudande och innehållsrik öppen miljö. I den här miljön ska barnen få möjlighet attutveckla förståelse för sig själva och sin omvärld. Utgångspunkten ska vara barnens egna erfarenheter, intressen, behov samt deras åsikter. Mångfalden i förskolan ska komma ifrån barnens egna tankar och idéer (Skolverket 2010).

De specifika målen för matematik i förskolans citerat från Lpfö 98 (Skolverket 2010) är att förskolan ska sträva efter att varje barn:

• utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mängd, tid och förändring,

10

• utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egen och andras problemställningar,

• utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp,

• utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang, (Skolverket 2010, s. 10)

När det kommer till föräldrars inflytande i förskolan sett ur Läroplanen för förskolan Lpfö 98 (Skolverket 2010) redogörs för vårdnadshavarens ansvar för sina barns utveckling och fostran. Förskolan ska vara ett komplement och frambringa förutsättningar så att utvecklingen blir rik och mångsidig för varje barn. Detta ska göras i samarbete med hemmet på ett förtroendefullt sätt. Möjligheten ska finnas att påverka verksamheten. Förutsättningar för detta är att förskolan är tydlig om sitt innehåll och mål.

3.2 Kunskapssyn i förskolan

Förskolepedagogiken i svenska förskolor är influerad av Fröbel vilket här skildras av författarna Pramling Samuelsson och Sheridan (1999). Teorierna som hans pedagogik bygger på är antagandet om barns utveckling och den inre driften hos barnet att vara aktiv samt söka erfarenheter tillsammans med ett stöd utifrån. Detta grundar sig på kopplingar till Freuds filosofi att människan är en biologisk varelse med drifter. Utifrån denna pedagogik skulle barnen under ordnade förhållande utvecklas samt växa. Leken, lärandet om naturen och hemmets fostran är av betydelse för barns växande (Pramling & Sheridan 1999). I Fröbels pedagogiska idéer framstår tydligt matematikens betydelse (Björklund 2008). Detta visar sig till exempel i de ”lekgåvor” han skapade, de i sin tur skulle motivera barnen till ett mångsidigt sätt att undersöka, analysera, jämföra, sortera, upptäcka likheter och olikheter. Barn skulle även undersöka mängder på varierande sätt genom att minska, öka eller dela dem (Björklund 2008).

Efter Fröbel kom enligt författarna (Pramling Samuelsson & Sheridan 1999) förskolepedagogiken att influeras av Dewey och progressivismen. Den pedagogiken grundas på en rationell tanke där grunden till handlandet utgår från vetenskapen. Denna

11

pedagogik i sin tur härstammar från pragmatismen där estetiskt tänkande samt

erfarenhetsbegreppet är av stor betydelse. Pedagogiken i progressivismen har utgångs punkt i barnet och dess intresse. Dessutom beskrivs av författarna (Pramling Samue1sson 1999) att Dewey menade att den tidiga verksamhetslusten hos barn skulle tas till vara. Deweys aktivitetspedagogik utgår från barnets eget intresse och handlingar under organiserad handling, därmed lär sig barnet.

Författarnas (Pramling Samuelsson & Sheridan 1999) egen uppfattning är att begrepp som är grundläggande först blir begripliga när vi förstår hur de används. Pedagogikens kärna innefattar individen, samhället och den egna nyttan. Detta i kombination med

utbildning ger individen möjlighet att erhålla organiserade erfarenheter. Med framväxten av demokratin blev utbildning ett verktyg som användes till skapandet av den nya

demokratiska människan. Detta skedde genom den progressiva pedagogiken. Den

progressiva pedagogiken inom förskolan vidareutvecklades med utgångspunkt i forskning och teorier om barnpsykologi. Pedagogiken kom vidare att förhålla sig vetenskapligt rörande fostran och utveckling. Det gjordes genom att tillämpa barnpsykologin som vetenskap. Det som enligt författarna (Pramling Samuelsson & Sheridan 1999) har varit huvudsakliga innehållet i förskolans historia är fokusering på att få kunskap om de bästa förutsättningarna för att utveckla den demokratiska människan.

Barns lärande handlar enligt skildrarna, om att skapa sig kunskap om något. Kunskap hos barn innebär att de erövrar dess omvärld genom att lära sig olika kunskaper. De i sin tur erövras genom lärande. Kunskap är inte endast återgivning av världen utan handlar om att göra den begriplig. Synen på kunskap innebär inte enbart antaganden kring människans natur. Det handlar också om strukturen och formerna av kunskapen.

Kunskapssynen beskrivs även i boken Förskolan – barns första skola (Johansson & Pramling Samuelsson 2003). De beskriver det som att det är för den verksamma läraren en central fråga samt även en utmaning. Striden står mellan ett barns specifika utveckling och samhällsuppdraget att alla barn under sin tid på förskolan ska utveckla olika färdigheter och insikter. Författarna tar även upp att teoribildningen utvecklingspsykologin under lång tid varit framträdande i den pedagogiska verksamheten i förskolan. Detta synsätt har

utgångspunkten i det enskilda barnets mognad. Författarna nämner även att i läroplanen framstår barnet som medskapare i lärandeprocessen. Fokusen där är sammanhanget

12

samspelet med andra samt det sociala och kulturella. Det innebär att perspektivet på kunskap i förskola handlar om ett synsätt där helhet, relationer och sammanhangen är väsentliga att begripa (Johansson & Pramling Samuelsson 2003).

Kunskapssynen gällande matematiken i förskolan innebär att man som pedagog själv göra sig medveten om vilka kunskaper barnen besitter (Doverberg & Pramling Samuelsson 1999). Samtidigt är det viktigt att bli medveten om matematiken i vardagen som

exempelvis vid måltider, i leken, vid påklädningen etc. Detta behövs för att sedan börja stimulera tankarna hos barnen och därmed göra dem intresserade för de matematiska begreppen. Det handlar om att göra matematiken synlig i deras värld och i sammanhang som är av betydelse. Det går ut på att använda sig av det som barnen är uppfyllda av och där hjälpa dem att se matematiken. Det handlar även om att ge dem tillgång till begreppen som förklarar vardagen i matematiska termer (Doverberg & Pramling Samuelsson 1999). Matematik i förskolan förklaras av Doverberg & Pramling Samuelsson (1999) med att den går ut på att barn får kunskap om och lever med den med hela kroppen. Vardagen ger många möjligheter att skapa matematisk förståelse. För att barn ska få den möjligheten måste de få hjälp av en vägledare. Detta förklarar författarna (Doverberg & Pramling Samuelsson 1999) med att en pedagog ska hjälpa barn att se, uppfatta och förstå matematikens språk och där med erövra matematikens värld.

Matematiken i skolan förklaras av Ljungblad (2001) utifrån att en av tyngdpunkterna som är viktigast i de första skolåren är att ge alla barn en god antalsuppfattning. Det är även av stor betydelse att utveckla förståelsen för talens innebörd. Om detta inte görs menar Ljungblad (2001) att matematiken blir komplicerad och många tankebanor hos barn blockeras. Enligt Ljungblad (2001) är många med lång erfarenhet av matematikinlärning överens om att inte börja med den formella matematiken för tidigt. Skolan ska knyta an matematikinlärningen till barns tankar samt utveckla dem.

13

3.3 Föräldrars inflytande i förskolan

När barnet börjar i förskolan blir omvärlden större och ger dem två uppväxtmiljöer – hemmet och förskolan (Ekman & Sundell 1992). Författarna nämner vidare att förskolan är ett komplement till föräldrarna. Personalen på förskolan måste därmed ta reda på vilka önskemål och förutsättningar som just de föräldrarna har gällande sitt barn. Detta förklaras med att barn uppfostras på olika sätt och har delvis olika behov. Författarna nämner också att föräldrar har olika förväntningar på förskolan. Förskolan ska vara en kombination utifrån personalens kunskaper och erfarenheter, olika barns behov samt föräldrarnas önskemål (Ekman & Sundell 1992).

