agerande i mötet med ungdomar som säljer sexuella tjänster?
Bivariata korrelationsanalyser utfördes för att testa samband mellan socialarbetares kompetens, bekvämlighet och erfarenheter å ena sidan och agerande å andra. Detta visas i Tabell 1 där variabeln Agera jämförs med teoretisk kunskap, praktisk kunskap, erfarenhet av socialt arbete, rutiner på arbetsplatsen, om högskoleutbildningen tog upp ämnet unga som säljer sexuella tjänster samt bekvämlighet i samtal med unga som säljer sexuella tjänster och ungas sexuella hälsa. Resultaten visade att det fanns ett positivt samband mellan säkerhet på hur man ska agera när unga säljer sexuella tjänster å ena sidan och bekvämlighet med unga som säljer sexuella tjänster, samtal om ungas sexuella hälsa, teoretisk kunskap och praktisk kunskap å andra sidan.
3 5 11 29 17 2 5 11 30 17 4 4 11 28 17 0 10 20 30 40 1 2 3 4 5 A n tal
1 = "Mycket osäker", 5 = "Mycket säker"
Agera när unga säljer sexuella tjänster
Tabell 1 - Korrelationsanalys
Vidare testades samband mellan rutiner på arbetsplatsen och om socialarbetare ställer frågor om säljandet av sexuella tjänster, dock med ett icke-signifikant resultat (p=,227). För att undersöka vilka variabler som predicerar säkerhet i hur man ska agera i möten med unga som säljer sexuella tjänster utförs en linjär regressionsanalys. Agerande med unga som säljer sexuella tjänster prediceras av den svarandes erfarenhet, rapporterad teoretisk och praktisk kunskap, rutiner på arbetsplatsen, bekvämlighet att föra samtal med unga om sexuell hälsa och om de säljer sexuella tjänster, samt om högskoleutbildningen tog upp ämnet unga som säljer sexuella tjänster. Modellen förklarade 41,4 % (justerat R2 =.414) av den rapporterade nivån angående säkerhet att agera: F (7, 57) = 7,467, p = <.000.
Spearmans korrelationsanalys som visar korrelationer utifrån variabeln ”Agera när unga säljer sexuella tjänster”.
Oberoende variabel (n=65) Agera (n=65)
Teoretisk kunskap ,329**
Praktisk kunskap ,533**
År inom socialt arbete ,216
Rutiner på arbetsplatsen ,097
Högskoleutbildning tog upp ämnet ,170 Bekväm i samtal med unga som säljer sexuella tjänster ,574** Bekväm i samtal om ungas sexuella hälsa ,609** ** p <0.01
Tabell 2 - Regressionsanalys
Resultat från linjär regressionsanalys med ”Agera när unga säljer sexuella tjänster” som beroende variabel.
Beroende variabel
Justerat R2 Modell Beta Sig
Agera .414 År inom socialt arbete ,034 ,749 Teoretisk kunskap -,082 ,509 Praktisk kunskap ,136 ,385
Rutiner -,059 ,58
Bekväm säljer sexuella tjänster ,268 ,106 Bekväm sexuell hälsa ,397 ,021* Högskoleutbildning tog upp
ämnet
-,007 ,945 Not. Standardiserade Beta koefficienter presenteras, samt signifikansnivå för varje oberoende variabel i relation till beroende variabel p <,05*
Resultatet från regressionsanalysen som presenteras i Tabell 2 visar att det är bekvämlighet att föra samtal om ungas sexuella hälsa som har störst betydelse för säkerhet i hur man bör agera när man möter unga som säljer sexuella tjänster.
Kommentarer i fritext
Enkäten avslutades med möjligheten för respondenterna att skriva en kommentar i fritext. Sex respondenter valde att besvara frågan och lämna kommentarer. Respondenternas svar presenteras i sin helhet som bilaga (se: Bilaga 3). Bland annat skrev två respondenter att de på egen hand vidareutbildat sig inom sexologi. En av dessa respondenter menar att hen inte fick stöd av arbetsgivare i detta utan fick göra det på fritiden. Även en annan respondent menar att det finns motstånd bland kollegor när frågan om unga som säljer sex lyfts. Respondenten menar att det finns en slags förnekelse och att man rättfärdigar
beteendet genom att säga att ungdomar får ha sex med vem de vill. Samma respondent menar att ämnet är viktigt, svårt och sällan lyfts. Samtliga respondenter som lämnat svar i fritext anser att det är en viktig fråga.
