Examensarbete för Studie- och yrkesvägledarprogrammet (Vt 2020), 15 hp.
Stödet i skolan
En kvalitativ fallstudie om
stödinsatser för utlandsfödda elever med låg socioekonomisk bakgrund
Laila Farrah
Sammanfattning
Syftet med denna kvalitativa fallstudie är att bidra med förståelse kring hur skolan arbetar för att stödja utlandsfödda elever med låg socioekonomisk bakgrund. För att besvara studiens syfte har följande frågeställningar formulerats; vilka stödinsatser finns i kommunen och i skolan till utlandsfödda elever med låg socioekonomisk bakgrund, hur framträder stödinsatserna i några av skolans olika yrkesroller? Vilken betydelse har stödinsatserna på dessa elever? Genom semistrukturerade intervjuer, med fem olika informanter som arbetar på den utvalda skolan, framkom det att de utlandsfödda eleverna på skolan, med låg socioekonomisk bakgrund får olika stödinsatser som exempelvis tillgång till stödmaterial och stödlektioner utöver ordinarie undervisning med flera. Stödinsatserna framträder väldigt olika beroende på vem som ger stödet, då det inte riktigt finns tydliga riktlinjer på skolan kring dessa elever. Stödinsatserna påvisades dock inte vara av större betydelse för dessa elever. Slutsatsen som dragits utifrån den empiri som insamlats är att det finns en medvetenhet hos både ledning och pedagoger kring problematiken som råder i skolan, med hjälp av kommunens framtida resursfördelning finns det planer på olika stödinsatser som skolan tror kommer att ha positiv påverkan på utlandsfödda elever med låg socioekonomisk bakgrund.
Nyckelord: Utlandsfödda, låg socioekonomisk bakgrund, stöd, stödinsatser, skolsegregation, familjebakgrund, Skolverket, Skollagen.
Innehållsförteckning
1.1 INLEDNING ... 1
1.2SYFTE ... 2
1.2.2FRÅGESTÄLLNINGAR ... 2
2 BAKGRUND ... 2
2.1EN LIKVÄRDIG UTBILDNING ... 2
2.2ANSVARSFÖRDELNING INOM SKOLAN ... 2
2.2.1 Huvudman ... 3
2.2.2 Rektorn ... 3
2.3EXEMPEL PÅ STÖDINSATSER I SKOLAN ... 3
3 TIDIGARE FORSKNING... 4
3.1INTERKULTURELL DIDAKTIK... 4
3.2SOCIOEKONOMISK BAKGRUND ... 5
3.3ATT ORGANISERA FÖR SKOLFRAMGÅNG ... 5
3.4SKOLSEGREGATIONENS BAKHÅLL ... 6
3.5LÄRANDE OCH SPRÅK ... 8
4 METOD ... 9
4.1FALLSTUDIE ... 9
4.2KVALITATIV METOD ... 9
4.2SEMISTRUKTURERADE INTERVJUER ... 9
4.3VAL AV SKOLA...10
4.4VAL AV INFORMANTER ...10
4.5.BEARBETNING AV INSAMLADE DATA ...11
4.6METODDISKUSSION ...12
4.7FORSKNINGSETIK ...13
5 RESULTAT ... 14
5.1STÖD FRÅN SKOLAN/KOMMUN...14
5.2STÖDETS BETYDELSE ...17
5.3FÖRBÄTTRINGSMÖJLIGHETER ...19
6 ANALYS ... 22
6.1 Vilket stöd finns i kommunen och i skolan till utlandsfödda elever med låg socioekonomisk bakgrund? ...22
6.2 Hur framträder stöd i några av skolans olika yrkesroller? ...24
6.3 Vilken betydelse har skolans stöd för dessa elever? ...25
7 DISKUSSION ... 27
Förslag på vidare forskning ...28
REFERENSER ... 29
BILAGOR ... 31
1 SAMTYCKESBLANKETT ... 31
2 INTERVJUGUIDE ... 32
1.1 Inledning
Skolan har gått från att vara en homogen skola, där både skolpersonal och elever haft samma kulturella- och språkliga bakgrund, till att vara mångkulturell (Lahdenperä & Sandström, 2011). Exempelvis hade 2016, var fjärde elev i grundskolan, utländsk bakgrund (SCB, 2017).
Skolresultaten har sjunkit i Sverige och allt färre elever lämnar grundskolan utan gymnasiebehörighet. Enligt Skolverket (2018a) är utlandsfödda elever den största gruppen bland obehöriga till gymnasiet. Detta ska enligt rapporten (2018a) bero på att eleverna får kortare skolår i Sverige, ju senare eleverna börjar studera i den svenska skolan, desto svårare blir det för dem att anskaffa sig gymnasiebehörighet.
Vidare rapporterar Skolverket (2018a) att utlandsfödda elevers skolresultat även påverkas av deras socioekonomiska bakgrund, det vill säga föräldrarnas utbildningsnivå och ekonomiska situation. Något specialpedagogen Maria Pajkin (2017) även belyser i sin artikel som undersöker huruvida den socioekonomiska bakgrunder påverkar elevers skolresultat. Enligt Pajkin (2017) kan familjens ekonomiska kapital och tillgångar ha effekt på stödet som barnet får i sin språkutveckling. Hon menar att barn med låg socioekonomisk bakgrund får sämre förutsättningar till att utvecklas i sin inlärning av språk med mera.
Jag arbetar som studie- och yrkesvägledare i en mångkulturell grundskola (f-9), belägen i en kommun som är känd för bland annat sin mångfald men även socioekonomiskt utsatta områden. Att utlandsfödda elever tenderar att lämna grundskolan utan gymnasiebehörighet är något jag själv har bevittnat i mitt yrke. En stor andel av mina elever kommer tyvärr i år att lämna grundskolan utan gymnasiebehörighet. Detta har fått mig att både ifrågasätta och fundera över skolans stöd till dessa elever. Vilket stöd ger vi, skolpersonalen, dessa elever och var brister skolan i uppdraget? Jag har suttit i flera arbetslagsmöten där mentorer lyft och diskuterat extra anpassningar och särskilt stöd till de elever som riskerar att inte uppnå kunskapsmålen, men, jag har inte varit med i något möte där man faktiskt lyfter upp problematiken och kopplingen mellan utlandsfödda elevers studieresultat och socioekonomisk bakgrund. Det är mot bakgrund av detta som mitt intresse växte fram kring idén till denna fallstudie. Som studie- och yrkesvägledare, vill jag få svar på hur en skola kan arbeta kollektivt för att stötta dessa elevgrupper så att de kan lämna grundskolan med fullständiga betyg och samma förutsättningar till en bättre framtid. Detta examensarbete kommer således att undersöka hur en utvald mångkulturell skola belägen i ett socioekonomiskt starkt område i Mälardalen arbetar för att stötta den omtalade elevgruppen.
Värt att notera är att denna skola har en hög andel elever som kommer från socioekonomiskt utsatta närområden och som har låg socioekonomisk bakgrund.
I och med att det i Sverige råder förbud mot ministerstyre (Regeringen, 2017), så finns det inga direkta direktiv som ger svar på “hur” skolan “ska” arbeta med sina stödinsatser, dessa stödinsatser bestäms i de olika skolorna och i kommunen där resurserna fördelas. Det är mot bakgrund av detta som jag valt skriva en fallstudie om de stödinsatser som ges till utlandsfödda elever med låg socioekonomisk bakgrund.
1.2 Syfte
Syftet med detta examensarbete är att bidra med förståelse kring hur skolan arbetar för att stödja utlandsfödda elever med låg socioekonomisk bakgrund.
1.2.2 Frågeställningar
För att besvara syftet har följande frågeställningar formulerats:
• Vilket stöd finns i kommunen och i skolan till utlandsfödda elever med låg socioekonomisk bakgrund?
• Hur framträder stöd i några av skolans olika yrkesroller?
• Vilken betydelse har skolans stöd för dessa elever?
2 Bakgrund
Detta avsnitt avser att beskriv det stöd som skolans ska erbjuda samt redogöra för ansvarsfördelning inom skolverksamheten med stöd i styrdokument och skollagen. Vidare ger avsnittet en inblick i problematiken kring skolsegregation.
