Det som framgår av samtliga deltagare är att stödet i skolan som finns för utlandsfödda elever med låg socioekonomisk bakgrund inte är av stor betydelse för eleverna.
Anledningen till detta tros enligt informanterna bero på många orsaker, dels den bristfälliga kommunikationen mellan hemmet och skolan, och även brist på resurser och struktur både mellan lärare och lärare, men även från ledningen ner till lärarna. En annan väsentlig aspekt värd att nämna är föräldrarnas eller vårdnadshavarnas dåliga koll på hur skolsystemet fungerar i Sverige, och de språkliga hindren för att kunna förstå och följa sina barns skolgång. Flera av deltagarna lyfte fram att föräldrar och vårdnadshavarnas akademiska bakgrund i flera av dessa fall varit otroligt liten, och i vissa fall semianalfabeter, således finns inte det stödet hemma. Något som kan kopplas till Pajkins studie (2017) som påpekar att mödrars utbildningsnivå har en påverkan på hur barn värderar exempelvis läsning. Barn som kommer från hem där utbildningsnivån är lägre har visat sig ha sämre språkliga förutsättningar vid skolstart. Detta förklarar Pajkin (2017) med att det kulturella kapitalet överförs mellan generationerna, från mamma till barn.
Med utgångspunkt i interkulturell pedagogik som kan tänkas vara ett sätt för kommun, skolledning och lärare att utforma undervisning och stödinsatserna i mångkulturella klasser så kan endast en av de sex dimensionerna urskiljas (Lahdenperä och Sandström, 2011). För att det stödjande arbetet i form av undervisning ska ha betydelse för dessa elever så är det av stor vikt enligt Lahdenperä och Sandström (2011) att undervisningen har ett interkulturellt perspektiv. I denna skola kunde endast dimensionen, innehållsintegrering, urskiljas genom exempelvis studiehandledarens stödinsatser. Vidare menar Lahdenperä och
Sandström (2011) att det är av betydelse att förstå svårigheterna som uppkommer vid undervisning i ett främmande språk, ett språk som inte är elevens modersmål. Något som informanterna exempelvis upplevde att kommunen inte hade, med hänsyn till borttagning av tid från studiehandledningen. Informanterna i denna studie ansåg att det viktiga med stödinsatserna är hur man organiserar stödet, och hur det kan ha väsentlig påverkan och betydelse för eleverna. En återkommande åsikt var att stödet har betydelse och inverkan på elevernas motivation och välmående och trots detta anses stödet vara bristfällig och av för liten betydelse.
Av de tidigare sex nämnda dimensioner som påpekades av författarna Lahdenperä och Sandström (2011) kunde endast en av de sex dimensionerna av interkulturell pedagogik urskiljas i den här undersökningen, nämligen dimensionen, innehållsintegrering. Två dimensioner som skolan kan tänkas behöva arbeta för att förbättras är dimensionen, rättvisepedagogik, där Lahdenperä och Sandström (2011) påtalar att lärare ska konstruera och justera undervisning så att “...elever från olika kultur-, språk-, och sociala grupper får samma lärandemöjligheter” (Lahdenperä & Sandström, 2011, s.93). Och även dimensionen
“empowering”, som handlar om att lärare och skolledning skapar en skolkultur där alla känner samma värde. Dessa elever behöver känna samma värde som alla andra elever i skolan och runt om i landet och även ha samma förutsättningar till lärande. En förklaring till varför stödet inte har haft det önskade betydelsen på utlandsfödda elevernas skolutveckling och skolresultat kan tänkas förklaras med det Wigerfelt (2009) påtalar angående kamrateffekten. Den undersökta skolan har en elevgrupp med låg socioekonomisk bakgrund och dessa håller ihop. Det kan tänkas förklaras på olika sätt men en orsak kan vara det språkliga hindret, och kommunikation svårigheterna. Eleverna dras till kamrater med liknande språkliga bakgrunder vilket resulterar i att det svenska språket uttalas ännu mindre.