Diskussion
ResultatdiskussionUnga som säljer sexuella tjänster uppvisar stora problem både fysiskt och psykiskt. Att välja att sälja sexuella tjänster är ofta ett sista steg i ledet av händelser som kan innefatta problem på många plan i livet och i de flesta fall erfarenheter av sexuella övergrepp (Abelsson & Hulusjö, 2008; Fredlund, 2019; Svedin et al., 2015). Landberg et al. (2015) menar att unga som säljer sex visar den sämsta psykiska hälsan på alla faktorer som mäts i deras forskning. Om en ungdom som säljer sexuella tjänster gör det till följd av negativa erfarenheter, vilket är vanligt (Abelsson & Hulusjö, 2008; Fredlund, 2019; Svedin et al., 2015), är det möjligtvis inte särskilt konstigt att denna ungdom uppvisar sådana fysiska och psykiska problem som den gör.
Vilka förutsättningar finns för socialarbetares arbete med ungas erfarenheter av att sälja sexuella tjänster i Sverige?
Förutsättningarna för att arbeta med ungdomar som säljer sexuella tjänster kan skilja sig åt mellan yrkesverksamma och bero på flera varierande orsaker, exempelvis den yrkesverksammes utbildning och arbetsplatsens riktlinjer. Utifrån responsen på den utgivna enkäten visar resultatet att 86,2% svarade ett eller två på den femskaliga frågan ifall deras utbildning tagit upp ämnet ungdomar som säljer sexuella tjänster. På den femskaliga frågan om deras utbildning tog upp sexuell hälsa svarade 80% ett eller två. Resultatet på frågorna visar att högskolestudierna för socialarbetare, enligt respondenterna själva, inte uppmärksammat varken ungdomars sexuella hälsa eller ämnet ungdomar som säljer sexuella tjänster. Trots att studiens resultat visar att det kan vara en betydande förutsättning för att arbeta med ämnet, då både teoretisk och praktisk kunskap är signifikant i förhållande till säkerhet i hur man skall agera i frågan (Se figur 6). Tidigare forskning visar även att yrkesverksamma ofta anser att säljandet av sexuella tjänster är en svår fråga, samt att det kan finnas bristande kunskaper i ämnet (Länsstyrelsen i Jönköpings län, 2015; Thorburn, 2015). Det faktum att de yrkesverksamma socialarbetarna inte anser sig få utbildning i ämnet kan vara en faktor i den osäkerhet och känslan av att det är en svårarbetad fråga
som de har. Trots att respondenterna anger att deras högskolestudier i stor grad inte tar upp ämnet anser de sig dock i stor grad besitta en god teoretisk kunskap i ämnet (Se figur 6), vilket är intressant. Det går att spekulera kring de inkomna svaren. Antingen har respondenterna skaffat sig teoretisk kunskap självmant, som några respondenter uppgav (se: bilaga 3), genom kompetensutveckling på arbetsplatsen, eller så finns möjligheten att den teoretiska kunskapen tillkommit genom möten med ungdomar som säljer sexuella tjänster då respondenterna även anger sig i stor grad besitta god praktisk kunskap.
Hur arbetsplatsen för socialarbetare är utformad kan vara ett hinder för hur ämnet berörs i verksamheten. Eftersom kommuner i hög grad är utformade efter ett strukturellt organisationsperspektiv är det organisationens ansvar att utforma policy, rutiner och riktlinjer för att underlätta arbetet för medarbetarna (Bolman & Deal, 2015). Genom att implementera rutiner kring hur man bör bemöta ungdomar där misstanke om säljandet av sexuella tjänster existerar underlättar verksamheten arbetet för socialarbetarna. Något som kan vara extra viktigt i ett ämne som detta, då det inte finns någon tydlig validerad behandling (Fredlund, 2019) och därmed skulle kunna innebära en större osäkerhet kring beslutsfattande i berörda ärenden. Rutinerna skulle även kunna vara ett verktyg för socialarbetarna att bemöta ungdomarna på ett adekvat sätt, speciellt med tanke på den tidigare forskning (Landberg et al., 2015) som visar att ungdomar hellre berättar om ämnet till sina jämnåriga och att enbart 1,3% har sökt eller fått hjälp av socialtjänsten. Respondenterna i enkäten anger dock i hög grad att de inte känner till ifall deras arbetsplats besitter sådana rutiner, varken angående samtal om sexuell hälsa och säljandet av sexuella tjänster.