Prior och Gerard (2007) betonar vikten avfamiljens delaktighet i förskolan under barnets 3 första levnads år. Författarna (Prior & Gerard 2007) menar att detta är avgörande för hur barnet lär sig grunderna till att skapa sig kunskap om inlärning. Barnets strävan senare i livet påverkas av detta. Därmed menar författarna (Prior & Gerard 2007) att pedagoger som arbetar med dessa barn måste ha ett nära samarbete med föräldrarna för att gemensamt bidra till barnets utveckling.

Enligt Johansson (1995) så har idag allt fler föräldrar själva erfarenheter från förskolans verksamhet. Detta i sin tur utgör deras föreställningar om vad förskolan ska göra för deras barn. Detta blir även en viktig faktor när de ska bedöma kvalitén i förskolan. Då har föräldrarna sina egna föreställningar om vilka behov för deras barn som har blivit tillfredsställda (Johansson 1995).

En enkätundersökning, som genomfördes våren 2011 från Stadskontoret i Malmö kommun, vars syfte var att få en uppfattning om föräldrars attityder till förskolorna i Malmö stad. Den gällde förskolans pedagogiska verksamhet samt förskolan och hemmet. Det totala deltagandet från förskolorna var strax under 3250. Frågorna berörde specifikt föräldrarnas inflytande och delaktighet. En av frågeställningarna var om föräldrarna kände sig väl insatta i förskolans verksamhet? Totalt svarade 3244 föräldrar. Resultatet visade att 2,8 % kände mycket dåligt till verksamheten, ganska dåligt 6,4 %, varken bra eller dåligt 16,4 %, ganska bra 45,5 % och mycket bra 28,9 %. Den andra frågan: Personalen

14

ganska dåligt 12,1 %, varken bra eller dåligt 27,3 %, ganska bra 29,6 % och mycket bra 22,8 % (Stadskontoret 2011).

3.4 Definition på matematiska begrepp

Matematiska begrepp som enligt Läroplanen för förskolan Lpfö 98 (Skolverket 2010) ska tas upp i förskolan är: rumsuppfattning, tidsuppfattning, former, antalsuppfattning,

talbegrepp, lägesbegrepp, mätning (enheter), ordning (sortering/klassificering), mängder (vikt/enheter) och problemlösning. För att förtydliga vilka konkreta begrepp som det ska handla om i förskolans vardag så har några olika källor använts. Främst har Läroplan för

förskolan Lpfö 98 (Skolverket 2010) och Analysschemat i matematik för åren före skol år 6

av Skolverket (2000) använts. Även boken Matematisk Medvetenhet av Ann-Louise Ljungblad (2001) har varit till hjälp för att tydliggöra de matematiska begreppen. Rumsuppfattning

Författarna till boken Det matematiska barnet (Heiberg Solem & Lie Reikerås 2004) menar att det handlar om en kännedom om rummet och barnets egen uppfattning till rummet. Begrepp som beskriver rumsförståelsen är avstånd, bredd, djup, riktningar, orientering, placering, slutenhet samt rörelse. Förståelsen för rummet utvecklas i samband med barnets motoriska utveckling. Barnets hela kropp används till att utforska och skapa sig en

rumsuppfattning. Författarna (Heiberg Solem & Lie Reikerås 2011) menar vidare att nyfikenheten och glädjen att upptäcka ser ut att vara drivkraften i denna utveckling. Detta kan till exempel vara att barnet kryper under ett bord eller sträcker sig efter saker som finns under soffan.

Tidsuppfattning

Heiberg Solem och Lie Reikerås (2004) beskriver att det handlar om språkliga begrepp när det gäller att uttrycka tid som benämns med tidsord. De är:

 ordningsföljd (före, efter, först, sist, snart, senare, efteråt, nästa, förra, strax)

 relativ tid (en stund, ett ögonblick, en dag, en natt, ett dygn, en vecka, en månad, ett år, en timme, en halvtimme, en kvart)

15

 absolut tid (idag, igår, imorgon, i fjol, morgon, middag, kväll, sent, tidigt, samlingsstund, mattid, läggdags)

Vidare står det i boken (Heiberg Solem & Lie Reikers 2004) att begreppet tid är svårt för barn. Det förklaras med att deras erfarenheter när det kommer till tid är så ringa. Författarna tar upp att händelser som följer efter varandra enligt ett mönster får barn tidigt kunskap om.

Former

Enligt Heiberg Solem och Lie Reikers (2004) är det något med egenskapen att den kan förändras. Exempelvis snön som kan vara likt ett täcke på marken för att sedan bli till snöbollar. I området former ingår språkuttryck som grundar sig i en upplevelse, en

erfarenhet samt ett karakteristiskt kännetecken för ett föremål. Barn bildar sin ”geometriska värld” genom struktur av de uttryck de återspeglar och känner igen av former och figurer. (Heiberg Solem & Lie Reikers 2004). Uppfattningarna hos barn utvecklas fort och det ser ut att bero på det, hela tiden ökade intresset för att hitta meningsfulla helheter (Heiberg Solem & Lie Reikers 2004).

Antalsuppfattnig

Enligt Ljungblad (2001) innebär det att en säker taluppfattning till och med 10 har utvecklats hos barnet. Barnet har där med en kunskap om vad som kommer före, mellan och efter talen upp till 10. För att komma dit har barnet genomgått många olika steg:

 symbolförståelse

 principen om den naturliga ordningen

 ett till ett-principen

 principen om godtycklig ordning

 antalskonstans

 antalsprincipen eller kardinalitetsprincipen

 kan räkna framåt – bakåt från vilket räkneord som helst

De behövs inte ha genomgåtts i den specifika ordningen som nämns ovan i

beskrivningen. Därefter kommer taluppfattning 0-20, Ordningstal, taluppfattning 0-100 och taluppfattnig – upp mot tusentalen osv (Ljungblad 2001). Ett exempel är att de vuxna räknar högt om hur många barn det är i gruppen som ska följa med på utflykten (Devold, 2009).

16 Talbegrepp

Heiberg Solem och Lie Reikers (2004) skriver att vardagen naturligt innehåller tal och räkning. Tidigt fångar barn upp det språk och de talord som används runt om kring dem. Ett exempel som tas upp i boken är: ”Nej men, var har strumpan tagit vägen? Vi måste ha två strumpor, vet du. En till varje fot…” (Heiberg Solem och Lie Reikers 2004, s 124). När de i

sin tur används och redskap för att lösa problem blir räkning. Författarna (Heiberg Solem & Lie Reikers, 2004) berättar att under en viss period tycker barn det är mycket roligt att räkna allt omkring sig. Talbegreppet utgår ifrån olika aspekter:

 Kardinaltal har aspekten att det benämner hur många det är. Det kan också kallas för mängdtal eller antal. De i sin tur innefattar två huvudtyper: ange antal objekt och ange måttenheter.

 Ordinaltal benämner objektets placering i en serie. Ordinaltal kan även kallas för ordningstal.

 Tal som identitet har även aspekten att det kan användas till att vara identifikation för något.