2.1 En likvärdig utbildning
Alla elever i Sverige ska enligt skollagen (2010:800) ges en likvärdig utbildning (SkolL, 1:9). Detta innebär att eleverna inom alla skolformer och inom fritidshemmet, ska ha lika tillgång till utbildning. Likvärdig utbildning innebär även att utbildningen ska ges av lika kvalitet oavsett vart den anordnas i landet. Skolan ska även i sitt uppdrag om likvärdig utbildning, kompensera för elevernas olika behov (Skolverket, 2012).
2.2 Ansvarsfördelning inom skolan
Skolans kunskapsmål bestämt av staten. Dessa kunskapsmål ramas in i styrdokument och i förordningar som måste följas av samtliga skolor i landet. Rektorn tillsammans med huvudmannen, har som ansvar att se till att dessa kunskapsmål uppnås av eleverna (Skolverket, 2019).
2.2.1 Huvudman
Huvudmannen är de kommunala skolornas högsta chef. Det är huvudmannen som avgör hur skolan ska arbeta samt är den som fördelar resurserna mellan skolorna. Huvudmannen bär det yttersta ansvaret över den utbildning som ges ut i de kommunala skolorna och att utbildningen följer lagarna och förordningarna som bestäms i riksdagen och i regeringen (Skolverket, 2019).
2.2.2 Rektorn
Rektorn bär det yttersta ansvaret för att leda skolans pedagogiska utveckling av undervisningen i verksamheten. Rektorn ska med utgångspunkt i skolans kunskaps- och värdegrundsuppdrag skapa de bästa förutsättningarna för lärarna på skolan. Detta för att skapa utrymme för lärarna att dels förbättra varandras kompetenser men också ge utrymme för att utveckla undervisningen till det bättre (Skolinspektionen, 2019).
2.3 Exempel på stödinsatser i skolan
När en elev riskerar att inte uppnå sina kunskapsmål är skolan skyldig att skyndsamt ge stöd i form av extra anpassningar. Extra anpassningar är en stödinsats som inte kräver ett formellt beslut från rektorn och kan därför ges ut av lärare eller annan skolpersonal direkt till eleven som är i behov av det. Extra anpassningar måste dock dokumenteras i elevens skriftliga, individuella utvecklingsplan i de årskurser där sådana finns (Skolverket, 2014).
Att exempelvis färglägga ett schema kan vara ett exempel på en extra anpassning.
Särskilt stöd är en stödinsats som kräver ett formellt beslut från rektor och kan inte ges ut av lärare eller annan skolpersonal, direkt ut till eleven. När stöd i form av extra anpassningar inte anses vara tillräckliga för att eleven ska klara av de kunskapskrav som finns, måste lärare eller annan skolpersonal informera behovet av särskilt stöd till rektorn som skyndsamt ska starta igång en utredning om insatsen. När utredningen påvisat att eleven är i behov av ett särskilt stöd ska ett åtgärdsprogram utarbetas och fattas beslut om (Skolverket, 2014).
Studiehandledning är en stödinsats för de elever som inte kan tillgodogöra sig utbildningen
på svenska och riskerar att inte uppnå de kunskapskrav som finns. Denna stödinsats ges ut till i elevens modersmål eller det starkaste språket för eleven. Studiehandledning på modersmålet kan enligt Skolverket (2015) gynna elevers kunskapsutveckling i olika ämnen samt underlätta för dem i sin inlärning av det svenska språket.
3 Tidigare forskning
Detta kapitel ska redogöra för tidigare forskning som beskriver lyckad undervisning i mångkulturella klasser och även språkkunskapernas eventuella inverkan på lärande. Vidare ges en beskrivning av den socioekonomiska bakgrundens påverkan på barns skolresultat samt undersökningar kring vad som utmärker en framgångsrik skola i beträffande problematiken kring skolsegregationen.
3.1 Interkulturell didaktik
Lahdenperä och Sandström (2011) refererar till flera forskares arbeten kring lyckad undervisning i mångkulturella klasser. James Banks, en amerikansk forskare i inom interkulturell pedagogik, lyfte enligt Lahdenperä och Sandström (2011) fram fem väsentliga dimensioner: innehållsintegrering, konstruktion av kunskap, reduceringar av fördomar, rättvisepedagogik och empowering. Innehållsintegrering innebär att lärare i sin undervisning integrerar ämnesinnehåll från olika kulturer. Konstruktion av kunskap innefattar den del där läraren bistår eleverna att förstå, besluta om och undersöka hur underförstådda, kulturella antaganden kan komma att påverka hur kunskap skapas.
Reducering av fördomar innefattar lärarens arbete med att påverka eleverna, genom olika undervisningsmetoder, att skapa bättre synsätt om andra grupper. Rättvisepedagogik, innebär, när lärare ändrar och justerar i undervisningen så alla elever med olika kulturella- och sociala får samma förutsättningar till lärande. Den femte dimensionen som belyses av författarna är begreppet “empowering”, som handlar om att lärare och skolledning skapar en skolkultur där alla känner samma värde. Lahdenperä och Sandström (2011) talar om en sjätte dimension som tillsammans med resterande dimensioner utgör den interkulturella didaktiken. Den sjätte dimensionen handlar om att läraren har medvetandegjorts om de olika sätt att uttrycka sig inom olika kulturer. Med alla dessa sex dimensioner i åtanke kan lärare, enligt författarna, utveckla undervisningen i mångkulturella klassrum. Lahdenperä och Sandström (2011) menar att de didaktiska frågorna blir mer komplexa i mångkulturella klassrum och kräver mer kompetens än den allmänna lärarkompetensen. Det är av vikt att reda ut hur undervisningen och stöd ska planeras för att tillgodose allas behov. Lahdenperä och Sandström (2011) menar att även om de didaktiska frågorna är svåra att besvara så är det viktigt för läraren att medvetandegöras kring dessa frågor och aspekter, det vill säga ha interkulturell medvetenhet. För att skolans stödjande arbete i form av undervisning ska kunna ha ett interkulturellt perspektiv ska läraren enligt Lahdenperä och Sandström (2011) ha förståelse för svårigheterna som uppstår vid undervisning i ett språk som inte är
individens modersmål. Vidare lyfter författarna även fram att det är av vikt att läraren har förståelse för de kulturella skillnaderna.
3.2 Socioekonomisk bakgrund
Specialpedagogen, Maria Pajkin, har i sin kvantitativa studie som undersöker huruvida det finns samband mellan barns socioekonomiska bakgrund och deras studieresultat. Pajkins undersökning (2017) bestod av 214 grundskoleelever i årskurs 9 som alla fick besvara enkäter med frågor om socioekonomisk bakgrund, läsaktiviteter samt inställningar till läsning. I hennes vetenskapliga artikel Socioekonomiska bakgrund och dess betydelse för pojkars och flickors läsförmåga och betyg (2017), påpekar författaren att mödrars utbildningsnivå har visat sig ha en väsentlig påverkan på hur barn värderar läsning. Enligt studier har det visat sig att de barn som kommer från familjer där mamman har lägre utbildningsnivå, tenderar att ha sämre språkliga förutsättningar vid skolstart. En förklaring till detta är att det kulturella kapitalet överförs till barnet, där prioriteringarna blir allt annat än skolan och läsning (Pajkin, 2017). Vidare skriver författaren att äldre barn och tonåringar, främjas av att samtala med sina föräldrar om läsning och läsupplevelser. Pajkin menar (2017) att dessa barn får bättre förutsättningar till lärande i skolan då de kan se sina föräldrar som förebilder i aktiviteterna kring läsandet. Ett grundantagande enligt Pajkin (2017) är att den socioekonomiska bakgrunden påverkar de språkliga aktiviteterna som barnen alltså ärver från hemmet. Därför anser Pajkin (2017) att det är av stor vikt att vid diskussion kring elevers skolresultat i skolan, även ta hänsyn till elevernas livssituation utanför skolan, det vill säga i hemsituationen. Skolan har som tidigare nämnt ett uppdrag att möta alla elever, trots bakgrund och förutsättningar, och hjälpa dem att utveckla fram det som saknas och det som kommer att behövas i livet (Pajkin, 2017). Forskning belyser att det finns mycket skolan kan göra för att stötta elever med låg socioekonomisk bakgrund således är det en viktig del i barn- och ungas utveckling.
