Socialarbetares
upplevda kompetens i
arbete med ungdomar
som säljer sexuella
tjänster
HUVUDOMRÅDE: Socialt arbete
FÖRFATTARE: Andreas Lundell & Samuel Rydin JÖNKÖPING 2020, januari
Abstract
Title: Social workers’ perceived competence in working with youth who sell sexual services Authors: Andreas Lundell and Samuel Rydin
Tutor: Sabina Kapetanovic Examinator: Mats Granlund
The aim of this study is to examine the attitudes, experiences and competence of social workers regarding the work towards boys, girls and non-binary youth, below the age of 18, who are selling sexual services. The study also aims to examine how comfortable social workers are while working with this subject. The study was conducted with a quantitative web-based poll where social workers, who were members of the Facebook-group “Socionom” specifically for social workers, had the opportunity to answer questions regarding youths who sell sexual services. The results of the poll were later statistically tested and analyzed by using previously conducted research around youths who sell sexual services, and by using a structural organizational perspective. Youths who sell sexual services are exposed to high risks and poor mental health both during- and after the experience of selling sexual services. The results of the poll indicate that the most important aspect of working with this subject is depending on how comfortable the social worker feels having discussions with the youths regarding sexual health, while consensus show that social work-education, according to the respondents, does not prioritize or give lectures regarding youth who are selling sexual services or their sexual health. The results also show that the respondents to a higher degree suspect female clients are selling sexual services than boys or non-binary, even though previous research show that boys are selling sexual services to a higher degree. Most of the respondents also specify that they are not aware of any current guidelines at their current workplace regarding youths who are selling sexual services, and that there is variance in how comfortable the respondents feel working with this subject.
Keywords: Youth, Selling sexual services, Organizational perspective, Social work, Social worker
Sammanfattning
Titel: Socialarbetares upplevda kompetens i arbete med ungdomar som säljer sexuella tjänster
Författare: Andreas Lundell och Samuel Rydin Handledare: Sabina Kapetanovic
Examinator: Mats Granlund
Syftet med den aktuella studien är att undersöka socialarbetares attityder, erfarenheter och kompetens i arbetet med pojkar, flickor och icke-binära, under 18 år, som säljer sexuella tjänster. Studien ämnar också undersöka hur bekväma socialarbetarna är att arbeta med frågan. Studien har bedrivits genom en kvantitativ webbenkät där socialarbetare, vilka är medlemmar i en Facebook-grupp för socionomer, fått möjligheten att besvara frågor angående ämnet ungdomar som säljer sexuella tjänster. Resultaten av enkäten har sedan testats statistiskt och analyserats mot tidigare forskning kring ungdomar som säljer sexuella tjänster samt ett strukturellt organisationsperspektiv. Ungdomar som säljer sexuella tjänster visas utsättas för stora risker och dåligt psykiskt mående både under- och efter erfarenheten av att sälja sexuella tjänster. Resultaten tyder på att bekvämlighet i samtal om ungas sexuella hälsa är det som i högst grad påverkar hur säkra socialarbetare känner sig på hur de ska agera när de möter unga som säljer sexuella tjänster. Samtidigt som konsensus råder om att socionomutbildningar över lag inte prioriterar ämnet under programmens gång. Resultaten visar att respondenterna har högre grad av misstankar kring flickor, än pojkar och icke-binära, som säljer sexuella tjänster, trots att tidigare undersökningar visar att procenten pojkar som säljer sexuella tjänster är något högre än gruppen flickor. Majoriteten av respondenterna anger även att de inte känner till att deras arbetsplats har några rutiner kring ungdomar som säljer sexuella tjänster, samt att det råder varians kring hur säkra respondenterna känner sig kring att arbeta med frågan.
Nyckelord: Ungdomar, Sälja sexuella tjänster, Organisationsperspektiv, Socialt arbete, Socialarbetare
Innehållsförteckning
Inledning ... 1
Syfte och Frågeställningar ... 2
Bakgrund ... 2 Begrepp ... 2 Ungdomar... 2 Sexualitet ... 3 Sexuell hälsa ... 3 Sexuell aktivitet ... 4 Sexuella tjänster ... 4 Sexuella övergrepp ... 4
Unga som säljer sexuella tjänster och sex mot ersättning ... 4
Sexuell Exploatering ... 5
Sex som självskadebeteende ... 5
Lagstiftning ... 5
Brottsbalken (SFS 1962:700) kapitel 6: Om sexualbrott ... 5
Socialtjänstlag (SoL, SFS 2001:453) kapitel 5: Särskilda bestämmelser för olika grupper; Barn och unga ... 6
Konventionen om barnets rättigheter ... 6
Tidigare forskning ... 7
Förekomst av ungdomar som säljer sexuella tjänster ... 7
Riskfaktorer och motiv till att unga säljer sex... 8
Effekter och konsekvenser av att unga säljer sexuella tjänster ... 10
Sex som självskadebeteende ... 10
Hjälpsökande och behandling för unga som säljer sexuella tjänster ... 11
Teori ... 14
Personburet arbete i en strukturell organisation ... 14
Metod ... 17 Kvantitativ metod ... 17 Litteraturgenomgång ... 17 Datainsamling ... 18 Framtagning av pilotenkät ... 18 Pilotenkät ... 19 Färdigställd enkät ... 19 Urval ... 19 Svarsfrekvens ... 21 Mätinstrument ... 21 Analys av data ... 22 Bakgrundsinformation om de svarande ... 23
Bekvämlighet och agerande ... 23
Kännedom och misstankar ... 23
Korrelationer ... 23
Reliabilitet, Replikation och Validitet ... 24
Etiska överväganden ... 25
Resultat ... 27
Frågeställning 1: Vilka förutsättningar finns för socialarbetares arbete med ungas erfarenheter av att sälja sexuella tjänster i Sverige? ... 27
Figur 1: I vilken grad de svarandes högskoleutbildning anses tagit upp ämnet ungas sexuella hälsa och unga som säljer sexuella tjänster... 27
Frågeställning 2: Vilka attityder, erfarenheter och kompetens har socialarbetare i relation till möte med pojkar, flickor och icke-binära ungdomar som säljer sexuella
tjänster? ... 28
Figur 3: Misstankar och kännedom om att ung klient sålt sexuella tjänster ... 28
Figur 4: Viktigt att fråga unga om erfarenhet av att sälja sexuella tjänster och sexuell hälsa? 29 Figur 5: Jag frågar om unga säljer sexuella tjänster när misstanke finns ... 30
Figur 6: Kunskapsnivå angående unga som säljer sexuella tjänster ... 30
Figur 7: Bekväm med samtal om ungas sexuella hälsa ... 31
Figur 8: Bekväm i samtal med unga som säljer sexuella tjänster ... 31
Figur 9: Säkerhet på agerande i mötet med unga som säljer sexuella tjänster ... 32
Frågeställning 3: Vilka samband finns det mellan socialarbetares upplevda kompetens i frågan, erfarenheter och deras självrapporterade agerande i mötet med ungdomar som säljer sexuella tjänster? ... 32
Tabell 1 - Korrelationsanalys ... 33
Tabell 2 - Regressionsanalys ... 34
Kommentarer i fritext ... 34
Diskussion ... 35
Resultatdiskussion ... 35
Vilka förutsättningar finns för socialarbetares arbete med ungas erfarenheter av att sälja sexuella tjänster i Sverige? ... 35
Vilka attityder, erfarenheter och kompetens har socialarbetare i relation till möte med pojkar, flickor och icke-binära ungdomar som säljer sexuella tjänster? ... 37
Vilka samband finns det mellan socialarbetares upplevda kompetens i frågan, erfarenheter och deras självrapporterade agerande i mötet med ungdomar som säljer sexuella tjänster? .. 39
Metoddiskussion ... 40
Slutsatser ... 43
Betydelse för socialt arbete ... 43
Förslag på vidare forskning ... 44
Litteraturförteckning ... 45
Bilagor ... 49
Bilaga 1: Informationsbrev ... 49
Bilaga 2: Enkäten ... 49
Bilaga 3: Svar på enkätfrågan ”Övriga kommentarer” ... 58
Respondent 1 ... 58 Respondent 2 ... 58 Respondent 3 ... 58 Respondent 4 ... 58 Respondent 5 ... 59 Respondent 6 ... 59
Inledning
Ungdomar som säljer sexuella tjänster är ett område som flera i socialtjänsten har erfarenhet av, men få verkar veta hur frågan bör arbetas med (Fredlund, 2019; Landberg, Svedin, Priebe, Wadsby, Jonsson, Fredlund, 2015). Trots att det är en erfarenhet som skapar stora psykiska påfrestningar för ungdomarna så visar tidigare forskning att det är ett underforskat område (Fredlund, 2019; Länsstyrelsen i Jönköpings län, 2015). Regeringen fattade den femte september 2019 ett beslut vilket gav uppdrag åt Jämställdhetsmyndigheten att stärka arbetet mot att barn, unga samt vuxna utnyttjas i prostitution och människohandel, samtidigt som en kartläggning av omfattningen av det ska redogöras (Regeringsbeslut A2019/01571/JÄM A2019/00873/JÄM). Deras uppdrag innefattar bland annat att redovisa på goda exempel på insatser rörande barn och unga som utnyttjas i prostitution eller människohandel, samla och sprida kunskap och stödmaterial till yrkesverksamma hur de kan agera i ärenden om barn och unga som utnyttjas eller riskerar att utnyttjas i prostitution samt erbjuda utbildning om detta. Jämställdhetsmyndigheten skall även tillvarata de kunskaper som finns hos Socialstyrelsen och relevanta myndigheter, vilket väckte ett intresse hos författarna att undersöka kunskaperna som finns i nuläget.
