Att använda kemi för att granska information: Att utveckla elevers kunskaper och intresse för kemi med hjälp av SNI

UPKEM L - 01

Att använda kemi för att granska information

Att utveckla elevers kunskaper och intresse för Kemi med hjälp av SNI

Hannah Hansson

Institutionen för kemi- BMC, Uppsala universitet Ämnesdidaktiskt projekt i kemi 15 hp, ht 2018 Handledare: Emma Johansson

Ämnesgranskare: Ronny Alexandersson Examinator: Francoise Raffalli-Mathieu

Sammanfattning

I dagens samhälle är det av stor betydelse att vara källkritisk. Genom att använda sig av

samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll (SNI) kan det kritiska tänkandet utvecklas inom de naturvetenskapliga ämnena. Forskning har även visat att den typen av uppgifter ökar

elevernas intresse för att lära sig de naturvetenskapliga ämnena. I den här studien fick gymnasieelever utföra en SNI-uppgift där de fick göra en reklamanalys. De skulle diskutera reklamens reliabilitet genom att använda sig av kemikunskaper för att granska informationen.

Eleverna skrev texter som sedan analyserades. Analysen visade på att eleverna använde sig av flera delar av det centrala innehållet utformat av skolverket. De argumenterade med kemi som grund för att ta ställning till reklamens försäljningstekniker. Via en enkät visades att eleverna ansåg att de utvecklat sitt kritiska tänkande. Mer forskning behövs inom området men SNI kan vara en väg för en förbättrad undervisning inom de naturvetenskapliga ämnena.

Nyckelord

Kemididaktik, SNI, Källkritik, Reklamanalys

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Nyckelord 1

Innehållsförteckning 2

Inledning 4

Syfte 5

Bakgrund 5

Vad gör elever intresserade av naturvetenskap? 6

Vad säger ämnesplanen i kemi? 7

Forskning om samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll (SNI) 8

Svensk forskning 8

Utländsk forskning 9

Kritisk granskning med hjälp av naturvetenskap 10

Förslag på uppgift för kritisk granskning 11

Frågeställningar 11

Metod 11

Val av metod 12

Beskrivning av uppgift och lektionsupplägg 12

Uppgift 12

Lektionsupplägg 13

Urval 14

Datainsamlingsmetoder 14

Textanalys 14

Frågor att besvara i textanalysen 15

Enkät 16

Procedur 16

Databearbetning och tillförlitlighet 17

Resultat 40

Textanalys 18

Vilka kemikunskaper visar eleverna i arbetet med i uppgiften? 18

Vilka faktakunskaper i kemi tas upp baserat på det centrala innehållet i Skolverket

(2011)? 18

Text 1 18

Text 2 19

Text 3 20

Text 4 21

Sammanställning 21

Hur håller sig eleverna kritiska till informationen? 21

Underlättar texten för läsaren att kontrollera vad den säger genom källhänvisningar?21

Text 1 22

Text 2 22

Text 3 22

Text 4 22

Sammanställning 22

Har texten pålitliga källor? 22

Text 1 22

Text 2 23

Text 3 23

Text 4 24

Sammanställning 24

Hur diskuterar texten reklamens sätt att marknadsföra sig själv på? 25

Text 1 25

Text 2 25

Text 3 26

Text 4 26

Sammanställning 27

På vilket sätt använder eleverna sina kunskaper i kemi för att kritiskt granska

informationen? 27

Hur använder texten faktakunskaper i kemi för att argumentera? 27

Text 1 27

Text 2 28

Text 3 28

Text 4 29

Sammanställning 30

Enkätanalys 30

Diskussion 40

Introduktion 34

Vilka slutsatser kan dras med hjälp av resultatet? 34

Textanalys 34

Enkätanalys 37

Hur kan studien förbättras för framtida försök? 38

Slutsats 39

Tack 40

Källhänvisning 40

Bilagor 42

Bilaga 1 42

Bilaga 2 44

Bilaga 3 47

Bilaga 4 50

Inledning

I dagens samhälle är det av stor vikt att ha koll på fakta. Det sprids falsk fakta, falska nyheter och de allra flesta har tillgång till att läsa informationen med ett knapptryck på en mobil eller dator.

En del information kanske är uppenbart falsk för de flesta samtidigt som annan är väl dold bakom väl valda ord och motiv. Även det som inte är falskt kan vara omvandlat och vridet på för att framstå i ett bättre ljus än vad som är verkligt. För att undvika att bli lurad är det viktigt att vara källkritisk och se på all media med kritiska ögon. Då information är öppen för många i tidig ålder är det av stor vikt att de lär sig att inte tro på allt de läser. Då många samhällsfrågor är kopplade till naturvetenskapen kan det vara av relevans att inkludera det perspektivet i undervisningen (Sjöberg et al, 2010). Genom att använda sig av samhällsfrågor med

naturvetenskapligt innehåll (SNI) i den naturvetenskapliga undervisningen kan kunskaper inom naturvetenskapen kopplas med aktuella samhällsfrågor. Det kan väcka elevernas intresse samt utveckla flera förmågor som bidrar till att eleverna blir mer källkritiska samt blir mer

demokratiska medborgare (Ottander & Ottander, 2016).

Syfte

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll (SNI) kan användas inom undervisningen inom kemi och hur de kan utveckla det kritiska tänkandet hos eleverna. Eleverna ska utvecklas mot ämnesplanens mål 4: Kunskaper om kemins betydelse för individ och samhälle och mål 5: Förmåga att använda kunskaper i kemi för att kommunicera samt för att granska och använda information (Skolverket, 2011). Tidigare forskning om SNI (Ottander & Ottander, 2016) är brett utformad och inte kopplade till specifika mål eller uppgifter.

Studien motiveras därav av att vara mer fokuserad på specifika mål samt en specifik uppgift som är kopplad till källkritik.

Bakgrund

I följande avsnitt presenteras de teoretiska utgångspunkterna som motiverar vald metod och bakgrund till aktuellt ämne.

Vad gör elever intresserade av naturvetenskap?

Intresset för naturvetenskapliga ämnen sjunker hos elever och därmed intresset för en karriär inom naturvetenskap. Elever som inte är intresserade av ämnet gör ingen ansträngning för att lära sig och tenderar att tappa motivationen. Ett stort problem är svårigheten för eleverna att koppla det som lärs ut till vardagen och därmed förstå nyttan i att lära sig. Kemi har visat sig speciellt svårt att motivera för eleverna. Det finns en god chans att kunskap som eleverna känner att de kan använda sig av i vardagen hade bidragit till att eleverna blev mer engagerade i att lära sig (Hofstein & Mamlok, 2011). Det är viktigt att fånga elevernas intresse och försöka hitta vad som driver dem. Forskning har visat att eleverna är mer intresserade och behåller intresset när de kan koppla uppgiften till något personligt (Karlberg, 2015). Det kan dessutom vara svårt att veta vad som motiverar eleverna, om det är en inre eller yttre drivkraft. Ofta är de väldigt fokuserade på ett högt betyg och är därmed drivna av den yttre drivkraften. För att eleverna ska hitta den inre drivkraften kan uppgifter som känns relevanta för deras liv vara en användbar metod (Eilks &

Hofstein, 2013).

Tidigare har de naturvetenskapliga ämnena i skolan fokuserat på att eleverna ska lära sig begrepp, lagar och teorier. Examinationen var endast fokuserad på de byggstenarna, likaså läroböckerna och läroplanen. Det var först under 1960-talet som det gjordes en kraftansträngning för att förnya undervisningen. Det blev inte lika viktigt att memorera svar utan istället hamnade att hitta svar själv i fokus. Det är först de senaste åren då skolan har börjat ta in aspekten av naturvetenskap som en del av samhället. Då eleverna behöver veta varför de lär sig något blir den aspekten viktig i undervisningen (Sjöberg et al, 2010). Sjöberg et al (2010) tar upp att det finns fyra argument för att motivera undervisningen av naturvetenskap i skolan; Ekonomi-, nytto-, demokratier- och kulturargumentet. Ekonomiargumentet grundar sig i att kunskaper i naturvetenskapliga ämnen är ekonomiskt lönsamma och att samhället har ett behov av arbetskraft inom de kunskapsområdena. Nyttoargumenet handlar om att vi behöver kunskaper i

naturvetenskapliga ämnen i vardagslivet. I vardagslivet möter vi allt från röntgen till tekniska apparater som kräver en viss förståelse för att ha möjlighet att veta vad som ligger bakom.

