Visuell kommunikation – att forma ett ämne.

Detta kapitel diskuterar konsekvenserna av modellen i förhållande till ämnesområdet Visuell kommunikation. Som ämnesfält spänner det över många vetenskapliga och

yrkesmässiga fält. Modellen med exemplen ovan pekar på ett par väsentliga områden som återkommer. Dels vetenskapliga perspektiv som till exempel semiotik, etnografi och receptionsstudier och dels dokumentära och fiktiva genrer som passar i förhållande till dem. Modellen och exemplen konkretiserar arbetet men ramar även in innehållet i form av vilka vetenskapliga och produktionsmässiga perspektiv som kan eller bör användas. I den bemärkelsen blir den didaktiska designen en process som definierar och beskriver själva ämnet visuell kommunikation. Att ha en öppen beskrivning av ämnet kan skapa väldigt olika innehåll och infallsvinklar både för studenter och arbetslag. På ett arbetslagsmöte försökte jag rita en karta över vad ämnet innefattade som slutade med ett konstaterande att det kan innehålla nästan vad som helst.

Bild 12: Sida från anteckningsblock från arbetslagsmöte på K3 2012-12-05

Behovet av definition och samsyn blev väldigt tydlig när vi diskuterade innehållet i kursen om vetenskaplig teori och praktik. Vad skulle den fokusera på? Studenternas ingång i ämnet är yrkesorienterat. Samtliga intervjuade studenter uttryckte tydligt att ambitionen är att arbeta i en yrkespraktik. De använder inte medieproduktionen som grund för

vetenskapligt arbete utan tvärt om. Studenterna söker sig till utbildningen för att bli producenter, inte akademiker. Tanken med dubbla perspektiv säger förstås att de ska stå med en fot i varje praktik, men det är viktigt att inse vad ingången är när vi ska förklara och visa på fältets bredd.

Marcus

Jag är är för att jag vill jobba med film men samtidigt vill jag ha mer kunskap om varför man gör som man gör… varför jag gör som jag gör och på så vis få lite mer koll på vad jag vill göra också.

Studenten uttrycker här en stark vilja och ambition som pekar på vikten av estetiken som drivkraft i en kunskapsprocess. Jag tolkar även uttalandet som en grundläggande förståelse för de dubbla perspektivens möjlighet och nödvändighet att konvergera även om slutmålet beskrivs som ”att jobba med film”.

Programmet Visuell kommunikation på K3 har valt att begränsa de estetiska praktikerna genom de valbara specialiseringarna till foto, teckning/illustration och rörlig bild. När det gäller de vetenskapliga praktikerna finns ingen tydlig begränsning eller ram. Med det som bakgrund renritade jag kartan utifrån att ämnet Visuell kommunikation på K3 är arbeta med produktion av visuella gestaltningar på vetenskaplig grund.

Bild 13: Visuell kommunikation; olika praktiker och traditioner.

Visuell kommunikation

Profesionell kommunikation Videproduktion, Foto, Illustration

Konstnärlig produktion Videproduktion, Foto, Teckning Sociologi

Antroplogi Etnografi

Medie- och kommunikations- vetenskap (Culture studies)

Konstvetenskap Filmvetenskap Kulturvetenskap Filosofi Psykologi Språkvetenskap Semiotik Kognitionsvetenskap Retorik

I förhållandet till begreppen situerat lärande och social praktiker är det viktigt att inse att det finns en risk med att generalisera beskrivningen av fältet som ett arbete med dubbla perspektiv. Inom perspektivet medieproduktion ryms flera sociala praktiker med olika metoder, processer och begreppsvärldar. Det är till exempel, i min mening, stor skillnad på kommersiell professionell medieproduktion och ickekommersiell konstnärlig produktion. Även de olika vetenskapliga fält som kan rymmas inom ämnet visuell kommunikation har sina specifika praktiker och begreppsvärldar. Min trianguleringsmetod är utformad utifrån ett arbete med rörlig bild, men det är svårt att applicera alla delar på alla praktiker. Till exempel är det inte helt lätt att se hur teckning och illustration ska fungera i förhållande till en etnografisk studie i modellen. Gemensamt för de olika estetiska praktikerna är ändå att de producerar visuella artefakter som är tänkta att kommunicera något. Utifrån en

