Textanalys
Sammanlagt gjordes fyra textanalyser för att besvara frågeställningarna. Frågorna som användes vid analys utformades för att förenkla frågeställningarna och göra det möjligt att genomföra en analys. Det är viktigt att ha frågor som underlättar att vara konsekvent så att alla texter
analyseras på samma sätt. Genom utformade frågor var det relativt enkelt att besvara
frågeställningarna och få en översikt av de analyserade texterna. Under den första frågan “Vilka faktakunskaper i kemi tas upp baserat på det centrala innehållet i Skolverket (2011)?” jämfördes elevernas texter med skolverkets centrala innehåll för kemi 1 och kemi 2. Vilka kunskaper
eleverna visar kan lätt bli subjektivt vilket försökte undvikas genom att koppla till en objektiv källa. Överlag visade eleverna på många kunskaper från både kemi 1 och kemi 2. Av tio delmoment inom kunskapskraven för kemi berördes sju stycken vilket kan anses vara ett bra resultat. Dock finns det flera punkter under varje delmoment. Vid analysen så användes endast delmomenten och inte punkterna. Av den anledningen berördes betydligt färre punkter än delmoment vilket kan göra resultatet missvisande. Det är värt att nämna att eleverna endast läst en termin kemi när uppgiften genomfördes. Elevernas kunskaper inom kemi är därav små och att de rör sig mot det centrala innehållet i kemi 2 kan därav anses vara ett väldigt bra resultat. Även om eleverna visade på många kunskaper inom kemi så ger resultatet inte hela bilden av vilka kunskaper hela klassen visade. Anledningen är att eleverna fick välja ämne själva vilket ledde till en relativt stor variation. Genom att slumpa vilka texter som skulle analyseras blev tre av fyra texter om vitaminvatten. Flera grupper hade skrivit om miceller, andra om kosttillskott och aloe vera. Kunskaper inom dessa områden försvann i analysen på grund av slumpningen av texter. Av den anledningen visade eleverna med största sannolikhet på fler kunskaper än vad som nämns i analysen.
Frågorna kopplade till hur källkritiska eleverna blev tyvärr bristande i analysen. Den ursprungliga tanken var att eleverna skulle hänvisa till källorna i texten vilket var den
informationen som gavs i uppgiften som eleverna fick ut (se bilaga 2). Tyvärr blev det allt för stort fokus på källhänvisningen och eleverna visade en stor osäkerhet i hur de skulle referera. Det viktigaste med uppgiften var att de skulle använda sina kemikunskaper för att argumentera. Med begränsad tid behövde eleverna fokusera på det och inte bli förvirrade av källhänvisningen.
Eleverna fick därför ny information om att det inte var ett krav på att källhänvisa i texten men att de gärna fick göra det om de ville. Av den anledningen var det väldigt få elever som hänvisade i texten. Eleverna hade dock fortfarande kravet att de skulle ha en referenslista i slutet. Tyvärr specificerades inte hur referenslistan skulle se ut vilket borde ha gjorts tydligare. Eleverna följde därav inget specifikt mönster hur de refererade och det saknades årtal, namn och när
informationen hämtades i de flesta referenslistor. Då väldigt få källor var hänvisade till är det omöjligt att avgöra hur källorna använts samt om de är pålitliga. Även om det går att få en bild av vilka källor eleverna använt och om de kommer från pålitliga källor är det inte säkert att så är fallet när det inte går att kontrollera. De kan ha läst från Wikipedia men lagt till källor som ska se
bra ut. Av den anledningen blir egentligen alla källor icke pålitliga även om de kommer från forskningsartiklar. Om det faktumet bortses kan det konstateras att källorna eleverna använde var väldigt varierande. En del källor kom från forskningsartiklar på engelska vilket är väldigt bra med tanke på elevernas låga ålder. Det är dock tydligt att eleverna saknar en del kunskap i vad som anses vara en pålitlig källa och inte och att de hade behövt mer information inom det området för att skriva en bättre uppgift.
Under frågan “Hur diskuterar texten reklamens sätt att marknadsföra sig själv på?” var tanken att få en bild om hur eleverna är kritiska till reklamen. Frågor formulerades i uppgiften till eleverna (se bilaga 2) för att eleverna skulle diskutera reklamen och dess försäljningstekniker. Av den anledningen diskuterade alla analyserade texter reklamens sätt att marknadsföra sig på. Alla de fyra texter som analyserades kom fram till att reklamen var vilseledande och gav en felaktig bild av vad produkten egentligen gör. Två texter nämnde att det var ett försäljningsknep att använda sig av specifika ord för att få produkten att sälja bättre. Överlag visade alla texter som
analyserades att eleverna förstått att reklam kan ge en skev bild av verkligheten. I den här uppgiften kunde de konstatera det genom att förstå kemin bakom och dra egna slutsatser.
