Walking tour

Denna del av resultatet består av en redogörelse med utgångspunkt i bilder. Dessa ligger som bilagor sist i uppsatsen. Walking touren har genomförts med elever på alla stadier, F-3, 4–6 och 7-9. De har fått berätta om sin skolmiljö genom att gå runt på skolan tillsammans med mig samt svarat på frågor som jag ställt. Underlaget är sammanställt utifrån mina anteckningar.

F-3

Utanför varje klassrum på F-3 sitter det färgglada skyltar som hälsar en välkommen (Bilaga 4). Eleverna berättade att det är för att alla ska känna sig välkomna och veta att man får vara som man är. När vi pratade om hur alla skulle kunna förstå det som står på skylten svarade de att man kan ha flera skyltar på fler språk, kanske arabiska eller engelska. Eleverna var väldigt måna om att det är viktigt att alla förstår när man pratar, läser och skriver. I årskurs tre börjar eleverna med engelska på schemat men även eleverna i lägre åldrar arbetar ibland med engelska även om det inte är ett kunskapsmål de har. Ett sätt som de tycker att man synliggör andra språk på är via den här larven som berättar vad färgerna vi har heter på engelska (bilaga 5). Skulle det vara så att eleverna inte kan något annat språk än svenska (eller ens det) får eleverna på F-3 lära sig tidigt att använda tecken som stöd men också bildstöd (bilaga 6). Eleverna får tidigt (förskoleklass) lära sig om hur bokstäverna ser ut på teckenspråk. De får också lära sig räkna på teckenspråk.

4-6

Eleverna visar en vägg som är gjord av små mosaikbitar (bilaga 7). Eleverna berättade att här är 5ornas ”kapprum” som de hänger mest i. Det eleverna berättade om denna konst är att den kan symbolisera att vi är olika som människor. Att vi ser olika ut och beter oss olika. De små gubbarna har olika färger, vissa är mörkhyade, vissa har slöja och andra inte. De berättade att det symboliserade olika kulturer, i vissa kulturer har vi kameler andra inte. Eleverna berättade att bilden skulle kunna vara ett sätt att synliggöra fler kulturer och de som finns representerade på skolan. Eleverna visade att på skolan har de skogräns vid vissa områden (bilaga 8). Dessa är skrivna på svenska med tillhörande bildstöd. Eleverna tycker att det är bra att detta finns för att alla ska kunna förstå även om man inte kan svenska. Uppe i 4ornas korridor visade eleverna att det är vita väggar och tråkigt. Eleverna i åk 6 tyckte även att deras korridor var vit och tråkig men förstod samtidigt varför det var så. Hade det varit olika färger hade det varit kanske svårare att koncentrera sig säger eleverna i åk 6. De berättar även att andra skyltar på skolan behöver stå på fler språk för att fler elever ska ha möjlighet att förstå och att det borde finnas bilder som förklarar vad som finns var till exempel läromedel, toaletter och sittplatser.

7–9

På högstadiet berättade eleverna att språk syns mest i de läromedel som de använder t.ex. ordlistor, skrivböckerna, läseböcker osv (bilaga 9). Det syns också via skolans

24

vision som skolan har valt att ta ut en liten del av och skriva på väggen (bilaga 10). Eleverna säger att det är bra att den finns där men att kanske inte alla kan förstå den. Kanske att den skulle stå på fler språk än bara svenska tycker eleverna. Många av de skyltar som finns på skolan är skrivna på svenska berättar eleverna. Det är bra att det är så för då kan de som inte kan svenska lära sig det via sin miljö men eleverna säger också att det måste kunna finnas på allas språk för att alla ska kunna förstå. De refererar till visionen på väggen när de talar om skolans värdegrund och trivselregler (bilaga 11). Precis som eleverna på 4-6 talade dessa om alla människors lika värde när vi såg konstverket med slöjdade ansikten (bilaga 12). De tycker att ansiktena visar hur olika vi människor är och att det är helt okej. De nämnde också att det kan vara av rent nöje som de sitter uppe, att det enbart är till för att vara fint men kan också symbolisera olika människor i världen.

Diskussion

I det här avsnittet diskuteras studiens resultat i relation med tidigare forskning. För att det ska bli en tydlig struktur används frågeställningarna som underrubriker.

Uppsatsens syfte var att undersöka på vilka sätt flerspråkighet synliggörs i skolans miljöer samt vad lärare och elever anser att flerspråkigheten har för påverkan på identiteten. Frågeställningarna som ska besvaras är:

1. Hur synliggörs språk i skolmiljön?

2. På vilket/vilka sätt kan det vara viktigt att synliggöra språk i skolmiljön för identitetsarbetet?

3. Hur arbetar pedagoger/lärare konkret med språk och identitet i skolan?

Hur synliggörs språk i skolmiljön?

