Vilka är de gemensamma och särskiljande grafiska elementen för layout och typografi på pizzamenyerna ovanför disken (digital skyltning)?
Slutsatser som drogs från den visuella innehållsanalysen är att det finns gemensamma och särskiljande grafiska element. Av de 25 menyer som analyserades var det 24 menyer som hade ett linjärt teckensnitt samt att många använde sig av liknande
teckensnittsfärger. Det var vanligt med vita, röda, gröna samt svarta färger på menyn eftersom det kan kopplas till färgerna på Italiens flagga. Nästan alla menyer använde sig av foton på mat och tonplattor bakom rubrikerna för att det skulle vara något
iögonfallande.
Något som särskiljer menyerna var bakgrunderna som skiljer sig i och med färger, bilder och tonplattor. Menyer som använde sig av skripter, mekaner och extremer skiljde sig från resten eftersom det var få menyer som använde sig av det. Layoutmässigt var det stor variation på designen eftersom de använde olika spalt-strukturer. De utnyttjade menyns satsyta på varierande sätt, vilket även syntes på olika digitala menyskyltar på samma pizzeria.
5.2 Gruppintervjuer
I vilken utsträckning uppfyller menyerna ovanför disken kundens förväntan och upplevelse?
Utifrån gruppintervjuernas resultat är slutsatsen att de digitala menyerna uppfyller informanternas förväntan och upplevelse hos lågprispizzerior. Genom att
informanterna såg på menyerna kunde de bygga upp en förväntning av vad för sorts pizzeria de skulle beställa från.
5.3 Semistrukturerade intervjuer
I vilken utsträckning finns det en medvetenhet om designprinciperna och designrekommendationerna för design av menyer hos pizzeriapersonal och formgivare?
5.3.1 Intervjuer med pizzeriapersonal
Slutsatsen är att pizzeriapersonalen inte var medvetna om designen när de skulle beställa en ny meny. När personalen beställde en meny från formgivaren hade de ingen bakomliggande tanke och tänkte inte på slutresultatet. Pizzeriapersonalen hade en egen uppfattning av pizzerian, majoriteten av pizzeriorna valde orden familjärt, fräscht och brett utbud av mat. Dock hade kunderna en annan uppfattning av pizzeriorna, vilket var billigt, snabbt, närliggande och brett utbud av mat.
5.3.2 Intervjuer med formgivare
Utifrån resultaten från denna studie är slutsatsen att formgivaren inte hade en medvetenhet om de existerande designprinciper och designrekommendationer.
Formgivaren som intervjuades var medveten om val av färger, kontraster och att vissa teckensnitt passade bättre än andra. Radavståndet och marginalerna beaktades inte medvetet i skapandet av menyerna. De designprinciper och designrekommendationer som togs upp under intervjun var inget som formgivaren visste att det hade betydelse för skapandet av design. Dessa begrepp och kunskaper är viktiga eftersom de hjälper till att skapa menyer som är iögonfallande, lättnavigerade, enhetliga och tydliga. För att informationen på menyerna ska nå ut på bästa sätt ska designen vara selektiv och konsekvent med placeringen av objekt, bilder och text.
När menyerna analyserades uppfattades samma försummelse inträffa fler gånger vilket påvisade att det inte var en avsiktlig slump utan en omedvetenhet. Menyerna var designade utifrån egna erfarenheter och uppfattningar, vilket berodde på att
formgivaren var självlärd via instruktionsvideor på internet och hade ingen tidigare utbildning.
Referenser
Andersen, N., & Nilsson, I. (2014). Interiör + varumärke = sant? – en studie om
interiörens betydelse för varumärket. (Examensarbete, Karlstads Universitet, Karlstad).
Hämtad från http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:694038/FULLTEXT01.pdf Becker, L., van Rompay, T. J., Schifferstein, H. N., & Galetzka, M. (2011). Tough package, strong taste: The influence of packaging design on taste impressions and product evaluations. Food quality and preference, 22(1), 17–23.
