Vilka mekanismer var avgörande?

Den bild som målas upp av samtliga informanter var den konsensus som skapades i barn- och utbildningsnämnden och på förvaltningen bland rektorer och tjänstemän. Trots att förslaget skulle innebära en hel omorganisation av skolverksamheten och att det höjdes arga röster bland föräldrar emot förslaget så var de eniga om att fullfölja arbetet. Att konsensus fanns bland rektorerna var avgörande för att politikerna skulle ta förslaget på allvar. Informanterna pratar om policyprocessen som “en fantastisk resa” och hur tjänstemännen varit “väldigt lojala” och att det har funnits “ett massivt stöd” i förvaltningen och på skolorna. Likadant 88

skapades det en konsensus bland politikerna med ursprung i presidiet. Avgörande för beslutet har alltså varit den konsensus som skapats i policyströmmen och politikströmmen.

Denna konsensus uppnåddes tack vare centrala aktörer, de policyentreprenörer jag har identifierat. Sonja Sävås, rektor på Sörgårdsskolan ingav förtroende bland lärare, rektorer, tjänstemän och genom det stöd var hon en övertygande röst bland politikerna. Hade hon valt att inte initiera den här omorganisationen eller varit delaktig i att ena rektorerna hade det varit betydligt svårare att övertyga politiker att en omorganisation var möjlig. Det var dessutom

88 ​Spånberg, Mats, skolchef, intervju, 2020-05-07

hon tillsammans med rektorn för Gullviveskolan som först presenterade ett förslag om att blanda Gislaveds elever. Mycket talar för att utan henne skulle idéen om en blanding inte tagits upp, möjligtvis att någon annan hade haft idén, men som vi visat med Kingdons modell är policyfönstret öppet i en begränsad period och det gäller att ta till vara på det tillfället, det hade alltså riskerat att stängas innan ett seriöst förslag fanns färdigt. Den andra

policyentreprenören skolchefen Mats Spånberg arbetade intensivt med, vad han kallar “påverkansarbete” bland politikerna för att övertyga dem om problemet och vad som var nödvändigt att göra för att lösa det. Vad som varit avgörande är att han lyckades ta vara på att fönstret var öppet. Kingdon säger att även de som är erfarna inom policyprocesser kan missa när det är öppet eller misstolka ett stängt fönster som öppet. Genom att dels sätta igång processen samt inse att det var tvugna att agera innan det började närma sig val, för oro att politikerna skulle backa för att vinna valet skulle bli en viktigare prioritet, har han haft en avgörande roll.

6. Slutsats

I denna uppsats har jag haft för avsikt att svara på följande frågor; ​Hur såg processen ut som ledde fram till beslutet om en omorganisation av skolverksamheten i Gislaveds kommun? Vilka mekanismer var avgörande? ​Jag har funnit, med Kingdons analysverktyg, två

avgörande förklaringsfaktorer. 1. Graden av konsensus hos tjänstemännen i kommunen och hos politikerna i barn- och utbildningsnämnden. 2. Policyentreprenörernas arbete i att föra fram idéer, “mjuka upp” beslutsfattare och genom att ta till vara på det policyfönster som öppnades.

Kingdons modell visar att det är många olika faktorer som ligger bakom en policyprocess. I detta fall var det de dåliga skolresultaten i kommunen och skillnaden skolorna emellan som öppnade ett fönster, så kallat problemfönster. Idén om en blandning av eleverna fanns redo och tjänstemännen fann stöd i forskning. Politikerna övertygades och opinionen emot förslaget var inte tillräcklig för att få dem att backa.

En potentiell förklaringsfaktor som inte tas upp av denna undersökning men som skulle varit intressant att se närmare på är hur sammansvetsade de i presidiet var. De hade precis tagit tuffa beslut som mött en hel del kritik hos allmänheten, de införde att alla elever skulle få

egna ipads och de stängde ner en skola i kommunen. Det var samma personer och vad som framkommer under intervjun med Christiansson är att de arbetade väldigt bra, trots att de representerade olika partier och under perioder satt i opposition med varandra. Nilsson Nylén är även han inne på det att de andra i nämnden, främst presidiet var väldigt erfarna och hade mycket kunskap, något som han kände gjorde att de fick en fördel i många sammanhang. Nilsson Nylén uttryckte även att det fanns en obalans i den politiska gruppen och ett

informationsövertag hos förvaltningen. Detta är något som Kingdons strömmar inte får med men att en studie utifrån Lundquist som tas upp under tidigare forskning hade kunnat

analysera. Relationen mellan de i nämnden och mellan nämnd och förvaltning utforskas inte av Kingdon, något som hade varit intressant i detta fallet.

Fallet i sig är utomvetenskapligt relevant och vid framtida forskning på fallet skulle utfallet av omorganisationen vara av intresse.