produktionsprocess med producenten i ena änden och publiken i den andra på en linje blir det tydligt var det vetenskapliga förhållningssättet kan komma in i processen. Det sker dels i reflektionen eller förhandlingen mellan producenten och produktionen inne i

produktionsprocessen. Här är vissa vetenskapliga teorier och metoder användbara, som ligger nära själva produktionen. I förhandlingen mellan den färdiga produktionen och sin publik finns andra vetenskapliga praktiker som är användbara.

Bild 14: Vetenskapliga ingångar i produktionsprocessen.

I illustrationen ovan finns några exempel på vetenskapliga begrepp och traditioner. Det finns förstås fler men den ger en bild av två viktiga ingångar för vetenskapliggörandet av

Semiotik gestaltningspsykologi Kognition Narratologi Retorik Samhällsvetenskap Publikstudier Receptionsstudier

producent _produktionmedie- _publik

en estetisk praktik eller visuell kommunikation. Illustrationen tar inte i beaktning de diskursiva praktiker och kontextuella förhandlingar mellan mottagare och sändare som är en väsentlig del av dagens representationsteori.52 Men den pekar på vikten av att en estetisk praktik inte bara kan undersökas i förhållande till den som gör och vad som görs (förhandlingen mellan producent och medieproduktion) utan måste vidgas till den kontext i vilken den görs och brukas. (förhandlingen mellan medieproduktion och publik)

5 Slutsats

Den här uppsatsen argumenterar för ett användande av begreppet estetiska lärprocesser istället för begreppet dubbla perspektiv för att beskriva arbetet med både en gestaltande och en vetenskaplig praktik i ämnet visuell kommunikation på kandidatnivå. Begreppet dubbla perspektiv riskerar att förstärka en dikotomisering mellan teori och praktik, konst och vetenskap eller akademi och profession istället för att förena dem. Estetiska

lärprocesser är ett begrepp som pekar mot hur kunskapande sker och kan därför samla de dubbla perspektiven i en konvergerande social praktik vilket är målet för en examen i huvudämnet visuell kommunikation på Malmö Högskola. Estetik ska här förstås som en väsentlig del i alla kunskapande processer. Teorier om situerat lärande, tyst kunskap och socialsemiotik påvisar estetikens roll i vårt sätt att lära oss och skapa kunskap oavsett ämnesområde eller nivå. Kunskapande är inte en rationell process. Det är något som skapas i en förhandling mellan gamla och nya erfarenheter där känslomässiga upplevelser och uttryck är en väsentlig del av hur vi strukturerar, transformerar och gestaltar vår kunskap. Det är en ständigt pågående process som sker i handling i en social praktik, såväl en vetenskaplig som en konstnärlig. En estetisk praktik ska här förstås som de aktiviteter i läroprocessen som innefattar produktion av visuell kommunikation (film, foto och

teckning). Estetisk används för att produktionen i stor utsträckning bygger på tyst kunskap och intuitiva gestaltande processer. Det gäller förstås även andra representationsformer som till exempel musik och dans, men film, foto och teckning är de former som ingår som valbara inriktningar i programmet Visuell kommunikation på K3. Med utgångspunkt från

52 _{Se till exempel Stuart Halls representationsteorier i Hall, Stuart (1997). Representation: Cultural}

Representations and Signifying Practices. London: SAGE Publications Ltd. Idag är en förenklad

kommunikationsmodell med sändare – meddelande – mottagare förlegad men en enkel linjär beskrivning av produktionsprocessen kan vara pedagogiskt viktig för att visa var möjliga ingångar mellan en vetenskaplig och gestaltande praktik finns och vilka vetenskapliga verktyg som är användbara.

att vi en estetisk praktik lär oss om praktiken, i praktiken och genom praktiken öppnas ingångar till en vetenskaplig praktik och begreppsvärld som med analys och reflektion fördjupar kunskapen och gör den explicit (uttalad). På samma sätt fördjupar en estetisk praktik den vetenskapliga genom att göra den till en erfarenhet, en levd kunskap.