Demokratiargumentet antyder att naturvetenskap är en av grundstenarna till att demokrati i samhället ska fungera. För att argumentera krävs kunskap inom ämnet för att individerna inte ska kunna manipuleras och utnyttjas. Många aktuella samhällsfrågor är starkt kopplade till

naturvetenskapen. Sista argumentet är kulturargumentet som grundar sig i att naturvetenskap är kopplat till vår kultur och har alltid haft en stor del i vårt samhälle. Alla argument som Sjöberg et al (2010) diskuterar i boken är kopplade till samhällsfrågor. Det blir därav väldigt tydligt med vikten av att eleverna behöver en samhällsvetenskaplig koppling för att bli intresserade och förstå nyttan i att lära sig naturvetenskapliga ämnen i skolan.

Vad säger ämnesplanen i kemi?

Ämnesplanen i kemi utformat av skolverket (2011) uttrycker som syfte att “ I undervisningen ska aktuell forskning och elevernas upplevelser, nyfikenhet och kreativitet tas till vara.

Undervisningen ska också bidra till att eleverna, från en naturvetenskaplig utgångspunkt, kan delta i samhällsdebatten och diskutera etiska frågor och ställningstaganden”. Syftet blir tydligare med mål 4 och 5 som lyder “Kunskaper om kemins betydelse för individ och samhälle” och

“Förmåga att använda kunskaper i kemi för att kommunicera samt för att granska och använda information”. Eleverna ska alltså använda kunskaper i kemi för att vara delaktiga i

samhällsfrågor (Skolverket, 2011). År 2015 genomfördes undersökningen PISA (Programme for International Student Assessment). Det är sjätte gången det genomförs i Sverige sedan år 2000.

Undersökningens syfte är att kontrollera 15 åriga svenskars kunskaper i naturvetenskap,

matematik och läsförståelse. Till skillnad från de nationella proven kan PISA ge information om elevernas prestationer över tid och därmed en bild av det svenska skolsystemet. Undersökningen visade att svenska elever är generellt sätt bättre på uppgifter som är rent vetenskapliga (hard science) än det världsliga genomsnittet som utför testet. Eleverna upplever det dock svårare att tolka data, resonemang och påståenden i olika framställningar genom att dra naturvetenskapliga slutsatser. På den punkten var Sverige istället under genomsnittet (Skolverket, 2016).

Forskning om samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll (SNI)

En definition av samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll (SNI) är att de ska utgå från aktuella och autentiska frågor med en naturvetenskaplig bas. Frågorna kan därför vara av stor betydelse för samhället både på globala och regionala nivåer. Det är också lämpligt att inom undervisningen ta upp ämnen som bland annat innefattar att kunskap utifrån forskning kan ge sociala konsekvenser samt att det som rapporteras inom media utgår från en intressents

perspektiv. Ett specifikt innehåll i undervisningen kan genom SNI användas i ett större och mer vardagligt kontext. Det är vanligt inom undervisningen att uppgifterna utgår från elevernas egen vardag och att eleverna får möjlighet att formulera egna frågor. Gruppdiskussioner och

grupparbeten är vanliga arbetssätt och ger eleverna en möjlighet att testa sin förståelse och dessutom fördjupa den. Genom en öppen dialog kan läraren höra ifall eleverna förstått och förklara där det blivit otydligt. Med hjälp av ovanstående arbetssätt stimuleras elevernas intresse och deras kunskapssökande (Ottander & Ottander, 2016). Ett av syftena med att använda sig utav SNI inom undervisningen är att det ger eleverna en möjlighet att både använda och utveckla sina kunskaper inom naturvetenskapen. Genom att sammanföra naturvetenskap med samhällsfrågor är eleverna tvungna att använda sina förmågor för att besvara frågeställningarna. Det utmanar deras kunskaper samtidigt som det möjliggör för eleverna att lägga sig på en egen kunskapsnivå.

Fokus tas ifrån att eleverna endast ska kunna använda begrepp och teorier och de måste istället sätta de i olika sammanhang. Forskning visar att det är en svår process för eleverna att lära sig använda kunskapen på ett nytt sätt och tid måste därför ges i undervisningen för att utveckla förmågan (Ottander & Christenson, 2016).

Svensk forskning

Det finns mycket svensk forskning inom att använda SNI inom undervisningen om

naturvetenskapliga ämnen. SNI innebär att använda sig av aktuella händelser och öppna frågor för att öka elevernas engagemang och intresse. Genom den typen av uppgifter tydliggörs användningen av naturvetenskap och uppfattas därav som mer relevant för eleven. En undersökning som påvisade det ovanstående gjordes 2011 av Ottander och Ekborg där 1500 svenska gymnasieelever var en del av undersökningen. Svenska elever har i undersökningar visat att de anser att den naturvetenskapliga undervisningen i skolan saknar relevans och därmed har de mindre intresse av att lära sig. Intresset för de naturvetenskapliga ämnen sjunker hos svenska

elever. Fysik och kemi är de ämnena där minskningen av intresset är tydligast. Eleverna har uppfattningen att till skillnad från de samhällsorienterande ämnena så finns mycket mindre utrymme för diskussion i de naturvetenskapliga. Många anser att allt i naturvetenskapen redan är förutbestämt vilket lämnar lite plats åt reflektion. Undersökningar har visat att det finns ett glapp mellan vad elever är intresserade av inom naturvetenskapen och vad som undervisas i skolan (Ottander & Ekborg, 2010).

Målet med Ottanders & Ekborgs (2010) undersökning var att se om SNI-uppgifter kunde öka engagemanget hos eleverna. SNI-uppgifter är utformade så att det ska vara ett öppet

klassrumsklimat där diskussioner är av stor vikt. Det fanns sex stycken utformade SNI-uppgifter för undersökningen som de involverade lärarna fick välja mellan. En av uppgifterna hade namnet

“Du är vad du äter?” där eleverna fick undersöka påståenden i TV-programmet med samma namn. TV-programmet går ut på att överviktiga personer ska få hjälp att gå ner i vikt med hjälp av förändrad diet och motion. Många termer är använda i programmet som ibland är i linje med vad som undervisas inom naturvetenskapen och som ibland saknar vetenskaplig grund. Eleverna fick i uppgift att analysera om det som sades i programmet hade någon vetenskaplig grund.

Eleverna fick svara på frågor som var utformade för att kontrollera elevernas attityd mot

naturvetenskap före och efter undersökningen. De fick dessutom besvara frågor som utvärderade de uppfattade kognitiva och affektiva utfallen från uppgifterna. Eleverna som deltog i

undersökningen tyckte överlag att alla uppgifter var givande och intressanta. Eleverna påstod sig ha lärt sig nya faktakunskaper, blivit bättre på argumentera och på att leta information.

Uppgifterna bidrog till flertalet diskussioner som eleverna fann utvecklande för deras inlärning.

Uppgifterna gav kunskap som eleverna kände att de hade nytta av i vardagslivet. Eleverna ansåg dock inte att de lärt sig mer vetenskaplig fakta än de gjort på tidigare “normala” lektioner. Det kan bero på att eleverna har en viss bild av vad vetenskap är som inte innefattar kopplingen till samhällskunskap. Majoriteten av eleverna som deltog ansåg att de var duktiga i skolan men att de inte var intresserade av naturvetenskap (Ottander & Ekborg, 2010).

Utländsk forskning

Det är inte bara i Sverige som SNI-uppgifter har visat sig vara effektiva. I Indonesien har liknande forskning gjorts gällande undervisning i biologi. Genom att låta eleverna göra SNI-

uppgifter kunde flera observationer göras. Dessutom gjordes undersökningar via enkäter.

Eleverna uppfattade det som givande och att de lärde sig mer än de brukar. De uppfattade dessutom att klassrummet hade ett mer öppet klimat vilket bidrog till mer givande diskussioner under undervisningens gång. Elevernas intryck om SNI-uppgifter hade en positiv ökning efter att de genomfört uppgiften. Lärarna var ovana med den typen av undervisning innan

undersökningen började. Skolmaterialet har en stor påverkan på lärares undervisning och där var det brist på SNI relaterad information. Efter genomförd undersökningen visade lärarna ett ökat förtroende för SNI och valde att fortsätta att utbilda sig inom området (Subiantoro, 2017).