I verksamheterna som inte besitter sådana rutiner blir det istället socialarbetarens handlingsutrymme som blir den centrala delen i hur ungdomarna bemöts. Handlingsutrymmet är en stor del av socialarbetarnas arbete, men utgår man från det strukturella perspektivets vertikala samordning är det hierarkin av formell makt som skapar, eller begränsar, möjligheterna för de lägre nivåerna att utöva sina arbeten på ett korrekt sätt (Bolman & Deal, 2015; Wolmesjö, 2008; Wolvén, 2000). Organisationen är alltså ansvarig för att upprätta rutiner som kan hjälpa medarbetarna i sina arbeten, vilket skulle underlätta ett enhetligt arbete för socialarbetarna i ärenden som berör ungdomar som säljer sexuella tjänster. I teorin skulle det kunna betyda att ungdomar i kommuner utan sådana rutiner har lättare att missas av socialtjänsten och därmed inte får det stöd de eventuellt behöver, vilket strider mot det lagrum som beskriver socialtjänstens ansvar för
att barn och ungdomar får det stöd de behöver (sol, SFS 2001:453). Risken finns att de socialarbetare som anser det vara en viktig fråga i högre grad ställer frågor kring sexuell hälsa och säljandet av sexuella tjänster när misstanke finns, samtidigt som de socialarbetare som anser det vara en sekundär fråga i mindre grad, eller inte alls, ställer frågor när misstanke finns. Tidigare forskning visar även att personer som sålt sexuella tjänster som ungdom upplevt att socialtjänsten inte uppfattat, eller ställt frågor kring, deras situation. Istället för att socialarbetarna undvikit frågan finns önskningar om att få frågor specifikt om sex (Stiftelsen Allmänna barnhuset & Ungdomsstyrelsen , 2009). Ungdomarnas erfarenhet av att bli förbisedda av socialtjänsten pekar på att kunskap och tydliga rutiner är en viktig del i att identifiera de ungdomar som behöver stöd, för att dels öka kunskapen om ungdomar som säljer sexuella tjänster generellt dels öka säkerheten och tryggheten hos socialarbetarna så att frågor om sex och säljandet av sexuella tjänster ställs i de fall där misstanke finns.
Vilka attityder, erfarenheter och kompetens har socialarbetare i relation till möte med pojkar, flickor och icke-binära ungdomar som säljer sexuella tjänster?
Flera bland de svarande hade erfarenheter av att möta klienter som säljer sexuella tjänster, och ännu fler hade någon gång haft misstankar om unga som sålt sexuella tjänster. Gällande både misstanke och kännedom var flickor klart överrepresenterade. Baserat på tidigare forskning är resultatet väntat då flickor som säljer sexuella tjänster i större grad uppmärksammas av professionella (Socialstyrelsen, 2015; Länsstyrelsen i Jönköpings län, 2015). Samtidigt är det intressant att det är på det sättet då undersökningar riktade till gymnasieungdomar visar att fler pojkar än flickor har erfarenhet av att sälja sexuella tjänster (Fredlund, 2019; Svedin et al., 2015). Gruppen icke-binära visar den högsta förekomsten angående erfarenhet av att sälja sexuella tjänster (Svedin et al., 2015) samtidigt ligger de lägst på både misstanke och kännedom i vår studie. Man kan spekulera kring orsaken till detta och kanske kan det vara så att det finns färre icke-binära än pojkar och flickor och att de yrkesverksamma inte kommer i kontakt med dem lika ofta i sitt arbete. Det skulle även kunna bero på att svarande kanske inte kategoriserat icke-binära ungdomar som icke- binära, utan som pojkar eller flickor.