Begreppet transformation beskriver hur vi inom en representationsform av kunskap (till exempel en vetenskaplig i form ord och text) omförhandlar innehållet och gör det till vårt eget i samma form. Begreppet transduktion beskriver hur vi omförhandlar innehållet och gestaltar det i en ny representationsform (till exempel från ord och text till en visuell gestaltning) En estetisk lärprocess erbjuder en rörelse av både transformation och

transduktion mellan den vetenskapliga och estetiska praktiken och borgar därigenom för att den estetiska praktiken vilar på vetenskaplig grund. Den trianguleringsmodell baserad på olika kunskapsaspekter och representationsformer som detta arbete tagit fram, synliggör hur detta kan gå till och blir ett konkret stöd och en tänkbar metodologi för ämnet visuell kommunikation på K3.

6. Slutdiskussion

Syftet med studien att undersöka arbetet med dubbla perspektiv i en akademisk kontext från en didaktisk synvinkel gav ett väldigt konkret resultat. En lärares vardag i arbetet med studenternas lärprocess ställer högt flygande diskussioner om teori och gestaltning på kant. De vill veta vad de ska göra och varför. Om jag som lärare inte kan svara på det kan jag inte heller förvänta mig att studenterna självklart hittar en väg till en utvecklande

kunskapsprocess. Jag har funnit ett teoretiskt ramverk som i min mening kan motivera att en estetisk praktik i ämnet visuell kommunikation vilar på vetenskaplig grund. Även om studenterna initialt inte behärskar den begreppsvärlden erbjuder den didaktiska modellen en möjlighet för dem att göra det. Att skapa kunskap i handling. Den didaktiska

designprocessen är inte bara en metod för att skapa verktyg för studenterna. Med hjälp av den har jag fångat in en rad vetenskapliga fält och problematiserat tre sociala praktiker; den vetenskapliga, den medieproducerande och den pedagogiska. Designprocessen har även för mig varit ett kunskapande i handling. Den didaktiska modellen är än så länge hypotetisk. Den har växt fram under arbetet med studenterna på programmet Visuell kommunikation och har inte implementerats fullt ut. Planeringen av examensarbetet våren 2014 har startat och modellen har använts som utgångspunkt för arbetslagets diskussioner kring

tillvägagångssätt och innehåll. Den mottogs väl av kolleger och studenter och den konkreta utformningen gjorde det möjligt för oss att diskutera utan att falla in i en dikotomiserande

debatt om teori och gestaltning. Den satte även fingret på behovet av att definiera ämnet eller området visuell kommunikation i allmänhet och på K3 i synnerhet. I

högskoleförordningens målbeskrivning av en kandidatexamen står att studenten skall:

visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor.

Tolkningsmöjligheterna är stora och vi har både en möjlighet och ett ansvar att forma huvudområdets innehåll. Dels för att det är förhållandevis nytt och K3 är det enda lärosätet i Sverige som har examinationsrätt för en kandidatexamen i det. Och dels för att det

erbjuder en möjlighet att i en definition av ett huvudområde skriva in de dubbla perspektiven som en oundviklig del av ämnets kärna, dess metod och aktuella forskningsfrågor. Det jag har undersökt visar på hur ämnets vetenskapliga grund kan beskrivas som en konvergerande social praktik i mellanrummet mellan vetenskapliga och yrkesmässiga diskurser och att ämnets aktuella forskningsfrågor rör just denna

problematik. Om K3 som institution med detta som utgångspunkt utformar en avvikande definition av huvudområdet måste vi tro på vår idé och kan luta oss mot slutorden i Högskoleförordningens beskrivning av en kandidatexamen:

För kandidatexamen med en viss inriktning skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.