Kritisk granskning med hjälp av naturvetenskap

Förmågan att tänka kritiskt är av stor vikt för att vara en demokratisk medborgare. Precis som Sjöberg et al (2010) beskriver är naturvetenskap grunden i många samhällsfrågor för att inte låta sig manipuleras och bli lurad. Det är inte bara ett argument för att elever ska förstå syftet med att lära sig naturvetenskap utan också ett stor del i rollen som lärare att främja ett demokratiskt samhälle (Sjöberg et al, 2010). Förmågan att tänka kritiskt innehåller många olika förmågor som analysera, reflektera, ifrågasätta och värdera. SNI kan vara en väg för att utveckla dessa

kunskaper inom de naturvetenskapliga ämnena. Skolverket (2011) har som ovan nämnt i mål 5 att elever inom naturvetenskap ska använda kunskapen för att kritiskt granska information. Ett problem som kan uppstå i klassrummet är att elever har föreställningen om att det ska finnas ett rätt och ett fel inom naturvetenskapen (Ottander & Ekborg, 2010). En förenklad bild av

naturvetenskapen är att den är universell, objektiv och oberoende av samhället och forskarna.

Det här kan bli det dominerande synsättet i klassen och leda till att det är svårt för eleverna att greppa SNI och dess problematik. Det finns kategorier att ta hänsyn till i undervisningen av naturvetenskap för att främja det kritiska tänkandet och sudda bort tanken om att allt har ett rätt eller fel. Det är viktigt att göra det tydligt att även naturvetenskapen är öppen för förändringar och att forskningsresultat ska ifrågasättas och kan motbevisas via nya rön. Det är dessutom viktigt att få eleverna att förstå att naturvetenskaplig kunskap påverkas av mänskliga faktorer då forskarna trots sitt försök till att vara objektiva inte kan komma undan den mänskliga faktorn.

Vad som pratas om inom naturvetenskapen är en faktor av samhället och även vad som väljs att forskas om. Även vilket resultat som forskaren väljer att presentera är ett resultat av vad

forskaren personligen tycker är viktigt (Popov, 2016a).

Förslag på uppgift för kritisk granskning

Popov (2016a) diskuterar vikten av att eleverna ska granska källor inom naturvetenskapliga ämnen då det är en av grundpelarna inom all vetenskap. Det kan annars bli svårt för eleverna att klara av gymnasiala studier då källkritik finns med i en stor del av målen i de olika ämnena.

Eleverna borde dessutom tränas i att granska värderande budskap. Att tänka kritiskt innebär att förstå att fakta kan vinklas och vara ofullständig för att framstå bättre i mottagarens ögon. Popov (2016b) föreslår en uppgift som går ut på att göra en reklamanalys för att öka det kritiska

tänkandet hos eleverna. Reklam är inte till för att bli kritisk granskad utan ska öka vår lust till att konsumera och är formad därefter. Förslaget på uppgiften innefattar att använda sig av en reklam från Lufthansa där de försöker sälja solresor genom att säga att vi behöver åka utomlands på vintern för att få ett viktigt tillskott av energi och D-vitamin. Reklamen är passande i en SNI- uppgift då den använder sig av naturvetenskapliga begrepp som kan analyseras. Eleverna kan besvara reklamens påståenden med fakta som “vi är extra känsliga mot sol på vintern...” och

“varje år drabbas 50 000 människor av hudcancer..” och på så sätt använda naturvetenskap för att kritiskt granska informationen (Popov, 2016b).

Frågeställningar

Genom att utforma en uppgift som är baserad på den av Oleg Popov (2016b) ska följande frågeställningar besvaras:

● Vilka kemikunskaper visar eleverna i arbetet med i uppgiften?

● Hur håller sig eleverna kritiska till information?

● På vilket sätt använder eleverna sina kunskaper i kemi för att kritiskt granska uppgiften?

● Vad var elevernas egna uppfattning om vad de lärt sig och vilka kunskaper de använt sig av vid utförandet av uppgiften?

Metod

I följande avsnitt presenteras de metoder som använts under arbetets gång. Först diskuteras hur uppgiften blev till och val av upplägg. Därefter diskuteras urval, insamlingsmetod och procedur.

Val av metod

Som nämnt i tidigare avsnitt kan det vara svårt för elever att förstå varför de ska lära sig

naturvetenskapliga ämnen (Sjöberg et al, 2010). En metod för att motivera elever är att utforma uppgifter som de upplever är relevanta för deras liv. SNI-uppgifter kan därav vara relevanta för att uppnå det syftet (Ottander & Ekborg, 2010). Jag är personligen väldigt intresserad av att koppla samhällsrelaterade frågor till kemiundervisning då jag själv endast fick uppleva

katederundervisning där överföring av fakta stod i fokus under mina skolår. Jag kom på idén till uppgiften under tidigare studier i kemididaktik och ville gärna bygga vidare på tanken jag hade.

Idén till uppgiften kom spontant men den känns relevant då det finns en liknande uppgift av Oleg Popov (2016b) på skolverkets hemsida. Jag har valt att välja en annan riktning för att försöka få eleverna ännu mer intresserade och väcka intresset för uppgifter av SNI karaktär inom ämnet kemi. Tanken är att eleverna ska få möjlighet att träna och visa upp mål 4 och 5 med hjälp av att genomföra uppgiften (Skolverket, 2011).

Beskrivning av uppgift och lektionsupplägg

I följande avsnitt presenteras en beskrivning av uppgiften som eleverna fick genomföra under uppsatsen. Utöver redovisas de didaktiska valen kring uppgiften samt upplägget av lektionen.

Uppgift

Reklam har som mål att sälja och kan därmed ta till flera olika metoder för att lyckas. Det är vanligt att reklam använder avancerade ord som gemene man inte har någon aning om vad det betyder. Det kan vara ord som stamceller, cellulär nivå, miceller och liknande. Användningen av orden kommer av att de låter avancerade och därmed antas vara bra. Om det är något man aldrig hört talas om så borde det vara något som automatiskt är bra tänker många. Dessutom kan det antas att om en reklam väljer att nämna ett ämne borde det vara en del av att göra produkten bättre (Singer, 2008). Källkritik är viktigt både i dagens samhälle för att vara en demokratisk medborgare (Sjöberg et al, 2010) och för undervisning i skolan (Skolverket, 2011). Att analysera reklam kan vara en sätt att utveckla det kritiska tänkandet hos eleverna (Popov, 2016b).

Eleverna får i uppgiften välja valfri reklam som använder sig av avancerade naturvetenskapliga ord som försäljningstaktik. Exempelvis vitaminvatten som innehåller elektrolyter eller

sminkborttagning som innehåller miceller. Reklamen ska påstå att dessa ämnen har en positiv effekt på produkten. De får välja fritt bland reklamer de kan hitta på nätet där förhoppningen är att de hittar något som intresserar dem. Eleverna kommer att få förslag på reklamer som berör ämnen de lärt sig om på lektionstid vilket kan underlätta för dem att genomföra uppgiften. Det är dock bara förslag och valet av reklam är fritt. Om eleverna hittar en egen reklamfilm måste den godkännas av lärare innan de börjar utföra uppgiften. Eleverna ska söka information om ämnet som omnämns i reklamen. Från ett kemiskt perspektiv ska eleverna försöka förklara om det finns någon sanning i vad reklamen påstår om ämnet eller om det endast är en försäljningstaktik.

Eleverna ska skriva en argumenterande text där de diskuterar ovanstående påstående genom att använda sina kemikunskaper. De kommer kritiskt granska reklamen utifrån en kemiskt

perspektiv. Det kommer vara en svår uppgift då eleverna läser sin första termin kemi på gymnasiet och de har begränsat med kunskap i bagaget. De får därmed öva på att förklara kemiska begrepp som de ännu inte är förtrogna med. Eleverna får träna på att söka information och förhoppningen är att de tar hänsyn till vilka källor de använder sig av i arbetet. Huvudsyftet är att de ska arbeta med mål 4 och 5 i ämnesplanen för kemi (Skolverket, 2011) där fokus ligger på att utveckla det kritiska tänkandet. Uppgiften är dessutom ett sätt att visa på SNI-uppgifter och att de kan användas i undervisningen inom kemi. Förhoppningen är att elevernas intresse för naturvetenskapliga ämnen ska öka med hjälp av uppgiften. Det ökade intresset hade varit i linje med tidigare forskning som visar på att SNI ökar intresset för det naturvetenskapliga ämnet hos elever (Ottander & Christenson 2016, Ottander & Ekborg 2010, Popov 2016a, Subiantoro 2017, Ottander & Ottander 2016). För att uppgiften ska bli tydligare för eleverna delas ett dokument ut med information om hur den ska genomföras. Där finns frågeställningar att besvara och

information om hur texten ska vara uppbyggd. Se bilaga 2 för det fullständiga dokumentet. Vissa förändringar med dokumentet genomfördes under arbetets gång.