Lägesbegrepp

Författarna Heiberg Solem & Lie Reikerås (2004) beskriver att lägesbegrepp ingår i begreppet rumsuppfattning. Exempel på lägesbegrepp är: i, på, över, under, först, sist, i början, i slutet, ner, upp, i mitten, framför, bakom, bredvid, mellan, högst upp, längst ner, nära, innan för, utanför, närmst, framåt, bakåt, vänster och höger (Malmer, 1999). Mätning (enheter)

Enligt Heiberg Solem & Lie Reikerås (2004) är vardagen för barn rik på situationer där det används mätning. Först och främst handlar mätning om jämförelse. Det är till stor del även knutet till egenskaperna längd, volym och vikt (Heiberg Solem & Lie Reikerås 2004). När enheterna som längd och volym bedöms så används ord som stor och liten, lång och kort, mycket och litet. Bedömningarna görs alltså med jämförelseord vilket är viktigt när barn ska beskriva likheter och skillnader. Erfarenheter som barn även skaffar sig är det som vuxna kallar sträckor eller avstånd. Annat som barn upptäcker är att stort inte behöver vara det som är tungt, precis som det som är litet inte behöver vara lätt. Tidig upplevelse som barn har är att olika föremål har olika tyngd (Heiberg Solem & Lie Reikerås 2004). Ljung (2001) tar upp vikten av att ha kunskap om uppskattning av olika saker om vad i tillvaron

17

som hör ihop med vilka enheter. Detta med anledning av att olika måttenheter används sätt till den specifika situationen.

Ordning (sortering/klassificering)

Begreppet handlar om att vi skapar struktur genom att bland annat hitta likheter och samband mellan saker. Det kallas även för klassificering (Heiberg Solem & Lie Reikers 2004). Till en början upplever små barn enskilda objekt som unika, men det tar inte lång tid innan de ser gemensamma egenskaper i olika objekt. När föremål ska klassificeras har formen ingen betydelse. Den har betydelse när barnen ska bilda sig en uppfattning och då skapa struktur och ordning. Klassificering innefattar alltid ett val, det finns inte heller några regler som säger att kriterier kan vara bättre än andra. Det viktiga är istället att den är relevant och funktionell sett till sammanhanget (Heiberg Solem & Lie Reikers 2004). Problemlösning

Björklund (2008) beskriver att det handlar om att ha redskapen medvetenheten och uppmärksamheten på matematiken när det kommer till att lösa problemsituationer. Författaren (Björklund 2008) menar vidare att de barn som får vardagsmatematiken

uppmärksammad för sig också lättare ser användbarheten av färdigheter i matematiken och bland annat vid problemlösning. I förskolans miljö får småbarn kunskap om att matematik kan användas för att lösa olika slags problem. Detta utgör sig ofta att handla om för ett barn att beskriva något och få fram sin avsikt till en annan person (Björklund 2008).

Det matematiska begreppet problemlösning beskrivs ofta att det är olika mentala processer som kan karakteriseras som en typ av tänkande enligt Björklund (2008). Detta inträffar när människans uppfattning av omvärlden inte överensstämmer med den. Det förklaras med att problem uppstår när människan inte har någon färdig modell eller färdighet för att nå fram till sitt mål som var tänkt. Det kan också handla om att personen blir tvungen att hitta nya lösningar på problemet. Förutsättningen för problemlösning är att människan tänker målinriktat och är uppmärksam på sitt eget tänkande och sin omvärld (Björklund 2008).

18

3.5 Matematiken i förskolans vardag

I förskolan handlar matematik om möjligheterna för barn att genom lek, lärande och språk utveckla de matematiska begreppen. Detta behövs för att senare behärska den formella matematikundervisningen i skolan (Myndigheten för skolutvecklingen 2008). Detta blir möjligt genom att använda matematiken i förskolans vardagssituationer som samling, måltider, inne- utelek, på- avklädning, skapande verksamheten, blöjbyten/toalettbesöken. Samling

Andersson och Kowalski (2010) tar upp i sin bok Så mattefrön - Matematik i förskolan hur de har arbetat med samlingen fokuserat på matematiken. De börjar med att gå igenom närvaron där varje barn har en egen ”kallikåmask” som symbol för sig. Till detta finns en tavla där maskarna ska sitta. Beroende på vilka barn som är närvarande, lediga eller sjuka hamnar de på olika platser i huset. Maskarna hamnar antingen på platsen närvarande, ledig eller sjuk. Beroende på vad inom matematikområdet de arbetar med ställer de relevanta tematiska frågor. Exempel är när de jobbar med par så kan de ta sex maskar och fråga hur många par är det. Efter att maskarna har kommit på plats i tavlan räknas alla som är

frånvarade just den dagen. På förskolan har de även två snören uppsatta, det ena för närvaro och det andra för frånvaro. På dessa fästs sedan klädnypor i femtal på respektive snöre, vilket visar hur många barn som är närvarande respektive frånvarande. Därefter räknar de så allt stämmer och jämför sedan antalet maskar med placeringen av klädnyporna

(Andersson & Kolwaski, 2010).

I boken (Andersson & Kolwaski 2010) talas det även om vilken veckodag det är. Är det till exempel tisdag som är veckans andra dag så blir det den andra kulan på stången. Här får barnen arbeta med ordningstal. Det får ett barn i gruppen utföra. På väggen finns även veckodagarna uppsatta på rad med en markör som visar vilken dag det är. Detta följs alltid av en fruktstund efter genomgången av närvaron och veckodagen. Pedagogerna delar frukten framför barnen i halvor och fjärdedelar. Därefter får barnen säga vilken storlek de vill ha och genom detta skapas en förståelse för begreppen hel, halv och fjärdedel.

Samlingen avslutas sedan med att de sjunger sånger som är relevanta för det matematikområde de arbetar med. Här finns det ett sångsnöre med klädnypor som representerar antalet sånger som ska sjungas. Ett barn i gruppen får räkna antalet samt ta

19

bort en för varje sång som sjungs. Klädnyporna räknas efter varje sång. Här görs det plats att förtydliga begreppet minska ända ner till noll (Andersson & Kowalski 2010).

Måltider

Dukningen är ett tillfälle vid måltiderna som innehåller matematik (Doverberg & Emanuelsson 2006). Det kan räknas bestick, tallrikar och glas till hur många vuxna och barn som ska äta vid måltiden. Då kan pedagogen samtala med barnet om: Hur många brukar sitta vid bordet/borden? Vem eller vilka är borta? Var på bordet ska sakerna

placeras, olika lägesbegrepp kan användas som bredvid, framför, bakom, till vänster och så vidare (Doverberg & Emanuelsson 2006).

Ett annat sätt att arbeta med matematik vid måltiderna är att prata om portionernas storlek och mängd. Ett exempel är att förklara för barnet att det går att få mat en gång till om barnet så önskar. Beroende på barnens ålder kan pedagogen fråga hur många eller hur mycket av något (Doverberg & Pramling Samuelsson 1999).

Inne- utelek

En situation där matematik förekommer inne är efter barnen har lekt och det ska städas (Devold 2010). De ska ligga på samma plats de som hör ihop, det ska också placeras så att det hittas igen. Placeringsord, var ska leksaken vara? Kvantitetsord, hur mycket är det att städa? (Devold 2010).

Skapa ”ordning och reda” (Doverberg & Pramling Samuelsson 1999. S 42) handlar om att hjälpa barn att se strukturer och skapa strukturer i vardagen. Varje barn skapar sin egen ordning utifrån sina erfarenheter. Det finns även ordning som är given och som kan hjälpa barnet att utveckla en förståelse för matematik. Det är något som pedagogen måste göra synligt för barnen. Det går ut på att pedagogen måste ställa sig frågan om hur den fysiska miljön ser ut för barnen. Detta sett till sortera, kategorisera och storleksordning (Doverberg & Pramling Samuelsson 1999). Detta blir möjligt genom backar och lådor med tydliga symboler för olika saker. Det ger i sin tur möjlighet för barnen att sortera (ordning och reda) de olika sakerna. Ofta hos barn genom detta så uppstår en vilja till att plocka ner saker och samtidigt blir de medvetna om likheter och skillnader genom sorteringen.