3.3 Att organisera för skolframgång
Forskningsprojektet “Att organisera för skolframgång” ledd av forskarna Maria Jarl, Ulf Blossing och Klas Andersson vid Göteborgs universitet, undersökte åtta olika skolor under perioden 1998–2011, där eleverna hade (ungefär) samma förutsättningar och bakgrunder.
Forskarna hade som avsikt att undersöka hur det kommer sig att det finns stora variationer mellan olika skolor i avseende på elevers skolresultat samt varför vissa skolor är mer framgångsrika i sitt arbete än andra (Jarl et al. 2017).
Undersökningen (2017) påvisade en betydlig skillnad mellan skolorna, där fyra av dem visade sig vara framgångsrika och fyra mindre framgångsrika. Forskarna ville i sin undersökning finna bakgrundsfaktorerna till de stora skillnaderna mellan skolorna.
Resultatet visade att de framgångsrika skolorna hade tydliga värderingar kring ett gemensamt arbetssätt samt ett högt värderat elevfokus och höga förväntningar på eleverna, medan de skolorna som karaktäriserades som icke framgångsrika hade ett mer individuellt arbetssätt och otydliga synsätt och avsaknad av struktur. En annan faktor som karaktäriserar skolorna som icke framgångsrika, var avsaknaden av en stabil och varaktig ledning då det över tid hade skett flera ledningsbyten. Forskarna framhåller (2017) att de framgångsrika skolorna utmärks även av en ledning som är målinriktad, har ett kollektivt samarbete med fokus på anpassad undervisning och resultatutveckling. De mindre framgångsrika skolorna karaktäriserades av ett mer individuellt lärararbete och mindre fokus på resultatutveckling.
Personalen på de icke framgångsrika skolorna menade på att de försämrade skolresultaten berodde dels på elevernas bakgrund. Jarl et al. (2017) instämmer med skolornas resonemang om att den socioekonomiska bakgrunden har en stor påverkan på elevers förutsättningar, men menar på att det faktiskt är möjligt för icke framgångsrika skolor att höja sin kvalitét genom att förbättra sin organisering och efterlikna de framgångsrika skolorna (2017).
3.4 Skolsegregationens bakhåll
Skolsegregation innebär enligt Skolverket (2018b) att elever med liknande socioekonomiska- och migrationsbakgrund går i samma skolor.
Berit Wigerfelt, docent vid internationell migration och etniska relationer (IMER) vid Malmöuniversitet belyser problematiken kring skolsegregationens bakhåll och kvalitetsskillnader som uppstår i skolan när den blir segregerad. I sin artikel (2009) “En likvärdig skola?” undersöker hon huruvida verkligheten om en likvärdig utbildning för alla, överensstämmer med rådande konventioner såsom Barnkonventionen och styrdokument som reglerar den svenska skolan. Efter att hon granskat Skolverkets inspektionsrapport från 2006 som påvisade att det fanns tydliga kvalitetsskillnader mellan skolorna i Malmös kommuner, ville författaren (2009) undersöka bakomliggande faktorer till de brister som Skolverket rapporterade om i sin inspektion. Wigerfelt (2009) undersökte tre olika stadsdelar i Malmö som är kraftigt socioekonomisk utsatta och som med en stor andel invånare som är av utländsk bakgrund; Fosie, Rosengård samt Södra Innerstaden. Skolorna i dessa stadsdelar har negativa rykten bakom sig på grund av deras elevsammansättning, vilket i sin tur påverkat elever som går i dessa skolor negativt.
Skolorna som Wigerfelt (2009) undersökte, uttryckte många faktorer som måste åtgärdas, exempelvis kunde vissa skolor känna att det fanns en kulturkrock mellan dem och hemmen, där man som skola förväntade sig mer delaktighet i elevernas skolgång av föräldrarna medan en del föräldrar ansåg det vara skolans uppgift att fostra barnen.
Många skolor uttryckte att de hade ett aktivt samarbete med hemmen medan andra skolor uttryckte ett bristande samarbete med hemmen på grund av ett ointresse från föräldrarnas sida. Enligt den inspektionsrapport från 2006, som Wigerfelt granskade (2009) uppfyller föräldrarna en väsentlig och tillfredsställande roll i barnens studieresultat.
De undersökta skolorna kunde även peka ut bristande resurser i kommunerna, som en bakomliggande faktor till de kvalitetsskillnader som påpekats i Skolverkets inspektionsrapport. Skolorna fick skära ner på personalstyrkan vilket i sin tur har lett till att de elever som är i behov av stödinsatser som exempelvis särskilt stöd, studiehandledning på modersmålet och undervisning i svenska som andraspråk, inte kunnat tilldelas det.
Wigerfelt skriver i sin artikel (2009) att inspektörerna från Skolverket ansåg att decimering av personal, bristande resurser påverkar flerspråkiga barn väldigt negativt. Inspektörerna kritiserade flera skolor då de ansåg att det fanns en bristfällighet i kunskap om hur flerspråkiga elever ska undervisas och menade på att personal i flera skolor behöver ta till sig kunskap om mångkulturaliteten som en resurs och möjlighet till en framgångsrik undervisning. Skolsegregationen är ett faktum i många av Sveriges skolor och de kvalitetsskillnader som uppstår till följd av det påverkar elevernas skolresultat negativt.
Kvalitetsskillnaderna som uppstår till följd av skolsegregationen, bevisar tydligt att skolans uppdrag, om en likvärdig utbildning oavsett vart i landet man bor, ter annorlunda ut i verkligheten och stämmer inte överens med skollagen och andra förordningar som skolorna är skyldiga till att följa. En annan viktig aspekt som forskaren belyser kring skolsegregationens bakhåll är att eleverna som går i segregerade skolor ofta dras till kamrater med likartade bakgrunder, detta ska enligt Wigerfelt (2009) leda till att det svenska språket talas alldeles för lite bland eleverna. Avsaknaden av kamratskap med svenskt modersmål i- eller utanför skolan, resulterar vidare till att dessa grupper kommer i alltför liten kontakt med det svenska språket vilket i sin tur även påverkar undervisningen negativt.
Språknivån i en klass skiljer sig markant mellan eleverna i en klass, beroende på hur länge bott i Sverige, därför kan anpassad undervisningsnivå vara svår att identifiera för den undervisande läraren och således resultera vidare till ett misslyckande av det likvärdiga uppdraget (Wigerfelt, 2009).
3.5 Lärande och språk
Att som elev inte kunna tala undervisningsspråket är en stor anledning till ett skolmisslyckande. Lahdenperä och Sandström (2011) problematiserar olika undervisningssvårigheter och betonar vikten av språket som verktyg. Vidare menar författarna (2011) att en av grundförutsättningarna för lärandet är just språket, brister eleven i språket är chansen stor att eleven även brister i kunskapsupphämtning.
Tidigare forskning, som exempelvis Parczyks studie från 1999, visar att det finns ett samband mellan språklig förståelse och matematiska kunskaper, för att eleverna ska kunna förstå uppgifterna som tilldelas dem under lektionerna behöver de förstå det undervisande språket, på så sätt ses alla undervisande lärare i skolan som språklärare, även matematiklärare. Det är därför av stor vikt att samtliga lärare på skolorna har ett fungerande samarbete i kring de elever som har annat modersmål än svenska. Studier har enligt Lahdenperä och Sandström (2011) påvisat att lärare som är verksamma i skolor med multikulturella elever, kan känna sig mindre säkra i sin lärarroll. Följaktligen, är det av stor betydelse att lärarna har kunskap om språkets stora betydelse för lärande och den problematik som kan uppstå för eleven som saknar undervisningsspråket. Fortsättningsvis, har forskning enligt Lahdenperä och Sandström (2011) visat att lärare i stor utsträckning tar fel på andraspråkstalande elevers språkkunskaper och gör missbedömningar av deras kunskapsnivåer. Denna tendens kan i sig resultera i att eleverna får sämre skolresultat.