I skolan som studien har gjorts på syns språk i skolmiljön på det sätt att det främst är i den allmänna miljön där alla elever och lärare vistas, i korridoren, men även i

klassrummen till viss del. Det syns via planscher, affischer, skolans vision och hur man pratar med varandra. Det syns även via olika typer av skyltar som ska visa vad något är eller som ska fungera i lärandesyfte.

På skolan idag syns språk främst via kommunikation med varandra. Detta kan ske via bilder, skrift eller i samtal med varandra. Språk kan inte existera helt av sig själv vilket således visas på denna skola, för att kommunicera behövs en motpart som lyssnar, läser skrivuppgifter eller tittar på bilder, det behövs därmed en mottagare. Lärarna på denna skola menar att språk finns där människorna är och återkommer många gånger till att det är när vi kommunicerar som språk syns i sin kontext.

Den här skolan är väldigt duktiga på att visa olika sätt av kommunikation. Det sker verbalt, i skrift, kroppsspråk, bilder etc. Det i sin tur gör att eleverna hittar ett sätt att kommunicera på ”sitt sätt”, de hittar ett sätt att kommunicera med varandra trots att man kanske inte kan språket som talas osv.

Något som känns självklart för de flesta som gått i skolan är att undervisningen genomsyras av språk. När vi talar med varandra, när vi skriver våra uppgifter eller lyssnar på läraren så förmedlas ett språk, oavsett om det är kemi, svenska eller bild som undervisas. Som vi kunde se på denna skola arbetar man med begreppsförståelse i de flesta åldrar och uppmuntrar till att använda sitt starkaste skolspråk i

25

arbetsprocessen. Eftersom det under de senaste åren har ökat med flerspråkiga elever i den svenska skolan behöver vi göra en omställning från enspråkig till tvåspråkig undervisning vilket den här skolan visar prov på att de faktiskt kan. Elever får använda sitt första språk även om det inte är svenska för att lära sig det svenska språket, de får lära sig andra språk för att öka förståelse för andra människor och kulturer och de får lära sig att språk är kul. Svensson och Torpsten (2017) menar att detta ger möjlighet till elever med fler språk/annat språk än svenska som förstaspråk att utveckla sina språk och lära sig mer tillsammans med andra vilket också är en del av uppsatsens teoretiska perspektiv, att vi lär oss i samspelet med andra människor (Svensson m.fl., 2017).

Wedin (2011) är en förespråkare av vikten av högläsning i skolan. Hon menar att det är ett viktigt arbetssätt för språkutvecklingen och för att synliggöra fler språk i skolans miljöer. På den här skolan används högläsning på de flesta stadier på olika sätt, vissa arbetar mer med det än andra. Det sker både i helklass, i par, läsning av olika typer av böcker och texter. Högläsningen används främst för att eleverna ska lära sig uttala ord rätt men också för att öka sin läsförståelse. Genom att läsa högt får man en annan förståelse för texter än om man läser den tyst. Wedin nämner att högläsningen ger ett meningsfullt input-flöde. För att kunna genomföra högläsningen behöver texterna som ska läsas vara noga utvalda, de ska kunna ge en språklig stimulans hos eleven för att det ska kunna kännas meningsfullt (Wedin, 2011).

På vilket/vilka sätt kan det vara viktigt att synliggöra språk i skolmiljön för identitetsarbetet?

Att kunna behärska språk blir allt viktigare i dagens samhälle. På samma sätt som läroplanen för grundskolan (2011) talar om att det är viktigt att kunna göra sig förstådd är det även enligt eleverna och lärarna på skolan viktigt för att kunna kommunicera men också för framtiden när eleverna ska ut i arbetslivet. När skolan synliggör språken i den miljön som eleverna vistas i skapas inkludering (Skolverket, 2011).

Person och Person (2016) beskrev inkludering som en gemenskap där man har respekt och solidaritet för varandra. Detta skapas när man synliggör språk och ställer upp de som jämlika bredvid varandra. Det ska inte spela någon roll var man kommer ifrån och hur man pratar för att skolan ska ta tillvara på språk. Resultatet visar att arbetet med att ta tillvara på allas språk kan ge många vinster då även eleverna tycker att det är viktigt och intressant med språk (Person, Person, 2016).