I boken Leka och lära matematik ute- förskolan (Naturskoleföreningen 2007) har matematiken delats in i tre huvudområden: mätning och rumsuppfattning, sortering och mönster samt taluppfattning. I flera av övningarna ingår flera av områdena. Reflexvästar

20

kan användas inom matematikområdet. Skriv siffrorna 1-5 eller 1-9 på västarna. Barnen kan tillexempel leta föremål. Har barnet en 2:a på västen så ska barnet hämta 2 föremål och så vidare. Det går även att skapa tallinje med västarna. Detta kan gå till så att barnen får springa om kring på begränsad yta. Pedagogen ger signal så ska barnen tillsammans ställa sig i en tallinje från störst till minst eller tvärtom (Naturskoleföreningen 2007).

På- avklädning

Doverberg & Pramling Samuelsson, (1999) skriver att sortera kläder och skor är ett möte med matematiken i förskolan. Det förklarar författarna vidare handlar om de särskilda klädesfacken och hyllorna i tamburen, där föräldrar som barn förväntas sortera sina kläder och skor. Där nere står skor, barnets mössa, vantar etcetera ligger i facket och på kroken hänger ytterplaggen. Det är viktigt att pedagoger hjälper barnet att hänga eller lägga upp på sin hylla. Klädfacket är nämligen viktigt för dem för det är relaterat till dem själva

(Doverberg & Pramling Samuelsson 1999). Ett exempel är att barnet kan få bre ut sig med sina kläder. Då kan barnet lära sig att se var på kroppen plaggen ska vara. Vidare kan barnet para ihop strumpor, skor etcetera. Pedagogen kan beskriva vad barnet gör som ”den ena skon och den andra skon” (Doverberg & Pramling Samuelsson 1999, s 43). Sortera och para ihop kläder är en problemlösning och en utmaning som roar små barn. För äldre barn är det en rutin. Genom jämförelse av kläderna utvecklas även parbegrepp och början till en uppfattning om tal (Doverberg & Pramling Samuelsson 1999).

Skapande verksamhet

Matematiken kan börja från handmålning. Det kan gå till så att en hand hålls mot ett pappersark och handens kontur ritas av (Devold 2010). Låta de andra barnen att hålla en av sina händer på teckningen och jämföra storleken, mindre eller större. Måla handflatorna på barnen i färg så de kan göra ett avtryck på ett papper. Häng sedan upp avtrycken så att barnen kan leka och titta på dem. Tyckte barnen det var spännande att mäta så går det att göra lika dant med barnens fötter (Devold 2010).

Rita, bygga och skapa är en del av matematiken visar Devold (2010) genom olika

exempel som pedagoger kan utföra tillsammans med barnen. En tydlig signal för barnen att det är dags att skapa något kan vara att lägga ut en vaxduk på bordet. Författaren skriver att barnen ska låtas skapa och forma det som de själva vill i så stor utsträckning som möjligt. Genom vilka material som är tillgängliga för barnen kan de vuxna styra den skapande

21

aktiviteten. För barn får de bästa erfarenheterna när de får hitta på själva och göra som de vill. Samtala med barnen om vad det är de skapar, till exempel, vilka former, hur många av något, vidare får barnen erfarenheter av två och tre dimensioner (Devold, 2010).

Blöjbyte/toalettbesök

Här kan matematik komma in genom att det har gjorts upp dagsrytm på väggen i bilder var av blöjbyten/toalettbesök ingår (Devold 2010). Devold (2010) skriver att barn kan uppleva mönster och sammanhang mellan vardagens olika aktivitet. Detta görs genom att barnet skapar sig en medvetenhet om dagens alla fasta rutiner. Vidare exemplifierar författaren att på skötbordet kan den vuxna räknar barnets tår. När blöjan byts kan den vuxna prata med barnet om det var en lätt eller tung blöja samt låta barnet känna på den för att sedan jämföra med en ny (Devold, 2010). Även handtvättning tar Devold (2010) upp som ett exempel att matematik kan användas. Det kan göras genom att använda väntetiden och prata om ordningen i kön till handfatet om det är fler som ska tvätta samtidigt. Vem/när står sist, först och mitten (Devold 2010).

22

4 Metod

Här beskrivs vilket tillvägagångssätt som har använts för att besvara huvudfrågan samt dess följdfrågor. Vidare förklaras hur informationen har inhämtats och hur den har analyserats. Detta förtydligas under rubrikerna nedan.

4.1 Val av metod

Val av metod för detta arbete är kvantitativ metod. Arbetet grundar sig i en preciserad frågeställning och har även en hypotes. Enligt Backman (2008) är det faktorer som innebär att kvantitativ metod bör användas. Det som också styrker metodvalet är hur

frågeställningen ska besvaras, vilket i detta arbete ska göras genom en enkätundersökning. Fördelar med enkät är att undersökningen lättare nås ut till en större grupp att

undersöka än vid till exempel intervju. Respondenterna vid en enkätundersökning är anonyma. Nackdelar med en enkätundersökning är att det inte framgår om respondenten egentligen har förstått frågan som besvaras. Svaren på frågorna blir inte heller lika djupgående och ger därför inte heller några detaljerade svar på frågorna.

En slutgiltig faktor som också är avgörande för metodvalet är de egna förutsättningarna och resurserna (Backman 2008). Här är det framförallt tiden som har varit avgörande för metodvalet och då kunna få svar av så många som möjligt (Backman 2008). Dock hade det varit intressant att undersöka genom individuella intervjuer med varje deltagare i

undersökningen men det har inte varit möjligt på grund av tidsbrist och syftet med undersökningen.

4.2 Val av enheter och variabler

Larsen (2009) beskriver arbetssättet som används när val av enheter och variabler ska göras. Det i undersökningen som ska undersökas kallas för enheter. I denna undersökning

23

är det föräldrarnas uppfattning av förskolans verksamhet som ska undersökas. Därmed blir föräldrarna enheterna i undersökningen. Urvalsmetoden för vilka specifika enheter det ska vara ska enligt Larsen (2009) göras med sannolikhetsurval. Detta för att kunna dra

slutsatser i resultatet om det blir möjligt och då kunna göra generaliseringar på den undersökta populationen. Vidare beskriver även författaren (Larsen 2009) sättet som beskriver hur urvalet av enheterna för sannolikhetsurvalet är slumpmässigt urval. Urvalet som ska användas i denna undersökning är klusterurval, detta med anledning av att enheterna som ska undersökas väljs ut från speciell kommun och därefter

enheterna/föräldrarna (Larsen 2009). Urvalet är representerat genom en enhet/förälder per barn på respektive deltagande förskola.

Storleken på urvalet enligt Larsen (2009) måste vara tillräckligt stort. Detta för att det alltid kommer att finns en felmarginal som måste tas med i beräkningen. Till analyser som ska vara statiska (oföränderliga) bör det vara minst 30 individer i urvalet. För att kunna jämföra grupper är det ett minimum på 30 individer i varje grupp som gäller. Urvalet i denna undersökning är totalt 138 individer, 70 respektive 68 i varje grupp som utgör alla föräldrarna på två förskolor.

4.3 Datainsamling

Vetenskapsrådet (2002) har utformat ett kompendium som heter Forskningsetiska principer

inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Kompendiet belyser

individskyddskravet. Det kan beskrivas utifrån fyra huvudkrav som ska tas i beaktning vid forskning gällande humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. De är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Informationskravet belyser vikten av att informera deltagarna om syftet av arbetet. Samtyckeskravet handlar om att deltagarna själva har rätt att bestämma om de vill deltaga eller inte. Konfidentialitetskravet går ut på att den som medverkar i undersökningen får bestämma om, hur länge och på vilka villkor det ska delta. Nyttjandekravet handlar om att deltagarens beslut att deltaga eller avbryta inte utsättas för olämplig påtryckning eller påverkan (Vetenskapsrådet 2002).