Lektionsupplägg

Det finns många moment att ta hänsyn till när man planerar en lektion. Det är viktigt att vara tydlig och få eleverna intresserade så att de är villiga att lära sig. I min lektion börjar jag med att väcka intresse för klassen genom att visa dem reklamfilmer. Gunnarsson (2012) beskriver att det

är bra att ta med personliga saker som väcker intresse. Genom att direkt börja med något som eleverna kan koppla till vardagen så blir de intresserade och vill veta mer. Gunnarsson (2012) lägger dessutom stor vikt vid att använda visuella hjälpmedel vilket jag gör genom att använda mig av en power point samt video.Hattie (2012) tar upp problemet med att de flesta lektioner styrs av lärare och att lite plats ges till eleverna. De erfarna lärarna låter eleverna ta plats med sina funderingar och ställer många frågor. Jag låter därför eleverna själva fundera på varför jag visar dessa reklamfilmer och frågar om någon i klassen vet varför. Ett öppet klassrumsklimat är mycket viktigt i undervisningen. Eleverna ska känna att de vågar ställa frågor och vågar säga fel.

Jag anser att det här är en bra uppgift för att skapa ett öppet klimat. Det är nämligen omöjligt för lärare att kunna allt inom området då det finns många begrepp som är främmande. Det är bra att visa för eleverna att även lärare inte kan allt och att det går att lösa vissa problem tillsammans.

Det är viktigt för eleverna att komma igång med arbetsprocessen och därmed kan introduktionen till uppgiften inte hållas för lång. Om det fanns mer tid hade det varit bra att gå igenom

dagordningen på tavlan samt målen som ska uppnås (Hattie, 2012).

Urval

I studien har 42 elever från ett naturvetenskapligt program i en större stad i mellansverige

deltagit. Anledningen till valet av klass och skola var ett bekvämlighetsurval då jag hade tillgång till att undervisa i den klassen. Eleverna gjorde arbetet i grupper om tre vilket gav fjorton arbeten totalt för analys. Dessa texter numrerades och lottning avgjorde vilka fyra texter som skulle analyseras.

Datainsamlingsmetoder

Undersökningsmetoderna som användes var textanalys samt en enkät. I följande avsnitt är tematiskt upplagd där textanalysen presenteras först och därefter enkätanalysen.

Textanalys

Textanalyser genomfördes med hjälp av Hellspongs (2001) bok “Metoder för brukstextanalys”.

Boken nämner flera olika metoder som skulle vara relevanta vid analys av elevernas texter.

Dessvärre behövde metoderna kompletteras med egenformulerade frågor och därmed valdes

endast en fråga från boken som även den omformulerades. Genom analysen ska

frågeställningarna för uppsatsen att besvaras. För att genomföra analysen förtydligas hur frågeställningarna ska analyseras genom tillägg av mer specificerade frågor. För frågeställning

“Vilka kemikunskaper visar eleverna i arbetet med uppgiften?” valdes att använda sig av

skolverkets (2011) centrala innehåll. Det centrala innehållet har flera delmoment som exempelvis biokemi, organisk kemi och analytisk kemi. Texterna lästes igenom och markerades där eleverna uppvisade kunskaper som gick att härleda i det centrala innehållet. Då det är vad elever ska kunna med hjälp av genomförd kemiutbildning kändes det relevant i arbetet. Det förenklar också kopplingen till mål 4 och 5 (Skolverket, 2011) då de ska uppfyllas med hjälp av det centrala innehållet. För frågeställningen “Hur håller sig eleverna kritiska till information?” finns det flera aspekter att ta hänsyn till. Det finns aspekten av att de ska vara kritiska till informationen de själva väljer att hämta och använda för arbetet. Där ska de alltså vara källkritiska och vara

transparenta genom att göra det enkelt för läsaren att förstå var informationen är hämtad. För den delen formulerades två frågor för analys. Den ena som lyder “Underlättar texten för läsaren att kontrollera vad den säger genom källhänvisningar?” är omformulerad från Hellspong (2001) under rubriken “Är texten tillförlitlig?”. Vidare konstruerades frågan “Använder texten pålitliga källor?” för att bedöma hur källkritiska eleverna är. Den andra aspekten av att eleverna ska vara kritiska till information kommer av att de ska vara kritiska till informationen som kommer av reklamen. Därav konstruerades frågan “Hur diskuterar texten reklamens sätt att marknadsföra sig själv på?”. Tanken med frågan är att analysera hur eleverna diskuterar reklamens metod för att marknadsföra sig på och ta upp etiska aspekter samt försäljningstekniker. Sista frågeställningen

“På vilket sätt använder eleverna sina kunskaper i kemi för att kritiskt granska uppgiften?”

förtydligas genom konstruktionen av underrubriken “Hur använder texten faktakunskaper i kemi för att argumentera?” . Syftet är att visa hur eleverna använder kunskaper i kemi för att

argumentera och därmed koppla ihop första frågeställningen med förmågan att argumentera.

Frågor att besvara i textanalysen

Följande frågor kommer att besvaras i resultatdelen. Frågan “Underlättar texten för läsaren att kontrollera vad den säger genom källhänvisningar?” är omformulerad från Hellspong (2001). De andra rubrikerna är konstruerade för besvara uppsatsens frågeställningar. Frågeställningarna lyder som följande:

● Vilka kemikunskaper visar eleverna i arbetet med uppgiften?

● Underlättar texten för läsaren att kontrollera vad den säger genom källhänvisningar?

● Använder texten pålitliga källor?

● Hur diskuterar texten reklamens sätt att marknadsföra sig själv på?

● Hur använder texten faktakunskaper i kemi för att argumentera?

Enkät

Enkäten utformades för att undersöka flera punkter baserat på elevernas egna tankar och för att besvara frågeställningen “Vad var elevernas egna uppfattning om vad de lärt sig och vilka kunskaper de använt sig av vid utförandet av uppgiften?”. Eleverna fick besvara om de ansåg att de lärt sig något och vilka kunskaper inom kemi de själva känt att de använt sig av. För att få in källkritiken så fick de dessutom besvara om de tänkt på vilka källor de använt och om de kommer vara mer källkritiska i framtiden. Enkäten hade fler frågor som presenteras i

resultatdelen som inte är kopplade till en frågeställning. De frågorna var till för min egen skull av eget intresse för elevernas tankar. Som hjälp för att utforma en version 2 av uppgiften till

eleverna (se bilaga 4) fick de ge förslag på förbättringar. Version 2 kan användas till framtida försök att genomföra uppgiften. Enkäten i sin helhet går att se i bilaga 4.

Procedur

Eleverna fick ut ett informationsbrev (se bilaga 1) som utformades efter forskningsetiska principer från vetenskapsrådet (2002) innan jag besökte klassrummet. Brevet mailades ut av elevernas lärare i aktuellt ämne. I brevet fick de information om varför studien skulle genomföras och möjlighet att välja att inte delta. Möjligheten att inte delta förtydligades

ytterligare när jag besökte klassen och presenterade mig själv. I presentationen förklarades vilken institution jag kom ifrån samt vad jag skulle göra i klassen. Jag förklarade att de skulle skriva en text som skulle analyseras. Det förtydligades att texterna endast kommer analyseras av mig och raderas efter avslutad undersökning. Eleverna fick information att uppgiften ingick i skolan och skulle betygsättas av läraren som vilken uppgift som helst. Det bidrog inte till extra arbete för eleverna att delta. De fyra kraven från vetenskapsrådet (2002) togs i beaktning genom att låta eleverna få ut information om studien (informationskravet) och där be om deras samtycke

(samtyckeskravet). Det gjordes tydligt både i brevet och under introduktionen att eleverna kan dra sig ur från projektet när de vill. Jag informerade även om att det endast är jag som kommer läsa deras texter och att det kommer vara helt anonymt (konfidentialitetskravet). Det sista kravet (nyttjandekravet) togs i beaktning genom att endast använda informationen från eleverna i forskningssyfte. Informationen används endast till att skriva uppsatsen och raderas efter godkänd uppsats.