Enligt Lahdenperä och Sandström (2011) blir denna svårighet mer synlig i de senare skolåren såsom högstadiet och gymnasiet, med hänsyn till dels svårigheten i språket och mängden text i skollitteraturen. Många verksamma lärare inom skolan idag, kan ha tagit sin lärarutbildning för 20 till 30 år sedan. Detta innebär, enligt författarna (2011) att dessa lärare, om de inte fått någon fortbildning inom dagens mångfaldiga skola, saknar förståelse för den mångkulturella samhällsutvecklingen. Denna avsaknad av förståelse för den mångkulturella samhällsutvecklingen kan leda till att de föråldrade lärarna riskerar snarare att skapa mer problem för elever med invandrarbakgrund än att hjälpa och stötta dem.
Vidare påpekar Lahdenperä och Sandström (2011) att ett interkulturellt perspektiv i läraryrket kräver att undervisningsinnehållet utökas med förståelse för hur stereotyper, fördomar, rasism, diskriminering, sexism och sociala skillnader påverkar kommunikationen mellan människor och sociala relationer. Det är således av värde att undervisningen skapar en djupare förståelse för “de andra och avvikande” människornas behov och omständigheter. Lärarna måste sätta sig in i de utländska elevernas situation och förstå problematiken som uppstår vid undervisning i ett främmande språk. Vidare kan även förståelse kring kultur, traditioner och värderingar bidra till hjälp i lärarens relation till
eleverna samt minska eventuella konflikter som kan uppstå mellan hemmet och den svenska skolan (Lahdenperä & Sandström, 2011).
4 Metod
Detta kapitel ska beskriva undersökningens val av forskningsmetod och redogöra för tillvägagångssättet vid studien. Studien är baserad på fem intervjuer med en biträdande rektor som även är specialpedagog, en studiehandledare och tre undervisande lärare med syfte att få en inblick i skolans stödjande arbete till utlandsfödda elever från olika perspektiv.
4.1 Fallstudie
Detta examensarbete är en fallstudie där fokus riktats mot en skola och dess stödinsatser till utlandsfödda elever med låg socioekonomisk bakgrund. Genom att studera denna enskilda skola, har studien kunnat undersöka forskningsområdet mer djupare (Denscombe, 2009).
Fokus har under arbetets gång varit att skapa en helhetsbild av studieobjektet för att kunna bidra med förståelse kring hur en skola arbetar för att stötta sina elever med den problematik som beskrivits ovan. Och för att kunna skapa den helhetsbild som önskas har skolan valts och dess nyckelpersoner som ansågs besitta de svar som behövdes för att besvara studiens syfte och frågeställningar.
4.2 Kvalitativ metod
Jag har valt att utgå ifrån den kvalitativa forskningsmetoden i enlighet med Denscombe (2009). I och med att ambitionen med denna fallstudie är att skapa en helhetsbild och bidra med förståelse kring stödinsatserna i skolan, ansåg jag det vara av vikt att använda en metod som kan ge plats för viktig och speciell information med informanter som har den helhetsbild som eftersökes. Det är även av vikt att åsikter, uppfattningar, erfarenheter, tankar, idéer och känslor av relevans för studien får ta plats och höras, därför har den kvalitativa metoden valts ut för denna studie. En annan metod har inte ansetts vara lämplig i detta avseende.
4.2 Semistrukturerade intervjuer
Denna studie baseras som tidigare nämnt på intervjuer med olika relevanta yrkesroller inom den utvalda skolan. Intervjuerna följde en semistrukturerad intervjuform, med fem intervjuer som varade cirka 40 minuter. Inför intervjuerna färdigställdes en intervjuguide på fem bakgrundsfrågor om informanternas erfarenheter och utbildning samt nio öppna frågor
som respondenterna fick besvara (se bilaga 2). Respondenterna tilläts under intervjuerna att utveckla idéer, åsikter, känslor, tankar och erfarenheter med fokus på forskningsområdet i enlighet med Denscombes (2009) semistrukturerade intervjuer. Den färdigställda listan med intervjufrågorna togs fram med utgångspunkt i att besvara frågeställningarna och uppfylla undersökningens syfte. Intervjuerna spelades in för att ge möjlighet till transkribering och analys. Inspelning- och transkribering av intervjuerna ska enligt Denscombe (2009, s. 259) erbjuda “en permanent och närmast fullständig dokumentation när det gäller det som sägs under intervjun”. Ordningen på frågorna ställdes i vissa fall i olika ämnesordning under intervjuerna för att ge utrymme för respondenternas synpunkter och för att på ett bättre sätt skapa den helhetsbild som eftersöks i denna studie. Utöver de åtta utformade frågorna i intervjuguiden har även olika följdfrågor ställts till respondenterna vid behov, i syfte att förtydliga deras svar.
4.3 Val av skola
Då denna fallstudie ämnar till att undersöka hur en enskild skola arbetar för att stötta sina utlandsfödda elever med låg socioekonomisk bakgrund, har valet av skola baserats på organisationens elevunderlag och den problematik som råder kring dessa elever. Den valda skolan är belägen i ett socioekonomisk starkt område i en kommun med många socioekonomiskt utsatta områden, förorter, i Mälardalen. Den valda skolan är kommunal och har en hög andel elever som är utlandsfödda med låg socioekonomisk bakgrund. Med utgångspunkt i detta ansågs den aktuella skolan av relevans som undersökningsobjekt i detta arbete i enlighet med Denscombes (2009) avsnitt om fallstudier.
4.4 Val av informanter
För att möjliggöra den breda och djupgående kunskap som eftersöks av studiens syfte och frågeställningar har urvalet av informanter inte skett slumpmässigt utan med subjektivt. I och med att jag valt att undersöka ett enskilt fall var det av stor vikt att hitta nyckelpersoner som besitter den kunskap, kompetens och erfarenhet som är av relevans för studien (Denscombe, 2009). Urvalet av de fem informanterna som deltagit i intervjuerna, skedde avsiktligen med utgångspunkten i deras profession och position på skolan samt kompetens och erfarenheter som kunnat ge den helhetsbild av skolstödet som undersöks i studien.
Därav, intervjuades en biträdande rektor som även är specialpedagog i grunden, en studiehandledare och tre undervisande lärare. Samtliga deltagare har avidentifierats genom att endast kallas efter sin roll. Vidare benämns inte skolan efter sitt namn utan endast som
“den utvalda skolan” och utifrån sin geografiska plats, Mälardalen. Deltagarna kommer i denna rapport att benämnas enligt nedan:
• BR (Biträdande rektor)
• SH (Studiehandledare)
• SVA (Svenska som andraspråk lärare)
• L1 (Svenska och So lärare)
• L2 (Matematik och engelska lärare)
Tabellen 1. Bakgrundsinformation om informanterna:
Informant Yrkesroll Utbildning Arbetat i
denna skola BR Biträdande rektor och
specialpedagog
Lärarutbildning samt specialpedagogik
Ca 1 år
SH Studiehandledare Lärarutbildning Ca 5
månader SVA Undervisande lärare i svenska-som-
andraspråk samt modernaspråk- spanska
Lärarutbildning
L1 Undervisande lärare i SO-ämnena samt svenska
Lärarutbildning Ca 1 år
L2 Undervisande lärare i matematik och engelska
Lärarutbildning Ca 1 år
Tabell 1 redogör bakgrundsinformation om informanterna som deltagit i studien.
4.5. Bearbetning av insamlade data
Den insamlade datan har bearbetats och analyserats kvalitativt. Efter varje utförd intervju transkriberades ljudinspelningen med en applikation som heter Otranscribe. För att bearbetningen av den insamlade datan ska ske på ett korrekt sätt, har jag läst igenom transkripten ett flertalet gånger för att säkerställa att rätt tolkning gjorts. I de fall ord ansetts vara obegripliga under transkriberingen, skrev jag “Ohörbart” (Denscombe, 2019). Vidare gjordes subjektiva bedömningar med avseende på om vissa delar fick tas bort eller tolkas av mig. Följaktligen har samtliga upprepningar tagits bort, och mindre justeringar gjorts för att göra meningarna mer förståeliga. Efter att ha bekantat mig med datainsamlingen ordentligt, påbörjades tolkningsprocessen. Efter att ha läst transkripten ett flertalet gånger, identifierade jag tre återkommande teman bland respondenternas svar som haft
gemensamma faktorer och besvarat samma frågeställning av samtliga respondenter. Dessa tre tematiska kategorier döptes till stöd från skolan/kommun, stödets betydelse samt förbättringsmöjligheter. Dessa kategorier kodades med tre olika färger för att underlätta bearbetningen och skapa en tydligare struktur och hantering vid bearbetningen av datainsamlingen, i enlighet med Denscombes (2009). Nästa steg i min analysprocess var att sammanställa resultatet utifrån de tre tematiska kategorierna, för att sedan analysera dessa och koppla dem till tidigare forskning som angetts i uppsatsen då jag inte kunde hitta en lämplig teori att utgå ifrån i denna fallstudie. Bearbetningen av den insamlade empirin har varit väldigt tidskrävande. Den noggrannhet som krävs och precision vid inläsning- och tolkning av materialet har varit tidskrävande men givande för fallstudien.