24

Enligt Larsen (2009) handlar datainsamlingen om att få information som är relevant. Det ska vidare svara på frågeställningen. Den informationen kallas i sin tur för empirisk data. Därefter ska val av datakälla göras (Larsen 2009). Datakälla som ska användas i denna undersökning är en enkät. Denna datakälla ger i sin tur primärdata (Larsen 2009). Detta med förklaringen att det är ny data som samlats in.

Enkäten som har använts i denna undersökning bifogas som bilaga 1. Valet av frågor har varit både slutna och öppna med anledning av frågans formulering. Enkäten består av totalt 12 frågor. Vid sammanställningen av enkäten har boken Enkätboken (Trots 2007) varit behjälplig.

Platsvalet för enkätundersökningen är två förskolor i södra Sverige. Urvalsmetoden för platsvalet ska enligt Larsen (2009) göras med sannolikhetsurval. Detta för att kunna dra slutsatser i resultatet om det blir möjligt och då kunna göra generaliseringar på den

undersökta populationen. Vidare förklarar författaren (Larsen 2009) att sättet som beskriver hur urvalet av platsvalet för sannolikhetsurvalet är slumpmässigt urval. Urvalet som ska användas i denna undersökning är klusterurval, detta med anledning av att platsvalet som ska undersökas väljs ut från speciell kommun och därefter enheterna/föräldrarna (Larsen, 2009).

Valet av tid för enkätundersökningen blev att enkäterna lämnades under samma dag på de båda förskolorna. Tidsintervallet då enkäterna lämnades var en tisdag mellan 10.00 – 13.00. Valet gjordes att lämna enkäterna på barnens hyllor. Enkäten innehöll även information om undersökningens syfte. Med enkäten bifogades även ett svarskuvert. Insamlingen av enkäterna skedde på nästkommande tisdag mellan samma tider som utlämningen. Sista dagen för inlämningen var på måndagen. Anledning till beslutet av metodval, om hur datainsamlingen skulle gå till och genomföras, var tidsbegränsningen.

4.4 Bearbetning, analys av data och bortfall

Det som är första steget i bearbetning av data är enligt Larsen (2009) att fastställa antalet som har svarat jämfört med hur många som tilldelades enkäten i detta fall. Där med fås ett

25

resultat på hur många som svarat på enkät och då även bortfallet. Därefter kommer valet av analysmetod.

Det blev sammanlagt 138 enkäter utdelade på de båda deltagande förskolorna. På Förskola A blev 70 enkäter utdelade och på Förskola B blev 68 utdelade. Av de totalt 138 utdelade enkäterna återlämnades totalt 36 stycken vilket utgör 26 % deltagande. Var av Förskola A återlämnade 23 % (16) och Förskola B återlämnade 29 % (20) enkäter. Bortfallet i undersökningen blev därmed 74 % (102). Varför bortfallet blev så stort finns det enligt min uppfattning inte något tydligt svar på utan jag kan endast spekulera i varför. Det kan ha att göra med intresset hos föräldrarna att besvara enkäten inte fanns. Tidsbristen kan också ha varit en bidragande faktor. Föräldrarna från de båda deltagande förskolorna har även varit delaktiga i enkätundersökningen våren 2011 från Stadskontoret (se

litteraturgenomgång). Deltagandet från Förskola A var 8 (1,7 %) respondenter och från Förskola B var det 3 (0,7 %) respondenter. Med detta stora bortfall blir det en påverkan på resultatet. Resultatet i sig kan slutligen leda till att det blir en skev bild om hur resultatet egentligen skulle kunnat se ut. Därför måste det stora bortfallet finnas med i baktanken när resultatet läses igenom

26

5 Resultat

Detta avsnitt beskriver resultatet av enkätundersökningen som då i sin tur besvarar

huvudfrågan, om vad föräldrar vet om matematikområdet i förskolan. Det görs via frågor i enkäten som riktar sig på arbetets följdfrågor: Hur insatta är föräldrarna i förskolans läroplan gällande matematik. Hur tror föräldrarna att matematik används i förskolan. Vilka matematiska begrepp tror föräldrarna används i förskolan.

5.1 Hur insatt är föräldrarna i förskolans läroplan gällande

matematik?

Resultatet i detta diagram (se figur 1) visar att endast ett fåtal (14 %) har läst hela och att ungefär en tredjedel (34 %) har läst delar av läroplanen. Översiktligt har också ett fåtal (16 %) läst den. En stor mängd (36 %) har inte läst den över huvud taget.

Diagrammet visar också att väldigt få (6 %) uppger att de kommer ihåg något av det de har läst i läroplanen. 34 % av föräldrarna uppger att de kommer ihåg vissa delar av det de har läst. En fjärdedel 25 % uppger att de kommer ihåg översiktligt av vad de har läst. Att staplarna till rubriken Vissa delar/delvis har samma värde (34 %) kan enligt min uppfattning bero på att resultatet för de föräldrarna som har uppgett att de har läst hela läroplanen har istället uppgett att de kommer ihåg den till viss del. Föräldrarna som då har uppgett att de läst den delvis kommer istället ihåg den mer översiktligt. Det kan vara en förklaring till att den stapeln är högre (25 %) jämfört med hur många som hade läst den översiktligt (16 %). Varför har så stort antal föräldrar inte läst förskolans läroplan? Resultatet på denna fråga är endast generellt för denna grupp. Det går alltså inte att dra någon generell slutsats om föräldrar i allmänhet om de har läst eller vad de kommer ihåg av förskolans läroplan (se figur 1).

27

Figur 1 Svarar på fråga 4) Har du läst förskolans läroplan? Och fråga 5) Kommer du ihåg vad som står i förskolans läroplan?

Av de (33 %) (se figur 2) som valde/kunde svara på frågan är några av svaren:

”Förskolan ska se till att varje barn utvecklar sin förmåga att använda matematik… föra och följa resonemang…” samt ”uttrycka sig med beskrivande ord som: större, mindre, fler färre, många…”. Den största av de tre svarsgrupperna är nej/inget svar (58 %) och varför är det så? Internt bortfall fall (6 %) på denna fråga är på grund av att deltagaren har angett ett svar som inte är konsekvent med frågan som är ställd. Resultatet på denna fråga är inget generellt för föräldrar i allmänhet utan kan endast anges som ett resultat för denna specifika grupp av föräldrar. Detta gäller även för de kommande redovisningarna av resultaten.

28

Figur 2 Svarar på fråga 6) Kan du formulera något mål för matematikverksamheten i förskolan?

5.2 Hur tror föräldrarna att matematik används i förskolan?

Det alternativet som flest (95 %) föräldrar har valt när de tror matematik förekommer är samling (se figur 3). Alternativet där minst antal (44 %) föräldrar tror matematik

förekommer är blöjbyte/toalettbesök. Även inne- utelek samt skapande verksamhet är två alternativ som många (92 % respektive 92 %) föräldrar har valt som ett alternativ. Varför är det då just dessa tre alternativ som flest respektive minst antal föräldrar har valt?

En person har även svarat vet ej men då även valt alternativet Skapande verksamhet. Frågans totala resultat ger bara svar på vad just denna grupp av föräldrar har för uppfattning när de tror matematik förekommer i förskolan.

29

Figur 3 Svarar på råga 7) När tror du matematik kan förkomma i förskolan?

44 % (se figur 4) av föräldrarna som har svarat på frågan om att ge andra exempel på när

matematik kan förekomma i förskolan. De har uppgett exempel som: Bakning (skapande) med mått, Leka butik, Problemlösning, sport, dans.