Enkäterna (se bilaga 4) gjordes via en hemsida vid namn Surveymonkey. Länken skickades ut till en lärare innan deras sista lektion där de arbetade med uppgiften. Eleverna fick fylla i enkäten i slutet av lektionen med hjälp av läraren på en dator. Ingen elev valde att inte delta i

undersökningen.

Databearbetning och tillförlitlighet

Vid framställningen av en empirisk studie kan det uppkomma flera problem med analysen. Det är svårt att undkomma att den inte blir subjektiv. Vid första frågeställningen “Vilka

kemikunskaper visar eleverna i arbetet med uppgiften?” valde jag att utgå från det centrala innehållet från skolverket (2011). Vid analys lästes texten igenom och markerades där det centrala innehållet kunde konstateras. För frågeställningen “Använder texten pålitliga källor?” är det viktigt att formulera vad som anses vara en pålitlig källa. För uppsatsen anses källor från primära forskningsartiklar och statliga myndigheter vara mest pålitliga. Källor från erkända nyhetssidor kan anses vara pålitliga. Källor som är tagna från bloggar, wikipedia och företag kan vara vinklade och inte pålitliga i lika hög grad. Det är dessutom viktigt hur eleverna använder sig av källorna. Om de endast använder sig av källorna för att exempelvis förklara vad reklamen påstår används den i ett bra syfte. Under frågeställningen “Hur diskuterar texten reklamens sätt att marknadsföra sig själv på?” ska exempel på hur texterna diskuterar reklamen tas upp. Det kan vara att de nämner att reklamen har som mål att sälja eller att de nämner det valda kemiska ämnet för att öka produktens förtroende. Sista frågeställningen “Hur använder texten

faktakunskaper i kemi för att argumentera?” är till för att koppla första frågeställningen med hur de väljer att argumentera. Eleverna kan ha tagit upp fakta i kemi som de sedan inte kopplar ihop med argumentation. Frågeställningen ska lyfta kopplingen mellan kunskaper i kemi och

argumentation. Texterna läses igenom flera gånger för att inte missa viktiga punkter. Genom att

använda samma struktur till alla texter är förhoppningen att reliabiliteten ökar. Det är dock omöjligt att vara helt objektiv och för att ge uppsatsen en högre reliabilitet hade fler personer behövt göra samma bedömning.

Resultat

Följande avsnitt presenterar empiriskt material samt resultat gett av undersökningen. Resultatet kommer vara uppdelat tematiskt där första delen presenterar textanalysen. Vidare presenteras resultatet från enkäten.

Textanalys

I metodavsnittet presenteras litteraturen från Hellspong (2001) som till viss del leder till frågorna som används vid analysen. Frågeställningarna är uppdelade var för sig med specifika frågor som kontrolleras i texten presenterade under. De fyra olika texterna analyseras var för sig och

presenteras under respektive frågeställning. Under varje frågeställning finns en sammanställning för de fyra analyserade texterna.

Vilka kemikunskaper visar eleverna i arbetet med i uppgiften?

Vilka faktakunskaper i kemi tas upp baserat på det centrala innehållet i Skolverket (2011)?

Text 1

Eleverna som arbetade med text 1 valde att diskutera en ansiktskräm från märket Nivea som innehåller Hyaluronsyra. Hyaluronsyra påstår sig förminska rynkor samt göra huden mer elastisk och mjuk.

Texten uppvisar flera faktakunskaper inom kemi som Skolverket (2011) beskriver som krav för kemi 1 samt kemi 2. I början av texten diskuteras att “Hyaluronsyra”, som är huvudämnet för arbetet, är en sockermolekyl som naturligt finns i kroppen. I kemi 2 finns Organisk kemi som centralt innehåll vilket berörs genom att nämna att det är en sockermolekyl. Vidare har texten flera kopplingar till biokemi som ingår i kemi 2. Texten tar upp ämnen som cellernas förnyelse, hudens åldrande, hormoner och dess påverkan på kroppen. Kunskaper inom materia och kemisk bindning som ska omfattas redan i kemi 1 kan också påvisas genom texten. Det diskuteras bland

annat att molekylen hyaluronsyra kan binda till vatten men är för stor för att ta sig igenom hudens porer. Av den anledning konstaterar texten att det är svårt för hyaluronsyran att påverka cellerna då det faktiskt inte tar sig in genom huden. Här kommer återigen biokemi in med påverkan på kroppens celler. Det centrala innehållet som berörs mest i texten är kemins karaktär och arbetssätt som är en stor del i både kemi 1 och kemi 2. Texten berör etiska frågor genom att diskutera att molekylen framställs från kammar från tuppar samt vätska från ögon på nötkreatur.

Texten diskuterar dessutom den etiska aspekten av de resurser som krävs vid djuruppfödning och dess påverkan på miljön. I texten kan vi läsa:

“Med miljön i åtanke är en fråga vi bör ställa oss hur utsträckt produktionen av hyaluron rimligt borde bli, utan att den får för stora effekter på klimatet. Att prioritera vissa användningsområden över andra är en början, för hur viktigt är det egentligen med kosmetisk korrigering?”

Ovanstående citat är avslutningen på texten där eleverna lämnar diskussionen öppen genom att avluta med en frågeställning. Etiska aspekter diskuteras i ovanstående citat från ett humant perspektiv genom att ta upp kosmetisk korrigering och dess vara och inte vara. Dessutom nämns att hyaluronsyra används inom medicinen och att det kanske är ett rimligare syfte jämfört med kosmetiska. Genom arbetet med uppgiften har de berört flera punkter under kemins karaktär och arbetssätt som; ställningstagande i samhällsfrågor, utvärdering av resultat och slutsatser, hur problem och frågor avgränsas och studeras med hjälp av kemiska resonemang och frågor om etik och hållbar utveckling kopplade till kemins olika arbetssätt och verksamhetsområden

(Skolverket, 2011).

Text 2

Text 2 diskuterar produkten vitaminvatten och har fokuserat på elektrolyter samt antioxidanter.

Reklamen med produkten påstår sig höja prestationen vid träning och bidra med mer energi.

Texten börjar med att förklara att elektrolyter är en substans som innehåller rörliga joner.

Dessutom förklaras att det gör molekylerna elektriskt ledande och att ett exempel är salter som natriumklorid. Eleverna visar kunskaper inom materia och kemisk bindning genom att diskutera föregående ämne. Vidare tar texten upp hur elektrolyter påverkar kroppen och hur elektrolyterna bidrar till att upprätthålla vätskebalansen i kroppen. Inom biokemi ska eleverna lära sig om människans ämnesomsättning (Skolverket, 2011) vilket berörs med föregående resonemang.

Kunskaper inom biokemi används dessutom när texten börjar diskutera antioxidanter och dess effekt i kroppen. I texten kan vi läsa följande:

“Antioxidanter förhindrar ämnen från att oxidera och skapa “fria radikaler” som kan leda till en dominoeffekt där celler blir skadade. Fria radikaler kan även bidra till att vi åldras snabbare.”

Genom ovanstående citat använder sig eleverna om kunskaper inom reaktioner och förändringar som ingår i kemi 1. Eleverna berör ämnet genom att nämna oxidation som ingår i

redoxreaktioner. Texten diskuterar om effekten som reklamen påstår verkligen är sann och berör därmed punkten “Ställningstagande i samhällsfrågor utifrån kemiska modeller, till exempel frågor om hållbar utveckling” som finns under kemins karaktär och arbetssätt (Skolverket, 2011).

Text 3

Eleverna till text 3 valde produkten vitaminvatten med fokus på elektrolyter. Reklamen med produkten påstår sig höja prestationen vid träning och bidra med mer energi.

Texten inleder med att berätta att elektrolyter är jonlösningar och berör därmed kravet om kunskaper inom materia och kemisk bindning. Längre ner i texten förklaras påståendet närmre genom att förklara att de är neutralt laddade. I texten diskuteras att elektrolyter bidrar till att bibehålla blodets pH-värde. pH-begreppet berörs under reaktioner och förändringar i kemi 1.