Norberg Brorsson & Lainio (2015) beskrev flerspråkiga elever och deras tillgång till språk i skolan som viktigt och att det kan få konsekvenser om skolan inte kan se språkets roll i lärandet. Som vi kan se i resultatet finns det en blandning i hur man arbetar med språk i skolan både att synliggöra i korridoren och i undervisningen. Lärarna försöker anpassa undervisningen till varje egen individ utefter tidigare kunskaper och erfarenheter och lägger sin undervisning på en begriplig nivå för det mesta. Det anses dock svårt då resurserna inte finns eller att det kräver för mycket av den tiden lärare inte har (Norberg m.fl., 2015)

26

Språket är viktigt för identiteten eftersom det beskriver vem man är och vem man vill bli. Språket visar vilket land man kommer ifrån och vilken kultur som eventuellt kan vara en del av ens personlighet. Eleverna beskriver, precis som Pavlenko och

Blackledge (2004), att identiteten förstår man utifrån hur någon ser ut och beter sig för att man oftast har någon föreställning om hur ”en sån människa” är. Man kan se på någon som är svensk att hen är svensk och man kan också se på någon som är afrikan att hen är afrikan för att vi har ofta förutfattade meningar om hur de ska vara. För att spräcka hål på dessa fördomar och förutfattade meningar om hur människor är behöver skolan undervisa och synliggöra olika språk, människor med olika

bakgrunder och kulturer för att påvisa att vi alla är lika mycket värda. I Lgr11 står det att undervisningen ska syfta till att bland annat skapa förståelse för omvärlden, det börjar med att visa allas lika värde (Läroplanen för grundskolan, 2011).

Hur arbetar pedagoger/lärare konkret med språk och identitet i skolan?

Olika sätt som vi har sett den här skolan göra är bland annat att affischera väggarna med bilder, texter, olika ord vilket är ett väldigt enkelt och kreativt sätt att göra det på. Risken finns kanske att det slits ner av eleverna eller att det passerar obemärkt och får inte den uppmärksamhet det kanske skulle behöva. Det kan också få ett positivt utslag på så sätt att det ger eleverna, så även lärare, en chans att lära sig varandras språk och ger alla elever rätt förutsättningar för att lyckas och förstå sin omgivning från start. Att visa “alla språk är viktiga” är en bidragande faktor för att man själv ska vilja identifiera sig med sitt språk. Att synliggöra språk i skolmiljön menar Cummins (2017) är viktig del i utvecklingen av både språket och sin egen identitet. Skyltar finns det många i skolan som visar var allt finns och var man ska, som visar vägen. Jag tror precis som Cummins och skolans elever att dessa behöver finns på fler språk än svenska och eventuellt som bildstöd för att det ska bli ännu tydligare för elever som inte kan det svenska språket än. Detta är inte endast en vinst för elever som har svårt för svenskan utan även för andra elever som upplever sig ha ett intresse för språk och tycker att det är kul och intressant. Det gör eleverna medvetna om sin omgivning med minskar tveksamhet/skam som finns kring vissa språk. Det skapar även en

inkluderande känsla där alla får vara med på sina förutsättningar (Wedin, 2017). På högstadiet brukar de i regel ha en tema-vecka nästintill varje år. Det har sett lite olika ut genom tiderna, senast var det en stress-vecka med fokus på hur man kan stressa mindre och olika arbetssätt för det. Ett förslag från en av eleverna i enkäterna är att göra en sådan vecka fast med fokus på språk. Där man får lära sig nya språk, fokusera på ett specifikt och fördjupa sig i det eller enbart ha språkämnen en hel vecka. En sådan vecka skulle öka förståelsen för språk som finns i världen men eventuellt även språk som finns på skolan och hur de påverkar den som representerar sig med språket.

Slutsatser utifrån denna studie är att språk syns i princip var vi än verkar inom skolan, allt ifrån samtal med elever till böcker vi läser till skyltar på toaletten. Det är ett av våra största och viktigaste kommunikativa redskap om det så gäller verbalt eller via kroppsspråk. Det språk som man väljer att representera sig med är viktigt för den egna identitetsutvecklingen på så sätt att man ”är sitt språk”. Språket för med sig en

27

kultur och en bakgrund som nu ska etableras tillsammans med ett annat språk, svenskan. Jag är en helt svensk person som har svenska som förstaspråk och har lärt mig engelska som ett andraspråk. För mig är det viktigt att veta hur det svenska språket är uppbyggt och hur det kommer sig att språket ser ut som det gör idag för att förstå varför vi är som vi är. Jag tror att språket och hur jag förmedlar det ger andra en chans att se hur jag är, vad jag identifierar mig som och vem jag vill vara.

Skolorna idag behöver ta ett större ansvar för språkutveckling, inte bara för nyanlända och elever med annat förstaspråk än svenska, utan för alla elever. Alla elever behöver utveckla sitt språk, om än på olika sätt. Detta behövs för att vi ska förstå vår omvärld och för att det i vårat samhälle i framtiden ska finnas demokratiska medborgare som vet vad som är rätt och fel och visar att vi alla är jämlikar oavsett var vi kommer ifrån eller pratar för språk.

Metoddiskussion

Här förklarar jag närmare de val som jag har valt att göra när det gäller val av metoder i studien.

