Är forskningsmetoden beskriven? Ja Nej Är antalet deltagare angivet? Ja Nej Finns adekvata exklusioner
och inklusioner med? 1 2 3 4 Är urvalet bra beskrivet? 1 2 3 4 Är det ett bra urval? 1 2 3 4 Är bortfallsanalysen beskriven? 1 2 3 4 Är bortfallsstorleken beskriven? 1 2 3 4 Finns etiskt resonemang med? Ja Nej Är instrumenten valida? 1 2 3 4 Är instrumenten reliabla? 1 2 3 4 Är studien syfte tydligt? 1 2 3 4 Förekommer blinding Ja Nej Är studien generaliserbar 1 2 3 4
Minst antal poäng 13. Högst antal poäng 52. 31-35 poäng (60-69 %) = Låg Kvalitet 36-41 poäng (70-79 %) = Medel Kvalitet 42-52 poäng (80-100 %) = Hög kvalite
Bilaga 3 Artikelmatris
Författare/Land Titel Urval Metod/Syfte Resultat Poäng/ Kvalitet
Adams, K. (2006) USA The transition to Caregiving: The Experience of Family Members Embarking on the Dementia Cargiving Career. Snöbollsurval, strategiskt urval. 20 nära familjemedlemmar valdes ut, lika många män som kvinnor. Fyra var döttrar, sex var fruar och tio var makar.
Kvalitativ, fenomenologisk. Syfte med denna studie var att få en djupare förståelse hos nyblivna familjevårdgivare.
Studien kommer fram till att det finns det finns både positiva och negativa känslor och utifrån detta så delade författaren in kännslorna fem kategorier. 39p Medel Kvalietet Andrén, S & Elmståhl, S (2005). Sverige Family caregivers subjective experiences of satisfaction in dementia care: aspects of burden, subjective health and sense of coherence Systematiskt kvoturval. Studien hade 153 deltagare. 60 män och 93 kvinnor. Männen var mellan 27 och 88 år gamla och kvinnorna var mellan 40 och 90 år gamla. 37 av de anhöriga var make/maka, 91 var vuxna barn och andra anhöriga var 25 stycken.
Kvantitativ, och Kvalitativ (även intervjuer användes). Icke-
experimentell. Syftet med studien var att fastställa faktorer som gjorde arbetet tillfredställande för familjemedlemmar som tar hand om sina demenssjuka anhöriga och utvärdera instrument som används för att mäta detta.
Vårdgivarna kände sig tillfredställda med sin hälsa och graden av börda men den kan variera utifrån varje individs situation och fler studier behöver göras för att få större förståelse för hur bördan kan minskas och samtidigt höja tillfredställelsen för vårdgivarna. Granskad efter kvantitativ mall. 38p Medel Kvalitet Andrén, S. & Elmsthål, S. (2006) Sverige Relationships between income, subjective health and caregiverburden in caregivers of people with in group living care: A cross-
Systematiskt
kvoturval. 50 personer deltog i studien. 17 män och 33 kvinnor. 3 var make/maka, 30 stycken var vuxna barn och 17 stycken
Kvantitativ, Icke experimentell. Syftet med studien var att undersöka karaktären hos familjevårdgivare och att
bestämma om inkomst, subjektiv hälsa, ålder och relation kunde relateras med bördan av att hjälpa
Resultatet visade att den totala bördan,
ansträngning och besvikelse, justerat i ålder och hälsa var relaterat till inkomst. Besvikelse visade en
sectional
communitybased study.
hade en annan relation med den demenssjuke. Medelålder var 57 år för män och 58 år för kvinnorna. Minimum kontakten med de anhöriga var minst en timme i veckan och högst 15 timmar i veckan.
sina föräldrar. relation till subjektiv hälsa. De vuxna barnen visade en signifikant högre grad av börda jämfört med andra familjevårdgivare, vilket även kunde relateras till låg inkomst hos de vuxna barnen. Äldre deltagare kände lägre grad av börda än yngre. Chene, B. (2006) Australien Dementia and Residential Placement- A View from the Carer´s Perspective.
Icke slumpmässigt urval. 20 vårdgivare valdes ut. Dessa rekryterades från en klinik i Melbourne. sju hustrur, sju döttrar, två söner, två makar, en svärson och en syster deltog i studien.
Kvalitativ och kvantitativ, icke- experimentell. Syftet med studien är att undersöka anhörigas
upplevelser efter det att de har slutat vårda sina anhöriga i hemmet och om det gjorde att stressen minskade.
Studien visar att många anhöriga tyckte det var jobbigt att ta svåra beslut som att den sjuke skulle få heltidsvård. Hälften av alla deltagare ansågs vara i riskzon för allvarlig psykisk ohälsa. Även deltagare som inte hade engelska som sitt modersmål deltog i studien. Granskad efter kvalitativ mall. 39p Medel Kvalitet Crispi, E., Schaffino, K. & Berman, W. (1997) USA The Contribution of Attachment to burden in Adult children of Institutionalized parents with dementia Icke slumpmässigt urval. 108 vuxna barn deltog i studien. 61 var kvinnor och 47 var män.
Kvantitativ, icke-experimentell. Syftet är att undersöka mönster i bördan hos vuxna barn till familjemedlemmar som bor på instutioner. Syftet är även att undersöka banden mellan vuxna barn och föräldrar för att förstå relationen mellan tillgivenheten och vårdgivarnas börda.
Generellt så visar
analysen att det bästa för den demenssjuka
föräldern och för de vuxna barnen är att placera föräldern i ett boende.