Kunskaper inom biokemi som innefattas i kemi 2 uppvisas i många olika delar med texten. Det diskuteras vilka effekter elektrolyter har i kroppen och att de är livsnödvändiga. Elektrolyter diskuteras dessutom hjälpa till med koagulering av blod, muskelkontraktioner, stabilt hjärtrytm och påverka nervsignalerna i kroppen vilket också kan kopplas till viss del med biokemi. Det centrala innehållet reaktionshastighet och kemisk jämvikt berörs genom att nämna att ett

överskott av elektrolyter förs ut via urinet och kan inte tas upp av kroppen. Kemins karaktär och arbetssätt är en stor del av arbetet då eleverna tar ställning till en samhällsfråga utifrån kemiska modeller (Skolverket, 2011).

Text 4

Författarna till text 4 valde att skriva om vitaminvatten med fokus på vitaminer och mineraler.

Reklamen med produkten påstår sig höja prestationen vid träning och bidra med mer energi.

Texten börjar med att förklara vad elektrolyter är genom att berätta att det är joner som leder elektricitet när de löses i vatten. I samma stycke diskuterar texten att elektrolyterna hjälper till att behålla kroppens vätskebalans, ett stabilt pH och hjälpa till med att hålla musklerna rörliga. Flera punkter i det centrala innehållet berörs med föregående resonemang. Vissa kunskaper inom materia och kemisk bindning påvisas genom att nämna joner och dess egenskaper. Biokemi berörs genom att nämna elektrolyters påverkan på kroppen. Dessutom så kan vissa kunskaper inom reaktioner och förändringar uppvisas genom att nämna begreppet pH-värde. Texten diskuterar hur elektrolyter finns naturligt i kroppsvätskor och att de försvinner genom

toalettbesök och genom att svettas. Genom att diskutera vad elektrolyter är, vad de gör i kroppen och hur vi får i oss dem kan eleverna ta ställning till om det är värt att dricka vitaminvatten eller ej. Genom att använda kemikunskaper för att ta ställning berörs kemins metod och arbetssätt som är ett av de centrala kraven för kemi 1 och kemi 2 (Skolverket, 2011). Tyvärr förklarar inte texten vad vitaminer är så som det stod att den skulle göra.

Sammanställning

Eleverna använde sig av flera olika delar av det centrala innehållet genom att genomföra uppgiften. Det som berördes var materia och kemisk bindning, reaktioner och förändringar och kemins karaktär och arbetssätt från kemi 1. Från kemi 2 berördes reaktionshastighet och kemisk jämvikt, organisk kemi, biokemi och kemins karaktär och arbetssätt. Av de sammanlagt tio delmomenten i det centrala innehållet för både kemi 1 och kemi 2 använda sig eleverna av kunskaper från sju stycken.

Hur håller sig eleverna kritiska till informationen?

Underlättar texten för läsaren att kontrollera vad den säger genom källhänvisningar?

Nedan presenteras hur eleverna använder sig av källhänvisningar i texten. Värt att nämna är att det inte var ett krav för uppgiften att göra källhänvisningar i texten vilket kan göra att det är bristfälligt eller saknas i nedanstående arbeten.

Text 1

Texten använder sig till viss grad av källhänvisningar i texten. Två gånger i texten hänvisas källan genom att använda sig av parenteser med namn och årtal i harvardstil. Texten citerar forskare med namn och årtal två gånger i texten men kopplar inte ihop med vad som står i referenslistan vilket gör det svårt att kontrollera källan. Det ena citatet saknar dessutom källa i referenslistan. Eleverna har skrivit tre A4-sidor och sammanlagt använt sig av sex källor. Av de källorna är det endast tre stycken som hänvisas till i texten.

Text 2

Texten hänvisar endast till en källa en gång i texten men saknar där årtal. Den hänvisningen är till för att citera vad som står på produktens hemsida. Texten använder sig av fyra källor till två och en halv A4-sidor där alltså ingen information går att härleda till vad som står i referenslistan.

Text 3

Texten hänvisar inte en enda gång till källor i texten. Texten har fem källor i referenslistan till två A4-sidor text.

Text 4

Texten hänvisar en gång i texten genom att citera en person från en tidningsartikel. I den

referensen finns namn, årtal samt namn på tidningen citatet kommer ifrån. Utöver det finns inga källhänvisningar i texten. Texten har använt sig av fyra källor till två A4-sidor text.

Sammanställning

Vissa texter har hänvisat i texten vid något tillfälle men då saknat tillräckligt information i referenslistan för att det ska bli enkelt att se hur eleverna använt informationen. I referenslistan saknas ofta årtal, namn och när informationen hämtades. Överlag är källhänvisningen väldigt bristande både i texten och i referenslistan.

Har texten pålitliga källor?

Text 1

Texten använder sig av sex olika källor som hänvisas med en referenslista i slutet. Av källorna är två stycken från kosmetiska företag, en från tidningsartikel, två från en forskningsartikel och en från en ideell stiftelse. En av de kosmetiska företagen används för att presentera produkten och

dess påstående. Det andra kosmetiska företaget är Lyko som säljer produkten. Det kan därav vara riskfyllt att använda sig av den informationen då den kan vara vinklad och bör därför

kontrolleras mot andra källor. De två som är från forskningsartiklar är primära vilket ger en bra infallsvinkel och anses vara pålitliga. Tidningsartikeln som används kommer från The New York times vilket är en av världens mest ansedda tidningar och därmed pålitlig och en bra källa till information. Det är svårt att veta vilken information som använts till vilken del i texten då den saknar källhänvisningar. Överlag kan det konstateras att fyra av sex källor kan ses som pålitliga.

Text 2

Texten använder sig av fyra källor sammanlagt som hänvisas till en referenslista i slutet.

Referenslistan saknar information om år och när informationen hämtades. Av de fyra källorna är två från wikipedia, en från en försäljningssida och en från produktsidan för vitaminvatten. En av källorna som kommer från Wikipedia är på svenska och den andra engelska. Även om Wikipedia är en stor källa för information kan den inte anses vara pålitlig då alla har tillgång till att påverka innehållet. Speciellt den svenska sidan för Wikipedia kan anses vara mindre pålitlig än den engelska. Källan som är en försäljningssida används för att informera om kosttillskott. Då sidan säljer kosttillskott kan den vara vinklad och därmed inte pålitlig. Att använda information från hemsidan för produkten kan också vara problematisk på grund av vinklingen. Då

källhänvisningar saknas i texten är det omöjligt att veta hur källorna använts. Det kan hända att information från produktsidan endast använts för att beskriva dess påståenden vilket isåfall hade varit en godkänd anledning. Inga källor som finns med i referenslistan för texten kan anses vara pålitliga.

Text 3

Sammanlagt har texten fem källor som redovisas med en referenslista i slutet. Referenslistan innehåller namn, årtal, länk och information om när sidan hämtades. Av de fem använda källorna kommer en från en forskningsartikel, en från produktens hemsida, en från en ideell stiftelse och två från tidningsartiklar tagna från nätet. Källan som kommer från en forskningsartikel kan anses vara pålitlig. Källan från produktens hemsida är godkänd om den endast används till att beskriva reklamens påstående. Det är dock omöjligt att veta hur källan användes då texten saknar

källhänvisningar. Av den anledningen kan den källan inte anses vara pålitlig. Den ideella föreningen där en källa är tagen ifrån är en förening som hjälper personer drabbade av cancer.

Informationen som användes till arbetet är skriven av en läkare och kan anses vara pålitlig. En av tidningsartiklarna kommer från en medicinsk tidning med hög status och kan därför anses vara pålitlig. Den andra tidningsartikeln kommer från en svensk tidning som inte har lika hög status och därmed mindre pålitlig men ändå godkänd att använda. Överlag har texten pålitliga källor men då källhänvisningar saknas är det omöjligt att veta om de använts i ett relevant syfte.

Text 4

Texten har refererat till fem källor med hjälp av en referenslista i slutet. En av källorna är dock en länk till informationsbladet (bilaga 2) som delades ut inför uppgiften och därmed ingen riktig källa. Referenslistan innehåller endast en länk till internetsidor och saknar information om årtal, författare och när sidan hämtades. Av de fyra aktuella källorna är en från produktsidan för vitaminvatten, en från en forskningsartikel och två från tidningsartiklar tagna från nätet. Det går inte att se hur författarna använt sig av källorna och därmed svårt att göra en ordentlig

bedömning. Precis som nämnt i flera av de andra textanalyserna så är det godkänt att använda produkthemsidan för att citera påståenden från reklamen och produkten. Det går dock inte att veta med den här texten. En av tidningsartiklarna är från en medicinsk tidning som kan anses vara pålitlig. Den andra källan är från en svensk tidning som inte har så hög svensk status och därmed inte tillräckligt pålitlig. Forskningsartikeln kan anses vara en pålitlig källa. Texten använder sig därav av två pålitliga källor av fyra.