I studien har jag valt att använda mig av en kvalitativ metod där enkäter, intervju och en Walking otur har genomförts. Valet av metod tycker jag har varit bra. Jag ville inte göra en studie där jag får fram massa siffror på hur något kanske ser ut eller är. Det jag ville undersöka hade jag en föraning om att det skulle vara svårt att få fram konkreta siffror på och att det skulle krävas en djupare förståelse vilket gjorde att den kvalitativa metoden passade bäst. Den kvalitativa metoden lämpande sig bäst för studien då jag ville undersöka sambandet mellan orsak och verkan. Jag ville se vilka uppfattningar som fanns och hur dessa i sin tur påverkar den egna individen och omgivningen (Bryman, 2002). Eftersom jag undersöker något socialt, sociala händelser i dess kontext, lämpar sig den kvalitativa metoden bäst då den baseras på underlag från verkligheten i sin kontext (Denscombe, 2009)

Valet av insamlingsmetoder har däremot varit för ambitiöst för den korta tiden jag hade att genomföra studien på. I teorin verkade det bra och smidigt att använda sig av olika typer av materialinsamling men det som jag inte hade tänkt på var att det i praktiken tar mer tid än tänkt. Jag hade inte räknat med att behöva genomföra all materialinsamling sista veckan i skolan som eleverna gå på. De flesta klasser hade bokat in andra saker som utflykter, temadagar osv för att betygen var satta och man inte behövde lägga något stort engagemang på en ”riktig” undervisning. Hade jag gjort samma studie igen hade jag planerat att genomföra materialinsamlingen tidigare, ungefär två veckor tidigare. På grund av de tighta materialinsamlingstillfällena tror jag att resultatet har påverkats mest på Walking touren och intervjun då de kräver mer uppstyrt och planerat upplägg, vilket jag inte hade. Jag tror även att om jag hade planerat Walking touren och intervjun bättre hade resultatet och det insamlade materialet varit bättre och mer innehållsrikt. Jag hade kunnat få ut mer information och underlag som kanske hade gynnat studiens resultat. Valet av materialinsamling tycker jag var hyfsat okej ändå. Det är bra insamlingsmetoder som ger hyfsat mycket material men som sagt tar tid. Hade jag gjort samma studie igen hade jag fokuserat på enkäter som ger mer resultat där det finns fler frågor att besvara som ger ett bredare resultat. Enkäter upplever jag är ett enkelt sätt att samla in material snabbt och att det kan vara anonymt för de som inte vill berätta vilka de är. Jag hade också valt att fördjupa mig mer i intervjuer med elever men också lärare för att få en inblick från båda sidor. Walking touren hade jag inte genomfört. Det var spännande och intressant att gå runt med elever i skolan men det var också

28

tidskrävande och svårt att få ut information från eleverna som skulle kunna ge något mer. De hade svårt att berätta om miljöerna då de inte tänkt så mycket på det mer än det som sägs i resultatet.

Andra faktorer som kan ha påverkat resultatet är att jag som forskare inte är okänd för skolan som jag valt att undersöka. Jag känner till skolan hyfsat bra och är insatt i hur den styrs och vad som sker där. Hade jag velat ha ett oberoende resultat som jag eventuellt inte kan ha påverkat skulle jag istället valt en annan skola att undersöka som jag inte kände till innan.

Slutsatser och vidare forskning

Slutsatser som kan dras av den här studien är att språket är viktigt för den egna identiteten. Det som också är viktigt och intressant att se är hur lärarna arbetar och hur språk syns i just den här skolmiljön. Det skiljer sig säkert beroende på vilken skola man gör undersökningen på men den här skolan tror jag kan ha nytta av det som kommit fram i undersökningen och sätter igång tankarna om hur de behöver förbättra sin miljö och på vilka sätt. Vi som pedagoger behöver ta tillvara på de språk som finns i våra skolor och arbeta för en inkluderande känsla där alla får komma som de är, oavsett bakgrund och kultur. Jag som pedagog kommer, efter de förutsättningar och resurser jag har, arbeta mer kring språk i mina ämnen för jag vet att det är viktigt för mina elever att visa att deras språk är viktiga och förtjänar att synas.

Så här i efterhand har jag svårt just nu att se om min forskning har bidragit till något mer. Jag tror att det kan ha bidragit till tankar och idéer till den lokala skolan men i det större perspektivet har jag svårt att se att det skulle göra någon större skillnad just nu. Det min forskning efterfrågar är hur språk syns i skolan, om det är viktigt eller inte att synliggöra språk och hur synliggörandet kan påverka den egna identiteten. För eleverna och somliga lärare är det viktigt och vi kan se det i tidigare forskning som jag lyfter fram. För min egen del tycker jag att språk är viktigt för identiteten men att det behövs mer forskning kring detta, det behövs en större undersökning för att se hur viktigt det