Trots socialtjänstens ansvar att agera för barn och ungdomars välmående visar tidigare forskning att kunskapen om området är bristfällig inom det sociala arbetet (Länsstyrelsen i Jönköpings län, 2015). Då säljandet av sexuella tjänster för ungdomar visar sig vara mycket psykiskt påfrestande, både på lång och kort sikt, är det socialtjänstens ansvar att ge adekvat stöd för de ungdomar som har erfarenhet av det (Fredlund, 2019; Länsstyrelsen i Jönköpings län, 2015; Socialtjänstlag [SoL], SFS 2001:453). Genom att uppmärksamma och ge stöd åt dessa ungdomar går det förhoppningsvis att förhindra ångestsymtom och dåligt psykiskt mående och därmed minska belastningen både för ungdomarna själva och socialtjänsten i framtiden. Det ligger därför i samhällets, och ännu viktigare ungdomarnas, bästa intresse att öka medvetenheten och kompetensen kring en fråga som kan hamna i skymundan i socialtjänstens utredningar (Länsstyrelsen i Jönköpings län, 2015). Den här studien kommer analysera ämnet utifrån ett strukturellt organisationsperspektiv och ämnar bidra till en ökad medvetenhet kring frågan utifrån de frågeställningar som presenteras nedan.
Syfte och Frågeställningar
Studiens syfte är att undersöka socialarbetares förutsättningar, attityder, erfarenheter och kompetens i arbetet med pojkar, flickor och icke-binära, under 18 år, som säljer sexuella tjänster. Studien ämnar även undersöka om samband går att utläsa mellan upplevd kompetens och erfarenheter jämfört med hur säkra de professionella upplever sig i sitt agerande i mötet med ungdomar som säljer sexuella tjänster.
Studiens syfte är tänkt att besvaras genom följande frågeställningar:
• Vilka förutsättningar finns för socialarbetares arbete med ungas erfarenheter av att sälja sexuella tjänster i Sverige?
• Vilka attityder, erfarenheter och kompetens har socialarbetare i relation till möte med pojkar, flickor och icke-binära ungdomar som säljer sexuella tjänster?
• Vilka samband finns det mellan socialarbetares upplevda kompetens i frågan, erfarenheter och deras självrapporterade agerande i mötet med ungdomar som säljer sexuella tjänster?
Bakgrund
BegreppI den aktuella studien används breda begrepp som rymmer flera dimensioner. Valet att använda breda begrepp beror på en ökad möjlighet till översikt av området och ett försök att minimera användandet av begrepp som associeras till en specifik akt eller händelse, exempelvis kan begreppet ”sex” lätt kopplas till penetrerande sex, trots att begreppet innefattar fler dimensioner. Därför kommer även ett antal centrala begrepp som används i studien att definieras.
Ungdomar
Begreppet ungdomar kan definieras på olika sätt och gränserna för när man räknas som ungdom varierar i olika sammanhang. I studien syftar ungdom till individer under 18 år. Detta med hänvisning dels till Förenta Nationernas: Konventionen om barnets rättigheter (FN, 2018) som i artikel 1 definierar individer under 18 år som barn, samt 6 kap. 9 §
brottsbalken (brb, SFS 1962:700) då lagstiftningen bedömer att köpa sex mot ersättning av en individ under 18 år som ett allvarligare brott än när personen har fyllt 18 år.
6 kap. 4 § brb (SFS 1962:700) definierar alla sexuella handlingar mot personer under 15 år som våldtäkt mot barn eller sexuella övergrepp. Däremot anses inte att en lägre gräns kan sättas vid 15 år med hänvisning till att flera tidigare studier redovisar resultat där ungdomar yngre än 15 år har erfarenhet av att sälja sexuella tjänster (Fredlund, 2019; Jonsson & Engvall, 2014; Länsstyrelsen i Jönköpings län, 2015).
Studien använder även begreppen unga, pojkar, flickor och icke-binära ungdomar. Dessa begrepp definieras på samma sätt som begreppet ungdomar i studien, det vill säga att de åsyftar individer under 18 år. Studien specificerar ingen lägsta ålder.
Sexualitet
Enligt Riksförbundet för sexuell upplysning, RFSU (2011) definieras sexualitet på följande sätt:
Sexualiteten är en integrerad del av varje människas personlighet och det gäller såväl man, kvinna som barn. Det är ett grundbehov och en aspekt av att vara mänsklig, som inte kan skiljas från andra livsaspekter… den finns i energin som driver oss att söka kärlek, kontakt, värme och närhet; den uttrycks i vårt sätt att känna och väcka känslor samt röra vid varandra. Sexualiteten påverkar tankar, känslor, handlingar och gensvar och därigenom vår psykiska och fysiska hälsa (RFSU, 2011).
Sexuell hälsa
RFSU (2017a) använder följande definition för att beskriva sexuell hälsa:
”ett tillstånd av fysiskt, känslomässigt, mentalt och socialt välbefinnande i förhållande till sexualiteten" – vilket inte bara innebär avsaknad av sjukdom och skada. Sexuell hälsa kräver en positiv och respektfylld inställning till sexualiteten och sexuella förhållanden, såväl som möjligheten att ha njutbara och säkra sexuella upplevelser, som är fria från tvång, diskriminering och våld (RFSU, 2017a).
Sexuell aktivitet
Begreppet sexuell aktivitet kan ha olika betydelser för olika individer (Diamond & Savin-Williams, 2009). Det kan innefatta specifika handlingar, men också stå för allt som en individ gör för att uppnå sexuell njutning (RFSU, 2017b).
Sexuella tjänster
Med sexuella tjänster menas att utföra en sexuell handling för någon annans sexuella tillfredsställelse (RFSU, 2017b). Detta innefattar allt från att skicka bilder på sig själv till penetrerande sex. Begreppet har valts då författarna till studien anser att ”sälja sexuella tjänster” är ett bredare begrepp än att ”sälja sex”.
Sexuella övergrepp
Enligt organisationen UMO är sexuella övergrepp alla sexuella handlingar en person blir utsatt för mot sin vilja, där det inte kan liknas vid ett samlag men ändå är en sexuell handling (UMO, u.å.a). Landberg et al. (2015) beskriver begreppet på följande sätt:
Sexuella övergrepp kan bestå av många olika handlingar. Vi har frågat om eleverna varit med om att någon blottat sig för dem, om de övertalats, pressats eller tvingats till att onanera åt någon, ha sex med någon eller om någon annan försökt klä av dem eller tagit på deras könsdelar fast de inte ville (Landberg et al., 2015).
Sexuella övergrepp regleras i 6 kap. 1–2 § brb (SFS 1962:700).
Unga som säljer sexuella tjänster och sex mot ersättning
”… en syn på och ett användande av sin sexualitet som ett medel för att få något som inte handlar om sexuell tillfredställelse. Det kan röra sig om kontant betalning men också om droger, saker, social acceptans eller vuxenkontakt” (Abelsson & Hulusjö 2008, s. 8). Definitionen har valts då den inte värderar vilken form av sexuell handling eller vilken form av betalning det handlar om. Unga som säljer sexuella tjänster är det ordval som oftast används med syftet att rymma fler handlingar än bara penetrerande sex.
Begreppet prostitution eller prostituerad undviks då det kan kopplas som en stämpel eller identitet hos en person som säljer sexuella tjänster (Länsstyrelsen i Jönköpings län, 2015). Fredlund (2019) menar att det är ovanligt att unga som säljer sexuella tjänster beskriver sig
som prostituerade eftersom de i de flesta fall ser säljandet av sexuella tjänster som något tillfälligt.