Estetik och estetiska lärprocess gäller förstås inte bara det visuella utan även andra

uttrycksformer. Därför kan resultatet av detta arbete användas för att problematisera många andra utbildningar. Nästa steg i arbetet med den didaktiska designen blir att ta fram

relevanta bedömnings-kriterier för den estetiska lärprocessen och revidera kursplanerna inom programmet. Jag ser fram emot detta arbete och möjligheten att göra en studie på genomförandet av studenternas examensarbete för att pröva validiteten i modellen och studenternas lärprocesser inom området visuell kommunikation. Margareta Melin gjorde en studie av examensarbetet på programmet Kultur och medier på K3, inom ramen för

projektet Kunskapens framträdandeformer (Kuff) 2011. 53 En liknande studie med samma forskningsdesign på examensarbetet i Visuell kommunikation, skulle skapa ett intressant jämförandematerial.

53 _{Göthlund, Anette m.fl (2011) Kunskapens framträdandeformer. Ett projekt om kunskaps-utveckling och} en högskolepedagogik med dubbelt perspektiv: teori och gestaltning i Resultatdialog, Vetenskapsrådets rapportserie 7:2011 Stockholm; Vetenskapsrådet

Källförteckning

Augustsson, Dennis (2012). Teori och gestaltning – En diskursanalys kring begreppen

inom K3, Malmö Högskola C-uppsats Stockolm: DIVA

Clancey,William.J. (1995) A tutorial on situated learning. Proceedings of the International Conference on Computers and Education (Taiwan) Self, J. (Ed.) Charlottesville, VA: AACE. 49-70, 1995

Danielson, Helena (2002) Att lära med Media Om det språkliga skapandets villkor i skolan

med fokus på video. Stockholm: Docusys

Drotner, Kirsten (2001) Att skabe sig selv, Copenhagen: Nordisk Forlag A/S

Grensjö, Bengt (2003) Pedagogik i arbetslivet. Tysta, tystnande och tystade kunskaper. Pedagogiska institutionen, Umeå universitet. Nr 71

Gustavsson, Bernt (2000) Kunskapsfilosofi – Tre kunskapsformer i historisk belysning. Stockholm; Wahlström & Widstrand  

Göthlund, Anette och Lindh, Ulla (2009) Intermezzo –_A performative research project

in teacher training, International Journal of Education through Art,

6(2):197-212

Göthlund, Anette m.fl (2011) Kunskapens framträdandeformer. Ett projekt om kunskaps-

utveckling och en högskolepedagogik med dubbelt perspektiv: teori och gestaltning i Resultatdialog, Vetenskapsrådets rapportserie 7:2011 Stockholm; Vetenskapsrådet

Hall, Stuart (1997). Representation: Cultural Representations and Signifying Practices. London: SAGE Publications Ltd.

Liedman, S-E. (2001) Ett oändligt äventyr. Om människans kunskaper. Stockholm: Albert Bonniers Förlag.

Lindstrand, Fredrik (2006) Att göra skillnad. Representation, identitet och lärande i

ungdomars arbete och berättande med film. Doktorsavhandling Stockholm: HLS Förlag

Lindstrand, Fredrik och Selander, Staffan (2009) Estetiska läroprocesser. Lund. Studentlitteratur

NationalEncyklopedin (1992) Höganäs; Bokförlaget Bra Böcker,

Melin, Margareta (2012) Olikhet som resurs Ingår i M Melin & E Johansson Inkluderande

möten i högskolan. Lund: Studentlitteratur

Melin, Margareta (2013 ) Searching for In-between spaces of knowledge.