Det är en stor del av de svarande som haft misstankar och kännedom av unga som säljer sexuella tjänster, samtidigt anser majoriteten att det inte finns rutiner för att ställa frågor på deras arbetsplatser. Resultatet visar de svarandes uppskattade bekvämlighet i samtal om sexuell hälsa, unga som säljer sexuella tjänster samt hur man ska agera när man möter unga
som säljer sex. Ett relativt högt medelvärde visas på samtliga av dessa frågor. Dock finns flera svarande som värderat sin kompetens lågt. Exempelvis värderar sig två till fyra personer, beroende på ungdomens kön, som mycket osäkra på hur de bör agera om de möter unga som säljer sexuella tjänster. På frågan om orsaker att inte fråga uppgav två rädsla för att kränka den man frågar och en uppgav osäkerhet på grund av avsaknad av rutiner på arbetsplatsen. Säkert finns fler anledningar hos den andel som svarar att de frågar i vissa fall. Oavsett vilka dessa anledningar är så är det intressant att det finns en osäkerhet inom området. Vad man anser är ett svårt ämne att prata om är en subjektiv fråga (Hydén, 2008; Martins et al., 2018; Thelander, 2014) och kanske har andra socialarbetare svårare att prata om andra ämnen, det går inte att komma ifrån att socialt arbete påverkas av den enskilde socialarbetaren (Thylefors, 2016, Wolvén, 2000). Däremot verkar unga som säljer sexuella tjänster vara ett område som uppfattas som svårt av många, också i den tidigare forskningen (Abelsson & Hulusjö, 2008, Länsstyrelsen i Jönköpings län, 2015). En av respondenterna lämnade en kommentar om att frågan gör vissa medarbetare obekväma och man gömmer sig bakom att unga får ha sex med vem de vill. Kommentaren är en respondents upplevelse, men om dessa attityder finns är det anmärkningsvärt kopplat till vad forskningen säger om vad säljandet av sexuella tjänster medför för skador för unga. Som presenteras i tidigare forskning så mår de flesta unga som säljer sexuella tjänster mycket dåligt både psykiskt och fysiskt och beteendet kan betraktas som en form av självskadebeteende (Fredlund, 2019; Jonsson & Engvall, 2014; Jonsson & Lundström Mattsson, 2012; Landberg et al., 2015; Svedin et al., 2015). Här behövs kunskap som hjälper professionella att skilja på det destruktiva beteendet av säljandet av sexuella tjänster från att unga har sex med vem de vill. Fredlund (2019) menar att det finns olika motiv till att unga säljer sexuella tjänster och att vissa inte gör det som ett sätt att utforska sin sexualitet, denna grupp verkar dock vara betydligt mindre än de som säljer sex för att fylla emotionella och materiella behov. Det är en komplex fråga som behöver belysas för att skapa samsyn och klarhet i vad beteendet står för. Många anser sig besitta stor kunskap om att arbeta med frågan, samtidigt som vissa inte har denna kunskap. Återigen kan det vara avgörande för den unge vilken socialarbetare hen får träffa (Thylefors, 2016; Wolmesjö, 2008). Respondenterna värderar sin teoretiska och praktiska kunskapsnivå (se figur 6) och även detta resultat visar att många anser sig besitta stor kunskap, men även att ett antal värderar att de har mycket låg kunskap inom ämnet. Återigen pekar resultatet mot att det är en fråga som behöver lyftas inom socialt arbete, då det finns variation i respondenternas självskattning. Ur ett strukturellt organisationsperspektiv är det den laterala samordningen
som skapar riktning och förändring i verksamheten (Bolman & Deal, 2015). Utifrån detta perspektiv behöver frågan lyftas både inom socionomutbildningar och arbetsplatser för att skapa stöd till socialarbetare när det kommer till att arbeta med unga som säljer sexuella tjänster. Samtidigt som ett stort ansvar ligger på organisationens struktur så är socialt arbete i hög grad personburet (Thylefors, 2016). Detta tyder på att egna värderingar kan påverka det sociala arbetets resultat (Thylefors, 2016), något som även stämmer överens med kommentarer som lämnas av vissa respondenter i fritext (se: bilaga 3). Några respondenter i studien uppger att det finns rutiner på arbetsplatsen, men att de inte använder dem aktivt. Vad detta beror på kan inte utläsas ur studiens resultat, men det öppnar upp för en intressant diskussion där vi kan se att strukturen i organisation och medarbetarnas kompetens, erfarenheter och attityder är beroende av varandra, något som även lyfts av Wolvén (2000). För att förhindra att personliga värderingar blir den styrande faktorn behöver riktlinjer skapas, men det ligger även på de enskilda medarbetarna att följa riktlinjer som finns och att skapa en positiv attityd till arbetet frågan då detta är avgörande för om den faktiskt uppmärksammas. Det innebär att det i slutändan trots allt är medarbetarnas inställning till frågan som kan avgöra (Wolmesjö, 2008). Ett sätt för organisationen att åtgärda sådana brister skulle kunna vara att ge medarbetarna kompetensutveckling, där fokus ligger på information och upplysning kring ämnet.
Vilka samband finns det mellan socialarbetares upplevda kompetens i frågan, erfarenheter och deras självrapporterade agerande i mötet med ungdomar som säljer sexuella tjänster?
Resultatet visar positiva korrelationer mellan säkerhet att agera och följande kategorier: respondenternas bekvämlighet i samtal om ungas sexuella hälsa, unga som säljer sexuella tjänster samt värderad teoretisk och praktisk kunskap. Alla dessa är viktiga för säkerheten i hur man ska agera när unga säljer sexuella tjänster. Vidare preciserades deras påverkan på säkerhet i agerande genom en linjär regressionsanalys (se, tabell 2). Resultatet visar att det är bekvämlighet i samtal om sexuell hälsa som har det största sambandet utifrån respondenternas svar.