De interna bortfallet på 6 % har uppgett förklaringar/anledningar: Det täcker det mesta, som står ovan eller se ovan. Alltså de hänvisar till det svaret som gavs i föregående fråga ”ge exempel på andra situationer än ovan när det förekommer matematik i förskolan”. Är det så resterande av föräldrarna har resonerat som inte har uppgett något svar på frågan? Exempel på de (61 %) som har svarat på hur pedagoger kan presentera matematik för barn i förskolan: När de talar till barnen, Genom att barnen får leka, Med att visa de när fröken delar ett äpple i mitten, äpplen är i 2 delar och så vidare.

De interna bortfallet i denna fråga har samma förklaring som i föregående fråga, se ovan, dock inte från samma deltagare. Varför var det sådan skillnad i deltagandet i de båda frågorna?

30

figur 4 Svarar på fråga 8) Ge exempel på andra situationer än ovan när det förekommer matematik i

förskolan? Samt fråga 9) Hur tror du pedagoger kan presentera matematik för barn i förskolan?

5.3 Vilka matematiska begrepp tror föräldrarna används i

förskolan?

Av de föräldrar (50 %) som svarade på fråga 10 i enkäten (Vilka matematiska begrepp tror du pedagoger kan arbeta med i förskolan?) var det många som gav de fyra räknesätten som exempel men även de geometriska formerna. Några enskilda exempel som gavs var bland annat, prata naturkunskap med barnen och alla begrepp med hänvisning till att det är viktigt att de lär sig korrekt terminologi. Det kan också arbetas med siffran/antal noll och om vad eller hur mycket/många som saknas.

Det interna bortfallet (8 %) hänvisade sitt svar till nästkommande fråga med svaret se nedan det jag har satt kryss i eller vet ej. Det förekom även ett svar där det hänvisades till föregående fråga med svaret se ovan. Är det något liknande de föräldrarna har tänkt som inte har svarat?

31

Det var 100 % (36) deltagande i denna fråga sett till att alla hade valt något, några eller många av de alternativa begreppen som fanns (se figur 5). Det var endast några (8 %) som bara hade valt 2 av de 10 begreppen. Ingen hade valt alla 10 begrepp men ett antal (14 %) hade valt antingen 8 eller 9 av alla begreppen. Den största mängden hade antingen valt 7 begrepp (19 %) eller 4 begrepp (22 %). Det begreppet som majoriteten (89 %) valde som ett alternativ är antalsuppfattning. Det begreppet som är minst antal hade valt (17 %) som ett alternativ är tabeller och diagram.

Figur 5 Svarar på fråga 11) Vilka begrepp tror du är grundläggande för barns matematiska utveckling?

5.4 Övrigt

Av de föräldrar (44 %) som uppgav något svar på fråga 12 (Vet du något mer om

matematikområdet i förskolan?) var det en del (25 %) som svarade nej/vet ej och några (19 %) som hade skrivit en kommentar i någon form. Det var bland annat kommentarer som: ”Att barn tycker det är roligt och hålla på med matematik bara man ger dem tid och

32

uppmärksamhet och gör det på ett lekfullt sätt. Beröm är väldigt viktigt”. ”Jag vet att det finns stora brister senare (Ma på gymnasiet) som grundas tidigt. Till stor del pga inkorrekt presentation i tidigare stadier. Slarvigt språkbruk leder ofta till helt felaktiga uppfattningar hos barn/elever”.

Den största (56 %) andel av föräldrar valde att inte svara något alls. Detta kanske med anledning av att de inte vet mer?

Detta är endast ett relevant resultat för de föräldrarna i denna deltagande grupp inte för den allmänna uppfattningen hos föräldrar.

33

6 Diskussion

Syftet med mitt arbete har varit att ta reda på vilken uppfattning föräldrar har om matematikverksamhet i förskolan gällande Läroplanen, vardagssituationer och olika matematiska begrepp. Detta har jag valt att ta reda på genom huvudfrågan: Vad vet

föräldrar om matematikverksamheten i förskolan? Huvudfrågan följs av tre följdfrågor: Hur insatta är föräldrarna i Läroplanen för förskolan gällande matematik? Hur tror föräldrar att matematik används i förskolans verksamhet? Vilka matematiska begrepp tror föräldrarna används i förskolan? För att få svar på mina frågeställningar valde jag att använda mig av en enkätundersökning. Vissa frågor i enkäten har visat sig vara mer relevanta än andra. Där av har jag valt ut specifika frågor från enkäten som besvarar frågeställningen.

Under arbetets gång har flera frågor kommit upp, vilka har skapat flera tankar hos mig. De i sin tur har skapat nya frågor. Under resultat- och analysarbetet av

enkätundersökningen har det kommit upp frågor som jag har ställt i resultatavsnittet. Här i avsnittet diskussion ska jag till viss del svara på dem. Det finns dock inga enkla svar på frågorna. De besvaras utifrån mina erfarenheter inom professionen som förskollärare och visionen om hur jag vill arbeta i framtiden som förskollärare. Litteraturen som jag har tagit upp i avsnittet litteraturgenomgång har givit mig ytterligare kunskap och påverkat mig Varför det stora bortfallet på 74 % (102) av deltagande föräldrar/enheter?

Den frågan ställde jag mig främst för att jag förutsatte en större grupp av respondenter. Jag hade en vision om att kunna göra ett statiskt resultat därmed göra jämförelser, mellan de båda deltagande förskolorna så som bostadsområde och kön. För att få en klarare bild av de båda förskolornas deltagande tog jag reda på deras deltagande i Stadskontorets (2011) enkätundersökning. Först när jag läst resultatet om förskolornas deltagande förstod jag att en större grupp av föräldrar hade tagit sig tid till min enkätundersökning i jämförelse med deltagandet av Stadskontorets (2011). Det är klara skillnader i det totala deltagandet i de båda enkätundersökningarna. Det var totalt 11 respondenter/föräldrar i Stadskontorets (2011) attitydundersökning och 36 respondenter/föräldrar i min undersökning. När jag jämför vilken förskola som hade flest deltagande i respektive enkätundersökning, hade

34

Förskola 1 flest respondenter (deltagare/föräldrar) i Stadskontorets (2011)

enkätundersökning medan Förskola 2 hade flest respondenter i min enkätundersökning. En annan fråga som enligt mig är intressant gällande resultatet för individdeltagandet är: Varför denna stora procentuella skillnad på kön, 20 % män och 80 % kvinnor? Något teoretiskt svar finner jag inte. Jag kan endast spekulera: är det färre män än kvinnor som hämtar barnen på förskolan, därmed tar enkäten och svarar på den? Har helt enkelt fler kvinnor än män tagit sig tiden att svara på enkäten? Är män mer ointresserade av förskolan?

Min huvudfrågeställning är: Vad vet föräldrar om matematikverksamheten i förskolan? Den besvaras med hjälp av tre följdfrågor som i sin tur besvaras av specifika frågor från enkäten.

Den första följdfrågan är: Hur insatta är föräldrarna i Läroplanen för förskolan gällande matematik? Frågan besvaras med enkätfrågorna: Har du läst förskolans läroplan? Kommer du ihåg vad som står i förskolans läroplan? Förklaringen till resultatet (figur, 1) tror jag stämmer till stor del. Anledningen till detta kan vara att information som har lästs glöms bort med tiden om den inte underhålls och uppdateras. En fråga som jag tycker är viktig att försöka besvara är: Varför har så stort antal föräldrar inte läst förskolans läroplan? Jag har tyvärr inte något enkelt och klart svar på denna fråga utan har endast föreställningar om varför det är så: Har inte haft tid eller inte tagit sig tiden att läsa den? Intresse saknas till att läsa den? Känner att det inte behövs, är nöjd med förskolan? Detta är några av alla de förklaringar som kan finnas. Jag tror att om fler föräldrar hade läst och kommit ihåg vad Förskolans läroplan handlar om och dess syfte, hade troligtvis fler föräldrar vetat mer om matematikområdet i förskolan.