4.6 Metoddiskussion
Den kvalitativa forskningsansatsen har varit grundläggande för den här fallstudien för att skapa bilden av hur skolan arbetar för att stötta sina utlandsfödda elever med låg socioekonomisk bakgrund. Fördelarna med att ha valt denna forskningsansats med semistrukturerade intervjuer som metod har varit många. En fördel med denna intervjuform var att informanterna gavs möjlighet till att fritt utveckla sina synpunkter med de följdfrågor som spontant ställdes till dem under intervjuns gång. Respondenterna har i sina berättelser skapat och färgat den helhetsbild som har krävts för att besvara uppsatsens frågeställningar.
Rollen som intervjuare krävde inte mer än min tid och kommunikationsfärdigheter, vilket har varit fördelaktigt då jag arbetar som studie- och yrkesvägledare, där samtalsfärdigheter och aktivt lyssnande hör till det vardagliga arbetet. Energi och tid lades på att lyssna in informanten och tolka det som sades för att skapa den förståelse som behövdes.
Informanterna har med sin expertis, erfarenheter, upplevelser, känslor och åsikter, delat med sig deras verklighet av det undersökta problemområdet, en kunskap och verklighet som annars inte hade framträtt på samma sätt om annan metod hade valts ut för uppsatsen.
Resultatet som har framkommit i studien ska dock inte ses som en absolut- eller objektiv sanning då datainsamlingen är baserad på informanternas tolkning av sin verklighet av upplevelser, erfarenheter, idéer och tankar kring stödinsatserna i skolan (Denscombe, 2009).
En annan nackdel med denna forskningsmetod är att det har varit väldigt tidskrävande att få till intervjuerna i dessa rådande tider med Covid-19, det har även varit tidskrävande att transkribera alla ljudinspelningar och bearbeta dem med allt vad det innebär. Hade jag exempelvis valt att skicka ut ett frågeformulär till informanterna hade det varit mindre tidskrävande men inte lika djupgående som denna metod.
Det som dock har varit utmanande för mig som intervjuare var att behålla ett objektivt perspektiv under intervjuernas gång. I och med att jag arbetar på en grundskola med liknande problematik som den studerade skolan, har det varit svårt att lyssna med objektiva öron på informanterna och sålla bort de subjektiva tankarna som kom under intervjuernas gång, därav kan tolkningar som gjorts under bearbetningen av datainsamlingen vara subjektivt färgade och därför inte heller anses som en absolut- och objektiv sanning. För att säkerställa att tolkningar av informanterna skett på ett rätt sätt tas relevanta citat med i innehållet.
Vad avser tillförlitlig- och trovärdigheten i studien och frågan “om någon annan än jag hade gjorts samma undersökning, hade hen fått samma resultat? Det kan jag inte besvara i nuläget, men är resultatet i studien tillförlitligt och pålitligt? Ja, studien är gjord utifrån vetenskapliga forskningsmetoder och har analyserats utifrån relevanta forskningar och rapporter. Informanterna som deltagit i studien har talat utifrån deras subjektiva bild av skolan samtidigt som de angett faktiska stödinsatser som finns på skolan samt annan relevant information som behövdes för att besvara syftet med studien. Därför anser jag att studien är av både tillförlitlig- och trovärdig karaktär.
Generaliserbarheten för studien kan dock vara svårdiskuterad, hur kan resultatet generaliseras utifrån ett enskilt fall? Som författare för studien, anser jag studien vara generaliserbar utifrån denna specifika situation och därav är fynden som uppkommit i empirin unika för den utvalda skolan. Men i och med att landets alla kommuner arbetar på olika sätt och med olika mycket i resurser, kan inte en generalisering göras för alla skolor i landet. En annan undersökningsmetod hade kunnat påvisa andra fynd (Denscombe, 2009).
4.7 Forskningsetik
Denna studie har även haft utgångspunkt i Vetenskapsrådet God forskningssed (2017) forskningsetiska principer och rekommendationer. Detta för att säkerställa att fallstudien har fullföljts på ett etiskt försvarbart sätt. Vetenskapsrådet (2017) betonar vikten av att forskningsdeltagare har givits tillräckligt med information kring studien och att deras deltagande är frivilligt samt att deras medverkan ska vara baserat på ett välbetänkt beslut.
Med detta i åtanke, har således deltagarna fått ett skriftligt utskick med information kring undersökningens syfte innan intervju. Vidare skickades även ut en samtyckesblankett till respektive informant (se bilaga 1) för signering, av både intervjuaren och deltagaren innan påbörjad intervju. Samtyckesblanketten är skriven på sådant sätt att det framgår hur information insamlas, bearbetas och kommer att användas. Fortsättningsvis förtydligar blanketten hur deltagarna avidentifieras för att säkerställa att identitet förblir anonym och
att slutprodukten kommer att offentliggöras. Analogt med Vetenskapsrådets anvisningar i God forskningssed lyfter samtyckesblanketten även fram deltagarnas möjlighet att avsluta sin medverkan utan någon vidare redogörelse (Vetenskapsrådet, 2017).
5 Resultat
I detta avsnitt presenteras det sammanställda resultatet som uppkommit ur de fem intervjuerna som gjorts. Avsnittet är uppdelat utifrån de tre kategorierna som nämns i metodavsnittet; stöd från skolan/kommun, stödets betydelse och förbättringsmöjligheter.
5.1 Stöd från skolan/kommun
Nedan följer de stödinsatser som framkommit av intervjuerna med BR, SH, SVA, L1 och L2. Samtliga deltagare tillbads berätta om skolans stödinsatser till utlandsfödda elever med låg socioekonomisk bakgrund;
Stödlektioner utöver ordinarie undervisningstid, läxhjälp, speciallärare och specialpedagoger, elevhälsoteam, undervisning i svenska som andraspråk, extra undervisning i svenska som andraspråk (3h/v), extra anpassningar och särskilt stöd, studiehandledning (1h/v), modersmålsundervisning, applikationer, datorer och iPads, internet-stickor att nyttja hemma, uppladdning av digital undervisning online, inläsningsmaterial, ljudböcker och översättningsfunktioner, anpassade uppgifter samt extra inlämningstid av uppgifter, begreppslistor och bildstöd, språkintroduktion i engelska och svenska. Det finns stödinsatser att tillgodogöra sig som elev på skolan, dock sker dessa stödinsatser utifrån egna initiativ från pedagogerna i skolan som upptäcker behoven hos eleverna.
Stödinsatserna idag består ju i mycket enskilda initiativ från pedagoger faktiskt med grupper exempelvis inom matematiken utöver ordinarie undervisning. Speciallärare är inkopplade på vissa elever, enskilda elever, och även på vissa grupper där elever som är utlandsfödda ingår, men stödet är under uppbyggnad. (...) Sen har vi också i år initierat läxhjälp som ska vara för alla elever därför att ja... många behöver stöd.
(BR)
Informanterna fick under sina intervjuer ange olika exempel på stödinsatser som de själva tillhandahåller sina utlandsfödda elever med låg socioekonomisk bakgrund. De exemplen som angavs kunde se väldigt olika ut beroende på vilken yrkesroll informanten hade.
Informanten BR angav att de stödinsatser hen ger till eleverna är mer av en beslutsfattande
karaktär, där hen beordrar olika stödinsatser till elever i behov av dem samt i sina dagliga möten med vårdnadshavare, resterande i skolledningen samt genom Elevhälsoteamet.