Sexuell Exploatering
Begreppet sexuell exploatering definieras enligt Jonsson och Lundström Mattsson (2012) på följande sätt:
Sexuell exploatering brukar användas som det sammanfattande begreppet för sexuella övergrepp mot barn och unga. Det omfattar; handel med barn för sexuella ändamål, att ge barn någon form av ersättning för sex eller att sprida och sälja bilder och filmer av sexuella övergrepp på barn. (Jonsson & Lundström Mattsson, 2012)
Sex som självskadebeteende
Det finns ingen fastställd definition av begreppet sex som självskadebeteende och det råder delade meningar om fenomenets betydelse (Fredlund, 2019; Jonsson & Lundström Mattsson, 2012). Jonsson & Lundström Mattson (2012) definierar begreppet på följande sätt:
Att skada sig genom sex innebär att en person har ett mönster av att söka sig till sexuella situationer som innebär egen psykisk eller fysisk skada. Beteendet orsakar signifikant lidande eller försämrad funktion i skolan, arbetet eller på andra viktiga områden. (Jonsson & Lundström Mattsson, 2012)
Lagstiftning
Brottsbalken (SFS 1962:700) kapitel 6: Om sexualbrott
I brottsbalkens sjätte kapitel regleras den lag som i folkmun kallas för “sexköpslagen”, samt de rättsliga åtgärder som kan tillämpas vid våldtäkt mot barn.
Enligt 6 kap. 4 § brb (SFS 1962:700) kan den som genomför ett samlag, eller annan sexuell
handling som är jämförlig med samlag, med ett barn under femton år dömas till fängelse för våldtäkt mot barn i lägst två och högst sex år. Om brottet anses vara grovt döms gärningsmannen till fängelse i lägst fem och högst tio år. Om gärningsmannen har använt våld och hot, fler personer har förgripit sig på barnet eller om gärningsmannen visat
särskild hänsynslöshet eller råhet i hänsyn till tillvägagångssätt eller barnets låga ålder tas i beaktning vid bedömningen av grov våldtäkt mot barn.
6 kap. 5 § brb (SFS 1962:700): om brottet i 4 § anses vara mindre grovt döms
gärningsmannen för sexuellt utnyttjande av barn till fängelse i högst fyra år.
6 kap. 8 § brb (SFS 1962:700): Den person som främjar eller utnyttjar att ett barn under
femton år utför eller medverkar i sexuell posering döms för utnyttjande av barn för sexuell posering till böter eller fängelse i högst två år. Om en sådan gärning begås mot ett barn över femton år, men som ännu inte fyllt arton år, gäller detsamma om poseringen är ägnad att skada barnets utveckling eller hälsa. Om brottet medfört betydande vinning, avsett en verksamhet som bedrivits i större omfattning eller inneburet ett hänsynslöst utnyttjande av barnet kan gärningsmannen dömas för grovt utnyttjande av barn för sexuell posering till fängelse i lägst sex månader och högst sex år.
6 kap. 9 § brb (SFS 1962:700): Den som förmår ett barn som inte fyllt arton år att mot
ersättning företa eller tåla en sexuell handling, döms för köp av sexuell handling av barn till böter eller fängelse i högst två år.
Socialtjänstlag (SoL, SFS 2001:453) kapitel 5: Särskilda bestämmelser för olika grupper; Barn och unga
Enligt socialtjänstlagens (SFS 2001:453) femte kapitel, vilket reglerar särskilda bestämmelser för olika grupper, beskrivs socialnämndens ansvar för barn och unga. Socialnämnden har som ansvar att främja barn och ungas utveckling och hälsa, samt verka för att de växer upp under trygga och goda förhållanden.
Konventionen om barnets rättigheter
Artikel 34 (FN, 2018): i konventionen om barnets rättigheter skall samtliga
konventionsstater skydda barn mot alla former av sexuellt utnyttjande och sexuella övergrepp (FN, 2018). För att förhindra detta skall de vidta lämpliga nationella, bilaterala och multilaterala åtgärder. De punkter som innefattas är;
A) Att förhindra att ett barn förmås eller tvingas att delta i en olaglig sexuell handling B) Förhindra att barn utnyttjas för prostitution eller annan olaglig sexuell verksamhet C) Förhindra att barn utnyttjas i pornografiska föreställningar och i pornografiskt material
Tidigare forskning
Förekomst av ungdomar som säljer sexuella tjänster
Studien ”Unga, sex och internet” har, på uppdrag av svenska barnahuset, undersökt förekomsten av sexuella tjänster mot ersättning bland gymnasieelever som går tredje året (Svedin, Priebe, Wadsby, Jonsson, & Fredlund, 2015). 2004 deltog 4343 elever i undersökningen varav 1,4 % uppgav att de hade erfarenheter av att sälja sexuella tjänster (Svedin & Priebe, 2004). 2009 deltog 3498 elever, varav 1,5 % uppgav att de hade erfarenhet av att sälja sexuella tjänster (Svedin & Priebe, 2009). I den senaste undersökningen som genomfördes 2014 deltog 5839 elever. Denna gång svarade 0,9 % av deltagarna att de hade erfarenheter av att sälja sexuella tjänster (Svedin et al., 2015). Svedin et al. (2015) menar att resultaten inte skiljer sig signifikant mellan de olika undersökningarna. Enligt Svedin et al. (2015) uppger fler pojkar än flickor att de har erfarenhet av att sälja sexuella tjänster. I undersökningsgruppen från 2014 svarar 0,9 % av alla deltagare att de har erfarenheter av att sälja sexuella tjänster, av pojkarna 1,2 % och bland flickorna 0,6 % (Svedin et al., 2015). Även andra tidigare studier visar liknande resultat. Resultatet i Fredlunds (2019) undersökning visar att 1,7 % av pojkarna hade sålt sexuella tjänster i jämförelse med flickorna 1,2 %. Svedin et al. (2015) menar att 3,8 % av icke-binära ungdomar uppger att de har erfarenheter av att sälja sexuella tjänster. Viktigt att poängtera är dock att undersökningar gjorda mot skolelever kan vara missvisande då unga som säljer sexuella tjänster i hög grad hoppar av skolan (Fredlund, 2019; McNeal & Walker, 2016; Socialstyrelsen, 2015). Enligt Socialstyrelsen (2015) är det vanligare att flickor som vårdas på SiS-hem har erfarenhet av att sälja sexuella tjänster jämfört med pojkar på SiS-hem. Dessa ungdomar missas i undersökningar riktade till gymnasieelever. En undersökning angående ungdomars attityder och beteenden, angående att köpa och sälja sexuella tjänster, gjordes riktad till gymnasieelever som läste tredje året i Jönköpings län 2008 (Ahlgren et al., 2009). Av de svarande hade 9,1 % av 862 svarande blivit erbjudna pengar eller annan ersättning för sexuella tjänster. 1,9 % angav att de hade accepterat erbjudandet. I förhållande till detta anger 15,1 % att de skulle kunna tänka sig att utföra sexuella tjänster mot ersättning (Ahlgren et al., 2009). Även i Ahlgren et al. (2009) undersökning visar resultatet att fler pojkar än flickor uppger att de har sålt sexuella tjänster. 2,9 % av pojkarna har angett att de utfört sexuella tjänster mot ersättning och 0,7 % av flickorna (Ahlgren et al., 2009).
Internationell forskning
Enligt Fredlund (2019) stämmer de svenska resultaten överens med forskning gjord i andra västerländska länder, exempelvis USA (McNeil & Walker, 2016), Norge, Polen, Sverige, Litauen och Estland (Mossige, Ainsaar, & Svedin, 2007). Krisch et al. (2019) har genomfört en internationell granskning och jämfört forskning gjord i 28 länder där sju kategoriseras som höginkomstländer och 21 som låginkomstländer. Studien visar att förekomsten av unga som säljer och köper sex i höginkomstländer kan ses som relativt låg då andelen som säljer sexuella tjänster understiger 10 % i samtliga höginkomstländer. Detta jämfört med medel och låginkomstländer där resultaten varierar mer, men där resultaten visar att över 60 % av unga har sålt eller köpt sexuella tjänster i sju av de 21 låginkomstländerna (Krisch et al., 2019). I ytterligare en internationell granskningsrapport, vilken innefattar 17 studier gällande sexuellt exploaterade pojkar i västvärlden, visar det att 1,7–4,8 % har sålt sexuella tjänster (Moynihan, Mitchell, Pitcher, Havaei, Ferguson, & Saewyc, 2018). Gatubaserade stickprov från exempelvis Brasilien, Pakistan och Ghana visar dock att siffrorna kan vara så höga som 16–45 % (Moynihan et al., 2018).