Vidare i enkäten ställs frågan: Kan du formulera något mål för matematikverksamheten i förskolan? Den största gruppen (58 %) (figur, 2) var den som hade angett nej eller inte angett något svar alls. För mig kom då frågan: Varför är det så? Jag tror klart att det hänger ihop med resultatet i de föregående nämnda frågorna. Resultatet i dessa frågor visar enligt min mening att det gemensamma ansvaret från förskolan och föräldrarna kan/bör förbättras. Resultatet i Stadskontorets undersökning (2011), gällande frågan om hur insatta

föräldrarna är i förskolans verksamhet, visar att en majoritet hade valt svarsalternativet ganska bra. Den svarar inte på om respondenterna har läst och/eller är insatt i förskolans

35

läroplan. Frågan kan dock svara på att respondenterna har ett intresse för den pedagogiska verksamheten i förskolan. Därmed har föräldrarna kanske också ett intresse för

matematiken i förskolan.

Min andra följdfråga i frågeställningen är: Hur tror föräldrar att matematik används i förskolans verksamhet? Den besvaras med hjälp av enkätfrågorna: När tror du matematik kan förekomma i förskolan? Ge exempel på andra situationer än ovan när det förekommer matematik i förskolan? Hur tror du pedagoger kan presentera matematiken i förskolan? Förklaringen till varför föräldrarna valde de situationerna (figur, 3) som de valde kan jag endast spekulera i. Faktorer som jag tror spelar in i valet är vilken föreställning de själva har om den specifika situationen i sig. Att det även fanns specifika alternativ, tror jag spelar in i valet, då jag redan hade avgränsat deras möjliga uppfattning till alternativen.

Förklaringar till resultatet på de två andra frågorna i enkäten vet jag ej klart och tydligt utan kan bara göra antagande och gissningar. Det jag kan se är att vissa föräldrar har

föreställningar om hur matematikområdet kan användas på förskolan. De kanske tyckte det var tidsödande att svara på frågorna och gick där med vidare till de efterföljande frågorna. Resultatet på det interna bortfallet skapade frågan: ”Är det så resterande har tänkt” som inte har svarat? Deltagarna hänvisar då till det svaret som gavs i föregående fråga. Varför då sådan skillnad i deltagandet i de båda frågorna 44 % respektive 61 % (Figur, 4)? Det jag kan tänka mig är anledningen/förklaringen till detta är att frågorna skiljer sig åt och den ena frågan är lik den föregående.

Min tredje följdfråga är: Vilka matematiska begrepp tror föräldrarna används i förskolan? Den frågan besvaras med enkätfrågorna: Vilka matematiska begrepp tror du pedagoger kan arbeta med i förskolan? Vilka matematiska begrepp tror du är

grundläggande för barns matematiska utveckling? Resultatet från de deltagande föräldrarna var bland annat att de uppgav de fyra räknesätten, angett med dess symboler. Det är

svårtolkat hur de exat menar om de bokstavligt - menar de symbolerna eller betydelserna av dem? Min förhoppning är att föräldrarna menar betydelserna av dem, för där ser jag ett samband med de matematiska begreppen men inte sett ur ett symbolperspektiv. Om de föräldrarna som inte har uppgett något exempel har indirekt tänkt som förklaringarna till det interna bortfallet om att de hänvisar till näst kommande fråga (anger exempel på matematiska begrepp) så blir resultatet något helt annat. Jag tror dock inte fallet är så,

36

tyvärr. Diagrammet (figur, 5) talar ett tydligt språk, enligt min uppfattning, om vilka matematiska begrepp som uppgivits av flest respektive minst antal föräldrar. Vilka faktorer som är bakomliggande till varför de olika matematiska begreppen är valda kan jag inte helt klart och tydligt se. Min gissning är dock att föräldrarna har föreställt sig om vad som är möjligt för ett barn att lära sig och vilka egna föreställningar och associationer de har gjort till respektive begrepp.

Som pedagog anser jag att alla de matematiska begreppen bör användas i förskolan samt att de är grundläggande för barns matematiska utveckling. Det hör till mitt uppdrag som förskollärare att utveckla dessa matematiska begrepp. Som jag nämner i

litteraturgenomgången har jag fastställt de matematiska begreppen med hjälp av

Läroplanen för förskolan (Lpfö 98) (Skolverket 2010) och Analysschemat i matematik för åren före skolår 6 (Skolverket, 2000). För att kunna förtydliga de matematiska begreppen

var boken Matematiska Medvetenhet (Ljungblad 2001) till stor hjälp att urskilja vilka de ”faktiska” matematiska begreppen är. Detta kan eventuellt även ha medfört en risk att jag har gjort feltolkningar i val av de matematiska begreppen. Givet vis är min förhoppning att jag har gjort en ”rätt” tolkning/utläsning av begreppen.

Frågan som ställs sist i enkäten är: Vet du något mer om matematik i förskolan? Få antal föräldrar valde att uppge något svar på denna fråga. Av de svar som framkom var det flesta personliga åsikter. Det var en stor grupp som inte uppgav något svar alls. Det kan vara av de anledningarna att de inte vet något mer och/eller såg ingen anledning att uppge något mer än det som redan framkommit tidigare i enkäten. Resultatet visar att några föräldrar har åsikter om matematikområdet och därmed även kanske ett intresse för matematikområdet i förskolan.

Vad visar då resultatet i enkätundersökningen att föräldrar har för kunskap om

matematikverksamheten i förskolan? Resultatet påvisar att många föräldrar vet till en viss del något om matematikverksamheten i förskolan. Detta även om deltagarna/föräldrarna inte har läst Läroplanen för förskolan.

Hur skulle förskolan kunna öka kunskaperna och intresset hos föräldrarna för matematikverksamheten i förskolan? Det är pedagogerna på förskolan som bör/ska intressera sig vad för föräldrarnas engagemang i förskolan vilket styrks av författarna Ekman och Sundell (1992). Författarna tar upp hur förskolepersonalen måste ta reda på hur

37

föräldrarna vill ha det för sina barn i förskolan. De tar även upp att föräldrars förväntningar på förskolan har betydelse. För att på bästa sätt kunna uppfylla föräldrarnas förväntningar, är enligt min personliga åsikt, att i första hand ta reda på dessa och sedan bryta ner dem till något som blir möjligt att förverkliga. Samma författare (Ekman & Sundell, 1992) tar även upp vilken sammansättning som förskolan består av. Deras tolkning på sammansättningen är att den består av tre faktorer: personalen med dess kunskap och erfarenheter, barnens behov samt föräldrarnas önskemål. Detta tycker jag är en bra förklaring på vad

grundstommen ska bestå av i förskolans uppbyggnad. Detta är även bra att ta i beaktning vid det dagliga bemötandet av föräldrarna.

Det som Prior och Gerard (2007) belyser är att föräldrarnas engagemang är väsentligt för barns kunskapsbyggande och därmed utveckling. För att detta ska vara möjligt anser jag att pedagoger bör vara förtroendeingivande och även skapa ett samarbete med föräldrarna. I och med detta har pedagoger ett stort ansvar gällande den pedagogiska verksamheten samt att förtydliga ansvaret hos föräldern gällande barnets kunskapsutveckling. Förskolans styrdokument Lpfö (Skolverket 2010) tar även upp vikten av detta.

Vardagliga situationer som ofta förekommer i förskolan är: Samling, måltider, inne-

utelek, på- avklädning, skapande verksamhet samt blöjbyte och toalettbesök. Alla dessa olika situationer i förskolan utgör flera tillfällen där vardagsmatematik och dess begrepp kan användas i den pedagogiska verksamheten. Klara exempel på det har jag beskrivit i avsnittet Litteraturgenomgången ”Matematik i förskolans vardag” (s, 17). För pedagogen som vill/ska tydliggöra matematiken i förskolan finns det hela tiden tillfällen/situationer att ta vara på. Det är även en pedagogs uppgift att tydliggöra och synliggöra matematiken för barnen i förskolan. Det är vi pedagoger som sätter var gränserna ska gå vad som är möjligt eller inte. För att det ska kunna göras på bästa sätt anser jag att samarbetet med föräldrarna är ”A och O”.