Bell, J. (2000). Introduktion till forskningsmetodik (4). Lund: Studentlitteratur.
Bergström, B. (2017). Effektiv visuell kommunikation (11). Stockholm: Carlsson Bokförlag.
Bergström, B., Flessa, G., & Lundgren, P. (1999). Grafisk kommunikation (2). Malmö:
Liber AB.
Broweus, N., Hultén, B., & van Dijk, M. (2011). Sinnesmarknadsföring (2). Malmö:
Liber AB.
Denscombe, M. (2017). Forskningshandboken (4). Lund: Studentlitteratur.
Ehnmark, A. (2017). Därför behövs kontrasten. Hämtad 2020–03–08 från https://tr.se/kunskap/darfor-behovs-kontrasten/
Ericson, Å., & Mesic, M. (2016). Förpackningsdesign och konsumentreaktioner en studie om stildrag inom egna lågprisvarumärken. (Examensarbete, Linköpings Universitet, Norrköping). Hämtad från
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:915766/FULLTEXT01.pdf
Hartman, J. (1998). Vetenskapligt tänkande (2). Lund: Studentlitteratur.
Heine, A. (2005). Arne Heines bok om typografi (4). Askersund: Bild & kultur.
Hellmark, C. (2006). Typografisk handbok (5). Stockholm: Ordfront.
Jais-Nielsen, E. (2004). Tidskriftsdesign. Värnamo: Ordfront.
Johansson, N. (2015). Layout och typografi i vetenskapliga artiklar: En kartläggning av konventioner gällande grafisk formgivning inom matematik, medicin och
utbildningsvetenskap. (Magisteruppsats, Högskolan Dalarna, Falun). Hämtad från https://pdfs.semanticscholar.org/a97c/b94e3c5eb5257690f9d12585a7ed712ef577.pdf
Larsson, L. (1997). Tillämpad kommunikationsvetenskap (4). Lund: Studentlitteratur.
Lundström, A. (2010). Menykonstruktion – Hur skapas en fysisk meny?.
(Examensarbete, Örebro Universitet, Örebro). Hämtad från http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:358127/FULLTEXT02.pdf
McCall, M., & Lynn, A. (2008). The effects of restaurant menu item descriptions on perceptions of quality, price, and purchase intention. Journal of foodservice business research, 11(4), 439–445.
Mossberg, L., & Sundström, M. (2017). Marknadsföringsboken (7). Lund:
Studentlitteratur AB.
Nationalencyklopedin. (2020). Typsnitt. Hämtad 2020–03–16 från https://www-ne-se.www.bibproxy.du.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/typsnitt
Ozdemir, B., & Caliskan, O. (2014). A review of literature on restaurant menus:
Specifying the managerial issues. International Journal of gastronomy and food science, 2(1), 3–13.
Pizzeria. (2020, 24 januari). I Wikipedia. Hämtad 20–01–31, från https://sv.wikipedia.org/wiki/Pizzeria
Ponddesign. (u.å). Eldorado. Hämtad 2020–04–14 från
https://ponddesign.se/work/eldorado/?fbclid=IwAR29j6jWCLB4huQ2DJqydngCriqPn OvlWZX5gwdo9RBB_9yHUbRlru71J6o
Waldron, D. (2019, april). Where Should Your Restaurant Stand on Digital Signage?.
QSR. Hämtad från https://www.qsrmagazine.com/outside-insights/where-should-your-restaurant-stand-digital-signage
Wevju. (2020). Hur fungerar en digital menytavla?. Hämtad 2002–03–02 från https://www.wevju.se/hur-fungerar-en-digital-menytavla/
Wheeler, A. (2013). Designing brand identity: an essential guide for the whole branding team (4). New Jersey: John Wiley & Sons
Yang, S. S. (2012). Eye movements on restaurant menus: A revisitation on gaze motion and consumer scanpaths. International Journal of Hospitality Management, 31(3), 1021–1029.