Dessa elever har omedvetet negativ effekt på varandras språkliga utveckling, och på så sätt kan SVA läraren och studiehandledaren arbeta innanför klassrummets ramar, men utanför kommer dessa elever inte att prata svenska. Detta kan även bero på att dessa elever bor i områden där svensktalande kamrater inte bor, utan de vistas i områden där de flesta talar samma språk. En annan aspekt som har stor betydelse för arbetet med stödinsatserna är att lära och ge stöd till lärare och annan skolpersonal i hur de kan arbeta med att urskilja den språkliga nivån och på så sätt rikta rätt stödinsatser, såsom exempelvis anpassad undervisning.
Sammanfattningsvis har resultatet påvisat att stödinsatser har stor betydelse för dessa elevernas skolframgång och utvecklingsmöjligheter dock har de implementerade stödinsatserna på skolan inte haft denna effekt på elevgruppen. Skolan har dock planer att i
höst rusta upp stödinsatserna och organisera samt uppbygga mottagandet av nyanlända samt arbetet med befintliga utlandsfödda elever. Och detta arbete bör påbörjas först hos huvudmannen som måste förstå behovet av stödinsatser som finns i skolan. Detta för att skolledningen sedan ska ha tydliga instruktioner ner till lärarna som tillsammans kan arbeta fram rätt stöd som utmynnar i goda studieresultat och välmående för dessa elever.
7 Diskussion
Syftet med denna fallstudie har varit att bidra med förståelse kring hur skolan arbetar för att stödja utlandsfödda elever med låg socioekonomisk bakgrund. Respondenterna påpekade att det finns en avsaknad av ett mer strukturellt-, organisatoriskt-, tydligt- och mer kollektivt arbetssätt på skolan, något som i Jarl et al. (2017) konstateras som ett framgångsrikt arbetssätt i de framgångsrika skolorna som undersökts i deras forskningsprojekt “Att organisera för skolframgång”. Utifrån detta dras slutsatsen att den utvalda skolan har mycket att arbeta med för att klassas som en framgångsrik sådan. Den utvalda skolan verkar enligt min mening ha goda intentioner och personalen vill gärna väl, de är medvetna om bristerna samt om problematiken som denna studie belyser, dock krävs det mer resurser och initiativ från huvudmannen, om skolan ska nå önskad skolsituation. Kommunen och skolledning måste beakta elevunderlaget som finns på skolan. I den utvalda skolan går en stor andel utlandsfödda elever som kommer från socioekonomiskt utsatta områden och som har låg socioekonomisk bakgrund i ryggsäckarna. Pedagogerna behöver arbeta mer utifrån de didaktiska frågorna och ha de sex dimensionerna som författarna Lahdenperä och Sandström (2011) belyser kring mångkulturella undervisningssituationer. Om rätt stödinsatser ska ges till rätt elev och på rätt sätt, vara av betydelse för eleverna, krävs det att pedagogerna har mer förståelse för elevernas olikheter och att de arbetar med en medvetenhet kring interkulturell didaktik samt de kulturella skillnaderna i skolan, skolan är idag en mångkulturell arena. Som tidigare nämnt är den homogena skolan sedan länge ett minne blott. En annan viktig aspekt att lyfta i denna diskussion är Maria Pajkins (2017) påstående om den socioekonomiska bakgrundens betydelse för barnens skolresultat och språkliga utveckling. Pajkin (2017) påstår att de barn som kommer från hem där modern har en låg utbildningsnivå tenderar att ha försämrade förutsättningar till att lära sig nya språk. Jag kan tänka mig att många utlandsfödda elever kommer från hem där modern inte haft samma möjligheter till att gå i skola i hemlandet och saknar således skriv- och läskunskaper. I min yrkesroll har jag träffat många familjer med sådan problematik, där modern sköter hemmet och barnen och fadern är förvärvsarbetare, vilket ger mindre tid för barnens skolaktiviteter. Det är således av vikt enligt min mening att kommuner tar sitt
ansvar över sina nya invånare och stöttar dem så gott det går för att inkludera dem i det svenska skolsystemet. Då forskning påvisat att elevernas språkliga utveckling och skolresultat påverkas av mödrarnas låga utbildningsnivå föreslår jag att kommunen skapar ett forum för mödrarna så att de kan få de färdigheter som krävs för att på ett bättre sätt kunna vara med deltagande i sina barns skolgång, detta behöver självklart ske i tidigt skede.