Riskfaktorer och motiv till att unga säljer sex
Att förstå motiven till att unga väljer att sälja sexuella tjänster i ett välfärdsland som Sverige är viktigt för att kunna erbjuda gruppen hjälp (Fredlund, 2019). Enligt tidigare forskning varierar ungdomars egna motiv till att sälja sexuella tjänster och gruppen är inte homogen (Fredlund, 2019; Jonsson & Svedin, 2012; Abelsson & Hulusjö, 2008). Dock visar forskning på vissa gemensamma riskfaktorer. Den tydligaste riskfaktorn är att tidigare blivit utsatt för sexuella övergrepp (Fredlund, 2019; Jonsson & Svedin, 2012; Thorburn, 2016; Song & Morash, 2014; Karlsson, 2016; Abelsson & Hulusjö, 2008; Socialstyrelsen, 2015). Även dåligt psykiskt mående, brister i uppväxtmiljö, ickefungerande hemförhållanden och självskadebeteende var vanliga riskfaktorer (Fredlund, 2019; Jonsson & Svedin, 2012; Karlsson, 2016). Karlsson (2016) menar också att riskfaktorer kan vara separerade föräldrar, dåliga relationer till vuxna samt alkoholism eller psykisk ohälsa i familjen. Även Socialstyrelsens (2015) utbildningsmaterial om skydd och stöd till barn och unga angående sex mot ersättning nämner ett antal riskfaktorer som kan vara avgörande. Ungdomar som har sålt sexuella tjänster upplever till högre grad en sämre relation till sina föräldrar, tar större risker i form av exempelvis droger, självskadebeteende och större sexuella risker samt ett generellt mer sexualiserat liv (Socialstyrelsen, 2015; Jonsson, & Engvall, 2014). Enligt Fredlund (2019) behövs mer
forskning för att avgöra hur socioekonomisk status påverkar ungas motiv till att sälja sexuella tjänster. Tidigare forskning visar ojämna resultat angående unga som säljer sexuella tjänster kopplat till föräldrars utbildning, ekonomi och etniska härkomst (Fredlund, 2019; Svedin & Priebe, 2007, Ahlgren et al., 2009). Ahlgren et al. (2009) menar att det finns en grupp av unga som säljer sexuella tjänster som har stora sociala och ekonomiska problem, men samtidigt förekommer ungdomar som säljer sexuella tjänster och som till synes kommer från välfungerande hem. Däremot har associationer funnits mellan att unga säljer sexuella tjänster och att de har dåliga relationer med sina föräldrar, att föräldrarna inte bor ihop samt föräldrar i arbetslöshet (Fredlund, 2019; McNeal & Walker, 2016, Svedin & Priebe 2007).
Jonsson och Svedin (2012) menar, utifrån sin intervjustudie, att ett av huvudmotiven att sälja sex är att bli sedd och få bekräftelse. Samtliga som intervjuades beskrev förakt mot sig själva och flera av dem menade att sälja sexuella tjänster var ett sätt att hantera ångest och vissa fall ett självskadebeteende (Jonsson & Svedin, 2012). Utifrån resultatet i Fredlunds (2019) studie kunde tre huvudsakliga motivgrupper identifieras bland de 51 unga som uppgav att de hade erfarenhet av att sälja sexuella tjänster: Emotionella, 32 % av svarande, materiella, 17 % av svarande, och njutning, 11 % av svarande (Fredlund, 2019). I gruppen som kategoriserades med emotionella motiv hade 82 % varit utsatta för tidigare sexuella övergrepp. De vanligaste anledningarna till att sälja sexuella tjänster bland dem som kategoriserades med emotionella motiv uppgavs vara att känna närhet, uppskattning, minska ångest samt att man blivit övertalad. Gruppen var jämt könsfördelad. 52,6% av gruppen uppgav att de hade självskadebeteende och lika stor andel att sex användes som en form av självskadebeteende (Fredlund, 2019). I gruppen som hade materiella motiv hade 63,6 % tidigare erfarenheter av sexuella övergrepp och det var en jämn könsfördelning. Kompensationen bestod i 91,7 % av fallen i pengar. 41,7 % uppgav att de hade ett självskadebeteende och 16,7 % att sex användes som självskadebeteende (Fredlund, 2019). Gruppen som uppgav njutning som motiv för att sälja sexuella tjänster bestod till 80 % av pojkar. 47 % av gruppen hade tidigare erfarenheter av sexuella övergrepp och 25 % uppgav att de hade självskadebeteende (Fredlund, 2019).
Jonsson och Lundström Mattson (2012) menar att det är svårt för unga att bryta sexuella riskbeteenden, som att sälja sexuella tjänster eller att använda sex som självskadebeteende. Beteendet kan upplevas fylla behov som den unge kan tro inte går att fylla på andra sätt. I många fall kan den som förgriper sig på den unge vara en viktig person som får den unge
att känna sig sedd och bekräftad. Att bryta med förövaren kan då förknippas med rädsla för att bli övergiven och ensam (Jonsson & Lundström Mattsson, 2012). Jonsson och Lundström Mattson (2012) menar att det kan bli en ond cirkel där paralleller kan dras till beroende av exempelvis alkohol. En annan aspekt kan vara att den unge är utsatt för hot från förövare (Jonsson & Engvall, 2014).
Effekter och konsekvenser av att unga säljer sexuella tjänster
Enligt tidigare forskning verkar ungdomar som säljer sexuella tjänster ofta ha en bakgrund med psykisk ohälsa och problematiska uppväxtförhållanden. Studier gällande sexuella övergrepp och sexuell exploatering av barn riktade mot gymnasieelever visade att elever som hade erfarenhet av att sälja sexuella tjänster eller använt sex som ett självskadebeteende hade den överlägset sämsta psykiska hälsan jämfört med jämnåriga (Landberg et al., 2015; Svedin et al., 2015; Fredlund, 2019). Ungdomar som hade erfarenhet av att sälja sexuella tjänster rapporterade flest symptom på samtliga skalor som mättes (Landberg et al., 2015). De var överrepresenterade gällande självskadebeteende och önskan att ta sitt liv (Landberg et al., 2015). Olika studier visar att tonårsflickor som sålt sexuella tjänster i mycket större utsträckning har gjort självmordsförsök än jämnåriga som inte sålt sexuella tjänster (Fredlund, 2019; Heilemann & Santhiveeran, 2011; Landberg et al., 2015). Gruppen var också överrepresenterad gällande utsatthet för våld och övergrepp (Landberg et al., 2015). Enligt Rekart (2005) utsätts de som säljer sexuella tjänster sig för faror som skador, skuld, diskriminering, kriminalitet, sjukdomar, droganvändning och våld. En stor andel av gruppen som säljer sexuella tjänster lider av depression och PTSD och att använda alkohol och droger som coping strategi är vanligt inom gruppen (Fredlund, 2019). Även ätstörningar och sömnbrist är vanligt förekommande (Karlsson, 2016). I Anderbergs (2018) kandidatuppsats görs en kvalitativ studie där intervjuer hålls med psykologer och kuratorer. Samtliga intervjuade beskriver att i de fall där de träffat ungdomar som haft erfarenhet av att sälja sexuella tjänster har majoriteten av de unga lidit av både fysisk och psykisk ohälsa. Detta främst i form av ångest, självskadebeteende och psykisk smärta som manifesterar sig fysiskt (Anderberg, 2018).
Sex som självskadebeteende
I forskning om unga som säljer sexuella tjänster framkommer ofta diskussioner om området sex som självskadebeteende (Fredlund, 2019; Jonsson & Lundström Mattsson, 2012; Landberg et al., 2015, Svedin et al., 2015). En entydig definition av att använda sex
som självskadebeteende finns inte, men Jonsson och Lundström Mattsson (2015) väljer att definiera det som:
Att skada sig genom sex innebär att en person har ett mönster av att söka sig till sexuella situationer som innebär egen psykisk eller fysisk skada. Beteendet orsakar signifikant lidande eller försämrad funktion i skolan, arbetet eller på andra viktiga områden (Jonsson & Lundström Mattsson, 2012).
Fredlunds (2019) studie visade att av 5750 svarande tredjeårselever på gymnasiet uppgav 3,2 % av flickorna och 0,8 % av pojkarna att de använt sex som ett självskadebeteende. Studien följdes av en kvalitativ undersökning med 199 svarande (Fredlund, 2019). Sex som självskadebeteende beskrevs av de svarande som en avsiktlig sexuella kontakt som kunde leda till både fysisk och psykisk smärta eller skada. Det var för de svarande ett sätt att hantera erfarenheter av tidigare sexuella övergrepp, ångest och dåligt psykiskt mående (Fredlund, 2019). För de som använder sex som självskadebeteende kan det vara ett sätt att få bekräftelse, såväl positiv som negativ. Det kan vara svårt att bryta och leda till en ond spiral där man utsätter sig för farligare och mer destruktiva situationer (Fredlund, 2019; Jonsson & Lundström Mattsson, 2012). Fredlund (2019) jämför sex som självskadebeteende med andra vedertagna självskadebeteenden som att skära eller bränna sig själv. Fredlund (2019) menar även att sälja sexuella tjänster kan vara en del av självskadebeteendet, men understryker dock att vissa unga säljer sexuella tjänster av andra anledningar.