Paper for Nordmedia13: Defending Democracy, 8-11th August 2013; Division 6: Media Literacy and Media Education

Polyani, Michael (2009) The tacit dimension. Chicago; The university of chicago press Reimer, Bo (2005) Estetik i ett Digitalt Bauhaus. Ingår i Ulf Lindberg & Bo Reimer (red)

Bildning och estetik i utbildning. Malmö högskola.

Öhman-Gullberg, Lisa (2006) Movere Att sätta kunskap i rörelse, Malmö studies in Educational Science: Licentiate Dissertaion Series 2006:1

Selander, Staffan och Kress, Gunther (2010) Design för lärande – ett multimodalt

perspektiv. Stockholm; Norstedts

Schön, Donald A. (2011) The reflecyive practioner. How professionals think in action. Farnham: Ashgate Publishing Limited

Skolverket (2011) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 Stockholm; Fritzes

Digitala källor:

Utbildningsplan för programmet Visuell kommunikation 180 hp, Malmö högskola.

http://edu.mah.se/sv/Program/KGVIK 2013-09-01. Högskoleförordningen, Bilaga 2 http://www.riksdagen.se/sv/Dokument- Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Hogskoleforordning-1993100_sfs-1993-100/ 2013-09-01   Bildförteckning

Bild 1: Reflektionsprocesser inne i och efter en medieproduktion. Illustration av Dennis Augustsson (2013)

Bild 2: Estetisk lärprocess som konvergerande social praktik Illustration av Dennis Augustsson (2013)

Bild 3: Triangulering utifrån epsiteme, techne och forensis Illustration av Dennis Augustsson (2013)

Bild 4: Trianguleringen utifrån konkreta representationsformer Illustration av Dennis Augustsson (2013)

Bild 5: Presentation av den färdiga modellen för studenterna Illustration av Dennis Augustsson (2013)

Illustration av Dennis Augustsson (2013) Använder Filmposter från Jaws (1975).

Källa: http://www.imdb.com/title/tt0073195/?ref_=sr_1

Bild 7: Exempel på medieproduktion med ”enkelt” perspektiv. Illustration av Dennis Augustsson (2013)

Använder bilder från Psy´s Gangnam-style (2012) och ComHems reklamkanpanj

ComHem-style (2013) Källor:

gangnam style: http://www.youtube.com/watch?v=9bZkp7q19f0 Comhen: http://www.youtube.com/watch?v=xrqkS3spHsk

Bild: 8 Exempel på vetenskaplig medieproduktion med ”enkelt” perspektiv. Illustration av Dennis Augustsson (2013)

Använder bilder från The Kuleshov experiment (1929) Källa: http://www.youtube.com/watch?v=4gLBXikghE0

Bild 9: Exempel på triangulering med produktionsreferens som utgångspunkt Illustration av Dennis Augustsson (2013)

Använder bilder från filmerna Ringu Nakata, Hideo (1998) och The Ring Verbinski, Gore (2002) samt fotografi av Teresa Grundin

Bild 10: Exempel på triangulering med teoretisk referens som utgångspunkt. Illustration av Dennis Augustsson (2013)

Använder filmposter från De kallar oss mods Jarl, Stefan (1968) samt fotografier av; Mikael Fritzon och Chioke Brown

Bild 11: Exempel på triangulering med den egna produktionen som utgångspunkt. Illustration av Dennis Augustsson (2013)

Använder filmposter från Idioterna Von Trier, Lars (1988), bilder från filmerna Fucking

Åmål, Moodysson, Lucas (1998) och Bröllopsfotografen Malmros, Ulf (2009) samt

fotografi av Caroline Ekstrand

Bild 12: Sida från anteckningsblock från arbetslagsmöte på K3 2012-12-05 Illustration av Dennis Augustsson (2013)

Bild 13: Visuell kommunikation; olika praktiker och traditioner. Illustration av Dennis Augustsson (2013)

Bild 14: Vetenskapliga ingångar i produktionsprocessen. Illustration av Dennis Augustsson (2013)