Vid inskrivning i kommunen bör exempelvis nyanlända familjers bakgrund kartläggas så att rätt initiativ och insats kan sättas in i förebyggande syfte. Respondenterna vittnar om ett dåligt samarbete med föräldrar på grund av språkliga brister. Enligt respondenterna är föräldrarna inte lika delaktiga i sina barns skolgång och kan därför inte föra deras barns talan om eventuella behov av stöd. Det är därför av stor vikt att kommunen samarbetar med skolorna och stöttar dem till att hjälpa dessa föräldrar, något som även regleras i skolans styrdokument. En likvärdig utbildning för alla i styrdokumenten ter sig olika i verkligheten då det råder stora kvalitetsskillnader mellan alla skolor. Vissa elever har turen att hamna i välbärgade och framgångsrika skolor med höga rykten medan andra elever har oturen att hamna i segregerade skolor med låga skolresultat och mindre resurser att nyttja- det intressanta är att det är de “dåliga och fattiga” skolorna som oftast har elever i behov av stöd och som inte får det. Jag anser att huvudman och ledning borde tagit hänsyn till språkets betydelse för lärande, såsom forskning påvisat när beslut kring nedskärning av studiehandledningstimmarna skedde. Detta beslut är under all kritik med tanke på svårighetsgraden i mängden text i skollitteraturen och mängden uppgifter och prov som skall göras. Mer resurser måste lägga på elever i behov av stöd, så att även de kan få samma möjligheter att inkluderas i den svenska skolan. Sammanfattningsvis finns det stöd att tillhandahålla utlandsfödda elever med låg socioekonomisk bakgrund på den utvalda skolan, dock upplevs de inte som tillräckliga eller av betydelse för eleverna. Jag instämmer med informanterna, avsaknaden av tydlighet, samarbete, struktur, organisering samt forum kring dessa elever behövs på skolan om man önskar en skola av en mer framgångsrik karaktär vad avser framtida skolresultat. Jag anser dock att det finns en medvetenhet hos respondenterna kring vad som egentligen behöver göras för att nå önskade skolresultat hos dessa elever.
Förslag på vidare forskning
Ett förslag på vidare forskning är att undersöka samma elevgrupp ur ett studie- och yrkesvägledarperspektiv. Det hade varit av stort intresse att undersöka huruvida denna elevgrupp begränsas i sina karriärvägar samt hur deras valmöjligheter begränsas av deras socioekonomiska bakgrund.
Referenser
Denscombe, M. (2009). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Lahdenperä, P., Sandström, M. (2011) Klassrummets mångfald som didaktisk utmaning. I S. Hansén & L. Forsman (red:er), Allmändidaktik- vetenskap för lärare (s. 91-114). Lund:
Studentlitteratur
Pajkin, M. (2017). Socioekonomisk bakgrund och dess betydelse för pojkars och flickors läsförmåga och betyg. Pedagogisk Forskning i Sverige, 22(1-2), 51-78.