Hjälpsökande och behandling för unga som säljer sexuella tjänster
Tidigare forskning visar att en majoritet av de unga som säljer sexuella tjänster har varit i kontakt med sociala myndigheter under tiden de sålt sexuella tjänster och att dessa ungdomar till stor del anser att myndigheterna missar de hjälpsignaler de skickar (Abelsson & Hulusjö, 2008; Fredlund, 2019; Landberg et al., 2015; Jonsson & Svedin, 2012; Thorburn, 2015). Enligt Socialstyrelsen (2015) är det huvudsakligen flickor som uppmärksammas av socialtjänsten, detta trots att fler pojkar har erfarenhet av sexuella tjänster mot ersättning. Landberg et al. (2015) menar att ungefär hälften av unga som säljer sexuella tjänster berättar om det för någon och att majoriteten som berättar gör det för jämnåriga. Färre pojkar än flickor berättar om säljandet av sexuella tjänster och de berättar generellt senare i sina liv (Socialstyrelsen, 2015). Enligt Abelsson och Hulusjö (2008) upplever flera av deltagarna i deras studie att de under kontakt med sociala myndigheter
sänt ut tydliga signaler om sitt hjälpbehov. Landberg et al. (2015) redovisar i sitt resultat att 1,3 % av de ungdomar som sökt eller fått hjälp efter utsatthet för sexuella övergrepp har gjort det hos socialtjänsten. Thorburn (2015) menar att det finns ojämn medvetenhet och kunskap bland socialarbetare, angående unga som säljer sexuella tjänster, och att detta leder till att ämnet uppfattas som svårt att arbeta med och gruppen som svår att nå. I Länsstyrelsen i Jönköpings läns (2015) undersökning av förekomst av prostitution i Jönköpings län genomfördes intervjuer med flera organisationer som arbetar med ungdomar i Jönköping. Majoriteten av de intervjuade känner till att prostitution förekommer i länet, däremot refereras endast till fall där flickor eller kvinnor sålt sexuella tjänster. Såväl professionella och ideella organisationer som intervjuats menar att kunskapen om sex mot ersättning är bristande i deras verksamheter. Speciellt nämns kunskapen gällande pojkar och män som säljer sex som bristande. Intervjuade på socialjour och migrationsverket menar dock att kunskapsnivån inom deras verksamhet har ökat senaste tiden. En övervägande del av de intervjuade menar att man inte frågar individer man möter om de har erfarenhet av att sälja sexuella tjänster (Länsstyrelsen i Jönköpings län, 2015). Länsstyrelsen i Jönköpings län (2015) menar att de huvudsakliga anledningarna till detta är osäkerhet på den egna kunskapsnivån, osäkerhet att prata om känsliga saker så som sex, rädsla för att ha fel, rädsla för att kränka, rädsla för hur den man frågar ska reagera och rädsla för att bli anmäld för sexuella trakasserier. Samtliga intervjuade yrkespersoner och ideella menar att det främsta behovet i deras verksamheter, kopplat till ämnet, är mer kunskap om sex mot ersättning (Länsstyrelsen i Jönköpings län, 2015). Regeringen har utfärdat ett uppdrag till jämställdhetsmyndigheten som ämnar utreda kunskapsläget och jobba för att hitta åtgärder att förbättra kunskapen hos professionella om området (Regeringsbeslut A2019/01571/JÄM A2019/00873/JÄM).
Enligt Fredlund (2019) saknas validerad behandling som riktar sig direkt till ungdomar som säljer sexuella tjänster i Sverige. Fredlund (2019) menar att för att kunna hjälpa unga som säljer sexuella tjänster behöver man fråga om deras motiv till att göra det. Hur hjälpen sedan ser ut måste anpassas efter motiven bakom handlingen. Individer som säljer sexuella tjänster som ett självskadebeteende behöver hjälp med självskadebeteendet. Individer som säljer sexuella tjänster för pengar eller droger kan behöva hjälp med sin sociala och ekonomiska situation eller med sitt missbruk eller beroende (Fredlund, 2019). Fredlund (2019) menar att gruppen som säljer sexuella tjänster med njutning som motiv eventuellt inte behöver stöd av socialtjänsten kring säljandet av sexuella tjänster. Däremot nämner
Fredlund (2019) att denna grupp är överrepresenterade angående traumasymtom och erfarenheter av sexuella övergrepp jämfört med populationen. Alltså kanske andra motiv än dem man uppger ligger bakom beteendet (Fredlund, 2019; Song & Morash, 2014). Även om ingen validerad behandling för ungdomar som säljer sexuella tjänster finns i Sverige (Fredlund, 2019) finns det några exempel på organisationer som arbetar med frågan. Nationellt Metodstöd mot prostitution och människohandel, NMT (u.å.), menar att det finns flera aktiva frivilligorganisationer som bland annat driver skyddade boenden och erbjuder stöd och skydd till personer i prostitution och människohandel. Exempelvis driver företaget humana HVB-hem med inriktning mot grava sexualiserade beteendeproblem (Humana, u.å.), organisationen Talita är en ideell organisation som arbetar med att hjälpa kvinnor och flickor ur prostitution (Talita, 2019). Talitas arbete sker genom skyddade boenden med rehabilitering i Stockholm och Göteborg, samt stödsamtal på mottagningarna och via jourtelefon. NMT, som leds av Jämställdhetsmyndigheten och finns tillgängliga för professionella som behöver stöd i att arbeta med frågan (NMT, u.å.). Enligt NMT (u.å.) finns Mikamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö där bland annat stödsamtal erbjuds till personer över 16 år med erfarenhet av att sälja sexuella tjänster.
Professionella som kommer i kontakt med ungdomar tycker att försäljning av sexuella tjänster är en svår fråga att ta upp i samtal, vilket är i stark kontrast till erfarenheterna av personer som sålt sexuella tjänster som ungdom, vilka ofta önskar att de hade fått specifika frågor om sex vid samtal med professionella (Jonsson & Engvall, 2014; Larsdotter, Jonsson & Gäredal, 2011; Stiftelsen Allmänna barnhuset & Ungdomsstyrelsen, 2009). Enligt Thelander (2014) finns en risk att professionella bidrar till ämnets känslighet genom att själva uppleva det som känsligt att prata om. Thelander (2014) menar vidare att formuleringar professionella väljer för att försöka visa hänsyn i frågor de anser vara känsliga istället kan ha motsatt effekt och skapa stigmatisering då klienten uppfattar sitt beteende som icke önskvärt i samtalet. Vad som uppfattas som svårt eller känsligt att prata om är en subjektiv fråga (Hydén, 2008; Martins, Oliveira, Tendais, 2018; Thelander, 2014). Att visa respekt och tänka på varför man ställer frågor om ämnen som kan anses känsliga är viktigt (Abelsson & Hulusjö, 2008; Martins et al., 2018) och som socialarbetare finns man oftast i en maktposition mot klienten (Hydén, 2008). Enligt Abelsson och Hulusjö (2008) anser många yrkesverksamma som aktivt möter ungdomar att det är svårare att prata om försäljningen av sexuella tjänster än om sexuella övergrepp, med motivationen att det
är mer skamfyllt för ungdomen att diskutera kring. Däremot visar, enligt Jonsson och Engvall (2014), forskning att unga som säljer sexuella tjänster generellt vill få frågor, att någon engagerar sig i deras situation och håller kvar kontakten. Vidare menar Thelander (2014) att det ibland kan finnas en känslighetsbarriär som behöver överskridas och genom att göra detta går känsliga ämnen att prata om.
Teori
Personburet arbete i en strukturell organisation
Socialtjänstens arbete regleras av lagar och ansvar inför medborgarna. Strukturen i organisationen ska möjliggöra att organisationens uppdrag ska kunna uppnås (Wolvén, 2000). Detta innebär att medarbetarnas kompetens ska kunna komma fram samtidigt som de lagar och förordningar som styr socialtjänsten måste följas. Struktur och professionell autonomi behöver därmed balanseras. Kopplat till unga som säljer sexuella tjänster har socialnämnden som ansvar att främja barn och ungas utveckling och hälsa, samt verka för att de växer upp under trygga och goda förhållanden enligt socialtjänstlagens 5e kap. 1 § (SFS 2001:453). Strukturen i organisationen behöver skapa förutsättningar och utrymme där dessa ungdomar kan upptäckas, samtidigt som professionella behöver tid att bygga upp allianser med ungdomarna där möjlighet att berätta om det man utsätter sig för finns. Studien fokuserar på socialarbetares arbete med ungdomar som säljer sexuella tjänster, varav socialtjänsten är en central del av det sociala arbetet. Socialtjänsten som organisation har ett tydligt strukturellt perspektiv och är ett typiskt exempel för hur Sveriges kommuner är organiserade (Wolvén, 2000). De generella dragen för det strukturella organisationsperspektivet är tron på en formell ordning och rationalitet, och att om den formella ordningen är korrekt utformad förebygger och minimeras uppkomsten av problem och maximerar utfallet för organisationen. Inom perspektivet utgår organisationen även från väluttänkta roller och relationer som tillsammans bildar ett mönster inom organisationen. Om den formella ordningen blivit utformad på ett korrekt sätt är både individuella skillnader och kollektiva målsättningar en möjlighet (Bolman & Deal, 2015).