34 p Låg Kvalitet Exkluderad
Heru, A., Ryan, C & Iqbal, A (2004) USA Family functioning in the caregivers of patients with dementia Konsekutivt urval. 38 personer deltog i studien. 11 vuxna barn, 23 make/maka och fyra var andra anhöriga som gav hjälp och stöd till de demenssjuka
personerna.
Kvantitativ, icke- experimentell design. Syftet är att se familjers funktion, börda och livskvalitet hos familjemedlemmar som hjälper och stödjer demenssjuka
Familjer som hade en dålig familjefunktion hade även högre börda och upplevde sig mer stressade. 32p Låg Kvalitet Jansson, W., Grafström, M & Winblad, B. (1997) Sverige
Daughters and sons as caregivers for their demented and non-demented eldery parents. A part of a population- based study carried out in Sweden
Strategiskt urval. 81 vuxna barn deltog I studien. Dessa vuxna barn jämfördes mot 102 vuxna barn som hade föräldrar som inte hade någon demenssjukdom.
Kvalitativ, innehållsanalys. Syftet är att genom intervjuer ta reda på hur stor döttrars och söners börda är.
Döttrar tog på sig vårdgivarrollen i större mängd än sönerna. En tredjedel av deltagarna hade inget yttre stöd.
38 p Medel Kvalitet Lindgren, C., Connelly, C. & Gasper, H. (1999) USA
Grief in Spouse and Children Caregivers of Dementia Patients
Systematiskt
kvoturval. 33 anhöriga deltog i studien. 22 var maka/make och 11 var vuxna barn. 29 stycken var kvinnor och 4 stycken var män.
Kvantitativ, icke experimentell. Studien avsåg att bestämma mönster av sorg hos familj och relationen mellan sorg och andra faktorer.
Resultatet visade att det inte var någon skillnad mellan vuxna barn och make/makas grad av vård, antal år som vårdgivare, emotionell hälsa eller sorg.
Perry, J (2004) Canada
Daughters giving care to mothers who have dementia: Mastering the 3 R´s (Re)Calling (Re)Learning, and (Re)Adjusting Strategiskt urval. 20 döttrar deltog i
studien. 19 var döttrar och 1 var en svärdotter och de hade hjälpt och gett stöd till mödrarna mellan 1 och 11 år.
Kvalitativ, innehållsanalys. Syftet med studien var att se hur döttrar ger vård och identifierar den process som det är att vara inblandad i att vara en person som har en mamma som är dement och som tar hand om henne
Döttrarna fastnar i en process och kan inte ta beslut om deras mamma ska läggas in på särskilt boende eller inte. Det framkommer också att döttrarna bryter ner den gamla bilden av sin mamma och skapar en ny bild som inkluderar demenssjukdomen. 38p Medel Kvalitet Samuelsson, A- M., Annerstedt, L., Elmståhl, S., Samuelsson, S- M & Grafström, M (2001) Sverige Burden of responsibility experienced by family caregivers of elderly dementia sufferers
Ett strategiskt urval som resulterade i 8 anhöriga. Tre var döttrar, två söner, en svärdotter och två makar. De anhöriga var mellan 38 och 63 år och anhöriga till Alzheimers sjukdom.
Kvaliativ, innehållsanalys. Syftet med studien är att få en djupare förståelse för de vuxna
barnens/makars börda och känsla av att vårda sina nära.
Studien visar att de som hjälpte och stöttade sina nära med en
demenssjukdom känner en hög känslomässig börda, speciellt i en tidig fas av demenssjukdomen. 39p Medel Kvalitet Vellone, E., Sansoni, J & Cohen, M (2002) Italien The experience of Italians Caring for family members with Alzheimers Disease Strategiskt urval. 26 anhöriga deltog i studien. 19 var maka/make och 7 var vuxna barn. De
anhöriga var mellan 35 och 86 år och
medelåldern var 57 år.
Kvalitativ, hermeneutisk och fenomenologisk metod. Syftet är att få en större förståelse för hur Italienska personer upplever sina anhöriga som har Alzheimer.
Författarna hittade sex teman. Förändringar i relationer, livsstil, svårigheter i att vårda, hopp och rädsla inför framtiden, hur egna familjelivet påverkas och hur man använder en respektfull behandling.
Ward-Griffin, C., Bol, N., Clark, K, & Oudshoom, A. (2007) Canada Mother-Adult Daughter Relationships Within Dementia Care
Strategiskt urval och snöbollsurval. 10 mödrar mellan 75 och 98 år och deras 15 döttrar mellan 35 och 63 år som vårdat sina mödrar i mellan 11-72 månader
Kvalitativ, innehållsanalys. Syfte är att utveckla en bättre förståelse för döttrars erfarenheter av att vara vårdgivare.
Resultat visade fyra unika relationer mellan mödrar och döttrar: Custodial (förmyndare), Combative (Tävlingsinriktad), Cooperative (samarbete), Cohesive (sammanhang). 43p Hög Kvalitet Ward-Griffin, C., Bol, N. & Oudshoorn A. (2006) Canada Perspectives of Women with Dementia Receiving Care from Adult Daughters.
Strategiskt urval. Tio kvinnor med
demensdiagnos och som bor på boende valdes ut.
Kvalitativ, innehållsanalys. Syftet är att föra fram uppfattningen och erfarenheterna om mödrar som vårdas av sina döttrar
Mödrarna rapporterade mestadels att de hade en god relation med sina döttrar.
39p Medel Kvalitet Exkluderad