Regeringskansliet. (mars, 2017). Myndigheter. Hämtad april, 2020, från: Regeringen,
https://www.regeringen.se/lattlast-information-om-regeringen-och-regeringskansliet/myndigheter/
Skolverket. (2012). Likvärdig utbildning i svensk grundskola? En kvantitativ analys av likvärdighet. Rapport 374. Stockholm: Skolverket. Hämtad från:
https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a659dad/1553964416697/pdf2 816.pdf
Skolverket. (2014). Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram- Skolverkets allmänna råd med kommentarer. Hämtad från:
https://www.skolverket.se/getFile?file=3299
Skolverket. (2015). Studiehandledning på modersmålet, att stödja kunskapsutvecklingen hos flerspråkiga elever. Stockholm: Skolverket. Hämtad från:
https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65b259/1553965782321/pdf3 038.pdf
Skolverket. (2018a). Analyser av familjebakgrundens betydelse för skolresultaten och skillnader mellan skolor, en kvantitativ studie av utvecklingen över tid i slutet av grundskolan. Rapport 467. Stockholm: Skolverket. Kan hämtas från:
https://www.skolverket.se/getFile?file=3927
Skolverket. (2018b). Kartläggning av huvudmäns arbete med att motverka skolsegregation. Pressmeddelande Skolsegregation. Publicerad 2018-06-05. Dnr 2018:00332 1(10). Stockholm:Skolverket. Hämtas från:
https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65d3ad/1553967985500/pdf3 959.pdf
Skolverket. (2019-08-06) Ansvarsfördelning- vem gör vad inom skolan? Hämtad 2020-04-20 från: https://www.skolverket.se/for-dig-som-ar.../elev-eller-foralder/skolans-organisation/ansvar---vem-gor-vad
Skollagen. (SFS 2010:800). Stockholm: Utbildningsdepartementet
Skolinspektionen. (2019-05-17) Rektors ledarskap. Hämtad 2020-04-19 från:
https://www.skolinspektionen.se/sv/Rad-och-vagledning/rektors-ledarskap/
Statistiska centralbyrån. (2017-06-29) Olika levnadsvillkor för barn med svensk och utländsk bakgrund. Statistiknyhet från SCB. Hämtad 2020-04-09 från:
(https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-
amne/levnadsforhallanden/levnadsforhallanden/barn-och-familjestatistik/pong/statistiknyhet/barn--och-familjestatistik-2016/).
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet
Wigerfelt, B. (2009) En likvärdig skola?. Educare.:2-3 Hämtad från: http://mau.diva-portal.org/smash/get/diva2:1397882/FULLTEXT01.pdf
Bilagor
1 Samtyckesblankett
Jag har i förhand informerats om studiens syfte samt hur information kommer att bearbetas och insamlas. Jag har även informerats om att mitt deltagande är frivilligt och att jag, när jag vill, kan avbryta mitt deltagande utan närmare motivering. Jag har informerats om varför just jag ingår i undersökningen och hur urvalet har genomförts.
Jag samtycker till att intervjun spelas in och transkriberas. Jag har blivit informerad om möjlighet till att både under och efter intervjun be om att något kan utelämnas från transkriptionen. Jag har vidare informerats om att transkribering kommer att avidentifieras.
Ljudinspelningar och transkriptioner kommer att lagras på sådant sätt att obehöriga inte kommer att ha åtkomst till dem både under- och efter studien.
Jag har informerats om att undersökningen kommer att presenteras i form av ett examensarbete vid Umeås universitet samt att slutversionen av rapporten kommer att offentliggöras. Jag samtycker härmed till att medverka i denna intervjustudie som handlar om skolans stöd till utlandsfödda elever med låg socioekonomisk bakgrund.
ORT
………...
DATUM
……….
NAMNUNDERSKRIFT INTERVJUARENSUNDERSKRIFT
………. ………..
NAMNFÖRTYDLIGANDE NAMNFÖRTYDLIGANDE
……….. ………
2 Intervjuguide
Bakgrundsfrågor
• Vad har du för utbildning?
• Vilken roll har du i skolan?
• Hur många års erfarenheter har du av att arbeta inom skola?
• Hur länge har du jobbat på denna skola?
• Vilken erfarenhet har du av att arbeta med utlandsfödda elever i den här skolan?
Skolans stöd till utlandsfödda elever
1. Berätta om skolans stödinsatser till utlandsfödda elever med låg socioekonomisk bakgrund.
2. Upplever du att stödinsatserna är tillräckliga?
3. Vilket stöd upplever du saknas på skolan för att du som pedagog ska kunna ge mer/
bidra med mer till dessa elever som lever i socioekonomisk utsatthet?
4. Hur organiseras skolans stöd till den här elevgruppen?
5. Hur tror du att dessa elever påverkas av skolans stödinsatser?
6. Finns det någon samverkan mellan dig och andra yrkesroller i skolan kring utlandsfödda elever?
Följdfråga: Vilka ingår i den samverkan?
7. Vad skulle du säga är utmärkande för denna elevgrupp 8. Kan du ge exempel på olika stödinsatser du ger eleverna?
Följdfråga: Hur organiserar du ditt stöd till dessa elever?
9. Finns det ett samarbete mellan dig och elevernas föräldrar/vårdnadshavare?
Följdfråga: Hur anser du att samarbetet fungerar?