Det strukturella perspektivet utgår från sex grundläggande antaganden (Bolman & Deal, 2015). Enligt det strukturella perspektivet existerar organisationer för att uppnå specifikt uppställda mål, och skapar sedan strategier för att nå dem. Effektiviteten inom organisationen förbättras genom en tydlig arbetsfördelning och specialisering, där
samordnings- och kontrollformer möjliggör att de olika specialiserade enheternas ansträngningar samverkar. Strukturen i organisationen utformas så att den passar de förhållanden och omständigheter som råder, och organisationen fungerar som mest optimalt när rationalitet prioriteras framför personliga preferenser. När organisationen brister beror det på problematik med strukturen, och för att förhindra lidande prestationer åtgärdas bristerna genom analyser och omstruktureringar (Bolman & Deal, 2015).
Samordningen i strukturella organisationer kan fungera olika beroende på organisationen, dock är det varierande grader av vertikal och lateral samordning som existerar. Den laterala samordningen består av formella och informella möten, samordningsfunktioner, matrisstrukturer och nätverksorganisationer, och är mer flexibel än den vertikala samordningen (Bolman & Deal, 2015).
En av de centrala delarna i alla organisationer är möten. Formella möten beskrivs som de planerade möten en organisation anordnar för att exempelvis slå fast en handlingsplan. De informella mötena består dock av spontana kontakter och kan spela en betydande roll för organisationens sammanhållning (Bolman & Deal, 2015). Det är även genom möten med ungdomarna som frågor angående säljandet av sexuella tjänster kan uppmärksammas, och spelar därför en central roll i hur man kan möta och stödja de ungdomar som behöver professionellt stöd.
När nya problem i en organisation uppstår kan arbetsgrupper, eller projektgrupper, med specifik specialisering skapas för att hantera situationen. För att integrera gruppers insatser kan det krävas samordningsroller inom organisationen, där deras uppgift är att stödja de formella gruppernas arbete (Bolman & Deal, 2015). Den vertikala samordningen utgår från kontroll och samordning utövad av organisationens högre nivåer gentemot medarbetarna på de lägre nivåerna. Detta görs genom regler, policy, planerings- och kontrollsystem samt formell makt (Bolman & Deal, 2015). Genom att tillsätta en tjänst med formell makt, exempelvis en chef, möjliggör organisationen genom chefen en integrering mellan enheters olika insatser. Personen med formell makt kontrollerar verksamheten, tar beslut, löser konflikter, utvärderar insatser samt fördelar sanktioner och belöningar. Genom en hierarki kan organisationen byggas i nivåer där varje nivå har en högre grad av formell makt och därmed kan påverka nivåerna under dem (Bolman & Deal, 2015). Genom att implementera regler och policy kan handlingsfriheten i organisationen begränsas och skapar en formalia för hur arbetet bör utföras. Det leder, i socialtjänstens fall, till att ärenden kan hanteras på
ett likartat sätt och skapa en större förutsägbarhet för liknande ärendens utfall. Regler och policy ska i dessa fall förebygga att personliga eller politiska krafter skall styra hur ett ärende hanteras (Bolman & Deal, 2015).
Samtidigt som en strukturell organisation skapar en tydlig formalia och byråkrati är socialt arbete i högsta grad ett personburet arbete på utförarnivå (Thylefors, 2016). Välfärdsorganisationer, som socialtjänsten, byggs av människorna som arbetar inom organisationen. De anställda själva är den främsta resursen och står helt och hållet för produktionen, eller den hjälp klienter får. Thylefors (2016) menar att den personliga kompetensen hos socialarbetare är en förutsättning för att verksamheten ska kunna hålla god kvalitet. Oavsett vilka strukturer som byggs upp inom organisation är den enskilda medarbetaren svår att byta ut (Thylefors, 2016; Wolvén, 2000). Mötet med klienter handlar om relationer som tar tid att bygga upp och som kan vara svåra att återuppta för någon annan och även svåra att effektivisera (Thylefors, 2016). Enligt Wolvén (2000) blir ledningens uppgift i en välfärdsorganisation att möjliggöra att den kompetens som finns kan komma fram. För att organisationen ska nå sina mål menar Wolvén (2000) att ledningen behöver ha en positiv människosyn som genomsyrar arbetet. Ledningens viktigast uppgift och målet de strukturer man använder bör vara att skapa en miljö där den inneboende kompetensdriften skapas. Genom att satsa på den mänskliga kompetensen kan verksamheten, enligt Wolvén (2000) bli mer effektiv.
Wolmesjö (2008) menar att professionell autonomi är en förutsättning för arbetet, men att det även innebär att man behöver ta hänsyn till sammanhanget, organisationen. Kommunalt välfärdsarbete styrs i hög grad av lagar och regler. Handlingsutrymmet styrs av styrdokument och den handlingsfrihet en chef eller medarbetare har finns inom ramen handlingsutrymmet (Wolmesjö, 2008). Handlingsutrymmet kan begränsas av bland annat budget, policy och det politiska läget (Wolmesjö, 2008). I en kommunal verksamhet kan försök att ge utrymme för de anställdas kompetens hämmas av att kommunen är organiserad ur ett strukturellt organisationsperspektiv då regler, policys och riktlinjer ibland kan stå i vägen för professionell autonomi (Wolmesjö, 2008; Wolvén, 2000). Det är genom socialarbetarnas handlingsutrymme som de yrkesverksammas egna inställning och attityder till sina ärenden visas. Beroende på hur organisationen är strukturerad kan handlingsutrymmet och de yrkesverksammas attityder få varierande effekt på det sociala arbetet, där en positiv attityd kan vara avgörande för att en fråga uppmärksammas i klientmöten (Wolmesjö, 2008).
Metod
Kvantitativ metod
För att möjliggöra en studie med statistisk korrekthet gjordes beslutet att använda en kvantitativ forskningsmetod. Bryman (2011) beskriver att den kvantitativa metoden bygger på insamling av numeriska data, och att man utgår från en deduktiv forskningsansats. Forskaren skapar enligt den deduktiva ansatsen teorin som första steg, och bedriver sedan undersökningen med mål att pröva den redan skapade teorin (Bryman, 2011). Författarna till studien valde den kvantitativa metoden för att eventuellt kunna skapa en bild av hur socialarbetare i allmänhet uppfattar området och eventuellt kunna utläsa samband mellan respondenternas svar.
Litteraturgenomgång
Litteratursökningen har främst genomförts genom internet, genom att använda relevanta sökord i digitala databaser. De databaser som användes för att finna litteratur var Google Scholar och Primo. Utöver detta användes Googles sökmotor för att finna ytterligare material och för att söka efter artiklar som nämndes i annan forskning. Till sökningen användes sökorden ”unga som säljer sex”, ”youth selling sex”, ”Prostitution”, ”Prostitution + adolescents” och ”adolescents selling sex”. De artiklar som ansågs vara relevanta för studien lästes och diskuterades. Relevans baserades på artikelns titel, följt av abstract och sedan artikeln i helhet. I de artiklar där relevanta och intressanta referenser har använts har även dessa undersökts närmre. Utöver artiklar har relevant litteratur i form av böcker används, framför allt till teorikapitlet.
För att begränsa antalet träffar har enbart forskning rörande prostitution bland unga inkluderats. Gränsen för unga varierar i forskningen mellan 18 år, eller sista året på gymnasiet. Prostitution i allmänhet skulle eventuellt kunna bidra med intressanta jämförelser, men har valts att exkluderas då man i laglig mening är myndig vid 18 års ålder och därmed gäller inte samma villkor. Samtidigt som studiens syfte är specifikt riktat till barn och ungdomar. Litteraturen som används utgår både från svenskt perspektiv, samt perspektiv från andra länder för att bredda perspektivet på ämnet. Det har gjorts försök att inkludera både kvalitativ och kvantitativ forskning för att ge en tydligare bild av ämnet i fokus.