Utifrån egna fördomar och förkunskaper trodde författarna på förhand att det var bekvämligheten i samtal med ungdomar angående säljandet av sexuella tjänster som skulle bli det mest betydande sambandet. Detta då vår uppfattning var att bekvämligheten av ämnet som faktiskt berörs borde haft störst samband. Att de yrkesverksamma är bekväma i att prata om sexuell hälsa visar att det kanske inte är själva handlingen, säljandet av sexuella
tjänster, i sig som är det mest betydelsefulla, utan kanske snarare bekvämligheten i att prata om ungdomarnas sexuella hälsa som ligger till grund för att kunna identifiera och stödja de ungdomar som behöver det.
I relation till hur unga som säljer sexuella tjänster i regel mår är det intressant att bekvämlighet om ungas sexuella hälsa visar det största resultatet på säkerhet i att agera när unga säljer sexuella tjänster (Se: Tabell 2). Att kunna prata om sexuell hälsa kan ses som något av det grundläggande när man ska agera för att hjälpa en ungdom som säljer sexuella tjänster. Sexuell hälsa innefattar mer än bara handlingen att sälja sexuella tjänster, vilket beskrivs i definitionen av sexuell hälsa som används i studien: ”…välbefinnande i förhållande till sexualitet... respektfylld inställning till sexualiteten och sexuella förhållanden, såväl som möjligheten att ha njutbara och säkra sexuella upplevelser, som är fria från tvång, diskriminering och våld” (RFSU, 2017a). Att sexuell hälsa är den viktigaste faktorn kan indikera att för att hjälpa en ungdom som säljer sexuella tjänster behöver det destruktiva beteendet, att sälja sexuell tjänster, skiljas från att ungdomar har sexuella relationer. För att göra det möjligt att främja barn och ungas utveckling och hälsa, samt verka för att de växer upp under trygga och goda förhållanden, som är socialtjänstens ansvar enligt SoL (SFS 2001:453), behöver frågan fortsätta att lyftas. För att detta ska vara möjligt behöver kunskapen om ungas sexuella hälsa lyftas inom socialt arbete. Som resultatet i studien visar finns många som är trygga och besitter stor kunskap inom området. Men det finns också de som inte har denna kunskap och de som menar att de inte får stöd från arbetsgivare och kollegor i frågan (se, bilaga 3). Återigen visar forskning att 1–2 % av svenska unga har erfarenhet av att sälja sexuella tjänster och att ungdomar som gör detta mår mycket dåligt, både psykiskt och fysiskt (Fredlund, 2019; Landberg et al., 2015; Länsstyrelsen i Jönköpings län, 2015; Svedin et al., 2015). Det är en för stor grupp för att inte prioriteras och för att gruppen ska vara möjlig att prioritera behöver, utifrån vårt resultat, kunskapen om hur man för samtal om sexuell hälsa med unga utvecklas. Samtidigt som skillnad skulle kunna göras på sexuella aktiviteter och ett destruktivt beteende i det sociala arbetet.
Metoddiskussion
Eftersom studien är genomförd under ett kort tidsspann på drygt nio veckor fick kompromisser göras för att passa studiens tidsram. Det hade varit önskvärt att kunna genomföra ytterligare pilotstudier och tester för att stärka studiens validitet och reliabilitet, dock är de grundläggande testerna gjorda för att försäkra oss om att studien är korrekt
genomförd. Frågorna till den distribuerade enkäten har till viss del inspirerats av tidigare forskning. Ingen liknande studie har utförts direkt mot yrkesverksamma tidigare, men de frågor som används i den distribuerade enkäten är utformade från kvalitativa intervjuer och resultat från övrig tidigare forskning. En pilotstudie genomfördes för att möjliggöra konstruktiv kritik angående enkätens upplägg och begriplighet samt de begrepp som används. Enkäten reviderades sedan och för att öka tydligheten har definitioner av de begrepp som används lagts till. Förklaringarna till dessa begrepp kan vara många, men genom att utgå från källor som RFSU och UMO ansågs dessa förklaringar vara trovärdiga och generellt vidtagna. Detta då RFSU är en partipolitiskt, religiöst och fackligt obunden riksorganisation (RFSU, 2019), samt att UMO drivs på uppdrag av samtliga svenska regioner utan kommersiella intressen (UMO, u.å.b). Dessa åtgärder anser vi har lett till att