bildens och användarens utseende. Detta kan även ske i förhoppningen att andra gillar och
kommenterar ett vetenskapligt inlägg som användaren har publicerat för att projicera bilden
att de är smarta. Den tidigare forskning angående självpresentation på Facebook gav liknande
slutsatser och anmärkte precis som denna studie att bekräftelse ges primärt via kommentera-
och gillafunktionera (Sjökvist, 2013).
Mjukvarorna påverkar användare till att uttrycka sig just pga. att deras funktioner gör det effektivt för användarna att tillfredsställa sina behov och pga. att funktionerna som
Sida | 39 visar alla inlägg med olika uttryck befinner sig t.ex. i hemsidan i båda mjukvarorna och i
princip vart användaren än befinner sig i mjukvarorna finns det tillgång till eller snabb tillgång till att uttrycka sig. Flera funktioner i mjukvarorna har dessutom text som uppmanar användarna att uttrycka sig som t.ex. texten ”Vad gör du just nu?” som står i
statusuppdateringsrutorna och ”Lägg till en kommentar” som står i kommentarrutorna under inläggen i Instagram. Alexandersson och Hansson kom även fram till i deras arbete användarna aktivitet påverkas och utvecklas av sociala medier, vilket bl.a. skedde via funktionerna .” (Alexandersson & Hansson, 2011).
Mjukvarornas preferenser bidrar också till att användare av Facebooks och Instagrams mjukvaror uttrycker sig genom deras funktioner. Profilbildsfunktionen möjliggör t.ex. användarna att genomföra justeringar inom mjukvaran som gör att deras profil och mjukvaran generellt blir mer personlig. När användare väljer en ny eller byter profilbild uttrycker och delar dem information med deras vänner och följare. Liknande som Elander och Gorinjac förklarar i deras uppsats används preferenser som profilbilden även av användare i sökandet efter bekräftelse (Elander & Gorinjac, 2012). Eftersom genom profilbilden kan användare uttrycka en önskad bild av dem som de samtidigt önskar ska bidra till positiv respons från andra användare. Sekretessinställningarna i mjukvarorna gör det möjligt för användare att avgöra ifall och för vilka andra användare deras information ska vara tillgänglig för. Detta bidrar till att användarna känner att de har kontrollen över deras information och känsla av denna kontroll gör att dem vågar och vill uttrycka sig i
mjukvarorna genom att dela deras information (Fuller, 20o8).
Facebooks och Instagrams mjukvaror kan genom sina funktioner och information få
användare att känna sig pressade och stressade till att skapa flera och mer intressanta inlägg. Detta uppstår bl.a. av texterna som uppmanar dem att göra inlägg som t.ex. den tidigare nämnda statusuppdateringstexten ”Vad gör du just nu?” i Facebook. En annan orsak till pressen och stressen som upplevs är gilla-, kommentera- och delafunktionerna som används för att ge bekräftelse. Användaren får desto mera bekräftelse, desto fler som gillar,
kommenterar och delar deras inlägg. Ifall inga eller få gillar, kommenterar eller delar deras inlägg blir användaren osäker på sig själv och sina inlägg, vilket kan resultera i att
användaren lägger ut ännu mer inlägg för att förhoppningsvis få bekräftelse. Detta är problematiken som kan uppstå med mjukvarorna och som även Kross presenterade i sitt arbete. Hans arbete visar även som denna studie att användarna förlorar och saknar mera tid offline med sina vänner pga. deras aktivitet i mjukvarorna, vilket bidrar ångest (Kross, 2013).
Författare: Sonny Andersson och Mikaela Vidén
Sida | 40 Det är svårt för användare att tro att deras kan påverka andras användning av Facebooks och
Instagrams mjukvaror, eftersom de har ingen idé om hur de skulle kunna göra det och ifrågasätter deras egna aktivitet i mjukvarorna. De ifrågasätter sin aktivitet eftersom att de många de känner pressen och stressen till att publicera inlägg och emellanåt känner ångest av det dem missar pga. deras aktivitet, samt anser flera av dem att majoriteten av
informationen i mjukvarorna är irrelevant. Enligt dem är det utvecklarna bakom
mjukvarorna som bestämmer hur mjukvarorna ska utvecklas, men att dem inte heller kan utveckla mjukvarorna hursomhelst. Detta pga. att de måste anpassa sig utifrån hur
användarna använder mjukvarorna och vad som verkar vara populärt utifrån användarnas beteendemönster, vilket nödvändigtvis inte behöver vara något användarna mår bra av. Därför upplevs det vara Facebooks och Instagrams högsta prioritering att ha många och aktiva användare, ifall de nuvarande användarna mår bra är en sekundär prioritering.
Sida | 41
6. Diskussion
6. 1 Tankar
Resultatet gör teknikdeterminism till den mest appliceringsbara teorin. Användarna använder effektiva metoder via tekniken för att tillfredsställa deras inneboende behov, metoder vars konsekvenser är att användaren mår sämre, trots detta fortsätter användaren att aktivt använda dessa metoder. Samtidigt kan utvecklarna inte heller bestämma hur mjukvarorna ska utvecklas och fungera, eftersom ifall utvecklingen inte längre uppfyller behoven kommer de förlora användarna. De måste konstant utveckla deras mjukvaror för att inte annan mer effektiv teknik får deras användare, vilket kan vara en anledning till varför Facebook Inc som tidigare nämnt köpte Instagram. Att ha ett stort företag med inflytelserika personer är ingen garanti för framtida verksamhet. Kodak, det en gång dominerande
företaget inom fotografi utvecklade 1975 en digital kamera som de valde att varken lanserade eller fortsatte utveckla pga. risken att det skulle hota deras analoga produkter. Medan andra nya digitala företag växte och blomstrade, försvann efterfrågan på analog teknik och likaså försvann Kodaks dominans. 2012 ansökte Kodak konkurs (Hardy, 2015).