Informanten L1 berättade att de stödinsatser som ges ut av hen var i form av extra inlämningstid på uppgifter och prov, anpassade uppgifter efter det elevunderlag hen har, och att undervisningen laddas upp digitalt till eleverna så att de kan repetera ämnesinnehållet hemma tillsammans med sina föräldrar. L1 berättade även att hen ger sina utlandsfödda elever en-till-en undervisning, utöver ordinarie undervisningstid.
Informanten L2 kunde dock inte ange lika många exempel på sina stödinsatser. L2 berättade att hen gett upp efter att ha anordnat stödlektioner utöver ordinarie undervisning men att det var ytterst få elever som deltagit. L2 berättar att de utlandsfödda elever som faktiskt är i behov av stödinsatser inte är intresserade av att jobba extra för ett godkänt betyg, trots att eleverna riskerar att inte klara av kärnämnena matematik och engelska.
...jag kan säga att minimum 20 elever skulle vara i behov av stödlektionerna, dock har två dykt upp, max fem stycken sen start. oftast är det inte de elever som kommer från de socioekonomiskt utsatta områden eller hemförhållanden som dyker upp på stödlektionerna, utan det är elever som har bättre ställt som dyker upp, som faktiskt är svenskar. (L2)
Informanten SH, kunde däremot ange många exempel på stödinsatser hen ger till sin student som hen träffar 1 timme per vecka. SH hjälper och stöttar eleven till att integreras i det svenska skolsystemet och i samhället. Hen stöttar även eleven genom att samarbeta med elevens andra ämneslärare, hjälper eleven till att förstå relevanta begrepp och ämnesinnehåll, lär eleven olika sociala koder, förser eleven med den information som den behöver i skolan. SH, berättade även att hen fungerar som ett kommunikationsverktyg mellan skola och hemmet och att hen även hjälper elevens föräldrar till att ta kontakt med olika aktörer utanför skolan, såsom sjukvården.
Informanten SVA, angav många exempel på de stödinsatser som hen ger sina elever. SVA, kartlägger elevernas kunskapsnivåer i svenska med hjälp av olika kartläggningsmaterial som kommunen tillhandahåller. Efter att ha kartlagt elevernas kunskapsnivåer anpassar hen sin undervisning utifrån deras kunskapsnivå för att inte förlora deras intresse för
kunskapsupphämtning. Informanten arbetar mycket med enskilda undervisningar och ger extra svenska-som-andraspråk-lektioner till eleverna, utöver ordinarie undervisning. SVA, berättar även att hennes utlandsfödda elever med låg socioekonomisk bakgrund får egna internetstickor, datorer och iPads med sig hem för att de ska kunna studera hemifrån.
berättar även att hennes elever arbetar mycket med bildstöd, begreppslistor och digitala hjälpmedel för att underlätta språksvårigheterna. SVA stöttar eleverna så mycket som det går så att eleverna snabbt kan delta i de “vanliga” klasserna.
Samtliga respondenter upplevde att kommunens stödinsatser inte var tillräckliga och att huvudmannen behöver frigöra mer resurser till skolan. De flesta lärarna lyfte fram sin oro kring brist på resurser i form av tid men även avsaknad av en struktur och organisering kring stödet till dessa elever. Kommunen placerar eleverna i skolan utan vidare fundering kring hur de ska tas emot av skolan och om skolan har kunskap, resurser eller möjlighet att förse dessa elever med rätt stöd.
Kommunen bara placerar ut. De placeras ju bara ut i klass och så står de bara här en dag och ska börja och vi vet inte om de inte kan språket och liksom det blir väldigt, väldigt svårt både för dem och för pedagogerna som har dem i klassrummet.
Hur ska vi ta oss an och hinna med liksom? Och även kunskap? Kommunen tänker bara "ni har plats, så funkar det här, tyvärr". Vi har ju bett dem att vi ska få
introduktion och vi ska veta bakgrund att vi ska veta långt före men sen står de bara här. (BR)
En annan viktig aspekt som framkom under intervjuernas gång var informanternas missnöje av den tid kommunen avsatt för studiehandledningen. Tidigare har eleverna haft rätt till fyra timmars studiehandledning i veckan, men i dag ges endast en timme i vecka till eleverna som är i behov av studiehandledningen. De flesta ansåg att resurserna inte räcker till och att kommunen inte varit generösa vad avser resurser riktade till denna elevgrupp.
Det är absolut inte tillräckligt med tanke på hur kort tid jag spenderar med eleven.
Det är inte givande för studenten, i högstadiet har de oftast mycket läxor och prov som de måste förberedas inför, en timme räcker inte, speciellt om eleven har olika svårigheter, då är tiden väldigt avgörande, men den finns inte. (SH)
En intressant iakttagelse och åsikt värd att lyfta fram är att kommunen tros ha fel uppfattning om elevgruppen i skolan, behovet av stöd och resursfördelningen. I och med att skolan är belägen i ett socioekonomiskt starkt område med hög medelinkomst, tror informanten BR att huvudmannen tar för givet att det inte finns ett starkt behov av stöd i denna skola.
(…) huvudman har inte förstått att vi liksom har fina lokaler... men vi har väldigt mycket barn som är trasiga och har många skolbyten bakom sig och kommer hit och behöver mycket stöd och den stödfunktionen finns inte liksom. De förstår liksom inte vår situation. Den här skolan har försvunnit lite i alla studiebesök och liksom att vi har en fin yta. Vi behöver mer liksom stöd och hjälp än vad de förstått. Rektor har kommunicerat det väldigt mycket. Nu kommer min roll in och vi kommer antagligen få ta mera del av pengar som ska vara för socioekonomiskt utsatta barn nu när kommunen uppmärksammat rektorns plädering för vår skola. (BR)
Vidare tillfrågades samtliga informanter om deras samverkan med andra yrkesroller i skolan, för att undersöka huruvida skolan har en organiserad struktur i sitt arbete med denna elevgrupp. Samtliga respondenter rapporterade om en avsaknad av en tydlig struktur och forum kring dessa elever och att pedagogerna på eget initiativ fick planera för stödinsatserna men respondenterna ansåg dock att de kände att de kunde vända sig till sina kollegor vid behov av hjälp och kompetensutbyte. Informanterna ansåg även att deras samverkan med skolledning och skolans elevhälsoteam fungerade väl.
(...) jag brukar ha en dialog med skolans studie- och yrkesvägledare, jag försöker även att bygga ett samarbete med andra ämneslärare i årskurs sju och åtta kring hur de jobbar med ämnena, vilka arbetsområden de tar upp, och så vidare, jag samtalar med skolkuratorn, jag samarbetar med elevhälsoteamet om elevers välmående och vilken effekt det har på elevernas skolresultat (...) (L2
5.2 Stödets betydelse
Informanterna fick redogöra för betydelsen av skolans stödinsatser på utlandsfödda elever med låg socioekonomisk bakgrund. Samtliga respondenter ansåg inte att skolans stödinsatser hade någon större effekt på de utlandsfödda eleverna. Enligt informanterna kan det bero på bristande resurser, dåligt samarbete med elevernas föräldrar och vårdnadshavare samt på grund av att det saknas en tydlig och organiserad struktur och forum krig dessa elever.
Jag tror det passar flertalet elever men nyanlända elever har missgynnats i och med att vi erbjudit alldeles för lite stöd i svenska. Våra resurser har helt enkelt inte räckt till, kommunen har inte varit så generös vad gäller resurser till denna elevgrupp, vad detta beror på kan dock diskuteras. (L1)
En annan faktor som belystes av informanterna, är att skolan har haft en hel del lärar- och ledningsbyten under de senaste åren och månaderna. Detta ska enligt informanterna ha haft en negativ effekt på eleverna och drabbat dem hårt. Informanten L2 tror att dessa elever tappat förtroendet för skolan och därför gett upp hoppet om att orka kämpa med sina studier.