7. Referenslista

Beach & Pedersen, ​Process Tracing Methods, Foundations and Guidelines​. The University of Michigan Press:USA. 2013.

Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H., Wängnerud, L., ​Metodpraktikan – konsten att studera samhälle, individ och marknad, ​Nordstedts Juridik AB, 2012

Gislaveds Kommun. Förändrad skolorganisation i Anderstorp, Gislaved och Smålandsstenar. 2020-02-26

https://www.gislaved.se/utbildning-och-barnomsorg/grundskola-och-forskoleklass/forandrad-skolorganisation-i-anderstorp-gislaved-och-smalandsstenar​ (Hämtad: 2020-05-15)

Gislaveds Kommun. Skolomorganisationen nomineras, 2019-02-06

https://www.gislaved.se/nyheter/2019-02-06-skolomorganisationen-nomineras​ (Hämtad: 2020-05-15)

Gislaveds Kommun. Utbildningsministern på besök, 2018-02-02

https://www.gislaved.se/funktionssidor/nyheter2018/2018-02-02-utbildningsministern-pa-bes ok​ (Hämtad: 2020-05-15)

Hill, Michael. ​Policyprocessen​. Stockholm: Liber AB, 2007

Hill, Michael, ​The Public Policy Process​. 6e uppl. Harlow: Pearson Education Limited, 2013 Johansson, Fredrik. Skolresultat bekymrar. ​Värnamo Nyheter. ​2015-01-05

https://www.vn.se/artikel/skolresultat-bekymrar​ (Hämtad: 2020-05-15) Jämföraren. Kolada.se

https://kolada.se/verktyg/jamforaren/?_p=jamforelse&focus=16595&tab_id=115126 (Hämtad: 2020-04-27)

Karlsson, Hanna. Gislaved tar emot flest. ​Värnamo Nyheter. ​2016-07-09

​

https://www.vn.se/artikel/gislaved-tar-emot-flest​ (Hämtad: 2020-05-15)

Karlsson, Oliver. GGVV regionens enda område i utanförskap. ​Värnamo Nyheter. 2014-06-08

https://www.vn.se/artikel/ggvv-regionens-enda-omrade-i-utanforskap​ (Hämtad: 2020-05-15) Kingdon, John W. ​ Agendas, Alternatives and Public Policies.​ 2:a uppl. Longman, Boston. 2011

Lodge, M., Page, E., Balla, S., & Greer, S. John W. Kingdon, Agendas, Alternatives, and Public Policies.​ The Oxford Handbook of Classics in Public Policy and Administration​. Oxford University Press. 2015

https://www-oxfordhandbooks-com.ezproxy.its.uu.se/view/10.1093/oxfordhb/978019964613 5.001.0001/oxfordhb-9780199646135-e-18​ ​ (Hämtad: 2020-05-19)

Losten, Peder. “Gislaved uppfyller inte skollagen”. ​SVT. ​2013-09-27

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/jonkoping/gislavedslarare-tar-upp-striden-gullviveskolan-m aste-fa-fler-larare​ (Hämtad: 2020-05-15)

Lundquist, Lennart. ​Förvaltning, stat och samhälle​. Lund: Studentlitteratur AB, 1992

Olsson, Matilda.​ Varför tog vägen slut för färdplan 2050? ​masterarbete, Uppsala Universitet. 2014. ​http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:729085/FULLTEXT01.pdf​ (Hämtad: 2020-05-10)

Palffy, Terez.​ Kilometerskatt för tunga transporter vill inte gå vägen - Studie om policyprocessen, ​kandidatarbete, Lunds Universitet. 2015

http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=8514143&fileOId=85141 45

Rönnbäck, Peder. ​Den kommunala policyprocessen : strömmar i kollektivtrafiken och politiken​. PhD dissertation. Luleå. 2008

https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:990845/FULLTEXT01.pdf

Stork, Fredrik. Mer pengar inte lösningen enligt skolledare. ​Värnamo Nyheter. ​2014-12-29 https://www.vn.se/artikel/mer-pengar-inte-losningen-enligt-skolledare​ (Hämtad: 2020-05-15) Theorell, Jan och Svensson, Torsten. ​ Att fråga och att svara, Samhällsvetenskaplig metod. Stockholm: Liber AB, 2007

Zahariadis, Nikolaos. The Multiple Streams Framework – Structure, Limitations, Prospects. I Theories of the Policy Process​, Sabatier, A. Paul (red.), Colorado, Westview Press: 2007. Åstrand, Björn. Kötid ska inte längre få användas för urval till skolan. ​Dagens Nyheter. 2020-04-26 ​https://www.dn.se/debatt/kotid-ska-inte-langre-fa-anvandas-for-urval-till-skolan/ (Hämtad: 2020-05-15)