Sammanställning

Överlag är ovanstående texter ojämna med hur de pålitliga källor de använt. Text 1 använde sig av två forskningsartiklar vilket är väldigt bra för att få en pålitlig text. Två av de andra källorna har endast en forskningsartikel och text två saknar helt pålitliga källor. Alla texter har källan från produkthemsidan i referenslistan. Då källhänvisningar i texten var bristfälliga i alla texter och icke befintliga i vissa är det väldigt svårt att avgöra hur de använt sig av källorna. Det går egentligen inte att säga att någon källa är pålitlig då det inte kan kontrolleras vilken information de använt till vilken del av texten. Egentligen kan eleverna läst från Wikipedia och infogat källor som ser bra ut men faktiskt inte använt sig av informationen. Eleverna har dock i vissa fall försökt använda sig av pålitliga källor och visar det genom att referera till forskningsartiklar och pålitliga tidningsartiklar.

Hur diskuterar texten reklamens sätt att marknadsföra sig själv på?

Text 1

Texten nämner att Nivea påstår sig ha den revolutionerande ingrediensen hyaluronsyra som använder sig av kemisk banbrytande teknologi. Det diskuteras att hyaluronsyra har funnits på marknaden länge och har ett betrott rykte inom skönhetsindustrin och att det därmed är smart av Nivea att använda det i reklamen. Vidare diskuteras att Nivea påstår att molekylen tränger in i huden och gör den fastare, minskar rynkor och dessutom gör den mjukare. Enligt texten kan molekylen inte tränga in i huden på grund av dess storlek. Texten förklarar vidare att genom att reklamen riktar sig till en specifik målgrupp lockar den till sig kunder. Genom att använda sig av ordet kan reklamen locka till sig kunder både medvetet och omedvetet. Texten nämner också att reklamen inte specificerar att det är just hyaluronsyra som har alla effekter som påstås och att Nivea därmed kan försvara felaktig information genom att säga att de aldrig sagt att det är just det ämnet som ger alla påstående effekter. Det diskuteras att reklamen inte ger tillräckligt mycket information för att allmänheten ska förstå vad hyaluronsyra gör och dess effekt. Genom att söka på ämnet kommer privatpersoner få upp positiva artiklar då det har en påvisad effekt vid injektion i huden. Texten diskuterar att det kan vara svårt för en privatperson att förstå att det inte ger samma effekt i en hudkräm som när det injiceras vilket då är en väldigt smart

marknadsföringstaktik.

Text 2

Texten förklarar att vitaminvattnet påstår sig höja prestationsförmågan vid träning samt förbättra vattenupptaget. Vidare diskuteras att elektrolyter kan bidra till att bibehålla vätskebalansen i kroppen men att reklamen överdriver så att det verkar mer kraftfullt än vad det egentligen är.

Texten nämner att reklamen inte ljuger med att vitaminvattnet kan bidra till att fylla på med näringsämnen men att reklamen får det att verka som att man får en snabb effekt av ökad energi genom intag av drycken. Effekten av ökad energi visas i reklamen som att en trött person på ett löpband börjar dansa runt och bli pigg efter att ha druckit av vattnet. Vidare så nämns att de flesta personer som ser reklamen inte vet vad elektrolyter är och de kan tro att det har en effekt liknande koffein av att se reklamen.

Text 3

Eleverna som författat texten väljer att förklara innehållet i reklamen i ett stycke. De diskuterar att en man springer på ett löpband och upplever eufori när han tar en klunk av vitaminvattnet.

Genom att dricka vattnet fick han betydligt mer energi och började dansa på löpbandet. Texten påpekar att reklamen därmed antyder att drycken bidrar till snabb ökad energi och att mannen kan prestera på en högre nivå. En diskussion förs om att reklamen är korrekt med att visa att mannen kan ha en obalans av elektrolyter vilket kan hjälpas av att dricka vattnet. I texten kan vi läsa följande citat:

“Reklamen är sanningsenlig då den korrekt visar på att en obalans av elektrolyter, vilket kan uppstå under träning, drar ner prestationen. När mannen då dricker drycken som de gör reklam för får han i sig

elektrolyter och då höjs prestationsförmågan och hans uthållighet. Det här sker dock inte så snabbt eller effektivt som reklamen vill få oss att tro. Reklamen använder ämnet och målar upp det som väldigt bra för att på så sätt sälja sin produkt. Reklamen är medvetet missvisande för att få produkten som innehåller elektrolyter att framstå som en superdryck.”

Ovanstående citat förklarar att reklamen är missvisande och att det är en medveten

försäljningsteknik. Reklamen målar enligt citatet medvetet upp en bild av drycken som bättre än vad den egentligen är. Texten diskuterar även att det finns andra källor till elektrolyter och att det därmed är väldigt få personer som har en brist på elektrolyter och därmed skulle behöva intaget via vitaminvattnet så som reklamen påstår. Det nämns dessutom i texten att många inte vet var elektrolyter är vilket gör det missvisande. Texten avslutar med att konstatera att reklamen är missvisande med en starkare effekt än vad som är sanningen. Dock anser inte författarna att reklamen ljuger då elektrolyterna har den effekten i kroppen som reklamen påstår.

Text 4

Texten diskuterar hur produkten framställs genom att förklara att reklamen får det att verka som att vitaminvatten är ett måste vid träning. Vidare förs ett resonemang om att elektrolyter fås via kosten och att drycken därmed inte är nödvändig. För vanliga motionärer är drycken därmed överflödig. Texten nämner att drycken däremot kan vara bra för elitidrottare som förlorar väldigt mycket vätska och snabbt behöver en påfyllning av vitaminer och elektrolyter. Vidare diskuteras att det ofta är mycket kolhydrater i drycken som kan påverka hälsan. I det specifika

vitaminvattnet som är med i reklamen är inget socker tillsatt men istället är sötningsmedel, som

texten beskriver som eventuellt hälsofarliga, tillsatta för att få den söta smaken. Texten tar upp att reklamen är vinklad genom att visa att personen som dricker produkten får en snabb

energikick vilket inte är fallet. Elektrolyterna bidrar till att kroppen tar upp mer vätska men det blir en en sådan kick som reklamen vill få det att verka som. Vidare diskuteras att allmänheten får en felaktig bild av elektrolyters effekt genom att titta på reklamen. Det är enligt texten ett försäljningsknep för att få köpare att tro att drycken underlättar träningen. Texten avslutar med att konstatera att det är bättre att lägga om kosten för personer med brist på elektrolyter än att dricka vattnet men att för riktiga träningsfantaster kan den ändå uppfylla ett syfte.

Sammanställning

Alla texter konstaterar att reklamerna är missvisande utifrån vad produkten egentligen gör. Tre av fyra texter nämner att reklamen har som mål att sälja och att det är ett försäljningsknep att vinkla reklamen så att den ska se bättre ut än vad den egentligen är. Två av texterna nämner dessutom att allmänheten inte förstår vad de olika ämnena (hyaluronsyra och elektrolyter) är och att det kan ha olika effekt på de som reklamen är riktade mot. Text 1 diskuterar att hyaluronsyra har en hög status i skönhetsindustrin och att det är ett knep att använda det ordet för att sälja produkter där syran kanske egentligen inte har någon effekt. Alla texter konstaterar att produkten inte har den effekten som påstås i reklamen och att den därmed inte behövs. Två av de texter som riktar in sig på vitaminvatten diskuterar att elektrolyter intas vid kost och ställer det mot att dricka produkten.

På vilket sätt använder eleverna sina kunskaper i kemi för att kritiskt granska informationen?

Hur använder texten faktakunskaper i kemi för att argumentera?

Text 1

Texten använder sig av flera faktakunskaper i kemi för att argumentera. Hyaluronsyra förklaras i texten ha flera kemiska egenskaper som gör att den har en effekt i huden. Den kan binda till vatten och hjälper till att förhindra hudens åldrande. Det förklaras att hyaluronsyra är en

sockermolekyl med en hög molekylvikt som är för stor att tränga in i huden som reklamen påstår att den gör. I texten kan vi läsa:

“Storleken på syran kan vara 3000 nanometer, medan utrymmet mellan cellerna är mellan 70 och 160 nanometer. För att sätta detta i perspektiv, skulle man kunna jämföra med att något stort som ett bord skulle in i laddningshålet på mobilen. Det är därför svårt att förstå hur krämen egentligen skulle ha någon effekt, när molekylerna som behövs inne i huden bara lägger sig som ett lager ovanpå.”