Vidare vill jag diskutera om jag borde/kunde ha gjort något annorlunda i min

undersökning. Skulle jag ha använt en annan metod? Jag skulle ha kunnat använda mig av intervju som undersökningsmetod. Jag anser att det inte hade gett samma möjlighet till analys av resultatet, med anledningen av att antalet föräldrarna i undersökningen hade blivit för få för att ge några generella resultat. Dock hade jag kunnat få ett mer detaljerat svar på varje fråga. Hade jag haft mer tid hade intervju varit ett alternativ att komplettera

38

enkätundersökningen med för att få tydligare klarhet i vissa frågor. Det hade kunnat ge svar på vad föräldrarna hade för bakomliggande tankar/uppfattningar. Borde jag haft ett större antal enkäter? Ja det borde jag haft för att därmed få fler deltagare i undersökningen och då kunnat göra statiska analyser av resultatet. Då hade jag valt två förskolor i respektive bostadsområde. Jag anser dock att tiden som har funnits till mitt förfogande att utföra undersökningen hade inte varit tillräcklig. Om antalet frågor i enkäten hade varit färre, hade då också antalet deltagande varit större? Svårt att egentligen svara på, men visst hade det funnits en möjlighet till det. Hade enkäten endast bestått av ”alternativvalsfrågor” hade kanske slutresultatet sett annorlunda ut? Resultatet för varje enskild fråga hade kanske varit lättare att se ett tydligt svar på, men det betyder inte att det hade varit lättare att analysera. Kanske skulle jag ha skrivit motivera ditt svar istället för kommentar? Då hade jag kanske fått fler och mer djupgående svar på frågorna. Jag vet inte om resultatet/deltagandet hade blivit annorlunda om jag hade gjort alla eller några förändringar i enkäten. Det jag vet är att vissa frågor som ställdes i enkäten hade varit mer relevanta om deltagandet hade varit större Som tidigare nämnts i arbetet om Larsens (2009) beskrivning att det måste vara minst 30 individer i gruppen eller i varje respektive grupp om resultatet ska vara statiskt. Då måste respondenterna i min enkätundersökning ses som en enda grupp vilket de också har gjorts. Det totala deltagandet på 36 respondenter är precis över gränsvärdet på den accepterade nivån, vilket inte gör det möjligt att tolka det som ett statiskt resultat. Individdeltagandet i min enkätundersökning ger inget tillförlitligt resultat för föräldrar i allmänhet. Det är endast tillförlitligt för de responderande föräldrarna i den deltagande gruppen. Förklaringen till detta är att jag anser att mitt metodval är tillförlitlig. Detta med anledning av att i avsnittet metod har jag förklarat och utfört det med de restriktioner och tillvägagångssätt som har angivits och beskrivits. Med det hänvisar jag till det som beskrivits tidigare i arbetet gällande Backman (2008), Larsen (2009) samt Vetenskapsrådet (2002). Utifrån denna litteratur har jag grundat mitt tillvägagångssätt för undersökningen och metodvalet. Det har inneburit att jag har respekterat de forskningsetiska principerna som finns gällande för denna typ av undersökning. Vidare i boken Rapporter och uppsatser förklarar Backman (2008) att det utifrån metodvalsbeskrivningen ska det vara möjligt att genomföra en identisk undersökning. Att göra en replikation av min enkätundersökning anser jag är möjlig utifrån min metodvalsbeskrivning.

39

6.1 Slutsats

Slutsatsen är att i att föräldrar har till viss del kunskap om matematikområdet i förskolan även om de inte har läst Läroplanen för förskolan. Föräldrarna har även uppfattningar om vardagssituationerna och begreppen gällande matematikområdet i förskolan. Arbetet och undersökningen har givit mig fler frågor gällande min framtida profession som legitimerad förskollärare. En fråga som har varit återkommande under arbetets gång är: Behöver föräldrar veta något om matematikområdet i förskolan? Det jag anser/kommer fram till är att det handlar om ansvaret och intresset från den enskilda föräldern om förskolans

verksamhet och dess barns utveckling. Intresset hos föräldrarna kan utvecklas genom att det först skapas en ”förtroenderelation” mellan föräldrarna och pedagogen. Det innebär en bra kommunikation om barnets behov, utveckling och förälderns behov. För att skapa detta måste jag som pedagog förmedla ”vad/varför/hur” om den pedagogiska verksamheten och dess betydelse för barnens utveckling samt hur barnens omsorg tillgodoses. Med detta, menar jag, påvisar pedagogen vikten av förskolans pedagogiska verksamhet och de olika områdena/situationerna i förskolans vardag, ökar också intresset för förskolans verksamhet hos föräldrar. Det räcker troligen inte med ett försök att skapa intresse hos föräldrarna och därmed utveckla deras intresse för förskolans verksamhet utan det är ett ständigt pågående arbete som pedagog i förskolan. Jag som pedagog har ett mångsidigt uppdrag att arbeta med barnen utifrån deras enskilda förmågor, tankar och intressen samt deras nyfikenhet. Det ska i sin tur pareras det med föräldrarna och deras behov samt verksamhetens miljö. Även om deltagandet i enkätundersökningen slutligen inte blev mer än 26 % totalt, har jag kanske/förhoppningsvis fått fler föräldrar intresserade för matematikområdet i förskolan och Läroplan för förskolan Lpfö 98.

Min hypotes var att en del föräldrar vet något om matematikområdet i förskolan men att det inte har någon påverkan ifrån vilket bostadsområde de är ifrån. Den stämmer gällande att en del föräldrar vet något om matematikområdet i förskolan. Om det har någon påverkan om vilket bostadsområde föräldrarna bor i går inte att utläsa eftersom deltagandet var för lågt för att göra den jämförelsen i resultatanalysen

Ett område som hade varit intressant att gå vidare med är att undersöka en aspekt på de matematiska begreppen. Det skulle kunna vara aspekten på de matematematiska

40

begreppens påverkan hos barn. Till exempel om/hur rumsuppfattningen påverkar barn när de skolas in på förskolan. Vilken påverkan det har och hur det kan hjälpa till för en bättre inskolning.

41

7 Referenser

Andersson, Britt-Marie & Kowalski, Susanne (2010). Så mattefrön Matematik i förskolan. Stockholm: Bonnier Utbildning AB

Backman, Jarl (2008). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur AB

Björklund, Camilla (2008). Bland bollar och klossar Matematik för de yngsta i förskolan. Lund: Studentlitteratur AB

Devold, Else H (2009). Femma, sexa – det kommer en häxa: praktisk matematik i

förskolan. Stockholm: Natur & Kultur

Devold, Else H (2010). Ett och två – stå på tå: matematik för de yngsta i förskolan. Stockholm: Natur & Kultur

Doverberg, Elisabeth & Emanuelsson, Göran (2006). Småbarns matematik. NCM. Göteborg: Göteborgs universitet

Doverberg, Elisabet & Pramling Samuelsson, Ingrid (1999). Förskolebarn i matematikens

värld. Stockholm: Liber AB

Ekman, Susanne & Sundell, Knut (1992). Mamma, papa, dagis. Lund: Studentlitteratur

Johansson, Inge (1995). Kvalitet i förskolan. Stockholm: Liber Utbildning AB

Heiberg Solem, Ida och Lie Reikerås, Elin Kirsti (2004). Det matematiska barnet. Stockholm: Natur & Kultur