Hur användarna använder Facebook och Instagram är deras eget val och ansvar, vilket styrs av deras behov. Sociala medier existerar inte utan användare, men inte heller utan
efterfrågan av kunder som finansierar tjänsterna. Kundernas aktivitet eftersöker utvecklarna på Facebook och Instagram, därför försöker de förehålla sig efter användarnas behov. Om dessa behov styrs av eller går att styras av användarna är dock vagt, teknikdeterminism är ett applicerbart perspektiv. Användarna har ingen markant kontroll över tekniken, dess
utveckling, användningen och behoven tekniken tillfredsställer (Wyatt, S. 2008). Teorin kan upplevas extrem, dock verklig när den tillämpas på ett modernt samhälle med all form av teknik i åtanke. Oavsett relationsstatus, kön, etnicitet, yrke eller förmögenhet är människor i ett modernt samhälle omgivna av teknik, t.ex. mobiler, TV, datorer, internet, Facebook, Instagram och m.m. Teknik som brukas vardagligt och utifrån dessa vardagliga bruk
influerar liv och samhällen, teknik som mestadels underlättar och effektiviserar möjligheten att motta och sända information.
Teknik är också mer än materiella ting. Skrift är en teknik för att kunna förmedla och motta information och tekniken har existerat sedan 3200 f.Kr (Betrò, 1996). Skrift och skriftlära har
Författare: Sonny Andersson och Mikaela Vidén
Sida | 42 kontinuerligt utvecklats sedan dess begynnelse för att effektiviseras (Coulmas, 1989), vilket
inneburit att skriften expanderat för att täcka flera uttryck och simplifierats för att kunna användas av större antal. Idag är ca 84% av alla människor läskunniga och för dem
läskunniga bidrar tekniken till en öppnare värld, medan resterande 16% (Hammer, 2012) kan uppleva att bristen av förståelse av tekniken exkluderar dem från omvärlden. Bristen av förståelse av tekniken gör dem oförmögna att förstå grundläggande skyltar, medicinerings etiketter, varningstexter, jobbansökningar etc och chanserna för ett sunt och produktivt liv minimeras. Enligt Socialkonstruktivism är språket systemet som människor nyttjar för att konstruera verkligheten (Berger & Luckmann, 1966) och som skriftspråket är talspråket en teknik som också konstant effektiveras och dem oförmögna att tala ett språk kan uppleva att dem exkluderas från omvärlden. Talspråket möjliggör människor att uttrycka sig tydligare och utvidgande, vilket kommunikationssystem möjliggör oavsett dess komplexitet och flexibilitet. Alla kommunikationssystem är olika former av teknik utvecklade för att
effektivera samhällen och kommunikationssystemen innehåller ramar som användarna kan röra sig inom. Ifall ramarna utvidgas beror det på utveckling av teknikens egna agenda att effektiveras. Individer kan någorlunda influera när ordet kommer i bruk och hur ordet benämns, men om tiden de nämner ordet inte är aktuellt för ordet kommer det inte kvarstå och ifall begreppet inte är aktuellt för ordet kommer begreppet justeras per automatik. Ordet ”hen” nämndes 1966 pga. bristen av ett könsneutralt ord som kunde ersätta ”han eller hon”, samt "någon av okänt/anonymt kön" och trots mycket kritik används ordet mera regelbundet de senaste åren. ”Hen” är ett ord som simplifierar, tydliggör och utvidgar det svenska
språket, det effektiverar tekniken. Oavsett hur människor och samhällen procederar inkluderar processen olika former teknik, teknik som kontinuerligt utvecklas för effektivisering och håller människor och samhällen inom dess ramar.
Enskilda användare kan inte ändra massans sätt att bruka sociala medier. Det är utvecklarna som avgör vilka verktyg som finns tillgängliga och vilka möjligheter, samt begränsningar verktygen har. Användarna kan använda verktygen inom ramarna och inte individuellt utvidga ramarna. Däremot om 500 miljoner vill använda verktyg annorlunda eller söker specifika verktyg, höjs möjligheterna att ramarna utvidgas. Dock innebär detta ingen garanti för utveckling, utvecklarna kan ignorera efterfrågan ifall de vet att uppfyllandet av efterfrågan bidrar till negativa effekter. Uppfyllandet av efterfrågan kan även senare demonstrera att användarna inte hade ett genuint behov för det som efterfrågades, vilket resulterar i att verktygen avlägsnas.
Sida | 43 Enskilda användare kan justera sin personliga användning av Facebook och Instagram inom
de existerande ramarna, vilket majoriteten bör göra. Flera verkar spendera för mycket tid på sociala medier, tid som de kunde ha spenderat på något viktigare och bättre. Tjänsterna har bra och användbara verktyg, men det är viktigt att ibland strunta i sociala medier. Som nämnt kan Kommunikation via bilder och text ger oftare upphov till missförstånd, än ifall umgås och pratar med varandra. Text är nödvändigtvis inte rättvist gentemot budskapet eftersom text inte möjliggör mottagaren att höra eller se känslor, sändarens gestikuleringar och toner i rösten blir antingen inte alls eller mindre mottagliga. Det är en substantiell skillnad mellan att se och höra en person säga ”Jag älskar dig” än att motta den texten.