Datainsamling
För att öka möjligheten till att kunna generalisera resultatet av studien beslutades att en internetbaserad enkät riktad mot socialarbetare som jobbar, eller tidigare jobbat, med ungdomar var ett adekvat alternativ. Att utföra en enkätundersökning innebär flera för- och nackdelar för undersökningen i sig. Det är även viktigt att enkäten är skriven på ett lämpligt och tydligt sätt, då särskilda sorters frågor eventuellt inte passar i enkätform, eller som kan uppfattas vara irrelevanta för respondenten (Bryman, 2011). Bryman (2011) menar att möjligheten inte finns att hjälpa respondenterna under besvarandet av enkäten. Forskaren kan inte heller ställa uppföljnings- eller sonderingsfrågor till respondenterna, vilket innebär att eventuella upplevelser eller förklaringar till skrivna svar missas. En annan nackdel är att möjligheten för kontroll av att respondenterna faktiskt tillhör önskvärd målgrupp försämras (Bryman, 2011). Enligt Bryman (2011) är positiva aspekter med att genomföra en enkätundersökning är möjligheten att distribuera ett stort antal enkäter på kort tid, framför allt när enkäten utförs som webbenkät. När respondenterna sedan besvarar enkäten görs detta utan att forskarna närvarar. Detta innebär att eventuella effekter forskaren ger på respondenterna inte behövs tas hänsyn till. Det ger även möjligheten att anpassa enkäterna för målgruppen, vid exempelvis obekväma arbetstider, samt att olika intervjuare bedriver sina intervjuer annorlunda än de andra (Bryman, 2011). Även för detta syfte är webbenkäten ett bra val. Genom att använda den internetbaserade enkäten ges en möjlighet för respondenterna att besvara den när tid finnes, tillexempel på mobiltelefonen. För forskaren innebär det även en enklare hantering av inskickade svar, då pappershanteringen av postenkäterna försvinner.
Framtagning av pilotenkät
Efter att syftet framarbetats inleddes arbetet med att skapa en enkät som prövar det. En litterär genomgång av tidigare forskning gav inga resultat på liknande studier som den aktuella studien genomfört, dock fanns det tidigare gjorda kvantitativa och kvalitativa studier som undersökt ungdomars sexuella hälsa samt intervjuer med yrkesverksamma. Utifrån dessa undersökningar drogs inspiration till användbara indikatorer till enkäten, men där majoriteten av indikatorerna är egenskapade för att stämma överens med studiens syfte. Efter att indikatorerna utformats reviderades dessa med hjälp av handledare och utarbetades till en pilotenkät.
Pilotenkät
Den utarbetade pilotenkäten skickades ut via sociala plattformar över internet till socionomstudenter och yrkesverksamma inom barn och ungdomssektorn. Pilotenkäten var tillgänglig att besvara under sex dagars tid, och reviderades sedan med hjälp av handledare. I pilotenkäten gavs möjligheten att infoga feedback och konstruktiv kritik kring enkätens utformande, vilket flera av respondenterna lämnade. Pilotenkäten gav sammanlagt 13 svar och varje sektion fick mellan fem till tolv kommentarer med konstruktiv kritik. Feedbacken berörde framför allt formalia och definitioner av använda begrepp. Som ett resultat av feedbacken gavs tydligare definitioner av begreppen som används, tydligare avgränsningar mellan frågor i enkäten samt växlade begreppet sexuell aktivitet mot begreppet sexuell hälsa. Detta är ett bredare begrepp men som även rymmer området sexualitet.
Färdigställd enkät
Den färdigställda enkäten (se: Bilaga 2) skickades sedan ut, tillsammans med informationsbrevet (se: Bilaga 1), i Facebook-gruppen ”Socionom”. Enkäten fanns tillgänglig att besvara av gruppens medlemmar under 12 dagars tid. Enkäten skickades ut vid tre tillfällen under enkätens svarsperiod, detta eftersom inlägg efter en tid nedprioriteras och blir svårt att notera i listan med inlägg. Det första inlägget lades ut en tisdag vid lunchtid, det andra inlägget lades ut en måndagseftermiddag och det tredje inlägget lades ut en lördagsförmiddag. Detta som ett försök att nå personer med varierande arbetstider och för att hålla enkäten relevant i gruppens inläggsflöde.
Urval
Då målgruppen för studien är yrkesverksamma socialarbetare med erfarenhet av att arbeta med barn och unga behövdes en metod för att nå ut till dessa. Eftersom tidsbrist fanns valdes en Facebook-grupp vid namn “Socionom” ut som ett lämpligt alternativ att kontakta populationen. Målgruppen för Facebook-gruppen är yrkesverksamma socionomer och socionomstudenter, och när enkäten publicerades innehöll Facebook-gruppen 14 728 medlemmar. För att ansluta till Facebook-Facebook-gruppen krävs en antagning från en av gruppens administratörer, vilket innefattar en ansökan i form av tre frågor. Dessa frågor var:
• Vilket år tog du examen eller ska ta examen enligt planering?
• På vilken högskola eller universitet tog du/planerar du att ta din examen?
Urvalet baseras på ett icke-sannolikhetsurval i form av ett bekvämlighetsurval, vilket innebär att forskaren använder sig av de personer som finns tillgängliga för hen i just det ögonblicket (Bryman, 2011). Detta eftersom en aktiv Facebook-grupp med medlemmar matchandes målgruppen kunde finnas, och då tidsbrist fanns, sågs det som ett bra alternativ då populationen i gruppen ansågs vara större och lättare att få kontakt med än genom exempelvis förfrågningar genom enhetschefer. Enhetschefer skulle i ett sådant fall bli gate-keepers för studien. Gate-keeper kan förklaras som en person som reglerar individers tillgång eller exkludering till olika arenor (Sallnäs, Wiklund & Lagerlöf, 2010). Om enkäten skulle skickats ut via enhetschefer hade makten att avgöra vilka som fick enkäten eller om den överhuvudtaget skulle besvarats överlämnats till enhetscheferna. Att istället använda Facebook för att distribuera enkäten innebar möjligheten att kontrollera när den skickades till respondenterna. Att använda ett bekvämlighetsurval i studien innebär att resultatet inte kan generaliseras, då sannolikheten att stickprovet representerar populationen är liten (Bryman, 2011).
Att använda sig av en anonym enkät genom en Facebook-grupp rymmer flera nackdelar. Det finns en risk att människor som inte är socionomer eller socionomstuderande kan gå med i gruppen, och därmed besvara enkäten. Enkäten är skapad med programmet Google Forms. Genom valda inställningar i Google forms besvaras enkäten anonymt, däremot innebär valet av anonymitet att enkäten kan besvaras flera gånger av samma respondent då inga personuppgifter samlas in. Det finns också en risk att de som besvarar enkäten är de som redan är intresserade och engagerade i ämnet, och att de som upplever sig ha mindre kunskap om ämnet undviker att besvara enkäten. Eftersom det inte är möjligt att få information om hur många som har sett inlägget är det även svårt att avgöra spridningen av inlägget i gruppen. Att använda sig av en internetbaserad enkät påverkar även urvalet, då användare av internet tenderar att vara yngre (Bryman, 2011). Vilket innebär att många erfarna socialarbetare eventuellt inte är tillräckligt representerade i populationen. Trots nackdelarna finns det även flera positiva delar. Genom att sprida enkäten genom enhetschefer hade de varit begränsade till de kommuner som bestämts på förhand, genom Facebook-gruppen finns istället möjligheten att nå ut till fler kommuner i Sverige och därmed bredda urvalet. Det finns inte heller någon annan möjlighet att finna ett så stort
urval på den tidsmarginal som existerar för studien, än att använda sig av Facebook-gruppen. Genom att använda en webbenkät minimeras kostnaderna för enkäten, det ger upphov till snabbare respons av respondenterna, undersökningen blir geografiskt obegränsad samt att hanteringen av uppgifterna kunde ske på ett effektivare vis (Bryman, 2011). Därför gjordes bedömningen att en webbenkät var ett bra val för den aktuella studien.
Svarsfrekvens
Vid tillfället för första publicerade inlägget av enkäten innehöll Facebook-gruppen 14 728 medlemmar, och vid stängning av enkäten innehöll Facebook-gruppen 14 773 medlemmar. Efter enkätens svarstid tagit slut hade 65 (0,4 %) personer besvarat enkäten. Av de svarande var 89,2 % kvinnor, 9,2 % män och 1,6 % icke-binära. Samtliga respondenter uppgav att deras utbildning var socionomexamen. Av dessa uppgav sex respondenter ytterligare vidareutbildning. På frågan om vilken kommun de svarande arbetade i fanns 37 olika kommuner representerade.
Mätinstrument
Enkäten är utformad med tanken att frågorna skulle vara lätta att tolka och besvara och kan ses i sin helhet i bilaga 2. För att uppnå detta användes till stor del slutna frågor. Bryman (2011) menar att slutna frågor gör det lättare att jämföra svar och sparar tid, jämfört med öppna frågor, då de slutna frågorna inte behöver kodas. Endast i bakgrundsfrågor om de svarande samt enkätens sista fråga som gav utrymme för egen kommentar lämnades utrymme för öppna frågor. Detta då exempelvis frågan om ”kommun där jag arbetar” skulle kräva för många alternativ då enkäten distribuerades till socialarbetare över hela landet.