(...) många av de här eleverna...de har lite grann redan tappat tron på sig själva och tron på skolan på grund av alla lärarbyten. Vi har haft lärare som kommit och lärare som gått hela tiden. Eleverna lär känna dem, sen får de säga hejdå och när de inte får kanske nog med stöd och så, tänker de att..det kommer liksom inte att gå ändå, så varför försöka? (L2)
Samtliga deltagare påpekade vikten av att skapa relationer med eleverna och deras föräldrar och vårdnadshavare. När elever riskerar att få betyget F i något ämne har lärarna svårt att informera föräldrarna och vårdnadshavarna om det, trots skolans olika kommunikationsverktyg såsom telefoner och applikationen “Unikum” som är den kommunikationskanal som alla lärare dokumenterar betyg och resultat i och där all information skickas till föräldrar ifrån. Respondenterna tror att föräldrarnas okunskap om det svenska skolsystemet och bristfälliga språkkunskaper i svenska, bidrar till att eleverna lämnar grundskolan med ofullständiga betyg. Fyra av fem respondenter ansåg sig brista i sitt samarbete med hemmet, det var endast SH, som upplevde att hen hade ett bra samarbete med elevens föräldrar. SH, tror att det har med att hen talar samma modersmål som elevens föräldrar och därav det framgångsrika samarbetet.
(...)Jag märker ganska tydligt att många av dessa föräldrar har dålig koll på hur skolsystemet fungerar detta för att många saknar språket och har dålig koll på hur deras barns skoldag kan se ut. Många elever har inte föräldrar som har akademisk bakgrund och därför kan sakna den akademiska hjälpen hemifrån. Jag upplever dock att föräldrarna och vårdnadshavarna försöker och vill hjälpa sina barn, men det känns som att de är handfallna då det kommer till hur de praktiskt går tillväga. (L1)
Respondenterna berättar vidare att de vid flera tillfällen fått ta hjälp av kollegor som talar samma språk som elevernas föräldrar för att föra en dialog med dem. Informanterna belyser även att många föräldrar drar sig för att kontakta skolan på grund av sina språksvårigheter.
(...) det här är liksom en grupp som… ja men den diskrimineras ju nästan för att de inte har någon företrädare. Det är där jag menar... att man som specialpedagog kan ta den rollen och se dem på ett annat sätt än vad man kanske har resurser för här idag och driva lite deras talan liksom...det tycker jag att man ser som en gemensam nämnare för de här eleverna oftast. (BR)
Informanterna ansåg vidare att för att stödet ska vara av betydelse för eleverna behöver pedagogerna organisera stödet utifrån behovet som man som pedagog upptäcker hos eleverna och planera för det så att det blir av betydelse.
Mitt stöd organiseras utifrån mina möten med lärare och andra viktiga roller i skolan som berör min elev. Behöver studenten prata med en kurator, då bokar jag in ett möte med skolkuratorn, är studenten orolig för sina studier och har
framtidsfrågor, då bokar jag en träff med skolsyven. Det handlar om att höra och lyssna på vad eleven behöver och alltid, alltid rådfråga eleven vad hen tycker att man ska göra. Planering är A och O i organisering av stöd. (SH)
Sammanfattningsvis visade denna kategori att de stödinsatser som ges ut till de utlandsfödda eleverna inte är av stor betydelse på utlandsfödda elever med låg socioekonomisk bakgrund på grund av bristande resurser, dåligt samarbete med hemmet, språkliga hinder, avsaknad av ett tydligt och strukturerat arbete kring dessa elever. På grund av att skolan haft många lärarbyten har eleverna förlorat förtroendet för skolan och således slutat kämpa för sina skolresultat.
5.3 Förbättringsmöjligheter
I den tredje kategorin förbättringsmöjligheter, framkom det olika förslag på hur skolan kunde förbättra stödinsatserna till utlandsfödda elever med låg socioekonomisk bakgrund.
Respondenterna gav förslag på hur de tyckte att skolans stödinsatser kunde planeras på ett bättre sätt, utvecklas, organiseras och struktureras. Gemensamt för lärarna var att de alla önskade ett “tvålärarsystem” och fler resurspedagoger i varje klass för att kunna stötta de elever med dålig skolgång och som är i stort behov av stöd, på ett bättre- och mer effektivt
sätt. En annan gemensam faktor som framkom av informanterna som förslag på förbättring på stödinsatserna i skolan var att öka antalet timmar på studiehandledningen. Informanterna menade på att eleverna behöver mer än en timme i veckan då skoluppgifterna kräver det, speciellt i högstadiet. Informanterna ansåg även att skolan behöver skapa tydliga rutiner och strukturer för arbetet kring utlandsfödda elever med låg socioekonomisk bakgrund samt nyanlända elever.
Skolan måste och då menar jag verkligen, måste skapa tydliga rutiner kring hur vi ska jobba med den här gruppen av elever som är i behov av all stöd som finns att ge.
Vi behöver en mall för hur vi ska arbeta kring de, men idag finns det liksom inte (...) (L2)
Vidare föreslog informanterna att skolan skulle ha fler ämneskonferenser och fler samarbeten med andra ämneslärare som arbetar med den här elevgruppen, så att planering av rätt stödinsatser kan ske som faktiskt gynnar eleverna i sina studier.
De flesta var överens om att det behövdes mer stödinsatser både i- och utanför klassrummen på både grupp- och individnivå. Ett förbättringsförslag som majoriteten ansåg vara undermåligt i skolans stödinsatser var förberedelseklassen och fler svenska-som- andraspråk-lärare. Kommunikationen mellan skola och hemmet var också ett förbättringsförslag som var gemensam för samtliga respondenter.
Tabell 2. Förbättringsförslag på stödinsatser Informanter Exempel på förbättringsförslag
BR Enskilt stöd, stöd på gruppnivå, tydlighet, struktur, uppbyggnad av stöd utöver ordinarie undervisning, uppstart av förberedelseklass, mer studiehandledning, mer SVA-lektioner, skapa bättre kontakter och relationer med föräldrar och vårdnadshavare.
SH Mer tid för studiehandledning, bygga struktur, bättre kommunikation med hemmet, skapa bättre relation till lärarna och kamratstöd.
SVA Mer tid för studiehandledning, mer struktur för organisering av stödinsatser och mottagande av nyanlända elever, uppbyggnad av förberedelseklass, tvålärarsystem, tydliga instruktioner från ledningen,
anpassa studieplan tillsammans med studiehandledare och mer SVA- lärare.
L1 Uppbyggnad av förberedelseklass, fler lärare med behörighet i SVA, fler tillfällen med mindre gruppkonstellationer, mer tid för studiehandledning, förbättra överlämning mellan skolor, mer struktur för organisering av stödinsatser, ett tvålärarsystem samt fler resurspedagoger.
L2 Mer tid för studiehandledning, tvålärarsystem, anställa fler resurser som kan hjälpa till med att stötta eleverna, fler typ av stöd än bildstöd, uppbyggnad av förberedelseklass, mer struktur och gemensam planering av stödinsatser
I tabell 2 fås en sammanställning av den upplevda avsaknaden av olika stödinsatser i skolan som informanterna föreslår som förbättringsmöjligheter.
Övergripande, riktade samtliga informanter hård kritik mot kommunens beslut om att skära ned studiehandledningen till en timme i veckan från tidigare 4 timmar per vecka.
Just nu har eleverna endast en timma i veckan. Detta räcker inte! Eleverna har jättemycket att göra och om studiehandledningen ska fungera såsom det är planerat att göra så måste kommunen se till att det är rimliga timmar som ges ut till eleverna.
Vi måste få mer resurser. Kommunen tycks inte förstå dilemmat i den här skolan känns det som. (L1).
En annan viktig aspekt som lyftes upp av informanten L1, var att överlämningsprocessen mellan den avlämnande och mottagande skolan är bristfällig. Underlagen är inte tillräckliga och kommunikationen behöver ses över och struktureras. L1, upplever att det i flera fall har saknats underlag vilket har resulterat i att man blir tvungen att “jaga” information om elever.
Detta upplevs vara speciellt problematiskt med den tidsbrist som man redan ser.
(...) Man måste jaga information om eleven vilket tar tid ifrån den tid man hade kunnat lägga på att bygga och skapa relationer med eleven. (...) Jag hoppas att huvudman kan informera oss tidigt vid planering av placering av elever hos oss. På så sätt hinner man planera för att ta emot eleven och kanske till och med hinna träffa eleven innan starten.” (L1)
Deltagarna upplevde att det var diffust och en stor avsaknad av struktur kring organisering av stödinsatser till dessa elever. Deltagarna upplevde att det blev mer ett enskilt arbete och upp till varje lärare och arbetslag att organisera- och planera för de olika stödinsatserna.
Ingen av de undervisande lärare kunde ge tydliga direktiv på “så här ska det göras” utan det var upp till varje pedagog att planera själv.