Genom ovanstående resonemang använder författarna till texten kunskaper om molekylernas storlek för att utesluta att krämen skulle ha någon effekt då den inte kan tränga in i huden. Texten förtydligar att reklamen inte ljuger då själva syran har påvisad effekt på huden men att det inte ger belägg för att det fungerar att använda i en produkt som hudkräm. Eleverna som producerat texten har till stor del använt sig av kunskaper inom kemins karaktär och arbetssätt för att argumentera. De tar upp flera etiska aspekter som miljö och djuretik. Texten kopplar de etiska aspekterna till en diskussion om det verkligen är värt att använda hyaluronsyra i ett kosmetiskt syfte. Då syran kan användas i ett medicinskt syfte kan det vara av relevans att endast producera hyaluronsyra för det ändamålet.

Text 2

I början av texten förklaras att elektrolyter är salt som kan bidra till att bibehålla vätskebalansen i kroppen. Då vitaminvatten innehåller elektrolyter kan därför drycken hjälpa till med

vätskebalansen precis som reklamen påstår. Det förklaras vidare att vätska och salt förloras vid fysisk aktivitet och att det därför kan vara bra att använda drycken vid träning. Vitaminvatten ställs också mot att vi får i oss de flesta näringsämnena via maten och att vi därför inte behöver tillskottet. Texten använder sig alltså av kunskaper inom kemin som biokemi samt materia och kemisk bindning för att förklara vad elektrolyter gör i kroppen och om de behövs i drycken.

Antioxidanter nämns men diskuteras inte om de påverkar drycken till det bättre och ställs inte mot något annat som exempelvis maten vi äter.

Text 3

Texten förklarar vad elektrolyter är och vad de gör i kroppen genom att använda kunskaper i kemi. Den förklarar att det är salter och att det behövs för att bibehålla vattenbalansen i kroppen samt för att upprätthålla flera andra livsviktiga funktioner. Genom att förklara hur elektrolyter fungerar i kroppen kan den informationen användas för att diskutera om det är värt att dricka drycken eller inte. Drycken ställs också mot mat som texten förklarar också innehåller elektrolyter och gör att de allra flesta människor inte har någon brist på elektrolyter. Texten

diskuterar dessutom att drycken inte innehåller det dagliga rekommenderade intaget (RDI) vilket gör att drycken inte bidrar med så mycket tillskott av elektrolyter. Vitaminvattnet saknar enligt texten vissa av de mineraler som är viktiga för att bibehålla just vätskebalansen och kan inte ersätta en varierad kost. Texten förklarar även att elektrolyter påverkar kroppen långsamt då det tar tid för kroppen att ta upp innehållet i drycken. Därav får drycken inte den effekt som

reklamen påstår.

Text 4

Författarna till texten använder kunskaper inom kemi för att förklara vad elektrolyter är. De förklarar dessutom vad elektrolyter gör i kroppen och hur det utsöndras. De diskuterar hur

människor kan få i sig elektrolyter via kosten och ställer det mot att dricka vattnet. I texten kan vi läsa följande:

“Det enda sättet det hjälper på vid träning är att elektrolyterna gör att vätskan snabbare kan tas upp i kroppen, men det skulle aldrig ge någon slags kick som visas i reklamen. Möjligtvis skulle det kunna göra att du orkar hålla igång lite längre då du inte har lika stor risk att drabbas av vätskebrist. Men i de allra flesta fallen får människor i sig tillräckligt med elektrolyter genom den vanliga maten och då är det absolut inte nödvändigt med ett extra tillskott av elektrolyter. Men den här informationen är inget som allmänheten nås av utifrån det man får reda på i reklamen och troligtvis får de allra flesta en felaktig uppfattning om ämnets funktion.”

I ovanstående citat kopplar eleverna ihop kunskaper om vad elektrolyter är och funktionen i kroppen med hur produkten fungerar i praktiken. Genom den kopplingen samt information om hur elektrolyter kan intas via kosten kan författarna konstatera att reklamen ger en skev bild av produktens effekt på träning. Genom att veta vad elektrolyter är och hur de påverkar kan texten komma fram till att reklamen är vinklad och ta ställning till om vi bör dricka drycken eller ej.

Texten förklar dessutom att elektrolyter har en effekt som kan vara välbehövlig för personer som tränar mycket genom att koppla att de svettas mer och därmed utsöndrar mer elektrolyter.

Författarna valde även att nämna att drycken innehåller socker och sötningsmedel vilket kan vara skadligt för hälsan. De använder sig därmed av flera kunskapskrav inom kemi för att

argumentera men mest av allt tar de ställning till samhällsfrågor genom att använda sig av ett naturvetenskapligt resonemang.

Sammanställning

Alla texter använde sig av kunskaper inom kemi för att argumentera. Vissa texter gick in djupare på kemin och kunde därmed få starkare argument. Text 1 kunde genom att konstatera

hyaluronsyrans storlek i förhållande till hudens porer helt utesluta hudkrämens påstådda funktion. Det blev ett effektivt sätt att genom kemi få ett starkt argument som inte går att argumentera emot. De andra texterna diskuterade vitaminvatten och där var det starkaste

argumentet att elektrolyter är salter som hjälper till att upprätthålla vätskebalansen i kroppen. Det konstaterades att det gör nytta i kroppen men att det inte har den effekt som reklamen visar och att det intas naturligt via kosten.

Enkätanalys

I följande kapitel presenteras elevernas svar på enkäten som lämnades ut under sista lektionen.

Enkäten gjordes via nätet och presenteras med hjälp av grafer. Varje fråga som användes (se bilaga 4 ) i enkäten presenteras i löpande text ovanför respektive figur. Sammanlagt svarade 38 elever på enkäten av de 42 som genomförde uppgiften.

Elevernas svar på frågan “Jag tycker uppgiften varit rolig och lärorik” går att utläsa ur figur 1.

Figur 1. I grafen presenteras resultatet från enkäten där 38 elever svarade på frågan.

Elevernas svar på frågan “Jag känner att jag lärt mig något av arbetet” går att utläsa ur figur 2.

Ingen elev svarade “stämmer inte alls” på ovanstående fråga.

Figur 2. I grafen presenteras resultatet från enkäten där 38 elever svarade på frågan.

Elevernas svar på frågan “Jag hade varit intresserad av att ha fler uppgifter inom de naturvetenskapliga ämnena som är kopplade till samhällsfrågor” går att utläsa ur figur 3.

Figur 3. I grafen presenteras resultatet från enkäten där 38 elever svarade på frågan.

Elevernas svar på frågan “Jag tänkte på vilka källor jag använde under arbetets gång” går att utläsa ur figur 4.

Figur 4. I grafen presenteras resultatet från enkäten där 38 elever svarade på frågan.

Elevernas svar på frågan “Jag kommer vara mer kritisk till media efter uppgiften” går att utläsa ur figur 5.

Figur 5. I grafen presenteras resultatet från enkäten där 38 elever svarade på frågan.

Under frågan “Vilka kemikunskaper använde du under arbetes gång?” skulle eleverna själva fylla i vilka kemikunskaper de ansåg att de använde när de arbetade med uppgiften. Det var väldigt varierande svar och formuleringar. Nedanstående lista är till för att ge en översikt över hur eleverna svarade på frågorna. Hur många som skrev vad redovisas inte då det inte anses vara relevant i sammanhanget.

● Kemiska bindningar

● Matsmältning

● Joner

● Syror

● Organiska ämnen

● Reaktioner

● Polära/opolära ämnen/löslighet

● Proteiner

Följande punkt på enkäten som löd “Om du har tankar om vad som skulle göra uppgiften bättre skriv gärna det nedan!” var frivillig att svara på för eleverna. Av 38 elever var det 30 stycken som besvarade frågan. Nedanstående lista är tänkt att ge en överblick av vad eleverna hade velat förbättra med uppgiften. Antalet elever som skrev vad redovisas inte.

● Mer genomgångar kopplade till ämnet

● Tydligare instruktioner (Speciellt frågorna att besvara i texten)

● Jobba individuellt

● Jobba i par

● Mer tid för uppgiften

● Mindre tid för uppgiften

● Hjälp med att hitta fakta

● Mer begränsande med val av ämne

● Mer kemi och mindre svenska