Frågorna angående hur mycket respondenterna ansåg att deras högskoleutbildning tog upp ämnena ungdomars sexuella hälsa och unga som säljer sexuella tjänster (se: Bilaga 2) besvarades genom skalfrågor mellan 1–5 där en etta stod för ”inte alls” och femma för ”mycket”.
Frågor angående ifall respondenternas arbetsplatser hade rutiner för att ställa frågor till unga angående deras sexuella hälsa och om de säljer sexuella tjänster (se: Bilaga 2) ställdes med tre alternativ. Alternativen var ”Nej, inte som jag känner till”, ”De finns skrivna, men jag använder dem inte aktivt” samt ”Ja, och jag använder dem”.
För att undersöka socialarbetares erfarenheter av området, unga som säljer sexuella tjänster, ställdes frågor om de någon gång haft misstanke respektive kännedom att en pojke, flicka eller icke-binär ungdom sålt sexuella tjänster (se: Bilaga 2). De svarande kunde besvara frågan utifrån alternativen ”Nej”, ”Ja, vid ett tillfälle” samt ”Ja, vid flera tillfällen”. Respondenterna fick besvara frågor angående hur viktigt de ansåg det är att socialarbetare ställer frågor om ungas sexuella hälsa samt om unga säljer sexuella tjänster när det finns misstanke. Frågorna kunde besvaras på en skala från ett till fem där en etta stod för ”inte viktigt” och femma för ”mycket viktigt”.
Respondenterna fick frågan om de själva ställer frågor till unga om erfarenheter av att sälja sexuella tjänster när misstanke finns. Detta oberoende av ifall arbetsplatsen har rutiner eller ej. Frågan kunde besvaras genom följande fyra alternativ ”Jag har aldrig haft en misstanke om att en ungdom som är min klient säljer sexuella tjänster”, ”Nej”, Ja, i vissa fall” samt ”Ja, alltid”. Frågan följdes upp med en fråga riktad till de som svarade ”Nej” angående att de ställer frågor. De svarande kunde välja flera alternativ hämtade ur tidigare forskning och även skriva egna svar.
Respondenterna ombads värdera sin teoretiska och praktiska kunskap rörande ämnet ”ungdomar som säljer sexuella tjänster” på en skala från ett till fem, där ett står för ”mycket låg teoretisk/praktisk kunskap” och fem för ”mycket hög teoretisk/ praktisk kunskap”. Slutligen ställdes frågor om hur bekväma respondenterna upplever sig att föra samtal med unga om deras sexuella hälsa, erfarenhet av att sälja sexuella tjänster, samt hur säkra respondenterna känner sig på hur de ska agera om de möter unga som säljer sexuella tjänster. Frågorna ställdes utifrån ungdomens könsidentitet för att senare kunna undersöka om skillnader finns i bekvämlighet baserat på ungdomens könsidentitet. Enkäten avslutades med en öppen fråga där respondenterna fick möjlighet att lämna en kommentar i fritext.
Analys av data
Studien består av tre frågeställningar som besvaras med hjälp av resultatet ifrån enkätundersökningen som analyserats genom statistikprogrammet SPSS. Frågeställning 1 och 2 besvaras genom deskriptiva data ifrån enkätundersökningen. Frågeställning 3 handlar om att undersöka samband mellan olika variabler som ingår i studien. Detta undersöktes med hjälp av Spearmans rangkorrelation och linjär regressionsanalys som vidare förklaras nedan. För att underlätta dataanalysen sammanfogades vissa kategorier. I fall där flera
frågor sammanfogats till ett index har Cronbach´s alpha-test utförts för att säkerställa intern reliabilitet. För att ett index skulle vara acceptabelt sattes en gräns vid α=0,7. Detta med hänvisning till Tavakol och Dennick (2011) som menar att det är en vanlig gräns för alphavärde inom forskning. I fall där resultatet av Cronbach´s alpha var under 0,7 användes frågorna separat och bildade inte nya index.
Bakgrundsinformation om de svarande
Hur länge de svarande arbetat inom socialt arbete varierade mellan 0,5 till 30 år. Kommuner respondenterna arbetar i delades in i tre kategorier utifrån SKR:s kommunindelning (Sveriges Kommuner och Regioner, 2019). De tre kategorierna var ”storstäder och storstadsnära kommuner” (n=26), ”större städer och kommuner nära större städer” (n=21) samt ”mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner” (n=9). Även en kategori för bortfall på frågan om vilken kommun svarande arbetade i skapades (n=9).
Bekvämlighet och agerande
Ett flertal av de frågor som ställdes i enkäten ställdes tre gånger. Då en gång för pojkar, en för flickor och en gång för icke-binära. Cronbach´s alpha-tester utfördes för att testa intern reliabilitet samt avgöra om dessa frågor kunde bilda index där dessa tre frågor kunde sammanställas till en kategori. Bekvämlighet att fråga om sexuell hälsa och föra samtal med unga som säljer sexuella tjänster sammanfogades till index ”Bekväm sexuell hälsa”, α=0,924 och ”Bekväm säljer sex” α=0,970. Hur säker den svarande känner sig på hur hen bör agera utifrån respektive kön sammanställdes till indexet ”Agera”, α=0,991.
Kännedom och misstankar
Frågor ställdes om misstankar respektive kännedom om pojkar, flickor och icke-binära som säljer sexuella tjänster. Reliabilitetstester genomfördes för att skapa en variabel med misstankar respektive kännedom där alla kön var representerade i samma variabel. Resultatet för misstankar visade α=0,352 och för kännedom α= 0,503. Då dessa värden ansågs för låga behölls frågorna som separata index.
Korrelationer
För att undersöka korrelationer mellan olika variabler användes Spearmans rangkorrelation. Spearmans rangkorrelation är ett bivariat analys-test som används för att undersöka korrelation mellan två icke-parametriska variabler (Rissanen, 2013). Datan från
enkäten är i flera fall inte normalfördelad och därmed icke-parametrisk, vilket föranledde valet av testet. Efter att korrelationer var funna mellan variabler, som presenteras i resultatet, gjordes en linjär regressionsanalys för att undersöka relationen mellan en beroende variabel och flera oberoende variabler (Rissanen, 2013).
Reliabilitet, Replikation och Validitet
Bryman (2011) menar att de tre viktigaste kriterierna för att kunna bedöma samhällsvetenskapliga undersökningar är reliabilitet, replikation och validitet. De tre begreppen, menar Bryman (2011), liknar varandra men vissa skillnader finns mellan dem. Reliabilitet handlar om pålitlighet hos de frågor som ställs (Bryman, 2011). Mäter frågorna verkligen det dem är tänkta att mäta? Bryman (2011) menar att reliabilitet innehåller tre komponenter. Dessa är stabilitet, intern reliabilitet och interbedömmarreliabilitet. Stabilitet handlar om ifall de mått vi använder är stabila över tid. Det testas vanligen genom ett ”test-retest” där man vid olika tillfällen gör samma test och förväntar sig att svaren blir de samma för att bekräfta hög stabilitet (Bryman, 2011). På grund av studiens begränsade tidsram är detta inget som genomförts. Intern reliabilitet handlar om mått som har flera indikatorer. Genom exempelvis Cronbach´s alpha-test undersöks om indikatorerna pekar på samma mått, med andra ord om de överensstämmer med följdriktningen (Bryman, 2011). Cronbach´s alpha har använts för att skapa samlade index i datan från enkäten, se: Analys av data. Den sista komponenten är interbedömmarreliabilitet. Det handlar om ifall studiens svar tolkas på samma sätt av olika bedömare. I kvantitativ forskning presenteras statistik på ett objektivt sätt (Bryman, 2011). Detta försöker efterlevas i studiens resultat som främst presenteras genom deskriptiva data samt korrelationsanalyser.
Replikation är enligt Bryman (2011) om studien är möjlig att upprepa. Det innebär att processen som visar hur studien har utformats måste vara transparant så att framtida forskare kan replikera studien. Detta säkerställs genom att enkäten finns bifogad som bilaga (se: Bilaga 2: enkät) och att den målgrupp enkäten skickats till finns beskriven i metodkapitlet.
Ett av forskningskriterierna är validitet, vilket bedömer om slutsatserna från en undersökning hänger ihop eller inte (Bryman, 2011). Validiteten delas upp i underkategorier, där studien tar hänsyn till mätningsvaliditet, intern validitet och extern validitet. Mätningsvaliditet undersöker om det begrepp forskaren använder verkligen speglar det som forskaren betecknar. Mätningsvaliditeten kräver ett reliabelt begrepp och