(...)Allting har hamnat på en själv, och det ansvaret (...)det har varit svårt att kunna erbjuda många elever rätt typ av undervisning och rätt typ av stöd för att det är så många olika elever med många olika förutsättningar, olika mycket kunskaper (...) Det finns resurser men de är inte tillräckliga och därför har många elever som exempelvis nyanlända eller utlandsfödda hamnat mellan stolarna, för att det ingen som haft ett tydligt uppdrag kring dem. (L2.)
6 Analys
I detta avsnitt analyseras resultatet med utgångspunkt i studiens frågeställningar.
6.1 Vilket stöd finns i kommunen och i skolan till utlandsfödda elever med låg socioekonomisk bakgrund?
De stödinsatser som framkom av samtliga informanter är följande: stödlektioner utöver ordinarie undervisningstid, läxhjälp, speciallärare och specialpedagoger, elevhälsoteam, undervisning i svenska som andraspråk, extra undervisning i svenska som andraspråk (3h/v), extra anpassningar och särskilt stöd, studiehandledning (1h/v), modersmålsundervisning, applikationer, datorer och iPads, internet-stickor att nyttja hemma, uppladdning av digital undervisning online, inläsningsmaterial, ljudböcker och översättningsfunktioner, anpassade uppgifter samt extra inlämningstid av uppgifter, begreppslistor och bildstöd, språkintroduktion i engelska och svenska.
Enligt Skolverket (2019) är det kommunen, som dels ska bestämma hur skolorna ska arbeta men också förse dem med de resurser som krävs för att elever ska uppnå kunskapskraven.
De informanterna upplevde att de varken har tillräckligt med resurser eller stöd. Exempelvis har elevernas tillgång till studiehandledare gått från fyra timmar till en timme i veckan.
Kommunen har dragit ner på det stöd som eleverna får för att ha möjlighet till att skriva prov, förstå ämnesinnehållet och stödet i att föra familjens talan, ett kommunikationsverktyg mellan skola och hemmet.
Studiehandledning är en stödinsats som regleras i skolförordningen, och denna rättighet har samtliga elever som inte klarar av att följa undervisningen på svenska samt riskerar att inte klara kunskapskraven, vilket har konstaterats i den undersökta skolan. Språket är enligt Lahdenperä och Sandström (2011) ett verktyg och en av grundförutsättningarna för lärande, så, att kommunen skär ner väsentliga timmar från denna stödinsats innebär i praktiken att dessa elevers möjligheter till att öka sina kunskaper i både språk och andra ämnen, förminskas. Det har även konstaterats av Skolverket (2015) att studiehandledning gynnar dessa elevers kunskapsutveckling i olika ämnen och underlättar för inlärning av det svenska språket. Vidare med hänsyn till att kommunen ansvarar över att förse dessa elever med vad som krävs för att uppnå målen, så kan det antas brista ytterligare. Ingen av respondenterna som deltog i denna studie, upplevde att stödinsatserna var tillräckliga, stödet från huvudmannen kunde inte exemplifieras och istället ansåg deltagarna att huvudmannen till viss mån inte var brydda och placerade ut barnen utan eftertanke kring vilka stödinsatser som finns eller resurser som behövs vid placeringarna.
I forskningsprojektet Att organisera för skolframgång var det tydligt att elevfokus var en av framgångsfaktorerna för skolorna. Med hänsyn till det ovannämnda vad avser kommunens brist på stöd och även bristfälliga insyn i skolans behov till stöttning tyder på en sämre elevfokus. Vidare kan kommunen inte anses ha höga förväntningar på dessa elever om man strypt deras tillgång till hjälp i form av studiehandledning. En anledning till detta kan vara just deras felaktiga uppfattning och bild av elevgruppen i skolan och således behovet av stöd och resursfördelningen. Informanterna som deltog i intervjuerna, var överens om att man behövde jobba mer kollektivt och uppbygga ett gemensamt arbetssätt med stödinsatser.
Skolan behöver arbeta fram tydliga instruktioner, både från ledning ner till personal men också personalen sinsemellan, med utgångspunkt i anpassad undervisning. Och detta är det som Jarl et. al (2017) menar är utmärkande framgångsfaktorer i en skola. Respondenterna ansåg vidare att stödet inte var tillräckligt och att skolan inte riktigt gjort det som den ska göra, stödet upplevs undermåligt. En av anledningarna till detta kan enligt Jarl et al. (2017) förklaras med avsaknaden av en stabil och varaktig ledning, med tanke på att den undersökta skolan haft en del ledningsbyten, men även det gemensamma och kollektiva samarbetet på skolan. Vidare ska lärarna på skolan enligt Lahdenperä och Sandström (2011) ha kunskaper kring hur de faktiskt ska arbeta för att stötta dessa elever, och det upplevde vissa lärare att de saknade och de upplevde även att de inte visste vad som förväntades av dem. Även detta framhåller Jarl et al. (2017) är en av de bakomliggande orsaker till en icke framgångsrik skola, avsaknad av struktur och otydligt synsätt. De flesta deltagarna hade samsyn i hur stödet från skolan kan förbättras och på så sätt bidra med hjälp till denna elevgrupp. En sak
som tydligt framkom var att förberedelseklass var något alla undervisande lärare ansåg fattades på skolan. SVA-läraren ansåg att det var viktigt att påbörja arbetet med nyanlända för att sedan inte hamna problematiken vid senare år. Förberedelseklass hade kunnat vara en stödinsats som skolan tillsammans med kommunen ska erbjuda sina nyanlända för att kunna arbeta på rätt sätt redan från början. Stödet blir på så sätt uppbyggt redan från start och man kanske kan bryta trenden. Förberedelseklass tillsammans med studiehandledning kan vara de stödinsatser som skolan tillsammans ska planera, organisera och strukturera för att uppbygga den upplevda avsaknaden av stödinsatser.
6.2 Hur framträder stöd i några av skolans olika yrkesroller?
Det som främst påvisades i resultatet var att de flesta av deltagarna inte hade insyn i vad för stöd andra yrkesroller på skolan gav, utan visste vad för stöd man själv använde sig av.
Vidare finns det förbättringsmöjligheter som angivits av informanter på hur skolan kan på ett bättre sätt arbeta för att stötta utlandsfödda elever med låg socioekonomisk bakgrund, ett exempel på ett förslag var att informanterna tyckte att skolan skulle starta en tvålärarsystem för att på ett bättre sätt kunna hjälpa och stötta eleverna till kunskapsupphämtning. Det framkom även av resultatet att samtliga yrkesroller inte samarbetar med varandra, alla arbetar individuellt med egen planering och stödinsatser. Detta förklarade BR rätt tydligt med att “Stödinsatserna idag består ju i mycket enskilda initiativ från pedagoger(…)”
Stödet organiseras och utges på olika sätt och är något som varje pedagog enskilt planerar och utför. Resultatet visade även att de olika yrkesrollerna i skolan ser och förhåller sig till stöd på olika sätt. Studiehandledaren berättade om sitt stöd i form att hjälpa eleverna med att integreras i det svenska skolsystemet och samhället. Studiehandledarens stöd består av både faktisk undervisning, där rollen är att förklara begrepp och hjälpa till med att förstå ämnesinnehåll och hjälp vid prov, och “mjuka” faktorer såsom att stötta med att föra familjens talan, förklara sociala koder men även hjälpa till med att kommunicera med svenska myndigheter. Studiehandledarens stöd kan förklaras använda sig av interkulturell pedagogik och det som kan urskiljas är dimensionen innehållsintegrering, där studiehandledaren genom sitt stöd integrerar ämnesinnehåll från olika kulturer (Lahdenperä och Sandström, 2011). Det som eleverna tidigare har med sig från tidigare skolgång utanför Sverige till den nya “svenska” kunskapen. Detta skiljer sig från hur exempelvis L2 ser sin roll och hur stödet framträder. Stödet som L2 ser som viktig och av betydelse är utveckling i ämnet och högre studieresultat, alltså prestation, vilket ges i form av t.ex. enskilt stöd.
Stödet som SVA ger fokuserar på språket och alla stödinsatser handlar om att utveckla elevernas språkkunskaper i svenska. Detta är även något som Lahdenperä och Sandström