Förhoppningen är att de i fortsättningen är mer kritiska till reklam och att uppgiften var en hjälp på vägen mot det målet.
Sista frågan “Hur använder texten faktakunskaper i kemi för att argumentera?” utformades för att koppla ihop elevernas kemikunskaper med hur de argumenterar. Det viktigaste med uppgiften var att eleverna använde kemi för att argumentera vilket de fick hjälp med i dokumentet de fick ut (se bilaga 2). Alla texter lyckades komma fram till en slutsats i argumentationen genom att gå in i kemin bakom deras produkt. I en del arbeten blev inte nivån på kemin lika djup och mycket kan kopplas till kunskaper inom biologi. Hur djupt de gick in på uppgiften är kopplat till vilket ämne de valde och såklart vilken nivå eleverna ligger på. Då eleverna endast gick i årskurs ett hade de begränsat med kunskaper. Även om de läst en del kemi på högstadiet kan kvaliteten på undervisningen de fått varit väldigt varierande. Av den anledningen har olika elever olika mycket kunskap i bagaget som påverkar hur de kan ta sig an uppgiften. Överlag uppnåddes syftet då de tog sig an uppgiften och lyckades argumentera med hjälp av kemi.
Enkätanalys
Enkäten utformades för att uppfylla två huvudsyften. Första syftet var att besvara
frågeställningen “Vad var elevernas egen uppfattning om vad de lärt sig och vilka kunskaper de använt sig av vid utförandet av uppgiften?” och därmed få en bild av vad eleverna själva hade för tankar om uppgiften. Där kunde det kontrolleras om elevernas tankar om vilka kunskaper de använt sig av stämmer överens med vad de visade i texten. Andra syftet var av personliga skäl för att se om eleverna tyckte uppgiften var kul och om de vill göra liknande igen. Det var av anledningen att se om uppgiften är värd att genomföra igen och vad som isåfall kan förbättras.
Genom elevernas kommentarer utformades bilaga 3 som kan användas i framtida försök med uppgiften. Diskussion kring frågorna “Jag tycker uppgiften varit rolig”, “jag hade varit
intresserad av att ha fler uppgifter kopplade till samhällsfrågor” och “har du egna tankar om vad som skulle göra uppgiften bättre skriv det här!” kommer därför inte att presenteras i följande diskussion.
På frågan om eleverna ansåg att de lärt sig något av att genomföra uppgiften ansåg nästan alla att de hade gjort det. Hela 84% tyckte att påståendet stämde bra eller mycket bra. Forskning från Ottander & Christenson (2016) där eleverna fick utföra SNI-uppgifter visade att eleverna ansåg att de lärt sig något vilket stämmer väl överens med enkäten. Två frågor på enkäten var
utformade för att testa om eleverna tänkte vilka källor de använde sig av och om uppgiften påverkat deras sätt att vara kritisk på media. Alla elever angav att de åtminstone delvis tänkte på vilka källor de använde. Nästan 53% av eleverna ansåg att påståendet i frågan stämde överens mycket bra. Då tanken var att eleverna själva skulle tänka på källorna stod det inte uttryckligen att de skulle ta källorna i beaktning vid skrivandet av uppsatsen. När eleverna läste frågan i enkäten finns det en chans att de förstod att det var en del av tanken med undersökningen.
Eleverna vill gärna göra rätt för sig så även om det är anonymt kan de svara lite missvisande då de vill att det ska se bra ut. Baserat på vad eleverna producerade är det svårt att tro att alla ska ha tänkt på vilka källor de använt. En av de analyserade texterna hade ingen pålitlig källa vilket visar att åtminstone tre elever missat att välja den typen av källor. Det kan dock vara så att eleverna inte vet vad som anses vara en pålitlig källa och tror att de använt sig av sådana. Nästan alla elever (97%) ansåg att uppgiften gjorde de mer kritiska till media. Det visar att genom att granska en reklam med hjälp av kunskaper i kemi har de utvecklat sitt kritiska tänkande.
I den slutgiltiga frågan som presenteras här fick eleverna själva skriva in vilka kemikunskaper de kände att de använt sig av. De kunskaper eleverna nämnde stämde väl in med vilka kunskaper de faktiskt visade i texterna som analyserades. Som exempel ansåg eleverna att de använt sig av kunskaper om proteiner vilket stämmer då de enligt analysen använde kunskaper inom biokemi där proteiner ingår. Vissa kunskaper som eleverna ansåg de använt sig av som Polära/opolära ämnen/löslighet stämmer inte överens med vad som visades i de analyserade texterna. Dock som tidigare nämnt ger analysen en missvisande bild av kunskaperna då flera texter berörde samma ämne.